Svenska ElektronikForumet

Norpan skrev:>märkbart fler RPM om man trycker gaspedalen i botten jämfört med att inte röra den alls.

Känns som det borde bli tvärt om, mindre mängd luft att komprimera med stängt spjäll.

Det blir lika mycket luft, däremot går det tyngre att dra in den med stängt spjäll.

Intressanta kommentarer!

Bonusfrågan är ju då vad spjällen för luft gör för nytta över huvud taget i en förgasare (eller för den delen insprutjox)?


Nu känner jag mig som i Big Bang Theory när hela gänget sitter i en bil och nån frågar om nån av de andra vet hur en förbränningsmotor fungerar och alla svarar ja direkt, sen kommer frågan om nån vet hur man faktiskt mekar med en motor och ingen kan nåt

MiaM skrev:ghost_rider: Tänker du verkligen på V4 och frihjul?
En tvåtaktare UTAN frihjul får däremot ingen smörjning när den motorbromsar. (Därför kan det vara en bra idé för motorlivslängden, och dålig idé för miljön, att stänga av tändningen och dra ut choken om man ska motorbromsa ned för värsta alptoppen med sin Trabant... )

blueint: V4'an har väl inte servostyrning? Däremot lär den ha bromsservo, och DET är bra att ha.

Tvåtaktare med oljeblandad bensin ska inte motorbromsas. Med separatsmorning går det bättre i alla fall.
V4an hade inte servostyrning. Bromsservo kom på 69 års modell.

Men nog vore det väl okej att motorbromsa om man gasar med tändningen avstängd? Miljövänligt å bra, och spännande avgasknall när det samlas bensinångor i avgassystemet

MiaM skrev: Bonusfrågan är ju då vad spjällen för luft gör för nytta över huvud taget i en förgasare (eller för den delen insprutjox)?


Nu känner jag mig som i Big Bang Theory när hela gänget sitter i en bil och nån frågar om nån av de andra vet hur en förbränningsmotor fungerar och alla svarar ja direkt, sen kommer frågan om nån vet hur man faktiskt mekar med en motor och ingen kan nåt

har man insprutning så har man normalt sett inget spjäll alls, i en förgasare så är det ju för att du inte kan reglera munstyckets storlek utan du reglerar bränslemängden via luftflödet.

Det "spjället" som man kan se i en äldre insprutningsbil är en Luftmängdsmätare och det gör ju egentligen motsatsen, det läser av luftflödet och talar om det för insprutningen, oftast ganska analogt, för moderna bilar har ju istället en luftmassamätare eller MAP-sensor, luftmassamätaren är vanligen en tråd i en hållare som värms upp och kyls ner av inkommande luft, MAP-sensorn mäter helt enkelt trycket i grenröret bara. (MAP = Manifold Absolute Presure)

Båda dessa har ju fördelen att dom inte bromsar luftflödet eller gör det lika turbulent.

..Innan nån rättar mej, har man en förgasare av strombergertyp så har man ju faktiskt en trottelnål som reglerar bränsleflödet genom trotteln som i sin tur höjs och sänks av insugsundertrycket.

Glenn skrev:har man insprutning så har man normalt sett inget spjäll alls, i en förgasare så är det ju för att du inte kan reglera munstyckets storlek utan du reglerar bränslemängden via luftflödet.

Hmm... Alla bilar jag någonsin har mekat med har givetvis ett gasspjäll... men det kanske inte är det du menar?

Jag tror Glenn blandar ihop det med dieselmotorer som inte behöver något spjäll eftersom en dieselmotor inte behöver nån speciell bränsle-luft blandning utan det räcker att reglera mängden diesel som sprutas in för att reglera varvtalet. En benisnmotor däremot reglerar man luftmängden med "foten", dvs gasspjället, och sen sprutas det in så mycket bensin som behövs för att blandningsförhållandet ska bli rätt.

Det är därför en dieselmotor är ungefär lika effektiv oavsett last medan en bensinmotor är som mest effektiv vid hög last. Bensinmotorn måste arbeta mer för att suga i sig luft vid låg belastning.

Tidiga insprutningssystem utan luftmassemätare mäter gasspjällets öppning och motorns varvtal för att lista ut hur mycket luft som motorn suger i sig och därmed hur mycket bränsle som ska sprutas in. Luftmassemätaren har man för att kunna göra en bättre mätning av hur mycket luft som sugs in.

Jag skyller på att jag har feber

Aha, och med andra ord borde man kunna koppla en "effektivitetsmätare" direkt till spjällets läge på en bensinmotor? (Egentligen heter de väl ottomotor, bensin är ju bara ett av alla bränslen som kan användas, man säger ju inte en E85-motor om man kör på E85, fast ingen säger väl ottomotor heller förutom tyskar som har sina lustiga namn kraftstoff för bensin och brennstoff för diesel... )

Det finns 96’or där man bytt motor till Daihatsu dieselmotor, det blir inget man kör race med vid rödljusen men man kör 3 mil på en liter diesel och en gammal 96’a är skattefri!

Efter en lång paus från EF konstaterar jag att det skrivits mycket i denna tråd om hur bilmotorer fungerar. En del av detta stämmer bra med det jag tror mig veta medan annat känns helt uppåt väggarna. Jag har busat med bilar i över 25 år och ibland gjort motortekniskt avancerade saker som t.ex. turbokonvertering och "kolvlobotomi" ändå har jag lärt mig massor bara sista året! Det är dessutom ganska svårt att målmedvetet läsa sig till en bred kunskap eftersom många kunskapskällor har en specifik inriktning som framhåller vissa fakta men helt missar andra. Inte konstigt att det så ofta uppstår förvirring kring elementära förhållanden då.

Den som undrar vad kolvlobotomi innebär kan kolla min mekarblogg här:
http://81.235.46.194/elektroarkivet/OFF ... /index.htm

På Alternativ.nu:s forum finns en bra avdelning för diskussioner om motorteknik, fordonsdrift och eco-driving. Mycket tänkvärt finns t.ex. i tråden om "jojjokörning":
http://www.alternativ.nu/index.php?topic=124541.0

Jag avstår från att försöka styra upp felaktigheterna kring motorteknik i denna tråd. De intresserade kan t.ex. kolla länken ovan och de som känner till felaktigheterna kan hoppa över dem. Mitt nästa inlägg ska enbart handla om färddatorn (som fortfarande är i planeringsstadiet)

Färddatorprojektet är som sagt kvar i planeringsstadiet. Jag har bestämt mig för att börja väldigt enkelt men också att göra det aningen svårare för mig genom att använda sjusegments LED-displayer istället för en alfanumerisk LCD-modul av standardtyp. Orsaken är dels nostalgi-estetik då datorn ska sitta i en bil från 1975, men framför allt vill jag ha stora lättavlästa siffror på minsta möjliga yta utan att behöva köpa något dyrt.

En nackdel med LED-siffror är deras begränsade förmåga att återge bokstäver, vilket hade varit praktiskt för att indikera vad för slags data som visas för stunden. Där är LCD-modulen onekligen bättre men å andra sidan har man annat att göra i bilen än att läsa etiketter...

Jag har kommit fram till att fyra siffror räcker gott och väl för alla mätningar. Egentligen behöver man sällan fler än två eller möjligen tre värdesiffror (med varierande antal nollor efter) om avrundning och medelvärdesbildning fungerar korrekt. Fyra siffror är ändå bra att ha för visning av t.ex. klocka.

Insignaler till datorn blir pulser från flödessensorn, pulser från hjulrotation och pulser från tändsystemets brytarspetsar (motorvarv). Utifrån det kan man sedan beräkna en massa intressanta saker. T.ex. kan motorvarv och hastighet jämföras för att lista ut om motorn "drar" bilen eller om frihjulet kopplat ur. Utifrån detta kan datorn sedan räkna olika typer av bränsleförbrukning och ge svar på t.ex. hur mycket bensin som faktiskt hade kunnat sparas om jag hade stängt av motorn istället för att låta den gå på tomgång.

Absolut viktigaste blir den s.k. L100-mätningen, alltså liter per 100 km som ju är en modernare och mer internationell variant på Sveriges envisa "liter per mil". (bara decimalpunktens position som skiljer) L100 kan parallellt beräknas för senaste 30 sekunderna, senaste fem minuterna, senaste halvtimmen och totalt för senaste åkturen eller fulltankningen. Det går också att räkna fram "tomgångskompenserade" L100-värden enligt det som beskrivs i stycket ovan.

Vanliga kilometerräknare med bättre precision än bilens egen kan vara bra att ha minst två stycken. Med bara fyra siffror tillgängliga kan man ha en automatiskt "vandrande" decimalpunkt så att korta sträckor kan räknas i enstaka metrar i samma räkneverk.

Tidmätningar kan fungera liknande den vandrande decimalpunkten och då få hög upplösning vid korta tidmätningar och ändå kunna räkna många timmar. Det finns knappast någon anledning att ange en resa på tiotals mil med en precision av enstaka metrar. Två till tre VÄRDESIFFROR duger som sagt i de flesta fall men vill man mäta små RELATIVA skillnader kan fyra värdesiffror kanske vara försvarbart i enstaka fall. Jag ser den fjärde siffran mest som estetisk och förtydligande.

Jag har valt att skrota idén med vindmätare tills vidare. Minst lika viktig faktor är hur marken lutar och till sådana mätningar behövs gyroskop eller lod kombinerat med en mycket känslig accelerometer. Det blir snabbt väldigt komplicerat om det ska gå att lita på tror jag.
Bättre i så fall att tänka sig för VAD man mäter och anteckna yttre förhållanden vid sidan om systemet. Mer noggranna mätningar kan göras längs en välkänd specifik vägsträcka.

En klart intressant mätning är derivata på hastighetsminskningen från t.ex. 120 ner till 30. Eftersom luftmotståndet förhåller sig kvadratiskt till hastigheten medan rullmotståndet är åt det mer linjära hållet (vid vanliga bilfarter åtminstone) kommer en minskning med t.ex. 20km/h ta kortare tid i hög hastighet än i låg. Det tycks gå att mäta relativt små förändringar i en bild aerodynamik med denna metod enligt snillena på http://ecomodder.com Det lär t.o.m. finnas någon formel och metod att räkna fram ett CW-värde på detta vis men jag misstänker att man kan få ganska stora fel. Dessutom är det ingen mening att mäta sådant i absoluta mått när man bara tävlar med sig själv. En förbättring i bilens aerodynamik kommer dessutom visa sig på bränsleförbrukningen efter en tid.

Det som ger mig mest huvudbry i projektet är designen av ett system för val och presentation av alla olika mätvärden och parametrar på en enda fyrsiffrig display. Mest intuitivt är nog en manöverpanel med separata knappar och reglage för alla olika mätningar men det blir snabbt en ganska klunsig historia. Motsatsen är ett bläddersystem med olika "banker" eller en slags matris där en eller två tryckknappar bläddrar ABC... och en eller två till bläddrar 123...
Då kan man t.ex. placera en kilometerräknare på B3, klockan på A1 o.s.v. Är man då smart grupperar man t.ex. alla olika L100-mätningar till A, tidmätningar till B och vägstrecemätningar till C. Men det blir ändå svåröversiktigt.

Två vridomkopplare är trevligt halv-vintage och ger nog en bättre känsla för var i parametermatrisen man befinner sig. Rattarnas läge ger snabbare orientering än ett visst antal tryck på en liten knapp. Tryckknapparna är dock svårslagna vad gäller minsta möjliga utrymme och liten manöverkraft.

Kanske kan man kompensera för en tryckknappsbaserad mätvärdesmatris (ABC... 123...) med att under själva intryckningen visa matrispositionen i displayen istället för dess mätvärde. Kort efter att knappen släppts upp kan man också visa ett vägledande namn på parametern i den mån fantasin och de faktiska möjligheterna att visa text på en sifferdisplay räcker till.
De fyra decimalpunkterna kan också ha stort värde för att skilja på nästan likadana mätvärden.


Om någon vill spruta idéer över projektet är det extra välkommet kring frågan om val av mätvärde/parameter. Det ska gå lätt att orientera sig bland kanske 15-30 olika värden utan att man varken riskerar att köra av vägen eller måste lära sig en tabell utantill.

Det finns trevliga 5x7 (även 8x8 och andra) dot-matrix LED displaymoduler, t.ex. 75-506-61. De kan styras ganska bra om man vill, jag har just nu ett 5x7 med rullande text bredvid mig, faktisk har jag två enheter som jag testar tillsamman.

Då kan man visa text, siffror osv. och vill man visa mer än vad som kan rymmas på en gång kan man rulla texten och det fungerar riktigt bra. Mellan 7 och 13 punkter per sekund är bra har jag märkt.

Siffror kan visas med en teckentabell i form av 7-segment härmning, faktisk kan man göra som man vill - vilket jag har gjort.

Sedan är jag inte glad för tryckknappar i bilar, det är ganska sällan att bilen glider fram på ett biljardbord, det brukar skumpa lite i min erfarenhet... Och där kan jag förespråka en roterande givare med "klick".