Svenska ElektronikForumet

För att få en "kallsvetsning" krävs det väl i princip att materialen poleras och rengörs sjukt noga i vakuum, och därefter pressas ihop med högt tryck. För ett gäng år sedan crimpade jag ett tusental kablar till batterier på ett fartyg med hydraulverktyg (kablarna var väl kring 3/4 tum i diameter), och då gjorde vi dragprov på ca 10 styck, och ingen form av svetsning kunde synas.

Vi fick lära oss på en löd- och virkurs att virningen är en kallsvets som bara blir bättre med tiden. Lödningen blir däremot bara sämre.

Några atomer springer väl iväg även i rumstemperatur och bildar en ny kristall med
kompisen på andra sidan men det är väl så sällsynt hänt att man får vänta till efter
pensionen innan där i någon större utsträckning blir metallisk kontakt mellan ytorna,
höjer man däremot temperaturen blir saken betydligt mer sannolik.

soundbrigade skrev:Vi fick lära oss på en löd- och virkurs att virningen är en kallsvets som bara blir bättre med tiden. Lödningen blir däremot bara sämre.

Så är det - men lödning med riktiga grejer is da shit

soundbrigade skrev:Vi fick lära oss på en löd- och virkurs att virningen är en kallsvets som bara blir bättre med tiden. Lödningen blir däremot bara sämre.

Vad nu kallsvetsning är för något? Resten av meningen håller jag med om.

Precis som Icecap säger är det en gastät förbindning man är ute efter. En gastätförbindning oxiderar inte. En dålig pressning behöver inte vara bättre än en bra lödning. Det viktiga i båda fallen är att de utförs på rätt sätt.

En pressad förbindning med rätt tryck kommer hela tiden att ha ett kontakttryck som gör att luft och andra gaser inte tar sig in under den pressade ytan där kontakten sker. Då förkommer ingen oxidering och kontaktegenskaperna består.

En rätt utförd lödning ska ej ha några porer som gör att luft/gaser kan komma in i lödningen och börja oxidera ytorna. I en dåligt utförd lödning kommer oxidering att ske i de porer som är öppna. Hur fort lödningen tappar de elektriska egenskaperna beror på hur porig lödningen är samt hur agresiv gas som angriper lödstället. Fast helt klart kan en bra lödning hålla länge fast inte lika länge som en korrekt utförd pressning. I båda fallen gäller det att ha gjort rätt från början.

Krille Krokodil skrev:Några atomer springer väl iväg även i rumstemperatur och bildar en ny kristall med
kompisen på andra sidan men det är väl så sällsynt hänt att man får vänta till efter
pensionen innan där i någon större utsträckning blir metallisk kontakt mellan ytorna,
höjer man däremot temperaturen blir saken betydligt mer sannolik.

Lägg ett par metallplåtar på varandra och metallet burjar krupa. Det blir vandring så metallplåtar häftar i varandra.