Svenska ElektronikForumet

Du menar så här?

Kikar i en annan AoE (8/88) "Microcontrollerstyrt Nätaggregat" och dess PS.
Där har de bara en kondensator, C9 i mitt schema, och inget annat!
Edit: (en 100nF har de tvärs över bryggans trafoanslutning såg jag nu)

Kondensatorer över likriktarbryggan fungerar faktiskt bra för att motverka brum när man bygger förstärkare, så att det bara är något för audiofiler är okunnigt skitsnack

jag har använt det i alla mina byggen och ibland ser man en klar förbättring om man mäter brummet på utgången med och utan kondingarna, det är absolut värt att prova om man har problem med lågt brum i sin hemmabyggda förstärkare iaf.

4kTRB skrev:Du menar så här?

njae... jag tänkte mig väl filen bifogad som den är (som skapas när du väljer "spara" i LTspice). Den där koden vet jag inte hur jag ska klistra in för att få LTSpice att förstå. Men jag kan ju försöka tolka den manuellt.

Jag funderade på X1 mest - den är ju bara tre "ringar" på schemat... trodde det var tal om 50Hz men det var visst fel.

Problemet med att mata med fasta spänningsgeneratoter i simuleringen är ju att eventuella störningar som går bakvägen ut genom trafon inte kommer att synas, eftersom spänningen där är helt "stum". Man kan givetvis kolla hur strömmarna ser ut och på så vis få en uppfattning men det kanske ändå kan bli missvisande. Jag vet inte själv hur man bäst simulerar en verklig transformator i LTSpice (och kunna ange vettiga värden som motsvarar verkligheten någorlunda).

Jag efterliknar en trafo med 2st spänningskällor i serie
med jordpunkten mellan dom. Helt riktigt blir det förstås
inte.

jesse skrev:

4kTRB skrev:Du menar så här?

njae... jag tänkte mig väl filen bifogad som den är (som skapas när du väljer "spara" i LTspice). Den där koden vet jag inte hur jag ska klistra in för att få LTSpice att förstå. Men jag kan ju försöka tolka den manuellt.

Om du sparar som vanlig ASCII-text med filändelsen .cir så kan du öppna den
i LTSpice och köra. Fast det klart det blir schema att titta på.

Editerade ett .start kommando så det kommer fungera riktigt.

jaha. nu funkar det.

Tack till 4kTRB som startat den här tråden, jag har aldrig tänkt på dessa kondingar och aldrig orkat slentrianmontera sådana i mina hembyggen (men inte heller tagit bort redan monterade kondingar då jag återanvänt något färdigt kort till ett hembygge.


Om man räknar med ideala kondensatorer så kan C9 såklart ersättas med lite större värden på övriga kondingar. Det blir ju en ring av alla fyra kondingar, tar man bort en i ringen (d.v.s. C9) så leder ringen den längre vägen varvet runt.


Brummet som dessa fyra kondingar dödar torde vara övertonbrum, fast det har väl ni andra redan kommit fram till


Att över huvud taget ha en konding mellan dc-sida och ac-sida v.s. att inte ha någon konding alls borde ge skillnaden att man hf-mässigt har en galvanisk koppling eller inte har en galvanisk koppling mellan AC-sida och DC-sida under den tid på växelspänningsperioderna då AC-sidan har lägre momentan spänning än spänningen över glättningskondingen (minus diodspänningsfallen). Det kan säkert i vissa fall ge konstiga effekter att HF-ledningen switchas 100 gånger per sekund, t.ex. i en radiomottagare (eller sändare) så kommer störningar som kommer via nättrafon att 100Hz-"AM-fyrkant"-moduleras om man inte har någon kondensator alls. Den "fyrkantmoduleringen" lär väl i sin tur göra att störningarna får över/undertoner som stör än värre.

Här är en simulering i LTspice med en enkel transformatormodell med lindningsresistans, kapacitans och läckinduktans. Induktans och kapacitans är lite taget ur luften men borde vara i rätt storleksordning för en EI-transformator, möjligen med delad bobbin. Induktansen valdes så att vågformerna skulle se lika ut vad jag sett i verkligheten.

Prova ta bort RC-snubbern över transformatorn R3, C5 så ser man hur det ringer när dioderna slår av. MUR460 är ganska snabba jämfört med vad man kanske brukar använda så det borde bli en mer realistisk simulering om man byter till långsammare dioder i simuleringen.

Det går ju att prova i simuleringen där vad som händer med kondensatorer över dioderna.

Men påverkar ringningsfenomen brumproblem?

HF-störningar kan demoduleras ofrivilligt i förstärkare. Försöker man lyssna på radio kan det ju också komma in den ordinarie vägen.

Även om ringningarna i frekvens hamnar ovanför hörbarhetsgränsen så är det ändå dumt att "ultraljud" förekommer i en förstärkare.

Om man t.ex. bygger med vanliga bipolära transistorer har man väl (om inte utvecklingen råkat gå framåt de senaste 25 åren ) inte sådär jättemycket prestanda att ta av upptill inom avsett frekvensområde. Om då ringningar på t.ex. 100kHz (påhittat exempel) kommer med i signalen på något sätt och med mer än försumbar amplitud så kanske man kommer farligt nära slew rate på slutsteget. Dessutom finns alltid risken att råka grilla diskanthögtalare, fast i det här fallet lär väl ringningarna vara så korta att medeleffekten nog inte räcker för att skada högtalare.

Resultatet på ljudet skulle alltså kunna bli en modulation som i korta pulser var 10:e ms (100Hz) ger sämre ljudkvalitet på främst starka ljud i diskanten. Jag gissar att det är ett såntdär typiskt fel som gör att man tycker att ljudet inte är riktigt bra men inte riktigt kan säga vad som verkligen är fel. Felet kan dessutom vara klart olika störande på olika sorters musik, varpå två personer som provlyssnar med sina favoritlåtar kan tycka klart olika om förstärkaren...

Kimmen: Tack, den ska jag kolla på