Svenska ElektronikForumet

Paxmax skrev:

jesse skrev:Det är väl bara min som visar tokfel då...

Kan bero på en dumma/dåliga mätmotorn i mätaren. Kan du undvara den någon vecka så kan jag testa den på labbet. Lite konkurrentanalys

Orkar inte skicka iväg den. Jag vet ju att den mäter tokfel och helt olika beroende på vad jag ansluter... Skulle i så fall hellre försöka hitta något som jag kan misstänka mäter väldigt rätt, och få det bekräftat med en bra analys. (Har dock inget förslag i nuläget på vad det skulle vara för mätare...)

Jag har köpt en Kjell&CO mätare för 149kr som jag jämfört mot elbolagets mätare genom att skruva ur alla proppar i ha en enda last inkopplad.

Vid 44 watt ytterrotormotor mot en transformator så diffade det 6%. (3W) Men eftersom elmätaren har vida marginaler vid låga strömmar så kan jag inte med säkerhet säg vart felet sitter.

Mot värmepumpen (inverterstyrd) så så mätte jag vid 1750watt och vid 494watt. Där var skillnaden 1 watt vid 494watt och 2watt vid 1750watt. Dvs 0.1-0.2% felvisning.

Men jag är lite osäker när jag mätte vid 44watt eftersom ventilationsfläkten går på samma säkring som mikron och den tar just 3w i standby. Kommer inte ihåg ifall den var urdragen.

Om man har ett tillräckligt fett nätfilter så borde det kunna bättra på crestfaktorn en del. Dålig crestfaktor har svårt att ta sig genom ett lågpassfilter, typ. Fast då ska det nog vara nåt såntdär filter som väger nåt kilo, är stort som ett mjölkpaket och har plockats ur nån kylskåpsstor 70-talsdator eller nåt sånt.

Det som är lite lustigt i det hela är effektfaktorn på energimätaren. Den stämmer inte med pumpens angivna effektfaktor. Jag har 0.84 på energimätaren och den angivna effektfaktorn var typ 0.95 eller dylikt (kommer inte ihåg exakt men det var mycket som skiljde)

Jag skulle inte vara förvånad om crestfaktorn på något sätt påverkar så man får en hygglig mätning ändå.

För hur annars kan jag ha +10% fel i effektfaktorn men ändå hamna inom 0.1-0.2% mot elbolagets mätare som man får anta mäter ganska exakt?

Kjell&Co mätaren har i alla fall en liten strömtrafo och mäter spänningen. Jag plockade inte isär mer för att leta efter chip eller mer. Det satt bara några kondingar och dioder på den sidan av kortet som var synlig.

Men ärligt talat så skiter jag i vilket, i jämförelse med "stora" elmätaren så mäter den riktigt bra. Har inte kollat energi mätningen men antar att den stämmer om den momentana effekten stämmer. Jag köpte den för att kolla luftvärmepumpens förbrukning och vid de effekterna så är den riktigt bra.

Synd bara att den inte kan logga data på ett SD kort. Det hade varit pricken över I'et. Fast vad begär jag för 149kr?

En inverterpump borde väl kunna lastmässigt ses ungefär som en switchnätdel, eller?

(Däremot borde en vanlig on-off-pump se ut som en induktiv last med snäll crestfaktor).

Jag har en billig sätta-i-uttaget-mätare köpt på Lidl för länge sen, tror den sitter i serie med luftvärmepumpen i stugan men jag kommer aldrig ihåg att avläsa den. Borde ta tag i det här... Har dessutom en riktig klassisk elmätare (trefas, tror det är Landis&Gyr, med pulsutgång och mekaniskt räkneverk) som var tänkt till annan användning, borde använda den till värmepumpen istället.

med dom avancerade chipen som sitter i dagens energimätare så är risken stor att det mäter effektfaktorn hyfsat rätt, mer rätt än vad dit papper med CE-märket säger...

Sedan kanske effektfaktorn anges som cos(fi) dvs. fasvinkelskillnad mellan ström och spänning och inte avseende övertonshalt och en sådan angivelse är alltid kring 0.95 för switchade aggregat även om de har en crestfaktor på 5 ggr toppströmmen av medelströmmen. Mycket vanligt att se på tex. elektroniska ballaster för lysrör och halogenlampor - dom har 0.95 trots att det ser för jevligt ut om man tittar på strömmen....

Du behöver inte gräva djupare i mätaren för att hitta kretsar, det sitter nämligen en helt omärkt krets i den, tråkigt nog.

På baksidan av kortet isåfall, eller så måste jag gå till optikern....

Ännu mer imponerande var ju att det satt ett uppladdningsbart NiMH batteri i den också.

Ja, det är viktigt att vara medveten om att effektfaktorn ofta kan anges på två olika sätt.

Det ena (som vad jag förstått är mest korrekt) är W/VA (verklig effekt delat med skenbar effekt). Den påverkas av både fasvinkel och crestfaktor (eftersom dessa påverkar effektivvärdet på strömmen).

Det andra är att ange cos(fi), d.v.s. man tittar bara på fasvinkeln, vilket vad jag förstått egentligen bara funkar för "linjära" laster (men inte switchade).
Fasvinkeln för switchade grejer går ju att "fixa till" med en PFC, men jag tror inte en PFC "fixar till" crestfaktorn.

Är det inte meningslöst att använda cos(fi) när strömmen inte är sinusformad?
cos(fi) kan ju bara ta hänsyn till strömmens grundton och inte dess övertoner.
Effektfaktor använder man väl vanligtvis till att bestämma skenbara effekten och därmed hur stor ström som går i ledarna.
Finns det något annat skäl att ange effektfaktor för en last?

Enda rimliga definitionen av effektfaktor vid icke sinusformad ström är enligt mig:
Effektfaktor= P/S där skenbara effekten S=U*I och U är spänningens effektivvärde och I är strömmens effektivvärde.

Finns det någon som har en annan uppfattning och kan förklara detta i så fall?

Jo, det var det jag menade, en del anger nog cos(fi) som effektfaktor fast det är "fel".

Om effektfaktorn är lägre än 0.9 brukar det inte vara tillåtet att ange effekten i W utan man måste ange VA eller strömmen (A).

Men ska man titta på märkdata på märkskylten är det ju viktigt att förstå att vissa av de grejerna är maxvärden.

En TV som är märkt 100 W kan dra både 85 W och 15 W. Det finns inget förbud mot att skriva på en högre ineffekt än vad apparaten egentligen drar. (Däremot blir det ju skillnad om det är uteffekt som anges, t.ex. en elradiator som är märkt 1500 W tar man ju för givet att det blir 1500 W värme av.)

Jag har provat nedanstående "energimätare" och jag har inte kunnat lura den att visa "fel" oberoende av reaktiva eller olinjära laster:
http://www.energysmart.se/sv/butik/webb ... .aspx?cid=

En elradiator märkt 1500W drar normalt mycket mindre än 1500W (i genomsnitt) eftersom termostaten reglerar ner effekten till precis så mycket som behövs för att hålla temperaturen konstant. Men man får ju dimensionera ledningar och säkringar som om det skulle dra 1500W kontinuerligt för det gör det ju om det är är så kallt att den måste maxa effekten för att hålla uppe temperaturen.

Märkskyltar brukar ange maximal strömförbrukning eller effekt vid normal drift vid angiven märkspänning. Normal drift är när apparaten fungerar som den är tänkt, inga fel har uppstått på den och vid normalt sätt att använda den. Om en apparat är märkt 100-240 V t.ex. kan den dra mer ström vid 100 V än vid 240 V och då kan märkströmmen vara den strömmen som dras vid 100 V eftersom man anser det vara normal drift att köra vid alla olika spänningar inom märkintervallet. Är det en plasma-TV så drar den mer vid en helt vit bild men det är inte säkert man anser att det är normal användning att ha kontinuerlig vit bild.

Det är inte ens säkert att det är normal användning att köra kontinuerlig drift på vissa apparater. En elvisp t.ex. kan vara specad för intermittent drift, alltså att märkdata på märskskylten endast gäller om man följer driftanvisningarna i manualen (som kanske anger max 5 minuter kontinuerlig drift). Man anser det då inte som normalt att köra den kontinuerligt (då kommer den att överhettas och så småningom löser förhoppningsvis något överhettningsskydd ut). En sådan har man kanske till att vispa lite grädde...

Spänningen i elnätet kan variera så även om radiatorn i exemplet är märkt 1500 W 230V så kan det ju ändå bli mer effekt om man matar den med 250 V t.ex. Vid elsäkerhetsprovning är det inte ovanligt att man kör 230 V plus minus 10% för att täcka in variationerna i spänning men märkskylten gäller ändå vid nominella märkspänningen (så vid exakt 230 V har man mätt upp ungefär 1500W).

Jag skulle i alla fall inte kalibrera mätinstrument efter märkdata på någon ansluten apparat. Det är som sagt var inte alls säkert det stämmer med verkligheten (precis som Nerre påpekade) utan dessa är mer för att ge ett ungefärligt maxvärde vid normal användning. Det är heller inte ovanligt att man tar till lite i överkant för att gardera sig.

Finns det ens en tydlig definition för ordet "effektfaktor"?

Jag trodde att crestfaktorn inte påverkade effektfaktorn nämnvärt (d.v.s. att ordet effektfaktor var definerat ungefär så)?

Med "bra" fasvinkel men dålig crestfaktor så används all faktisk ström till att överföra energi till lasten. Däremot har dålig crestfaktor antagligen intressant inverkan på spänningsfallet på ledningar fram till lasten, men då behöver man veta resistansen/impedansen hos ledningarna för att avgöra vilken eventuell förlust man får.


Vad gäller rent resistiva laster som t.ex. ett värmeelement så borde man kunna få acceptabla mätvärden genom att bara ha en enkel drifttidsmätare, kanske kombinerat med att övervaka nätspänningen. I stugan har jag drifttidmätare kopplade på elpatronens två effektsteg, men jag börjar ana att drifttidsmätarna inte är riktigt friska. Det var kanske en anledning att 19"-rack-burken med bland annat 4-5 drifttidmätare + impulsräknare kostade 25:- på överskottsbolaget på 80-talet

Vad gäller tv-apparater så drar även gamla tjock-tv/tjock-skärmar något mer ström vid vit än vid svart bild, fast där är skillnaden nog rätt liten.

ronnylov skrev:En elradiator märkt 1500W drar normalt mycket mindre än 1500W (i genomsnitt) eftersom termostaten reglerar ner effekten till precis så mycket som behövs för att hålla temperaturen konstant.

Du förutsätter nån form av tyristorreglerad termostat alltså? En 1500 W elradiator med en gammal bimetalltermostat drar 1500 W när den är igång och 0 W när termostaten bryter. Precis på samma sätt som en 60 W glödlampa drar 60 W när den är tänd och 0 W när den är släckt. Det är ju som sagt var inte medeleffekten som är märkt utan maxeffekten (vid nominell spänning).

Fast det finns en del undantag, t.ex. grejer som bara under kortare tid drar mycket ström. En del standarder tillåter att grejer där elmotor står för topeffekten får dra upp till 15% mer än märkströmmen om det är kortare stunder.

Det är inte ens säkert att det är normal användning att köra kontinuerlig drift på vissa apparater. En elvisp t.ex. kan vara specad för intermittent drift, alltså att märkdata på märskskylten endast gäller om man följer driftanvisningarna i manualen (som kanske anger max 5 minuter kontinuerlig drift).

Om den är avsedd för intermittent drift skall det vara märkt på märkskylten.


Vår nya platt-TV drar lika mycket effekt oavsett bild. Eftersom vi kör en HTPC mot den så har jag konstaterat att förbrukningen inte påverkas av att HTPC:n släcker ner skärmen. (Det kanske hade funkat via VGA, men nu kör vi DVI-HDMI.) Så jag har tjatat på familjen att stänga av den när ingen kollar (den drar trots allt närmare 200 W).