Svenska ElektronikForumet

För att ovanstående skall bli begripligt bör man titta på hur my_e härleds:

\(H\oint dl=\frac{B}{\mu_{e}}\l_{tot}=\frac{B}{\mu_r}l_m+\frac{B}{\mu_g}l_g\)

som delat med ltot (dvs lm+lg där lg<<lm så att ltot=lm) blir

\(H=\frac{B}{\mu_{e}}=\frac{B}{\mu_r}+\frac{B}{\mu_g}\frac{l_g}{l_m}\)

som också kan tecknas

\(H_e=H_m+H_g\frac{l_g}{l_m}\)

Vi ser att H i luftgapet (H_g) är preliminärt my_r större än H i järnet (H_m), innan lg/lm.

Nu är det så skumt att eftersom vi vet att my_e sjunker med luftgap (lägre L) samtidigt som B är konstant, så ökar vänsterledet dvs H_e blir större.

Men vänta nu, om H_e blir större samtidigt som H_m är lika stor, då måste ju H-fältet flytta sig till H_g.

Men vad hjälper det järnet?

Kanske man kan se det som att man kan designa för ett större H_e samtidigt som H_m är konstant?

Så om man designar för ett H_e som ar 10*H_m (max) då får man ju faktiskt att H_m landar på en tiondel av H_e samtidigt som H_g' tar hand om resten

Så måste det vara

Man är för dum ibland.

MVH/Roger

[quote="rogerk8"]Jag är allergisk mot processor-lösningar

Jag räknar ut c.a 16VAC om du kör in 230V direkt på 400V-trafon (som annars ger 28V), och det är väl olastat antar jag.

Jag säger som Grym, prova att bara likrikta rakt av och belasta med dina batterier.

16V*1,41=22Vp (olastat).

Tack. Den biten har jag räknat ut. Vad jag försöker utreda är om jag behöver glätta strömmen eller ej. När det gäller NIFE så behövs det tydligen inte. Vad som gäller för blyackumulatorer är svårt att finna någon entydig information om. Därför tänker jag att det inte kan skada att klämma dit en drossel och kanske eventuellt även någon stor kondensator för att få ner ripplet om det nu verkligen behövs och jag har ju som sagt tidigare en E-kärna som jag kan linda om.

Jag är mycket tacksam för din hjälp, men skall jag vara ärlig så fattar jag inte mycket av dina härledningar och kommer inte fram till hur jag skall räkna ut lämpligt luftgap. Att luftgapet hänger ihop med H förstår jag och att även H alltså måste beräknas. Men det är svårt att hänga med i alla konstiga förkortningar och få till någon slutlig formel för hur man skall räkna.

Gör såhär:

Räkna ut vilken flödestäthet du har dvs

\(B=\frac{U_{rms}}{4,44NAf}\)

N kan du antingen räkna eller mäta upp genom att linda några varv och köra in en låg spänning, A är bara att nyttja skjutmåttet.

Sen är trafon med största sannolikhet designad för "maximalt" H ty förlusterna blir minst då.

H får du som

\(H=\frac{NI}{l_m}\)

där lm är genomsnittliga magnetiska längden, brukar vara runt ena "öglan" i EI-kärnan.

Om du sedan känner det gamla I så får du ut vilket H trafon normalt jobbar med.

Vill du sen kräma på med I så är det bara att införa luftgap på det sättet du redan funderat över och det enda du behöver tänka på är att my_e måste sänkas med lika mycket som du höjer I.

Repeterar formel:

\(\mu_e=\frac{\mu_r}{1+\mu_r\frac{l_g}{l_m}}\)

som i praktiken blir

\(\mu_e\approx\frac{l_m}{l_g}}\)

eftersom

\(\mu_r\frac{l_g}{l_m}\)

oftast är >>1 (dvs om my_e ska fylla nån vettig funktion)

Hoppas detta blev mer användbart

MVH/Roger
PS
Jag lär mig en massa på att försöka förklara för dig, jag tror det är först när man lär ut saker som man verkligen (måste) förstår.

Hmm. Vi börjar närma oss. Det fattas mig fortfarande några saker. För att kunna ställa frågorna behöver jag veta hur fasen man skriver dessa krumelurer till formler?

Har du aldrig sysslat med LaTex?

Jag tycker det är den roligaste "programmeringen" man kan göra

För att kunna visa dig syntaxen för några vanliga begrepp behöver jag ändra i de faktiska taggarna som alltså skall heta tex respektive /tex med klamrar runt, jag har istället benämnt dom [te_x] respektive [/te_x].

De här begreppen använder jag mest:
1) Division på bråkform: [te_x]\frac{täljare}{nämnare}[/te_x]
2) Integraler:[te_x]\int_{nedre gräns}^{övre gräns}[/te_x]
3) Pi: [te_x]\pi[/te_x], case sensitive dvs du får stora Pi vid stor bokstav
4) my_tot: [te_x]\mu_{tot}[/te_x] där krummelurklammer bara behövs när antalet indexbokstäver >1.

För övrigt gäller det bara att veta det grekiska namnet på variabeln man vill koda fram, t.ex
5) Delta: [te_x]\Delta[/te_x] som då ger stora Delta.

Inte så svårt, eller hur?

Men kul (även om det är lite svårt att se vad man gör ibland, en preview brukar dock hjälpa).

MVH/Roger
PS
Det är alltså bara att skriva den där syntaxen rätt i "chatten" (som ett helt vanligt inlägg, alltså).

Hur skall man beräkna ett användbart värde på den termistor som finns till vänster i schemat. Anger beteckningen -U att det är NTC?

är nog en varistor för att slippa spänningsspikar

Ja, så klart.

Ok. Jag skippar tyristorregleringen. Jag hittade 4 st 100A dioder i mina gömmor så jag bygger om bryggan och går in för PWM istället.

Jag behöver tips på lämplig billigast möjlig FET som klarar 30 A med råge för att styra laddströmmen som kan gå upp till 30A.

Edit. Hittade Fairchild RFP50N05L som är typ 50A, 50V, 0.022 Ohm, Logic Level 5V,
N-Channel. Vart köper man sådana som privatperson?

Här är det ett förslag
https://www.elfa.se/sv/mosfet-60-55-95- ... &simi=97.5
Fast jag skulle föredra en med lite högre spänningstålighet

Om jag förstår databladet korrekt så är det inte en Logic Level 5V. Databladet säger: Gate-source voltage ±16 V. Vitsen är att jag vill kunna styra den direkt från 5 V output på en PIC eller Arduino.

Det är absolute maximum ratings, det du ska kolla efter är RDSon och vad den anges vid för gatespänning (Vgs).
Så bläddrar man ner längre så ser man att RDSon anges vid 5Vgs till typiskt 16mOhm och max 20mOhm.

Vilken switchfrekvens tänker du använda?
Det är mycket möjligt att vid för hög frekvens och tillräckligt tungdriven mosfeten så räcker inte strömmen som Arduino/PIC lämnar för att switcha den snabbt nog.

Ok. Tack för den informationen, jag är inte så bra på det där med FETar. När det gäller switchfrekvensen så är det inte kritiskt. Den kan hållas tillräckligt låg för att en Arduino skall funka. Det blir att skicka efter ett par av dessa.

Har nu testat laddaren med den ombyggda bryggan. Den verkar tuffa på upp till 40-45 Amp utan problem. Så frågan blir nu om man kan parallellkoppla 2 eller flera STB55NF06L TO-220 och hänga på en kylplåt?

Nästa fundering gäller detta med den föreslagna drosseln och ev filterkondensator. Jag kan inte hitta någonstans hur nödvändigt det skulle vara. Så där ställer jag frågan till Grym vart den informationen/kunskapen är inhämtad.

Slutligen skriver breflabb: Fast jag skulle föredra en med lite högre spänningstålighet. Varför? Är inte 60 Volt tillräcklig tålighet till max 15-18 volt transformatorspänning? Skickar med dagens skymmningsbild från Vänern för lite hösttrivsel.

Hej SeniorLemuren!

Jag svarar mest för att det var så fin bild

Kul också att det går framåt med ditt projekt.

Sen funderar jag på din fråga, jag har intrycket att halvledare bör matchas för att man ska veta att dom jobbar "lika".

Med den tanken i bakhuvudet skulle jag gissa att worst case är 30%/70% om du parallellar två omatchade FET:ar.

Men om du då ser till att 70% av din (dubbla) ström inte överstiger den ström trissorna tål, så borde det fungera, tror jag

MVH/Roger