Svenska ElektronikForumet

Monterar nog TR1 på ovansidan då, dom är ju inte SÅ fula och dessutom kapslade och har monteringsöron med hål.

Såg att jag hade monterat 2200uF/25V måste vara någon ändring som jag har missat, för jag har köpt 3300uF/25V också.
Men då byter jag till 3300uF på PSU.

När det gäller att köra obelastat så kommer det ju bara att hända under bygget, men det får jag ha i minnet.

Kan jag avancera bygget nu då?

Jag tycker vi har läget under kontroll så jag rekommenderar att du kör på

Däremot tycker jag du ska behålla 2200uF/25V som redan sitter där. Detta för att dom dels räcker nu när "allt" drivs av 18V dels faktiskt minskar värmeutvecklingen hos TR1 (om än mycket lite). 21,5V som du mätt upp vid belastat tillstånd (och 2200uF) innebär 6,5V över 7815 vilket är mer än tillräckligt för att den ska reglera ordentligt.

När det gäller värmen hos TR1 ska du veta att det finns marginaler hos transformatorer. Det är inte så att det "tar stopp" vid max påstämplad VA. Det finns säkerhetsmarginaler. Dels pga att nätet faktiskt kan variera minst +/-10%.

Du ligger klart inom dom marginalerna då du ju tom beskrivit trafon som "varm men inte het". Hade den däremot varit "het" så hade vi haft problem. Jag brukar använda tumregeln att så länge man kan hålla handen på trafon utan att bränna sig så är det ok. Jag kan f.ö berätta att nättrafosarna till mina rörslutsteg blir så varma att jag nätt och jämt kan hålla handen på dom. Ändå har den hållit i över tio år nu...

MVH/Roger

De 97V vid belastning kan dock vara ett problem om det är vad en enkel multimeter visar med DC-mätning. Troligtvis sjunker inte spänningen till perfekt 97V utan det ligger antagligen ett visst rippel i form av att det mestadels är 100V men strax före nästa topp i den likriktade nätfrekvensen så har spänningen över glättningskondingen sjunkit så att spänningen inte riktigt orkar.

Men varför blev TR2 bytt? Var det inte en trafo specad för 115-15V där förut? Det borde funka bättre än 115-18V (men samtidigt överlasta TR1 lite till).

Om "gamla TR1" räckte bra för glödmatingen så kan ju båda trafona användas, "gamla" för glöden och "nya" för "första anodtrafo"...

Å andra sidan kanske det är enklare att sänka anodspänningen en smula så att den håller sig under nedre groparna på ripplet före stabilisering?

TR2 är inte bytt, däremot TR1 bytt två gånger.

MiaM skrev:De 97V vid belastning kan dock vara ett problem om det är vad en enkel multimeter visar med DC-mätning. Troligtvis sjunker inte spänningen till perfekt 97V utan det ligger antagligen ett visst rippel i form av att det mestadels är 100V men strax före nästa topp i den likriktade nätfrekvensen så har spänningen över glättningskondingen sjunkit så att spänningen inte riktigt orkar.

Jag tror du har fel här. Zenern bara stoppar emitterföljaren (BDX33C). Kondingen (100uF) som ligger parallellt över zenern är den som aktivt stabbar (<2mVpp). Om drivspänningen in på kollektorn skulle sjunka under 100V så följer emitterföljaren bara med.

Men varför blev TR2 bytt? Var det inte en trafo specad för 115-15V där förut? Det borde funka bättre än 115-18V (men samtidigt överlasta TR1 lite till).

Missförstånd. Se ovan.

Om "gamla TR1" räckte bra för glödmatingen så kan ju båda trafona användas, "gamla" för glöden och "nya" för "första anodtrafo"...

Irrelevant

Å andra sidan kanske det är enklare att sänka anodspänningen en smula så att den håller sig under nedre groparna på ripplet före stabilisering?

Bra kommentar! Tänkte korkat nog inte på det Allt för att jag vill att ensten ska ha runda och snygga 100V ut

39V+39V zener (BZX55) är annars ett bra val här. Men jag tycker inte du ska byta, ensten.

MVH/Roger

Det jag funderar på är alltså om matningen till kollektorn i korta ögonblick i ripplets dippar kan dippa ned såpass att basen ligger på högre spänning än kollektorn, och det därmed är "basmatningen" som ger all spänning ut (utan transistorns strömförstärkning tillgänglig). Då lär det bli rippel även på utgången.

Det är en bra fundering, MiaM!

Kontrollräkning:

106V DC (läs medelvärde) innebär att ripplet kan gå under 106V.

Rippel:

12mA/100uF*0,01=1,2Vpp

Alltså dippar spänningen knappt en volt under 106V vilket därmed är OK.

Men om spänningen går under 100V (dålig dag på elverket typ), vad händer liksom då?

Kondensatorns tidskonstant är 12k*100uF=1,2s. Och jag ser det som så att ripplet kommer att finnas på kollektorn men inte på basen och då främst pga att kvoten mellan kondensatorns reaktans och 12k är så liten.

Samtidigt kan ju inte trissan trolla. Så finns det ingen kollektorspänning så sjunker obevekligen utspänningen. Och motsvarande borde gälla om spänningen ökar, eller? Fast här har du en tidskonstant på 1,2s så den borde inte hinna öka spänningen på basen.

Kan det bli så att utspänningen, när zenern slutat leda, ställer in sig på kollektorns lägsta spänning och att ripplet helt enkelt dämpas bort pga ovanstående?

Och i så fall alltid är okej dvs oavsett spänning så är utspänningen reglerad (till lägsta inspänning eller max 100V).

Jag vet faktiskt inte. Jag bara spekulerar.

Det bästa hade kanske varit att byta 100V-zenern till 39Vz+39Vz+12Vz=90Vz (BZX55 pga lättdrivna).

Jag tror att jag härmed rekommenderar det.

Sorry ensten, fler turer till elfa verkar krävas

MVH/Roger
PS
Problemet med att ha kvar 100V-zenern är att en dålig dag på elverket (-10%) kanske kan få ditt RIAA-steg att brumma lite. Iom ovanstående analys tvivlar jag starkt på det men är inte övertygad. Därav rekommendationen.

Vet inte om jag orkar ändra mer nu. Tänker bygga klart det hela, provköra med musik - funkar det, så funkar det annars får vi gå tillbaka till ritbordet.

Just ja, när kollektorspänningen är för låg så kommer kondingen över zenerdioden att laddas ur (då bas-emitter-sträckan funkar som en diod) och det tar väl såpass lång tid för den kondingen att ladda upp sig igen att ripplet antagligen blir rätt lindrigt om det inträffar.


P.S. vridtrafo är alltid rätt bra när man provkör sånahär konstruktioner.

Jag är övertygad om att det kommer att fungera.

Jag tror nämligen att ovanstående är akademiska detaljer.

Lycka till!

MVH/Roger

en liten fråga . finns det någon anledning till den låga anodspänningen 100V ?

Databladet har svaret.

Fast du har ett anodmotstånd över vilket du kan lägga 100V till minst.

Det där är statiska data för röret testdata om du så vill. har igentligen inget att göra med värdena i en praktisk förstärkare.

Så datablad ska man kasta i sjön?