Svenska ElektronikForumet

labmaster skrev:Säter, räcker det med NeoTech:s förklaring eller behöver du ytterligare input från mig?

G-kodsparser, är det vad som på äldre system kallas linjär- resp. cirkulär-interpolator?
Dvs. den enhet som lägger ut pulser på resp. axel, med rätt frekvens?

Det är alltså tänkt att hela CNC-systemet ska finnas i den lilla "kreditkortsdatorn"?

G-kodsparser är ett sammansatt ord som normalt inte finns i svenska språket men som ofta används i datorsammanhang. I alla kompilatorer finns en parser, textanalysator skulle det antagligen kunna översättas till.

I detta fall innebär G-kodsparser den del av styrsystemet som tolkar den textbaserade G-koden och översätter den till styrkoder för röreslen som i sin tur sänds till processen som genererar pulser till stegmotorn.

Om detta är det som förr kallades linjär- resp. cirkulär-interpolator vet jag inte säkert men för mig är interpolering något annat än tolkning av text. Mest rimligt är att det är processen som genererar pulserna som kallades linjär- resp. cirkulär-interpolator. I så fall den del som ligger efter G-kodsparsern.

Det är alltså tänkt att hela CNC-systemet ska finnas i den lilla "kreditkortsdatorn"?

Det låter så men det kan nog NeoTech svara på själv.

Correcto mundo.
Kan ett helt cnc system få plats i Mach3, så ska det banne mig få plats i en kretskortsdator med.

Nu när man plöjt en del referenser så har ja konstaterat 2 saker
1) G-code är barnsligt lätt som språk.
2) fan att jag sov på en del av matte lektionerna. *damma av gymnasie matten*

Men ja i praktiken är ett CNC styrsystem en puls generator av ngt slag, som tolkar en serie topdown kod
som dripfeedas eller stegas igenom uppifrån och ner. Det som sätter sig lite på tvären är jue den absurda
mängden g-koder, m-koder och o-koder som finns.. Så det blir nog allt o titta på båda de där tolkarna
som påpekats tidigare här i tråden. Det kommer spara rätt duktigt mkt tid ifall de går o porta dom till ett
språk jag kan hantera.

Steg2 av ett modernare styrsystem är jue visualisering av g-koden genom en plottad graf på en display.
Och det kan lösas på flera olika sätt antar jag. Men jag e rätt nöjd med om ja ser rad för rad koden till
en början och något öht rör sig.

#Det som sätter sig lite på tvären är jue den absurda
mängden g-koder, m-koder och o-koder som finns..#

Jag förstår inte riktigt hur du menar.
Om vi pratar om styrning av axlar, X/Y/Z osv,
så är det i princip bara G1, G2 och G3.

M- och O-koder har inget med själva axelstyrningen att göra.

Ah ja kollade på referens länkarna och mest konstaterde lite "fan ska man kunna tolka alla de där varianterna" - men ja det måste man väl antar jag.
Vi får se, jag ska labba lite.. har beställt all elektronik idag och så.. jag behöver ngt o göra i vinter så.

Bra, håll tråden uppdaterad.
Jag är nyfiken på hur ett modernt, mjukvarustyrt, CNC-system fungerar.

Hittade länken till artikeln om timing av stegningen av en stegmotor: http://www.eetimes.com/design/embedded/ ... -real-time
Har problem att ladda ner källkoden från deras sida, men sökte på en gammal hårddisk och hittade den så jag la upp den här.

Hittade dokumentet jag läste en gång i tiden (det var visst 2007 jag labbade lite med det här). Det var en snubbe Kramer som skrev dokumentet som jag utgick ifrån. Han har visst lagt upp lite kod på google code. Se länk nedan.

http://www.nist.gov/customcf/get_pdf.cfm?pub_id=823374
http://code.google.com/p/rs274ngc/

Förresten, hade du sett http://en.wikipedia.org/wiki/G-code

Du är nog på rätt väg genom att implementera en dator och mjukvara i en enhet, jag är ute efter en sådan lösning till ett mycket mycket bättre pris än de flesta som bygger om till nyare system, enbart prisförslaget kan ge mig en hjärtinfarkt.

Det finns många småföretag däribland jag själv som vill helst slippa en dator snurrandes för att driva en fräs, enbart dator+ hårdvaran är nästan lika utrymmeskrävande som själva fräsen och ömtålig för allehanda skit och kan inte kapslas in pga värmen.

Snubben Kramer är ju en av de ursprungliga utvecklarna av EMC, det som nu är LinuxCNC. Källkoden till LinuxCNC finns ju också att tillgå, där bör man såklart hitta en uppdaterad version av interpretern.

Andax, ah där fanns det jue mer o läsa ja.. Jag kollade på wikipedia och de touchar jue mest ytan på standarden. Och som du säger det är mer o ta hänsyn till i ett styrsystem än hur man tolkar G-kod uteslutande, det är hastigheter, inbromsningar och acceleration och annat som måste kontrolleras för att resultatet skall bli tillfredställande.

H.O, ja att gräva i LinuxCNC koden e rätt spännande. Det är jue dock ingen liten hög kod o ta sig igenom. =)

Mattias Hellore, Ja, detta är själv min motivation till detta projekt. Jag har kikat på färdiga system från usa bland annat, som skall vara plug and play, och det är sällan man är under 30-35.000 ens för de mest rudimentära 3 axlade styrsystemet. Och som du säger, de tar mycket plats och är rätt åbäkiga överlag. Jag håller till i en källare på 12 kvadrameter, jag har nog inte en kvadrameter ens o ställa en dator på.. Än mindre vill ja behöva dra kablar högt o lågt o överallt. Så ideen om att bygga ett minifierat system som storleksmässigt får plats i handen är lockande.


Ni andra som kikat på raspberry pi, den får plats i en vädertätad Pelican låda om man vill. Svåra e väl o få kabelgenomföringen vädertätad med. IPA44 anslutningar eller ngt sånt blir nödvändigt o lösa.
O sen hur de blir med värme det lär vi märka.

I väntan på att min Raspberry skall dyka upp så har jag börjat leka lite oavsett.
Jag har en bunt stegmotor kontrollers, av typen som kommer med parallell breakout, som jag har sen kopplad till en smoothstepper.

Jag råkade snubbla över denna: http://wiki.zentoolworks.com/index.php/ ... or_Control
och lyckades tack var den koppla upp min arduino uno, och med ett enklare program bara stega motorerna.
Följer man tutorialen så använder den grbl, och kan enkelt testas med en gcode sender direkt som en serialport.

Det var ett litet "haha" moment för mig.. Och som en annan postare i tråden påpekat tidigare, att använda en arduino som ett
hårdvaru gränssnitt mot raspberryn kommer troligen avlasta raspberryn till att göra annat.
Så nu vill jag ha min Raspberry.. nu.. gärna igår.. Så ja kan se om ja får den o prata med Arduinon via USB.