Svenska ElektronikForumet

Jepp. Tyvärr.


"De frekvenserna spelas väldigt sällan i PA sammanhang."

Tinitus kan drabbar en oavsett sammanhang.

[off topic, sista gången. Lovar.]
Jag hörde Gyllene Tider och Linnea Henriksson samma kväll.
Den sistnämnda körde mest av den lågbasen.
Jag har även varit en gång på Harrys i Kalmar där de också vräkte på med sådan lågbas.
Där var det volym vill jag lova! Lågbasen kändes i hjärtat även vid baren och på toa.

Det är de enda gånger jag "varit ute" de senaste två åren.
Antingen hade jag alltså enormt otur eller så är det vanligare än du skriver.
[/off topic]


Nu ska jag inte skriva mer om det så tråden förstörs. Åter till ämnet:

Du skulle kunna ladda ner remote-mjukvaran för Behringers iNUKE NU6000
för att få en liten första bild av ifall det skulle kunna vara något för er.
Direkt-länk till zip-filen: http://www.behringerdownload.de/iNuke/i ... _V01-1.zip
(Du behöver inte ha den inkopplad för att kunna klicka runt och testa allt möjligt.)

Jag har testat den och mjukvaran är riktigt trevlig. Snabb, logisk och lättjobbad.
Inte alls som deras Java-baserade program de gjorde förr.
(Även om de programmen var funktionella så var de enormt petiga med java-versionen.
Det gällde att komma ihåg att man inte fick uppgradera Java på den datorn man körde det på..)


Bland specifikationerna hittar jag även:

"XLR and 1/4'' TRS combination input connectors for compatibility with any source"

Så då borde det ju fungera med vanlig line-nivå.
Nu har jag inte iNUKE-burken här, annars kunde jag ha testat.
Men det går ju att hoppa in hos någon återförsäljare (kanske 4Sound, de brukar finnas lite överallt) och testa.

psynoise skrev:Utgångsimpedansen är viktigt. Tänk dig kapacitiv koppling från störkällan till signalledningen genom en kapacitans som kopplas via dess impedans. Tillsammans med utgångsimpedansen skapar den kapacitiva impedansen en spänningsdelning mot jord eller signal. Med lägre utgångsimpedansen fås större dämpning i spänningsdelningen. Dock antar jag att ingångsimpedansen hos följande krets är mycket större än utgångsimpedansen annars får den också tas med i beräkningarna.

• \(\text{störspänning: } V_{\text{störning}} = \text{\{spänningsdelning\}} = V_{\text{störkälla}} \frac{Z_{\text{ut}}}{Z_{\text{ut}} + Z_{C}}\)

där

• \(Z_{C}} = \frac{1}{j\omega C}\)

Mer om ämnet tror jag man lättast hittar inom mätteknik.

Tack!

Jag tycker ändå det där känns ganska akademiskt.

Vad skulle i praktiken störkällan bestå av menar du?

Säg att du i det här fallet monterar entransistorförstärkaren väldigt nära PA't. Detta för att den ju uppenbarligen är kass på att driva kabelkapacitanser.

Säg att du har en meter kabel (uppskattningsvis 100pF) mellan entransistorförstärkaren och PA't och ingångsimpedansen hos PA't är på 100k.

Du tappar då 1dB (med en bandbredd på 160kHz).

Men det är det enda problemet jag ser.

För vilka är egentligen störkällorna?

Hoppas jag inte låter tyken för jag vill verkligen veta.

MVH/Roger
PS
Jag har naturligtvis utgått från att kablarna är skärmade även om kablar för linje-nivåer nästan inte ens behöver vara skärmade. Beroende på hur mycket störningar vi har. Vilket jag hoppas blir utrett härmed.

Jag tänker att alla ledare har en kapacitans mot andra ledare och metallföremål. I framförallt större mixerbord med många signaler blir det överhörningen genom kapacitanserna. Dock är kapacitans definierat för att förenkla tänkandet och beräkningar likt alla annan kretsanalys. Vill man komma närmare fysiken blir nästa steg Maxwells ekvationer.

Men min huvudpoäng är om att utgångsimpedansen lätt glöms bort av många som endast tänker på kablarna. Hade utgångsimpedansen varit obefintlig hade allt typ av skärmning varit onödig också. T.ex använder jag själv ibland flatkabel internt för audiosignaler utan problem då operationsförstärkare med återkoppling ger väldigt låg utgångsresistans.

Egentliga ända anledningen till att använda diskreta transistorer ser jag för högre matningspänningar än vad de vanliga operationsförstärkarna klarar av. Detta borde vara ett billigt sätt att öka signalbrusförhållandet dock ska man självklart hålla sig till kopplingar med återkoppling om transparens önskas.

rogerk8 skrev:Vad skulle i praktiken störkällan bestå av menar du?

Eftersom ledare på mönsterkort inte har någon skärm likt signalerna i diverse komponenter samt att ingen kabel har perfekt skräm. Sedan är det enklare att hålla en låg utgångsimpedans än att avskärma signaler. Men några exempel:

• Växelspänningar på olika noder hos ett kretskort kan störa varandra.
  
  Störningar utifrån och särskilt 50 Hz som ingen verklig skärm lyckas dämpa helt. Sedan har apparatlådor massor av hål som släpper in störningar.
  
  Alla kablar och inte minst nätkablage är en direkt ledare för störningar genom en apparatlåda.

Glömde tillägga att oscilloskop inte är något bra verktyg för att hitta mindre störningar. Upplösningen på dessa instrument och deras egenbrus är alldeles för långt ifrån än vad som förväntas hos ett audiosystem. Även voltmeter kan vara svårt att hitta som kan mäta brus på system med de dynamikområden som är vanliga.

JimmyAndersson skrev:Jepp. Tyvärr.


"De frekvenserna spelas väldigt sällan i PA sammanhang."

Tinitus kan drabbar en oavsett sammanhang.

[off topic, sista gången. Lovar.]
Jag hörde Gyllene Tider och Linnea Henriksson samma kväll.
Den sistnämnda körde mest av den lågbasen.
Jag har även varit en gång på Harrys i Kalmar där de också vräkte på med sådan lågbas.
Där var det volym vill jag lova! Lågbasen kändes i hjärtat även vid baren och på toa.

Det är de enda gånger jag "varit ute" de senaste två åren.
Antingen hade jag alltså enormt otur eller så är det vanligare än du skriver.
[/off topic]

Jag undrar lite vad du menar med lågbas? Jag har aldrig upplevt det på lokal.
"Magsmockan" ligger betydligt högre upp i registret än de flesta tror.