Svenska ElektronikForumet

Det stämmer, sidan 11 i manualen blev nog nr. 7 i Akrobatläsaren.

Stegen i funktionen blir nog ungefär:

1 AC-koppla med 470 nF (plastkonding) från lågohmig källa.
2 Flera AC-kopplade källor går via dioder med gemensam katod till "bussen"
3 "Bussen" avslutas med Q602 som är emitterföljare och får all bias från bussen.
4 Någon av dioderna får framspänning via 100 k och leder ström via basmotståndet på Q602.
5 De övriga spärras med 15 V i backriktningen.
6 Styrspänningarna LP-filtreras med 15 k + 22 uF så att omslaget blir mjukt.
7 När styrspänningen försvinner så laddas 22 uF ur via motstånd till jord.
8 Vid felfallet ingen styrspänning alls så spärras transistorn = tyst på utgången.

Dioder brukar ju räknas som olinjära men i det här fallet blir det inte så.
Låg AC-impedans in och rent resisistiv högohmig belastning på andra sidan gör att
man inte åker upp-och-ned utmed diodkurvan. Strömmen är konstant och ger ett
spänningsfall som inte ändrar sig med signalen.

SvenW skrev:Jag är osäker på om analogswitchar av typen HC4066 går att styra analogt. Kanske???

Absolut, dessa finns utan buffer med UB på slutet. Att tänka på är att FET endast är linjära i det resistiva området vilket innebär att spänningen över transistorn eller 4066 måste vara låg.

Här är ett schema baserat på CD4007 och JFET
som switchas med de-glitch-filter som det kallas i texten.

http://ampage.org/hammer/files/dodswitch.gif

Googlade och hittade rätt direkt en sida som beskriver det hela bra: http://www.sm0vpo.com/data/diode_switching_01.htm

Skriven av en svensk radioamatör ser det ut som också, fast sidan är på engelska.

Men där har du endast 1 signalkälla som
läggs ut på 1 av flera linjer och inget säger
att om du tex växlar mellan en sinus och en fyrkant
att det blir en "smooth" övergång?

Wow, detta var massor av kul information.

Jag behöver verkligen lite uppfräschning av kunskaperna när det gäller analoga biten. Jag är ofta lite osäker på hur det fungerar eftersom de flesta halvledarer är olinjära och jag vet inte riktigt inom vilka nivåer man kan hålla sig inom för att det fortfarande ska fungera hyfsat.

Tandberg-schemat var ju spännande... Det verkar ju som om de använder helt vanliga billiga transistorer (BC549B) till förförstärkaren. Men vad är matningsspännigen här? 24 volt? Själva ska vi försöka hålla oss till 12 volt då det underlättar en del.

Ingångsstegen drivs med 25 V men inget drastiskt händer vid halva spänningen.
Halvera alla motståndsvärden så blir alla strömmar ungefär samma. Egentligen
borde du också halvera signalnivån för att inte få högre distorsion men den är
väldigt låg från början.

Det är värt besväret att labba lite med värdet på kondingarna och hur långt ner
i frekvens de efterföljande förstärkarsteget/stegen går. Med en subwoofer inkopplad
kan kanske omkopplingen höras lite om den sker för snabbt.

Jag "har" ingen bias på insignalerna (som någon undrade om)... men jag kan gärna skapa en
Min tanke är att jag använder 12V matning, men signalerna får ha en gemensam signaljord på halva matningen. Så man kan säga att jag kommer att ha +/- 6V matning.

När jag ändå håller på kan jag kanske fråga om bästa sinusvåg-generatorn. Det finns ju en del scheman man kan hitta, med OP-förstärkare, men jag skulle gärna vilja hitta en som går att svepa från ca 10 Hz till ca 40.000Hz, dvs. en VCO som ger sinus ut.

Tandberg: Q602 som är en ren emitterföljare, den går väl att ersätta med vilken högohmig ingång som helst (t.ex. OP eller annan förstärkare), eller måste det gå en viss ström där? Det borde räcka med R602 för stt det ska gå en lagom ström genom dioderna (och ge en lagom DC-nivå).

Att den där 4066:an skulle kunna styras analogt är jag tveksam till. Vad jag minns brukar det finnas en buffert på styringången - vilket antagligen har en ganska hög förstärkningsfaktor. Det bekräftas när jag kollar databladen på Texas Instruments CD4066B och On-Semiconductors MC14066B.

Hur fungerar en klassisk gammal elorgel? Varje tangent slår ju av och på en egen ton utan knäppar?

Nu menar jag då främst modeller från 60-70-talet.

jesse skrev: Tandberg: Q602 som är en ren emitterföljare, den går väl att ersätta med vilken högohmig ingång som helst (t.ex. OP eller annan förstärkare), eller måste det gå en viss ström där? Det borde räcka med R602 för stt det ska gå en lagom ström genom dioderna (och ge en lagom DC-nivå).

Basströmmen till Q602 är nog i samma storleksordning som strömmen genom R602 men om man
minskar R602 så att spänningsförhållandena bibehålls så går det väl bra med allt som är högohmigt
som nästa steg. Enkla steg med en fet eller transistor uppför sig bättre än en OP-förstärkare när det
gäller överstyrning, latchup och liknande.

Eftersom ett långsamt tillslag är bra för en mjuk övergång (oavsett kretslösning) så betyder det
ju oxo att frånslaget av föregående signal måste fördröjas lika mycket så att det blir "crossfading".
Att tvärt hugga av föregående och tona in nästa borde höras om man råkar ligga på maxnivå på
föregående signal.

OK. jag får testa lite transistorlösningar i nästa vecka. Blev sugen på att testa hur för-stegen fungerar (tandber-schemat, före dioderna, de transistorerna som ser ut att vara "darlington-kopplade". Hur avgör man förstärkningen på dessa? Är det emittermotstånden som är avgörande här? (Känns som att jag får börja plugga på lite grundläggande analog lära).

By the way: sökte på sinus och VCO och hittade denna sköna sak:
Voltage Controlled Oscillator (Excellent 1V/Octave Tracking)
Gå in där och lyssna på ljudexemplen (mp3).

National Semiconductor
Application Note 263

sidan 12 beskriver en VCO som ungefär matchar dina önskemål
skulle jag tro.

Hedning skrev:Eftersom ett långsamt tillslag är bra för en mjuk övergång (oavsett kretslösning) så betyder det ju oxo att frånslaget av föregående signal måste fördröjas lika mycket så att det blir "crossfading". Att tvärt hugga av föregående och tona in nästa borde höras om man råkar ligga på maxnivå på föregående signal.

En fundering är isåfall hur snabb förändringstid man kan ha på signalen utan att det uppfattas som ett "pop" ..?

Ändrar man från 0% till 100% på 10 sekunder lär det inte höras. Gör man det däremot på 1 ms lär det höras. Någonstans däremellan finns en gräns. Kanske det är luftens frekvensgång som avgör?

Att byta från en signal till en annan på ca 50ms tror jag är rimligt.