Svenska ElektronikForumet

Om inte annat så bör man nog ställa upp en matematisk modell och räkna på det innan man ger sig i kast med fysiskt schema.

I grunden kan man ju i tanke: Rtot = 1/(R1 + R2 + R3 + R4 + .. )

Att få till mittledaren utan att det påverkar den totala resistansen kräver att endast en kontaktpunkt finns. Kanske därför digitalpotentiometrar benämns i antal "tap". Implicit att man pga fysiska naturlagar behöver 256 reläer för 256 möjliga resistansvärden osv.. med den modellan, lite jobbigt.

Lutar nog åt man får ha resistanser med värden enligt 2^n som kopplas in och ut mha reläer. Och en MCU som räknar ut vilka reläer som ska användas. Och att man får tänka på hur situationen då man växlar från ett värde till ett annat ska hanteras.

En annan användning för ett sådant här MCU styrd resistansapparatur är att t.ex. belastningstesta olika elomvandlare (nättagg).

vill man dämpa signal i dB räknat så kan man köra med ett antal PI-dämpare i serie som man kopplar in och ut med tvåpoligt växlande relä/omkopplare per dämpare

En sådan kedja har samma impedans oavsett inställning och med 1,2,4,8,16dB dämpblock så får man lite större område att leka med.

Obs kravet på precisionen av motstånden ökar givetvis ju större område man vill täcka in - precis som R/2R-stegar, annars får man det typiska hacket att omkopplingen mellan 8 ->16 dB ger mindre eller större avikelse än 1-dB steget som kommer efter när man stegar upp/ned

blueint skrev:Om man delar upp det i två relä-motstånd.

Jag hade precis tänkt skriva det nu när jag loggade in:-)