Svenska ElektronikForumet

har också 48 - även 49 (där fick mitt förtroende för hp sig en knäck - det var inte alls den byggmässiga standarden som man var van vid tidigare utan såg ut som man hade texas instrument-räknare som förebild, och det är precis för att man _inte_ vill ha en TI-förebild som gör att man väljer och betalar lite mer för en hp-räknare), men det är samma här - trivs bäst med hp42S och det spelar ingen roll att försöka ersätta denna med med hp35S eller hp15C - vill fortfarande ha en ny hp42S om den gick att köpa en ny idag då denna har blivit referensen på hur en bra miniräknare skall vara och fortfarande vara fickvänlig storlek...

Behöver man riktigt avancerade grejor så ligger det närmare att göra det i octave, matchcad eller matematica på PC (och troligen på smartphone) eller i värsta och mycket vanligare fallet excel, än att man skall försöka komma ihåg hur man gör det på en hp48 och högre och dessutom är den grafiska möjligheterna fasen så mycket större när man gör det på PC än en liten, ganska lågupplöst miniräknarskärm utan gråskalor.

Dock det finns en fördel med separat miniräknare - ingen startuptid och går länge på batterier och utan att konkurrera om batterier med de andra mediaapparaterna och samtalstid i telefon - i alla fall dom som fortfarande är fickvänliga och inte försöker leka matematica.

Har ju rätt många av avancerade räknare från äldre tider (samlar på tekniska
räknare som "hobby"). Men använder dom alldrig (nästan) att räkna med.
Däremot så har jag en enkel plus/minus -räknare (Casio AZ-80J) som jag
använder rätt flitigt för att räkna valutakurser och annat enklare - det går
mycket snabbare än datorn tycker jag
Har alldrig lyckats förliga mig med RPN heller, detta trots att jag programmerat
mycket Assembler förr...tycker det känns bakvänt.

RPN har inget med assembler att göra, däremot är det det naturliga sättet att räkna.

Jag köpte en gång en TI Exactra 20 för att riva ut linserna och bygga en ljussabel, men räknaren var så fin så jag iddes inte göra det. Det blev billigare replika-linser istället.
Sen har det blivit en TI-1200, en TI-58C och några till av andra märken. Det är stil och karaktär på grejerna som moderna räknare inte har.

I min värld så är stackhanteringen närbesläkt och det var väl och en av orsakerna att man valde
RPN. Om det är "naturligt" varierar väl från person till person, dom flesta icke-tekniker finner RPN bakvänt. Men tråden handlade inte om det...

TomasL skrev:RPN har inget med assembler att göra, däremot är det det naturliga sättet att räkna.

Det är egentligen rätt konstigt att många tycker att RPN är bakvänt, eftersom i stort sett alla använder det när de räknar med papper och penna.

OnTopic, ungefär, min NOVO-DUPLEX 2/83N mekaniska räknare fyller väl typ 40 år eller så (vet inte riktigt hur gammal den är dock), och den finns fortfarande att köpa
Kostar bara 89 euro.

RPN, är det det som i skolan kallades "omvänd polsk notation"?

Jupp

Säter:

Du använder 'RPN' lösning även i algebraiska räknare fast du inte ser det som sådan som tex. när du använder sin, cos, tan, roten ur, kvadrering, log och dess inverser etc. men med skillnaden i RPN så gör man detta på alla operationer.

RPN räknare har inte paranteser eller '='-knapp, istället så går man inne ifrån och ut från formlerna och mellanresultaten lagras i stacken - och om man tog fel ordning/parantesgrupp så kan man med x<->y byta plats på talen innan man gör sin operation.

det är ytterst sällan man behöver mata in formeln från början bara för att man snubblade på knapparna när man räknar med RPN

TomasL:

har aldrig lärt mig räkna med räknesticka - kommer ihåg några övningar på detta när man gick i mellanstadiet typ men det var aldrig något som det jobbades på eller var ett krav att man skulle äga räknesticka eller kunna använda det. Det var först i gymnasiet man fick använda räknehjälpmedel och som det var påbjudet med miniräknare - och eftersom det ar teknisk linje så var det förstås tekniska räknare som gällde (tror det var TI53 eller motsvarande som gällde (dvs klarar cos, sin, tan och log, ln och dess inverser samt Y^X) och ville man ha programmerbart (inget krav) så var det TI57).

Vid den tiden så var hp utanför normalstudents budget...

Vi använde stickan både i högstadiet och det första året på gymnasiet, eftersom det (i princip) inte fanns några miniräknare på den tiden.
Jag köpte iofs en HP21a första halvåret på gymnasiet, kostade väl runt 800:- då (1976).
Året efter kom TI30 för hundringen eller nått sånt.

Har en Sinclair Scientific liggande i hyllorna. Troligen helt fungerande.
Använder dagligen en Casio FX-180P av den första generationen, inköpt c.a 1980
Tyvärr har jag troligen drullat bort instruktionsboken. Den var en kombinerad holländsk/svensk variant.
Den holländska förstasidan inleddes med orden "beste klant"