Svenska ElektronikForumet

Eftersom G-Koden standardiserades i början på 60-talet, så är det nog rätt vanligt.
Det finns säkert ett fåtal system som använder nått annat.

Kopieringsaggregat var väl inte helt ovanliga på 70-talet.

psynoise skrev:Sedan skulle det inte förvåna mig om det finns gamla maskiner som har sitt egna specifika gränssnitt där ytterliggare datorstöd är helt obefintligt.

Det här förstod jag inte riktigt.

psynoise skrev:Nu mins jag väldigt lite men allt stödjer väl inte G-kod ute i maskinparkerna?

Det finns en del undantag.
Men även de äldsta maskinerna körde G-kod.

SMT hade en populär svarv på 70-talet som inte körde hålremsa.
Den hade 40st tumhjulssatser, för X och Z.
En sats för varje block i programmet. Programmet kunda alltså vara max 40 block långt.
Själva G-funktionerna stansades på ett kort i A4-storlek, som lästes av en kortläsare på systemet.

Nerre skrev:Sen har ju maskinerna normalt automatiskt kompensering för fräsdiameter och såna saker som enkelt kan användas för att köra en grovfräsning följt av ett finskär utan att behöva räkna om alla koordinater.

Min första CNC-fräs(som jag för övrigt har kvar), hade inga sådana finesser.
Där fick man vackert räkna ut skärbanorna för hand. Det var dock G-kod som på moderna maskiner.

Det vart ett stort lyft för mig när jag skaffade en PC med Autocad.
Då slapp man alla trigonometriska beräkningar, bara att klicka på punkterna och få ut på skrivaren.
Sedan handskrev man ett "manuskript", och satte sig vid ASR-33än och stansade remsa.

En annan rolig grej med dessa äldre system var att det saknades decimalpunkt.
Varför vet jag inte, men det kanske förenklade hårdvaran i systemet något?
Istället använde man slutnollor eller begynnelsenollor.
Dessa program med begynnelsenollor, blev väldigt svårlästa.

Ok, farsans första NC-maskin var ju en Abene med Heidenhein, syns på bild 2 i den här tråden http://elektronikforumet.com/forum/view ... =5&t=45269

Den räknas väl som förhållandevis modern då:)

I början lagrade han programmen på kassetter med dess tillhörande bandspelare, men eftersom det var RS-232 till den så skrev han och jag ett program till ABC80 för att ta emot och skicka program (serieportsrutinen i assembler, ABC80 hade ju ingen SIO/UART utan det var bitbangning som gällde). Han drog långa seriekablar från maskinerna (i alla fall från Dynan och Abenen, men tror även från Nakamuran och den nyaste maskinen) och hade en 1-4 RS-232-omkopplare vid datorn för att växla mellan dem. När han skaffade PC (en 386:a) så köpte han nåt program för detta istället, men körde samma switch och kablar. Tror faktiskt han använder samma switch och kablar fortfarande.

säter skrev:

psynoise skrev:Sedan skulle det inte förvåna mig om det finns gamla maskiner som har sitt egna specifika gränssnitt där ytterliggare datorstöd är helt obefintligt.

Det här förstod jag inte riktigt.

Tänkte att det kanske fanns andra system än G-kod där det rent av skulle vara omöjligt att hitta ett CAM-program. Dock var det rena gissningar från mig, ni andra vet ju mer.

För den som är erfaren med manuell bearbetning skulle det väl eventuellt gå att planera ett arbetsförlopp med papper och penna. Sedan mata in G-kod via det numeriska tangentbord som vissa maskiner har.Vad tror ni, är jag ute och cyklar?

Tänkte att det kanske fanns andra system än G-kod där det rent av skulle vara omöjligt att hitta ett CAM-program.

Det finns andra system, men CAM-program finns nog till det mesta.

För den som är erfaren med manuell bearbetning skulle det väl eventuellt gå att planera ett arbetsförlopp med papper och penna. Sedan mata in G-kod via det numeriska tangentbord som vissa maskiner har.

Det går även att skriva på PC'n i en vanlig texteditor.
Så gör jag än idag.

Överföringsmediat på CNC-maskiner har i stort sett bara varit hålremsa.
Det är enbart på senare år detta har försvunnit.
Av någon konstig anledning, har alltid CNC-systen legat 20år efter datorer i utveckling.
Än idag, anger Fanuc storleken på minnet i meter hålremsa.

psynoise skrev: För den som är erfaren med manuell bearbetning skulle det väl eventuellt gå att planera ett arbetsförlopp med papper och penna. Sedan mata in G-kod via det numeriska tangentbord som vissa maskiner har.Vad tror ni, är jag ute och cyklar?

Ja, precis så gjorde man förr. Det är därför tangentborden på maskinerna har knappar för G, M och S och lite sånt.

För enklare grejer behöver man ju inte planera så mycket.

De maskiner som farsan kört med har ju haft färdiga "subrutiner" för såna grejer som pocketfräsning och borrning i flera steg (med spånrensning). Det ingår kanske med eller mindre i G-koderna? Det är nog 25 år sen jag pillade med det där. Japp, lite snabbt googlande verkar ge att t.ex. G12 är pocketfräsning.

Som sagt var, det är inte svårare att programmera en NC-maskin än att koda i assembler, det är nog lite enklare t.o.m.

Jag har varit professionell maskinist ( avlönad CNC operatör) i mer än 10 år nu.
Jag har jobbat med följande standarder i programmeringsspråk.

Dynalan (Dynamyte)
Heidenhain både TNC och ISO.
Fanuc G kod

G kod i ett otal varianter från de äldsta på 80 tals stora svarvar till 2009 Boley svarvar med Windows som grund.
Både 4 och 5 axligt hann man med innan jag startade eget och körde då manuell kodknackning mesta tiden, de sista 2 åren som avlönad så var det Edgecam som CAM med Solidworks som CAD.

Knacka kod manuellt kan göras med god framgång om man har viss vana och inte behöver slå upp varenda G kommanods betydelse.
En van svarvare gör ett A4 med färdig kod på nån timme och då oftast startklar nästan direkt.

Avancerad 3D fräsning med konstant ingrepp och så, inte så trevligt att göra manuellt, då är ett kompetent CAM program guld värt.
Det finns en anledning till varför CAM program är dyra.

för 600-1200 kr/tim hyr man vanligtvis in kompetens, t.ex. en ingenjör som har goda kunskaper i det område han arbetar med och som kan tillföra något med sin kunskap. Om det handlar om att hyra in arbetskraft för att göra rutinjobb (t.ex. kopiera ritningar) så hamnar det nog snarare mellan 350 - 600 kr/tim. Arvodena har sjunkit en del de senaste åren, och det beror mycket på att man hyr in vanliga "arbetare" som konsulter just för att utföra rutinuppgifter i produktionen. Så jag antar att "CAD-rita" kostar väldigt olika beroende på vilken kvalitet och kompetens man är ute efter.

jag antar att "CAD-rita" kostar väldigt olika beroende på vilken kvalitet och kompetens man är ute efter.

Tyvärr tror jag inte det ligger till så.
Jag antar att betalningen är likvärdig överallt när det gäller konstruktion och ritningsarbete.
Kvaliteten däremot, varierar ganska mycket.

Nog är det märkligt, vi har väl aldrig haft så fina rithjälpmedel som idag, ändå är ritningarna betydligt sämre än de från 50-talet.
Möljigtvis att det har blivit en liten uppryckning de sista 10 åren.

Jag anser t.ex., att det är helt oacceptabelt, att det år 2012 ska behöva fattas mått på en ritning som är granskad.

Kvaliteten på de som ritar har nog sjunkit betänkligt.
Jag själv skickar INGA ritningar till företag som tillverkar mina prototyper, de får 3D modeller och en toleransnivå att hålla sig inom, sen får jag godkända material.

Ju avancerad modell ,desto svårare att måttsätta den har jag märkt under mina år som CAD slav.
Alla som är på golvet och skall tillverka har olika syn på vilka nödvändiga mått DE vill ha.

TomasL skrev:Eftersom G-Koden standardiserades i början på 60-talet, så är det nog rätt vanligt.
Det finns säkert ett fåtal system som använder nått annat.

Mer OT
Även om språket är standardiserat så finns det olika "dialekter".
Enligt standarden så finns det "fria" G och M koder som leverantören kan välja att använda som denne behagar.
Olika styrsystem har olika subrutiner.
Det finns ju en anledning till att man måste ha en maskinspecifik postprocessor vid CAM beredning.

En annan typ av programmering som fortfarande används rätt utbrett är Dialogprogrammering.

angående ritandet.
Hur komplicerade är bitarna?

Jag sitter flera timmar/dag vid cad så ritandet är nog inga problem.
Timkostnaden blir 150kr/timme.

Mattias Hellore skrev: Knacka kod manuellt kan göras med god framgång om man har viss vana och inte behöver slå upp varenda G kommanods betydelse.
En van svarvare gör ett A4 med färdig kod på nån timme och då oftast startklar nästan direkt.

Avancerad 3D fräsning med konstant ingrepp och så, inte så trevligt att göra manuellt, då är ett kompetent CAM program guld värt.
Det finns en anledning till varför CAM program är dyra.

Precis så jag jobbar, enklare saker (speciellt där man har måtten i skallen) går ju snabbare att handknacka än att CADda upp, toolpatha, posta och ladda in i maskinen. Kör mest Haidenhain conversational, men kan ISO/G-kod också.

Men jag gör och kör många program som skulle vara praktiskt omöjliga att koda för hand. Rena 3D-fräsningar med körtid på upp till 4-6 timmar. Sånt är ju fullkomligt ogörbart utan ett kompetent CAM-program.

Nerre skrev:Som sagt var, det är inte svårare att programmera en NC-maskin än att koda i assembler, det är nog lite enklare t.o.m.

Att programera ett NC-program är inte alls svårt. Det lilla jag har sneglat på assembler verkar det hundra gånger svårare.
Förövrigt tycker jag liknelsen assembler/G-kod och högnivåspråk/CAMprogram är slående.