Svenska ElektronikForumet

Ja om man inte tog till några mått för att förhindra det och det har man gjort med R7. Jag tänkte mig att C3 kunde ha nåt med det att göra också men så är det nog inte.

EDIT: En kondensator fungerar så att den lagrar laddning. När man lägger en spänning över den så laddas den upp och sedan laddas den ur vid behov. Man kan t.ex. använda detta för att jämna ut en spänning som varierar.

Ursäkta en stilla undring: Har ni gått igenom hur operationsförstärkare fungerar? Har ni gjort laborationer på op-förstärkare? Har ni räknat på upp- och urladdningsförlopp på kondensatorer? Kan du räkna på spänningsdelare? Vet du hur man räknar på arbetspunkt och förstärkning på transistorer?

Nej

inget av det du sa har vi gjort.

Vår lärare suger om man säger så. Många andra från min klass tycker samma sak, och har det också väldigt svårt att föklara sina saker de löddat.

Vår lärare bryr sig mer om de duktiga som typ löddar på fritiden.
Själv var detta min första löddning.

Det är inte lätt (omöjligt?) att förstå hur ett schema fungerar utan kunskaper om de ingående komponenterna. Ännu svårare blir det då att förklara.

Men jag skall försöka dra principen för schemat lite enkelt. De två viktigaste delarna i schemat är spänningsreferensen uppe till vänster och operationsförstärkaren IC1D i mitten. IC1D är den komponent som gör att kretsen fungerar som en termostat.

Motstånd R1, zenerdiod ZD1 och operationsförstärkaren IC1C är dom delar som ger en spänningsreferens på 5,1 volt. Den spänningen är stabil oberoende om strömförsörjningen till kretskortet skulle variera lite.

Operationsförstärkaren IC1C är kopplad som en spänningsföljare för att fungera som en buffert. D.v.s 5,1 volt in på stift 10 ger 5,1 volt ut på stift 8. Anledningen till att man gör så här är för att man skall kunna ta ut lite effekt från spänningsreferensen utan att den påverkas.

NTC-motståndet måste kunna jämföras mot en fast spänning för att termostaten skall fungera tillförlitligt. Annars skulle termostaten bryta vid olika temperaturer beroende på om kretskortet matas med 10 volt ena dagen, och 12 volt nästa dag.

R5, R6 och RV1 bryter ned spänningsreferensen på 5,1 volt till någon stans mellan ca 1-3 volt (justerbart med RV1) till pinne 12 på IC1D.

Även NTC-motståndet kopplas till denna spänningsreferens. När NTC'n värms upp så minskar dess motstånd och det medför att spänningen då ökar på pinne 13.

IC1D är kopplad så att den fungerar som en komparator, d.v.s den jämför spänningsnivån mellan pinne 12 och 13 och slår då av eller på utgång 14 beroende på vilken som är högst.

Exempel: Temperaturen ökar, spänningen går upp på pinne 13 och blir högre än spänningen på pin 12, och slår då av pinne 14.

Pinne 14 är kopplat till T1, som är en transistor som i sin tur driver reläet. Man har T1 där för att IC1D inte klarar av att driva ett relä direkt.

Dioden D2 är ett skydd mot förväxling av polerna på strömförsörjningen. Om man skulle råka koppla plus mot minus och minus mot plus så händer just inget för att dioden blockerar då kortslutningen.

IC1A och IC1B används inte, som det har nämnts tidigare.

Nu är inte jag någon stjärna på elektronik, men jag tror att min principförklaring är hyffsat korrekt. Annars lär elektronikexperterna komma galloperande ganska snart och rätta mig.

Observera att jag bara beskriver hur kretsen fungerar rent generelt, utan att gå in på några detaljer.

nille88:

TE2, det är alltså andra året i gymnasiet och läraren har inte lyckats lära ut det ni ska kunna? Tycker synd om dig. Tur att du har hittat detta forum!

Jimmy, vet du mer än jag ?
Annars är det väl lite väl snabbt att enbart "hacka" på läraren...

sodjan:
Jo det har du rätt i.
Jag fick bara bilden att nille88's lärare inte verkade lära de som behövde hjälp och istället gav de duktiga mer uppmärksamhet, men det kan förstås vara nille88's bild av honom.

Det kan lika gärna vara något specifikt i klassen som är orsaken till problemen. Jag borde inte ha varit så snabb att skylla på läraren.

Kan tillägga att jag själv hoppat in som datalärare, så jag vet hur det kan vara ibland. Har för mig att du också har erfarenheter av läraryrket?

He he, jag körde en kvällskurs hos KVS (Kommunala Vuxen Skolan)
i Basicprogrammering på ABC-80 ca 1980-81...

För ett år sedan levererade jag PIC utrustning til en lokal gymn.skola där 4
projektgrupper i T programmet körde varsitt projekt. En grupp fick något
att fungera. En annan grupp fick i alla fall en design klar. De två andra

gruppena kraschade totalt. Enligt läraren inte beroende på det jag hade
levererat, utan de hade kraschat för övrigt också. Detta var alltså i T3.

Enligt läraren skulle det bli stora problem med engelskspråkiga dokument
eftersom många väljer T-programmet p.g.a att det är mindre "tryck" på
främmande språk där (!).

Så min bild är att det varierar *kraftigt* mellan de som går (t.ex)
T-programmet i dag, mycket mer än när jag själv gick "4-årig teknisk" 74-79.
Därav min kommentar att man kanske inte direkt skall lasta läraren för allt.

Slutligen, på "min tid" tog man helt enkelt sina böcker och såg till att lösa sina egna uppgifter själv.
Att gå ut på ett publikt forum för att lösa sina labbar, säger mer om killen själv än om (t.ex) läraren.

En snabb fråga bara: Vad menas med avstörning? Såg att Lindqvist förklarade att det var det som kondensatorerna användes till i kretsen.

Avstörning = filtrera bort signaler som inte ska finnas där.