Svenska ElektronikForumet

Som lilla huset skrev, 1000µF löser inte problemet däremot en 0,1µF men på rätt ställe(n)

Den där nivåomvandlaren är bidirektionell, men hur vet den åt vilket håll, finns schema?
Har en liten känsla att den den i vissa lägen kortsluter och drar väldigt massa ström.
Måste den vara bidirektionell?

Protte

Helt rätt, det är inte RS232 jag kör, bara vanlig seriell kommunikation.

Jag rev ned hela labbruskan och kopplade bara upp det absolut nödvändiga för att kunna mäta spänningen och TX-linan. Det här gav resultat. Det är inte svängingarna på matningspänningen som ger störningarna på ADCn utan min egen närhet till ADC-ingången. Egentligen är det väl det första man lärs sig om eletrokik, men jag får skylla på att jag inte gjort detta på ~15 år.

Hållar jag fingrarna borta så får jag en puls var ~8 sekund: Lägger jag två fingrar på tråden till ADC så blir svänger det hej vilt: Ruskan ser nu ut så här: Den gröna tråden i mitten är ADC0, ansluten till mitten av en 100K trimpot. De fem nedvikta trådarna i nedre delen av bilden jordar de andra fem ADC. Röd är +5V, de två svarta är GND, en går till ena sidan på trimpotten och den andra till en av probarna.

Som påpekats så saknas det ju faktiskt avkoppling på ADCn, varken UNO-kortet eller (Wellman-skölden som just ni inte är inkopplad) har en konding monterad på ingångarna.

Ska införskaffa en sats med kondingar så jag kan prova olika avkopplingar, men man borde väl kunna räkna fram lämpliga värden?

@Norpan Jag läser, sedan skickar jag läst värde. Programmet är singeltrådat så det sker ingen simutlan avläsning/skickning.

@lillahuset Men man vill väl ha snabba flanker för bästa kommunikation?

@prototypen: Det sitter fyra BSS138N på nivåomvandlaren: https://cdn-shop.adafruit.com/datasheets/BSS138.pdf Schemat finns här. Detta ser ut att vara samma, fast under annat märke, med schema.

Vad rekommenderar ni att man ritar schemat i?

Jag reagerade också på nivåomvandlaren efter att jag hade postat mitt inlägg. Jag skulle välja att bara spänningsdela Tx från Arduinon (som jag antar är den som går på 5V) och ett seriemotstånd på Tx från RPi eftersom jag antar att Arduinon har TTL-nivå in på Rx.

Snabba flanker är viktigt i vissa sammanhang men för 9600 baud ställer de bara till onödiga problem.

Varför lägger du upp bilderna där ingen kommer att titta? Lägg dem i tråden istället.

Ja, lägg bilder på forumets server, finns kvar i evig tid. Dessutom så funkade inte schemat du hänvisade till, fick hem ett program Eeschema där det saknades POWER.... Tänk på att alla inte kör på den vanliga plattformen, jag kör OSX och lilla H håller sig till Linux.

Bilder som jpeg är ganska universellt.

Nivåomvandlaren bidrar INTE till några spikar OM man ser till att processorerna inte sänder samtidigt. (en sänder, den andra lyssnar)

Protte

Hade detta från reglerna i huvudet: "Byt gärna ut [IMG] mot [URL] istället."...men det gällde ju citat. Förra inlägget uppdaterat.

Spänningsdela istället alltså? Ja, det är ju så klart en väg, men anser ni att det är fel att använda en sån här nivåväxlare? Ena sidan kopplas till TX, andra till RX så det är ju aldrig två som skickar samtidigt på samma kanal. Jag kör i 57600 baud, hade tänkt att köra 115200, men det fungerar inte bra med den 16MHz kristallen som är monterad på UNOn.

Jag kollade just databladet och miniminivå för Rx hög på ATmega328 är 0,6Vcc så min lösning med att ha ett seriemotstånd för skydd på Tx från RPi är inte att rekommendera. Funkar nog för det mesta men inte alltid.

Ett problem är den långa jordledningen du har kopplat proben på, den plockar upp en massa störningar som förstör mätningen.
Mät direkt på det du mäter, med så kort ledare som möjligt.

Räkna fram lämpligt RC-filter går såklart om du vet vilka frekvenser du ska mäta. Men annars är det bara testa med en mindre, 1-10nF eller så.

Många sådana saker beror också på rena mätfel, tex att inte probarna är jordade med så kort sladd som möjligt (såg inget sådant på bilden, brukar var en sak man klämmer direkt på proben med en kort sladd på ca 5 - 7 cm med en krokodilklämma i ändan som man sätter på signalens jord-referens/signalåterledare så nära den signal man mäter på med proben).

Det är enorm skillnad på hur signalen ser ut på skärmen om jorden går kortas möjliga sträcka till proben (en för varje prob) eller om det är ~1 meter egen men gemensam jordsladd för båda probarna på egen snöre till oscilloskopet och då fångar upp all skräp som finns i omgivningen inklusive flanker på kablarna som kopplar sig ut i luften magnetiskt och kapacitivt från sladdarna.

Att mäta rätt är heller inget man lär sig på en kafferast utan det är som du gör och funderar på varför det ser ut sådär... och sedan försöka komma ihåg sina misstag till senare (i livet)

Mäta rätt är svårt.
En annan sak som jag själv har haft problem med är att det kan vara ganska hög kapacitans i sådana där labbplattor. Iallafall i de jag har haft.