Svenska ElektronikForumet

NyT skrev:– Välj inte den allra billigaste lampan av ett okänt märke, och kolla att plasten är jämnt gjuten utan skarvar och att gängorna är snygga. /../

– Jag lämnar aldrig lamporna inomhus tända när jag går hemifrån, och jag använder aldrig lågenergilampor ihop med dimrar eller rörelsedetektorer. Där har det förekommit bränder, och vi är nu extra vaksamma.

Svensson väljer inte den billigaste?

Och att man skall ha lyset på för att hindra inbrottstjuvar? det rådet har man aldrig hört..

Om sockellysrören skall ersätta glödlamporna vill det nog till att de klarar rörelsedetektorer för dörr- och källarbelysning, även klädgarderober använder sådan uppsättning.


Med tanke på att elsäkerhetsverket ingår i den statliga sfären och det är en agenda med att tvinga på folket kompaktlysrör precis överallt så bör man nog ta elsäkerhetsverkets dementi med en nypa salt även om de har rätt om just att om man brassar på med gaslåga som brinner plast.

Sockellysrören tillverkas med engångselektronik som har små marginaler på komponentvärdena, sitter i en extra varm miljö under lång tid och avger giftiga gaser om det blir överhettat. Inget bra.

Med andra ord så har EU gjort en stor tabbe när de befallde en utfasning av Edison-glödlampan.
En åtgärd som skulle spara miljön har fått en motsatt effekt. Större brandrisk, större risk för kvicksilverutsläpp då hanteringen överlåtes till människor som ofta inte har kännedom om riskerna.
Dessutom har störningsdimman på radiofrekvenserna ökat p.g.a. switchningstekniken som hamnat hos i stort sett varje hushåll.

Ja, men det stod väl ganska klart redan när idiotin kom på tal..

Som skoj kan man ju räkna på hur stora marginalerna är.

På denna adress så har en person plockat isär och ritat upp schema på ett antal vanliga skruvsockellysrör:
http://www.pavouk.org/hw/lamp/en_index.html

Ett enkelt exeperiment som man borde göra är att värma ett rum till 30 °C motsvarande en varm sommardag samt mäta temperaturen innuti plastsockeln där elektroniken sitter efter 2 timmars drift.

På första exempel schemat en LUXAR 11W som är avsedd att matas med 230 V AC. Så sitter det en säkring F1 av okänd kvantitet men den bör stänga vid runt 48 mA för att fylla någon vettig funktion. På motsatt sida sitter en induktans L1 som antagligen är för avstörning.

Efter detta sitter det primära likriktarsteget 4x1N4007 i bryggkoppling. Med 48 mA och Vf=0,75V så blir förlusten i dioden 36 mW och temperaturhöjningen 3,6 °C vilket är okej.

Kondensatorn C4 har 325 V över sig och använder därmed sin spänningstolerans till 81% (74 V diff). Är det bra nog marginal? hurvida den tål temperaturen dvs 85 °C eller 105 °C variant går inte att utröna.

Transistorerna Q1 och Q2 (MJE13003) i push-pull (?) koppling har max Vce på 400 V med varsinn 1N4007 som skyddsdiod för drivningen av TR1. Om L1 är strömbegränsningen så skulle en liten överkoppling säkert kunna få intressanta effekter

Är detta tillräckliga marginaler som drivningen är gjord med?

Sedan finns det väl ingen funktion för att stänga av vid överhettning i många av CFL drivningarna?

Meningen att det skulle sparas energi föll bort rätt så snart, nu tycker folk OJ drar lamporna så lite energi, ja då kör
vi på med fasadbelysning, spotlight och åter spotlight i varenda tak, fullt med belysningar i trädgården o.s.v o.s.v.

Tja, så gick det.

Kjelle

...............................

Nej, det är bäst att strunta i det hela.

En ny fundering:
-Är det någon mening att spara själva lys-delen på lampan?
...för att vänta tills nästa likadana lampa gjort sitt och sedan koppla in den lampans elektronik med den nu trasiga's lys-del.

-Det är det väl inte va?

Med tanke på lampornas livslängd och inte tala om garanti känns det rätt så meningslöst att spara på gamla uttjänta lampor.
Speciellt om det står Rusta på dom då de garanterat inte kommer vara samma lampa efter något år.

Jag vet att de är likadana då jag köpte 3-pack.

Kollade lampan nyss, R1 och R3 är det som bränts.
Meningslös info...
Om interesse-klubben vill veta!

Jag fattar inte varför folk lägger tid på att försöka laga små saker som kostar i princip ingenting. om det hade varit en special-lampa för ca 500kr eller liknande då hade jag fattat det. dessa lampor kostar från 10kr/lampa och uppåt. beroende på vad man vill ha och hur snål man är.


Släng den gamla och i med en ny.

Kjelle skrev:Meningen att det skulle sparas energi föll bort rätt så snart, nu tycker folk OJ drar lamporna så lite energi, ja då kör
vi på med fasadbelysning, spotlight och åter spotlight i varenda tak, fullt med belysningar i trädgården o.s.v o.s.v.

Det är ett känt faktum, det kallas Jevons paradox. Se bara hur det gick med Englands skogar när man utvecklade en effektivare ångmaskin som skulle spara på bränslet.

Vill man få ner förbrukningen så är et priset man måste höja.

Rättelse:

Motstånd R3 och R4 ska det vara.

Jevons paradox, ja det håller jag med om.
Folk tänker och resonerar:
"Än sen då? -de drar ju så lite ström" ...när de skaffar fler lampor och låter dem vara tända mer / längre tid.

Snål? -lite, mest en "kul grej" bara, se om det går.

Ännu en gång:
Jag ska inte använda lampan, kan vara riskabelt.
Ska bara prova om det går innan den kasseras.
-Oavsett resultat av experimentet!

Bra - löd på!