Svenska ElektronikForumet

Och detta är som sagt var flera hundra år gamla typografiregler, inget som är gjort för att lura folk att läsa annonser.

Sannolikt inte, snarare att det var enklare att typsätta spalter, för just tidningar, och att det passade annonsutrymmet bättre, dessutom klarade de gamla blysättningsmaskinerna inte av längre rader än 2 tum.

Du ser aldrig en vanlig bok formaterad i spalter.
Hade det varit pga att det är mer lättläst, så hade även vanliga böcker varit formaterade på samma sätt.

Jodå, det finns ofta böcker som är i spalter, det handlar om formatet på boken.

Romaner sätts i ett format där sidorna inte blir så breda, därför behövs inte två spalter där. Men t.ex. fotoböcker som är kanske 25x25 cm så är det vanligt med tvåspalt.

https://i.pinimg.com/originals/cf/95/ae ... 71fea8.jpg
https://i.pinimg.com/236x/d5/af/7c/d5af ... olumns.jpg

Det är bara att läsa vilken bok som helst om typografi.

Som sagt var, det handlar inte om antalet spalter utan om antalet tecken i en rad. Om du hittar en roman med över 100 tecken per rad får du gärna visa en bild på det.

Annonser i tidningar är ju ett nytt påfund.

Här http://www.humanfactors.com/newsletters ... length.asp kan man t.ex. läsa

One of the best studies was done by Tinker and Paterson in 1929. Using 10-point black type on white paper, they found that line lengths between 3 inches and 3.5 inches (75 to 90 mm) yielded the fastest reading performance. Paragraphs with line lengths of 7.3 inches (185 mm) were read slowest. The authors proposed that longer line lengths obviously require greater lateral eye movements, which seemed to make it more likely that users would lose their place within the text.

Samtidigt, Jag har närmare 2000 böcker i mitt "bibliotek", varav 20% fackböcker av olika slag, 1 (En) bok är formaterad i spalter.
Böckerna är i formaten från små Pocket eller mindre till, typ, A3-format, även de i större pappersformat är tryckta med typ 12 punkter, många med betydligt mindre textstorlek.

Annonser i tidningar är ju ett nytt påfund.

jo, sedan 1800-talet, typ.

Som sagt var, räkna antalet tecken i en spalt och se om du hittar nån som har fler än 100 tecken per rad.

1800-talet är "nytt" ur typografisk synvinkel.

Enligt din länk

Users tend to read faster if the line lengths are longer (up to 10 inches). If the line lengths are too short (2.5 inches or less) it may impede rapid reading. Finally, users tend to prefer lines that are moderately long (4 to 5 inches).

1800-talet är "nytt" ur typografisk synvinkel.

Jo man tryckte någon enstaka bibel innan 1800-talet, och dessförinnan var det runor och kilskrift.

Den texten du citerar handlar om text på bildskärmar, inte tryck.

Gutenberg började trycka på 1400-talet. Och i Kina tryckte man böcker redan på 500-talet (dock hade de ju inte våra bokstäver, så det är inte så relevant för diskussionen om radlängd i tryckta böcker.

Gutenberg tryckte biblar, och i princip inget annat.
Tryckta skrifter blev inte allmän egendom förrän 1800-talet, samtidigt som tidningar började ges ut.

Jo den handlar om bildskärmar, men det var ju du som länkade den, eller hur.

Den meningen handlade om bildskärmar ja.

Andra delar av texten handlade om tryckt text.

Weber (1881) made the first research-based recommendations when he suggested that an ideal line length was 4 inches (100 millimeters). He stated further that the maximum never should exceed 6 inches (150 mm). The same year Javel (1881) reported that line lengths should be no longer than 3.6 inches (90 mm). Two years later, Cohn (1883) confirmed that 3.6 inches (90 mm) was the best length, and that 4 inches (102 mm) was the longest admissible line length.

Eller menar du att denna forskning som gjordes på 1880-talet handlade om bildskärmar?


Den första tryckta boken som gavs ut i Sverige kom 1483, och Francis Bacon ansåg redan på 1600-talet att boktryckarkonsten var en av "de tre stora" upptäckterna (de andra två var kompassen och krutet).

Nåja, Gutenberg och hans samtida tryckte mycket propaganda också.

Någon besserwisser här som vet varför typsnittet Times skapades?

Det var väl det första typsnittet som togs fram för en tidning? Togs fram för att man skulle kunna trycka tätare rader och liten text?

Eller finns det nån mer anekdotisk historia bakom?

Helt rätt, det togs fram för att man skulle få in maximalt med text på en given yta med bibehållen läsbarhet.

Eller menar du att denna forskning som gjordes på 1880-talet handlade om bildskärmar?

Nej, naturligtvis inte, men det har hänt en hel del, med bl.a. typsnitt sedan dess.
Fortfarande, om nu två/trespaltigt är så bra, varför är det bara tidningar som använder det? (och till viss del datablad och liknande).

Rätt enkelt, ett tidningssida är större än en bok.
I nån mån är det nog historiskt då dagens tabloider egentligen är rätt små och ”minnet” av åtta spaltig Berliner finns kvar nånstans.

Fem och sexspaltig tabloid funkar fint att läsa och göra. Annonserna har ett helt annat -helt kommersiellt styrt - rutnät av utformat av Tidningsutgivarna. Jag har telefonen nu men jag har matriserna i datorn (nånstans ... frågan är var)


//stavfel

Ja, exakt vad jag menar, det är en jäkla skillnad mellan en tidning och en bok, eller annat dokument, oavsett om det är på papper eller på skärm..
I en tidning, har man ofta en kort artikel med hänvisning till någon annan sida i tidningen, oftast är texterna relativt korta, meningarna likaså.
Det är lättare att placera annonser ihop med spaltad text, annonserna kan dessutom ofta placeras mitt i texten.

Att använda spalter är så som jag ser det enbart en ekonomisk fråga, mer text per yta samt att det tvingar läsaren att bläddra i tidningen samt att se annonserna, det har inget med eventuell läsbarhet att göra.
Att sedan en del tidningar lägger ned massor av pengar på att utveckla typsnitt så det blir mer lättläst har inget med saken att göra egentligen, utan är väl snarare ett bevis på att spalterna har med lönsamheten att göra.

Jag tycker att både enkel och dubbelkolumn kan ha sina fördelar, samtidigt som
båda kan bli dåliga om man "implementerar" dem fel.

Det är ju tveklöst så att det är mycket mera ekonomiskt att använda två kolumner,
och i många sammanhang är det ett starkt argument om det görs rätt. Man sparar
papper. Speciellt teknisk litteratur med ekvationer, bilder, grafer och tabeller
komprimeras effektivt, eftersom dessa (ekvationerna...) bara förbrukar utrymme i
EN spalt istället för att ta en bra bit av sidan. Om det är bra gjort kan man dessutom
få bättre överblick, så man slipper bläddra bakåt eller (ve och fasa) framåt hela tiden
medan man läser.