Svenska ElektronikForumet

hur sjutton hamnade den posten i denna tråden ??

Ehm, mjaa, lätt off topic kanske..

AlgoJerViA skrev:Det som intresserar mig mig är varför röret i mitten ser ut som det gör, dvs en stor del av glasytan är kromad.

För att få bort gasrester i rören vid tillverkningen används små behållare fyllda med en metall som oxideras snabbt, oftast barium. När man har sugit ur så mycket luft som möjligt ur röret förseglas det och därefter sprängs behållaren med metallinnehållet med hjälp av induktion. Metallen som då släpps ut förångas och "tar bort" resterande gas genom kemisk reaktion. Det är resterna av den förångade metallen som ger det "kromade" utseendet.

Hade inte A..J..V..A redan sagt femtielva gånger att röret har "normalfärgad" getter i övre ändan av röret så som dom andra?

Funk skrev:

AlgoJerViA skrev:Det som intresserar mig mig är varför röret i mitten ser ut som det gör, dvs en stor del av glasytan är kromad.

För att få bort gasrester i rören vid tillverkningen används små behållare fyllda med en metall som oxideras snabbt, oftast barium. När man har sugit ur så mycket luft som möjligt ur röret förseglas det och därefter sprängs behållaren med metallinnehållet med hjälp av induktion. Metallen som då släpps ut förångas och "tar bort" resterande gas genom kemisk reaktion. Det är resterna av den förångade metallen som ger det "kromade" utseendet.

Det är inte bara kemiskt utan också fysisk 'begravning' av gasmolekyler då tex. helium, neon, argon och kvävgas ogärna vill förena sig och när med gettermetall fyllda ihåliga staven/ringen spricker upp i en anvisad försvagning när den glödgas av induktionsuppvärmningen, så sprejar metallångan som en jet och drar med sig gasmolekylerna liknande en diffusionspump men istället begraver gasmolekylerna djupt i metallen i den bildade spegelskiktet på glaset.

Är det stora ytor spegling på glaset så har man varit angelägen att med mer gettermetall än kanske standard för att få högre vakum i röret för vissa tillämpningar...

Vakumet är ganska högt i sådan rör, uppemot 1E-8 - 1E-10 mBar och det är helt omöjlig att pumpa så lågt tryck genom den lilla anslutna glasröret under tillverkningen då när gasmolekylens fria flygsträcka innan krock med vägg eller annan gasmolekyl är större än rördiameter så går gasflödet extremt långsamt och i diffusionstakt i röret oavsett hur bra vakumpump som finns i andra ändan .

xxargs eftersom du verkar kunna dina grejer så ta gärna en noggrannare titt på bilden. Det är inte gettern som har sprejat sidorna med metall. Gettern sitter i toppen i det rör som som så brukligt är, jag vet att det finns andra rör där gettern kan sitta på andra eller till och med flera ställen och att det kan resultera i mer än en getterspot. Det är inte det som hänt här, som sagt det finns bara en getter i toppen och den har lämnat sitt märke på ett närmast identiskt sätt som de andra rören jag har. Att ytorna är så olika är ett bevis för att de inte formats under samma förhållanden, det rör sig också om två områden som inte sitter ihop med varandra och det beror inte på att något skulle blockerat sprayen emellan dem.

EDIT: Nu hittade jag dock information som tyder på att Muller rören faktiskt hade två getters men att de försvann någonstans på vägen när man outsourceade produktionen utanför Storbritannien.

Japp det är svaret. De brittiskt producerade rören innehöll en tvåstegs getter av något slag men tydligen ansåg de utländska tillverkarna att de kunde tillverka rören upp till spec med bara en getter.

Hej,

Ett bidrag till en äldre intressant tråd.
Hittade denna när jag röjde, ett TWT rör till sändare kring 6GHz plus minus ett par GHz.

plutt

Var nog de TWT som Televerket Radio hade till sina radiolänkar för TV, de har väl en
förstärkning på typ 40dB eller så, så ett par mW in gav typ 10-15W.

De är väl inte så vanliga längre, men intressanta att studera.
Ska nog ha något schema/servicemanual på en Siemens radiolänk.

Det är imponerande rör med lite annan förstärkning än vad även de bästa trissorna någonsin kommer att komma i närheten av... Verkningsgraden är hyfsat låg och det fanns väl stabilitetsproblem om där var backeffekt?

En av sändarna på Hörby TV-station hade en TWTA som slutsteg. Transistordriver på 300W gav 40kW ut. Tillförd DC-effekt en bra bit bit över 100kW.

Rymdsonden New Horizons har två TWTA som ger 12W vardera vill jag minnas det har nämnts. Den låga driveffekten uppväger mer än väl den svaga verkningsgraden. Även kommunikationssatelliter har haft/har TWTA's. I rymdens vacuum behövs inget tungt glas.


Bläddrade tillbaka lite i tråden och där är lite BS tror jag, eller så sprider jag den varan nu. Det "kromade" röret som förekommer är alls inte sådant p.g.a. något andra getter. Det är helt enkelt katodmaterial som "kokat" av, accelererats av anodspänningen och deponerats på glaset. Rör som ser ut så har lång drifttid bakom sig och har degraderats betydligt.

Trevligt att se dessa exotiska (för mig i alla fall) skapelser.

Ett CAM3 med serienummer 1658. Slutröret på en av sändarna i Hörby.
Mer info om röret här http://www.r-type.org/exhib/aaa0538.htm
Pryder sin plats hemma hos mig.

Oj, det där var en pjäs med historia! Mycket vackert!

Intressant i dessa tider är ringen på röret, för det är en Anti-corona ring. Jämnar ut elektriska fält.