Svenska ElektronikForumet

Vad fanns i lådan?

Projektet med replikan av mottagare M11C från 1920-talet går vidare. Apparatlådan har nu ytbehandlats med ett icke obetydligt antal tunna skikt shellack. Allt eftersom skikten lades på så ökade såväl glans som djup. Men först - efter att lådans kanter rundats av och ytorna fått sig en sista finslipning togs sickelstålet fram. Här polerar jag in första skiktet shellack. Det gäller att arbeta snabbt och med mjuka rörelser för att få en "perfekt" yta. Spriten i shellacklösningen avdunstar nämligen lika snabbt som man putsar och det gäller att ligga steget före hela tiden, annars klibbar trasan fast och det är kört... För att vara första gången jag fuskar i polityr-branchen är jag nöjd. Om det är bra eller dåligt resultat kan jag inte uttala mig om eftersom jag bara är en glad amatör som provat något nytt. En expert hade säkert dömt ut jobbet men eftersom alla jag känner är just amatörer så klarar jag mig nog. Vad fanns i lådan? Ja, det är den stora frågan som nu skall redas ut. Till min hjälp har jag ett förenklat principschema med en ganska detaljerad funktionsbeskrivning från 1926 av hur mottagaren var uppbyggd. Dock finns inga bilder på innanmätet. Med ledning av exteriören och rattars placering m m så kan man sluta sig till var de olika komponenterna förmodligen suttit och hur ledningsdragningen möjligtvis utförts. Så här borde det kompletta schemat ha sett ut en gång i tiden. Med ledning av dessa slutsatser har jag skissat upp en förmodad placerings- och kopplingsritning på hela apparaten. Det ena ger det andra - ungefär som att lägga ett pussel. Bit för bit framträder en allt tydligare bild av hur 1920-talets utvecklingsingenjörer tänkt när de konstruerade mottagare M11C. Bilden ovan föreställer hur jag själv föreställer mig att mottagaren kan ha sett ut ovanifrån. Detektorspolen i mitten är fast monterad. Till vänster den variabla kopplingsspolen för antennen och till höger återkopplingsspolen, även denna variabel och manövererbar med en bockad järnpinne försedd med ett vackert svarvat trähandtag.

Huruvida det funnits en graderad skala längs periferin på spolhållarnas monteringsplatta förtäljer inte historien, men om jag får välja så borde en sådan absolut finnas med. Man kan då göra noteringar på "inställningsbladet" att vid våglängden 500 m så skall antennkopplingsspolen stå på 4.5 streck och återkopplingsspolen på 2 streck.

När skisserna är klara så bygger jag upp innanmätet på en provisorisk basplatta med en provisorisk front för att testa i verkligheten hur och om alla bitarna faller på plats. Om så är fallet så är det bara att skära till en riktig platta och front för slutlig bestyckning och ihopkoppling.

/Bengt

Ujuj så snyggt det blir! Du skall absolut vara nöjd med resultatet, proffsarbete!!

Vad är den delen (funktion?) uppe till höger på schemat? Ser ut som ett likriktarrör?

/Oskar

observera hans val av ritningspapper, de är till nån sån där gammal plotter va?

Till Oskar; Uppe till höger i schemat har jag skissat på hur en 5-polig skruvplint som ingår i mottagaren förmodligen kopplats. Röret som skymtar där är mottagarröret.

Mottagaren skall matas med c:a 6 V likspänning som via reostaten skall ge 4 V glödspänning till röret samt +67 V anodspänning. I originalutförandet var mottagaren försedd med en tygomspunnen kabel med en trepolig kontakt som passade i batterilådan där ett antal torrbatterier fanns.

PS
Printerpappret är utmärkt som skisspapper men mina ritningar blev visst inte särskilt tydliga i kameran. Jag skall renrita schemat i datorn senare tillsammans med ritningarna på fronten m m.

/Bengt

ja, jag har sett flera professionella tecknare använda sig av det där papperet när de skissat, så de är nog väldigt bra


lådan du tillverkat vart väldigt fin hoppas nu du får till allt, och lyckas lista ut de frågetecken du har, men du verkar väldigt taggad så de fixar du säkert på nå vis följer tråden med spänning!!

Bengt:
Såg att du angett lite olika röralternativ på schemat. Vad är det för sockel på rörtyperna? Om det är den s.k "europasockeln" med de fyra pinnarna i ett rhombiskt mönster så kan du ju använda mottagaren med ett lite mindre skadligt/ovanligt rör till vardags. Sockeltypen användes ju en bra bit in på 30 talet, så det går bra att hitta trioder för universiellt bruk. Mottagarkopplingen torde vara tämligen okänslig för vilket typ av rör som används.

/Oskar

Spolhållare av div sorter fanns att köpa färdiga.

Tack för katalogbilden Rolf. Kul att se hur designade radiodelarna var förr. Du har möjligtvis ingen bild på en konstruktion där spolarna vrids i sidled (inte vänster-höger)?

Rörhållaren är av den 4-poliga sorten tillverkad av Alpha i Sundbyberg. Så här ser rörhållaren ut. Överst anslutning för Galler, till vänster och höger Katod (glöden) och nedåt Anod.

Beträffande spolhållarna så tänker jag mig att ovanstående tre objekt tillverkade av Baltic kan komma till nytta. Mitthållaren skall vara fast monterad och de båda andra kunna svängas i sidled ungefär som framgår av min blyertsskiss i tidigare inlägg.
Annars vore det kul att använda denna fina sak som fanns i fyndlådan jag kom över för några veckor sedan. Dock är det inte rätt sort till mottagare M11C - kanske till något annat projekt.
Kuggväxel för att med stor noggrannhet ställa in återkopplingsspolens lutning i förhållande till detektorspolen, d v s för optimal kopplingsgrad precis innan detektorn börjar självsvänga och orsaka "fågelkvitter" i närbelägna mottagare.

/Bengt

Mått och hålbild för frontpanelen är fastställda och nu skall en provisorisk panel borras så jag ser att allt passar ihop som tänkt.
Måtten klurades ut genom att scanna av den lilla bilden på mottagaren som fanns avbildad i Gunnar Holmstöms handbok från 1926. Bildens blåstes upp och anpassades till verklig storlek genom att mäta på kända komponenter och räkna en stund. Därefter importerades bilden i mitt ritprogram som bakgrund för en ta fram en bättre ritning i skala 1:1.
Ritningen skrevs ut på laserskrivaren i skala 1:1 och skall nu tejpas fast på den provisoriska frontpanelen som är en bit vanligt glasfiberlaminat.
Frontpanelen instoppad i apparatlådan. Vridkondensatorn skall monteras på en kvadratisk monteringsplatta som sedan skruvas fast i frontpanelen på fyra 10 mm distanser. Mellan monteringsplattan och fronten blir det plats för en rund plåtskiva som via den lilla ratten och en vanlig friktionskoppling erbjuder glappfri fininställning av frekvensen.

Rörhållaren skall monteras på en bakelitplatta bakom vridkondensatorn på ett sådant sätt att c:a 1 cm av rörets topp sticker ut genom hålet som syns näst överst på ritningen i bild "Front1.jpg".

Det blir nog en hel del pyssel med att få alla mått att gå ihop. Projektet fortsätter...

/Bengt

Kolla (om du inte redan gjort det) att din laser verkligen skriver ut 1:1, min gör det inte...

EDIT: Jag gillar ditt bygge!

Det har faktiskt gått ett helt år sedan jag pysslade med bygget av M11C. Andra projekt kom emellan och lödkolven har sannerligen inte varit kall.

I mellantiden har jag fått tag på bilder från kanske den enda bevarade mottagaren som lokaliserades till Tekniska Museets samlingar. Tack till Bengt Svensson m fl för assistans.
Så här ser mottagaren ut i verkligheten. Tydligen förekom trälådan i två utförande, svart färg resp brun som jag valt till min replika.
Spolarna och den justerbara spolhållaren sedd ovanifrån.
Mottagarens innanmäte med den stora vridkondensatorn i mitten. En snarlik vridkondensator fann jag på en loppis i Danmark förra året. Att få tag på rätt sort lär bli svårt om inte omöjligt.

Så nu blir det snart dags att plocka fram de undanstuvade komponenterna till projektet och försöka minnas hur långt jag kom i planeringen för ett år sedan.

/Bengt

Mera, mera!

Du har inte lust att dela med dig av något av de andra projekten? Androm till inspiration, så att säga?

Den här tråden har hög dräggelfaktor!
Det får mig att minnas de tidiga skolåren då man lånade gamla elektronik- och amatörradio-böcker.
Allt slukades med hull och hår även om man inte förstod allt då.

Det är kultur på HÖG nivå!
Det är ofta som tekniken inte får vara med som riktig kultur, visst veteranbilar får nog vara med på ett litet hörn, det är ju något de flesta vet hur de fungerar. Men den övriga tekniken då?
Ett annat exempel är när gamla gårdar renoveras, hus och uthus blir imponerande fina, men "skrotet" i uthusen kastas alltför många gånger. Är redskapen dessutom avsedda för en traktor så är det absolut inget att ha!
Det är på något sätt en enkelhet (inte simpel) kombinerat med elegans och klurighet....
I det avseendet är inte en 40-pinnars krets speciellt upphetsande...

Och den gamla DIY-kulturen, kolla http://www.vintageprojects.com. för trevlig läsning.

Bengt, det är bara EN sak som saknas, MER!

... och när gamla gårdar renoveras så installeras ofta "renova" elprylar som i mina ögon mest bara ser kitschiga ut. Jag är inte så värst gammal men har använt gammal el såpass mycket att jag ser att renovaprylarna inte ser ut som el gjorde förr.

(Det är bara ett par år sen jag monterade bort en "pello" strömbrytare i stugan, så gammal att den inte var s-märkt för det kravet fanns inte när den var ny. Jag tog inte bort den för att det var nåt fel på den utan för att den var i vägen för en hylla...)