Svenska ElektronikForumet

Finns många ställen som säger att avståndet mellan spolen och projektilen spelar stor roll, och det kan jag absolut bekräfta .. Lindade om spolen på ett sugrör (kanske 1mm mellan projektil och spole nu, tidigare var det 4-5mm) och vips... 230V är tillräckligt för att skjuta igenom en cola burk(första lagret och en bula på baksidan), tidigare fick jag ladda på med närmare 375+ V för detta.

Har förövrigt jämfört lite på laddnings kretsar, den jag har nu laddar 100V på 19sekunder med halvtaskiga batterier, en kamera krets laddar 100V på 22 med ett batteri från samma pack(dvs lika trött )
Min krets: 12V input och 19s/100V
Kamera krets: 1.5V input och 22sek/100V
Så jag tror definitivt att i nuläget så får jag mer effektivitet(laddnings hastighet per batteri) av flera kamerakretsar än jag får från den jag lött ihop.


Exige: Kul att höra att det finns intresse Efter lite googlande om transistorns funktion så tror jag definitivt det kan ligga något i det du säger om att den ska bottna, har jag räknat rätt så får basen nu 12V och cirka 0.21Ampere, tyde jag databladet rätt ska man kunna knuffa in så mkt som 1A på basen.. Så om jag ger mer ström där kanske den flyttar in mer ström genom transformatorerna, därmed snabbare laddning.
Tror även jag ska byta 1k resistorn till en potentiometer för att lättare kunna justera frekvensen, men får se om jag behöver göra det efter att ha fifflat med transistorn.

Rifakungen: Bra idé faktiskt, vet inte hur mkt användning jag kommer ha av skalet men batteriet och laddaren kommer definitivt vara till nytta.

Du kan antagligen boosta effektiviteten rätt rejält genom att stänga av spolen då kulan är precis mitt i den. Annars kommer spolen att börja bromsa kulan igen (då kulan vill lägga sig i mitten). En ryss har forskat lite i ämnet och publicerat sina resultat här: http://www.coilgun.ru/v_switch.htm

Och det egentligen bättre alternativet är att köra med en IGBT så att man kan ställa in pulsens längd exakt med en timer.
Nackdelen är då att IGBT's inte klarar riktigt lika höga pulsströmmar som tyristorer så man blir tvungen att använda större/dyrare komponenter, samt att det blir en mycket mer komplex krets.

I vanliga tyristor-kopplingar är problemet att tyristorn inte går att stänga av på kommando. Ryssen hittade ju på en finurligt sätt att stänga av en tyristor. Med den metoden är det ingen stor vinst med IGBT/MOSFET eftersom du ändå får full frihet att bryta strömmen i spolen.

Ja självklart menade jag inte att man skulle använda den kretsen fast med IGBT, utan det blir en helt annan koppling.
En annan fördel med att använda en transistor är att man genom att kunna slå av strömen i rätt tid sparar den kvarvarande energin i kondensatorerna.
Det gör att laddningen kommer att gå mycket fortare till nästa skott, samt att man till-ockmed skulle kunna använda en enda stor kondensatorbank istället för flera mindre för varje steg.

Hm, Om man ska tro prestanda jämförelsen i slutet på den sidan så är det absolut värt ett försök. Dock.. Vad är sensorn? En spole? Hur ska denna göras/vart köpas osv?
Om göras: Att man lindar den är ju uppenbart men mer specifikt? Verkade inte särskilt detaljerat runt sensorn på den hemsidan.

Förstår inte riktigt hur det ska fungera heller, tar lilla kondensatorn över på något sätt så att huvud thyristorn kan bryta eller?



Edit: en annan grej, jordningen på botten där.. Vad är det tänkt att den ska jordas med..?

> En annan fördel med att använda en transistor är att man genom att kunna slå av strömen i rätt tid.

Jag tror du missade min poäng som var just att den där kopplingen låter dig slå av tyristorn när du vill, inte när banken är slut. Det fungerar såhär:

* Huvudtyristorn slås på och driver ifrån huvudbanken.

* När det är dags att slå av slås den skundera tyristorn på, vilken drivs från en mycket mindre bank, som (i sammanhanget) omedelbart tar slut. Dock hinner räcker den länge nog för att huvudtyristorn skall hinna stängas av.


> tar lilla kondensatorn över på något sätt så att huvud thyristorn kan bryta eller?

Precis. Ryssen använder sen nån slags transformatorkoppling för att detektera kulan. Jag skulle nog hellre använda nån slags optisk avkänning med fotodioder / reflexdetektorer. Det ger bäst möjlighet att labba med avstängningstiden imo.

>Vad är det tänkt att den ska jordas med..?
Inget speciellt, symbolen är antagligen mest för syns skull.

Oki, någon aning om vad för sorts dioder man ska ha? Jag antar dom ska klara nästan lika mycket ström som thyristorerna men jag har (förhoppningsviss) fel där?

Edit: Gjort lite gogglande på ljusdetektorer o.s.v. Om jag förstått det rätt så är en reflexdetektor "komplett" det vill säga både sändare och mottagare? Medans en annan lösning vore till exempel lysdiod och fototransistor?

>"Edit: Gjort lite gogglande på ljusdetektorer o.s.v...."
Jepp, Det stämmer.

Jo, dioderna har ungefär samma ström och spänningskrav som tyristorerna. Men dioder, liksom tyristorer, tål mycket högre ström under en kort tid än den kontinuerliga märkströmmen.

70-233-93 för 30:- t.ex. tål 30A kontinuerligt, medans databladet säger "Non Repetitive Peak Surge Current 300A"

Edit:
Som fotoelement skulle du t.ex. kunna använda
75-224-51
samt
75-223-60

Tackar Ska dra iväg en beställning när tid finnes så det kan nog bli en liten paus på det här projektet.

Dags för att återuppta detta projekt lite smått.

Försökte mig på att göra ett 'riktigt' kretskort för uppladdnings kretsen för att kunna skjutsa på mer ström till transistorn och genom transformatorn.


Med brist på etsvätska så tänkte jag prova kapa ur spår o.s.v med min dremel, vilken jag även försökte borra hålen med... Blev ganska dåligt...


Hade varit många gånger lättare med pelarborr modell liten och en borrsats då jag fick göra alla hålen med en konformad fräs.

Försökte mig på en toner transfer för att göra ett bättre försök på detta med kretskort.. Bläckskrivare och glansligt foto papper, värmde på med strykjärn på maxtemp i cirka 5 minuter..
Första gången satt det som bara den men hade missat lite på hörnen så rengjorde kopparn (något koppar medel och disk svamp -> mycket gnuggande) och försökte igen.. Men nu fastnar det inte alls.. Lite förvirrad varför det inte funkar helt plötsligt.

Någon som har idéer/lösning varför det blir så?

Bläck?
Det borde väl lösa upp sig i när du stoppar ner kortet i etsvätskan?

Jadu. Det är väl möjligt antar jag, har bara sett på "nätet" att vissa lyckats så tyckte det var värt ett försök. Annars ska man kunna skriva ut med laserskrivare för att sedan värma på det på kretskoret.
http://max8888.orconhosting.net.nz/pcbs.htm <- laserskrivare
Men hade för mig jag hittade en sida där dom provade och fick det att fungera även med bläckskrivare..

http://diycircuits.net/makepcb/pcb_making <- bläckskrivare

Det är som kanske märkes, första gången jag försöker göra mitt eget PCB ..