Svenska ElektronikForumet

Jag skulle allvarligt fundera på att byta gränssnitt till RS485 eller kanske ha båda parallellt för interface nytt och gammalt.

RS232 har måhända varit väldigt vanligt och riktig arbetshäst men är inte designad för långa sträckor per default. Förr i tiden var RS232 avsedd för upp till ca 25 meter vid 9600 Baud för tex. mellan en dator och en VT100-terminal - längre än så så rekommenderades current loop även om väldigt få kommer ihåg detta idag. Visserligen fungerar RS232 empiriskt sett ofta för betydligt längre sträckor, men det är ingen man skall designa på.

Kör man på RS232 så kommer man förr eller senare till gränsen när kabelsträckorna blir längre och systemet större och blandas med annan störande kablage i kabelkanalerna etc. - att man kör huvudet i väggen på olika sätt och BER (Bit Error Rate) blir så hög att det blir besvärande i tex. antal omrop innan meddelandet överförts och kanske funktions-problem - då är det dags att tänka på fortsättningen - vilket här stavas RS485 då denna också är synnerligen beprövad i industrin.

Gör man dessutom protokollet smartare, utan beroende av fasta DC-nivåer och DC-neutralt räknat över ett visst antal perioder ( tex. använder manchesterkodning (som också är självklockande) - men nästan vilken annan DC-neutral kanalkodning kan användas om man vill överföra högre datamängd vid samma klockhastighet än vad manchestekodning erbjuder) så skapar man också möjlighet att skicka signalen över en liten ferrittrafo när man behöver göra galvaniskt skilda system (som dessutom är transparent dubbelriktad) - och det behöver man förr eller senare och alltid när man inte har tid att lösa det....

> Vad är det för tillämpning? Någon sorts display eller liknande?

Har för mig att prototypen håller på med renoveringar av kyrkorglar...

Jo det är kyrkorglar. Läs gärna om mina vedermödor http://elektronikforumet.com/forum/view ... hilit=ehhh
Ser att lillahuset håller till i Norrköping, han kan ju titta in i Hedvig, det är där jag har värsta belastningen med 11 ingångar.

Galvaniskt skilt fixar jag där det behövs med optokopplare, finns plats på mottagarkortet.

Jag har haft problem, bytte från MIL specad keramisk 1489 till vanlig plastkåpa och signalen efter 1489 ringde ohejdat.
Efter att läst databladet så skulle en kondensator ändras från 4,7nF till 100 pF. Det var inte det enklaste att komma på för en nyexad gymnasieingenjör.
Sedan hade vi stora bekymmer när likriktaren för 5 volten tröttnade i nästan alla orglar, när spänningen var nere runt 3,5 volt så slutade resetsignalen att fungera och sändaren skickade 80 pulser och mottagaren snurrade runt binärt utan reset.
Det blev så vanligt att snickarna bara skickade en ny nätdel om jag inte var på verkstan.

Så nej, det har inte varit problem med överföringen.
Att byta till 485 kretsar bara för att, gör jag inte, det är alldeles för många kort att designa om och det blir dubbla antalet stift i kontakterna.
Man kan tänka sig ett köra 485 på långa sträckan och 232 lokalt men det gör jag den dag då det slutar fungera.

Jo, det är synd att riva i sådant som fungerar. Men det är klokt att känna till potentiella problem.

RS422 är en elektrisk standard som är differentiell, den har bra drivförmåga och det kan gå fort. Vill man skicka och ta emot på samma par kallar man det RS485 och stänger av sändaren när det ska lyssnas.

Jag har - i et "gammalt" projekt - överförd 1MbPS synkront medelst RS422. Fungerade klockrent, även över 20m+, då med tvinnad bandkabel.

Så även jag rekommenderar RS422 och se till att ha en terminering i ändan.

Men buffringen...
Den kan antingen göras vid att smocka på ett drivsteg i herrstorlek (alltså några transistorer) eller vid att ha fler drivkretsar som driver var sitt par. Men jag gissar på att det ska vara multidrop från ett par varför kraftig drivning är grejen.

Och rent omedelbart ser jag för mig ett par PNP och ett par NPN transistorer.
En PNP kopplas med collector till GND, emitter till en NPN-emitter. NPN-collector till VDD (5V). Koppla ihop baserna.

Gör detta två gångar och mata baserna i dessa par med motfas signal. Då skulle resultatet bli en RS422 kompatibelt signal med lite muskler. Dock ska de tvinnade paren termineras rätt i alla fall.

Men om RS232 är tvunget att vara kvar kan man driva på samma sätt om det finns +12V och -12V närvarande. Det rör sig nog om 50mA vid statisk drivning men ska pulserna igenom på ett övertygande sätt ska det finnas en avkoppling av matningen som då säkrar att det finns till lite strömpulser.

Då tar vi det här från början.
Jag har sedan 36 år ett fungerande system.
Då projekten har vuxit så blir belastningen på klock och resetsignalen högre.
När svinget är nere på 3 volt är jag lite orolig för störmarginalen.
Jag hade tänkt lösa det med ett NPN PNP klass B slutsteg.

MEN jag behöver +- 12 volt tycker jag så MAX 234 kretsen får svinga ut alla 10 volt som den kan ge.

En +- 12 volt DC DC är ju inget konstigt men hittar ingen som klarar mina två driftsfall, endera stabiliserad 8 volt eller ostab 12-13 volt.

Det har föreslagits att använda den spänning som finns (med en 555skapa en negativ)och det betyder att MAX kretsen kommer att driva ganska mycket basström när jag driver med 8 volt. Kanske bara sätta ett motstånd till basarna?

Protte

Såhär alltså?

Varför skulle bas-strömmen bli hög?

Det jag kan tänka mig att transistorerna blir varma p.g.a 5V Uce med matning +-13V och +-8V signal.

Om jag inte missförstod något.
EDIT: och det hade jag ju gjort. Du är alltså bekymrad över tvärtom. 8V matning, och kraftigare signal. Då förstår jag. Men är det inte så att MAX232 utgångarna tål kortslutning/begränsar strömmen till 10mA?
Annars funkar nog motstånd bra, beroende på hfe.

Precis så, men med dubbel spänning.
MAX kretsen försöker putta ut +-10 volt med drivsteget drivs med 8 då blir basströmmen hög när drivspänningen inte räcker.

Det kanske inte är något problem.

Protte

Det är inte vackert men troligen inget problem. Har jag förstått dig rätt ska väl varken du eller publiken lyssna på det. Bara några stackars 1489. Men gör en testuppkoppling för säkerhets skull. Och lite resistans i serie med basarna är ofta bra, liksom ett motstånd mellan bas och emitter.