Svenska ElektronikForumet

Det blir en rejäl effektförlust i motståndet. Och förutsätter att nätspänningen är någorlunda jämn och fin.. *host*host*

Sätt även en kondensator i serie (räkna på totala Z) så blir det inte så stor förlust. Kondensatorn har ju cosfi = 0 så den drar ju ingen effekt i sig själv ( jodå en liten förlust finns där)

Protte

Ni har nog missat att det numera finns en hel del lysdioder som består av ett antal seriekopplade individuella lysdiodelement så dom ha vart och ett en framspänning på ca 80V eller 160V beroende på vilket land dom är avsedda för.
Dock så tål dom inte ännu hela spärrspänningen så en enkel diodbrygga som likriktar innan behövs, sen så räcker det med ett motstånd för att begränsa strömmen.
Att dom inte blinkar beror på att man dessutom har gjort ett tjockare fosforskikt med längre uppladdningstid och även längre efterlysningstid, i storleksordningen 50-150ms så det sker en rejäl filtrering av ljuset också och då behövs inga kondensatorer för filtrering.
Dock så får man inte ut mer än ca 20.000 timmar till L70 fast det anses såsom "god enugh"...

Jag gick in på en tillverkares sida och tänkte att det finns info om
hur LED-armaturer är avstörda. Det finns massa info och någon
notis om cosfi på 0.95-1 men i övrigt hittar jag inget.

http://www.fagerhult.se/indoor/planerin ... ningar.asp

Tycker det är "värdelöst" med 230-->LED det är ju som synes ett stort problem att göra transformeringen billigt och effektivt. Enklaste är ju att köra 12/24v likström sen en enkel pwm/strömstyrning.

I min kåk blir det då nåt liknande där ljuspunkterna drivs av en central trafo istället för trafo överallt.

Det som ska till är ju en reformering av dagens elsystem!

MEN OHhhh NEJ

Ve och fasa, vi MÅSTE få behålla våra E27 och fasvinkelstyrningar.
HUR ska vi klara oss annars, det kommer att bli kaos.

Prutte

4kTRB skrev:Jag gick in på en tillverkares sida och tänkte att det finns info om
hur LED-armaturer är avstörda. Det finns massa info och någon
notis om cosfi på 0.95-1 men i övrigt hittar jag inget.

http://www.fagerhult.se/indoor/planerin ... ningar.asp

cos(fi) är ointressant då de är nära 1.0 med dom korta öppningstiderna mot kondensatorn som dioderna leder - det som är intressant är PF - 'power factor' som inkluderar både cos(fi) och distorsion på strömmen och i slutändan bestämmer hur många Watt LED-lampor du kan koppla på en 10-A säkring

det kan se ut såhär för en 1.7 WattLED-lampa mot en standard nätimpedans:



strömmen börja leda först vid spänningstoppen och med bara fåtal grader i skillnad mellan spänning och ström - därmed bra cos(fi) nära 1, men i avseende PF (power faktor) så är den urursel och behöver med strömmen RMS-beräknad mer än 3 ggr högre ström i jämförelse med ett anpassat motstånd/glödlampa för att leverera 1.7 Watt. samt att peak-strömmen är ca 7 ggr högre än motsvarande om strömmen skulle vara sinusformad vilket gör att kommer att blixtra och fräsa samt bränna kontakterna rejält vid slarviga och långsamma av/påslag av tex. en nätströmbrytare. (det är också detta som gör att det sprakar otäckt i säkringsbotten när man drar till när man byter tex. en trasig säkring)

En sådan brytare som kanske enligt datablad skall tåla 200 ampere kan kan börja bli sönderbränd och glappar redan efter 50-100 omslag till laster av den här typer redan när lasten är så lågt som 100 Watt tillsammans räknat inkopplade energisparlampor/vita LED-lampor som är 230V matade... (dessa har ungefär samma ingångssteg och därmed samma problem), jag tänker på brytare som tex. kan sitta på förgreningsdosor...

Nätaggregat till PC och laptop-adaprar är sällan problem med då dessa med sina effektnivåer nästan alltid har passiv eller aktiv 'power corrections'-kretsar (att skriva effektkompenseringskretsar på svenska är knepigt då många tror att man pratar om cos(fi) och kompensationskondensator - men det är inte detta vi pratar om utan distorderad strömförbrukning vilket är något helt annat och betydligt svårare att gör något åt om detta inte fixas redan vid förbrukaren).

prototypen:Ber om ursäkt då!

Tyvärr har du nog rätt, det man gör nu är att låta gammal skit leva när det borde begravas.

DC-nät och högfrekvens-PWM tack

E27 har nog sett sina bästa dar. Men detta lapptäcke med 230V - dimmer - E27 - dimmerkapabel drivare - lampa osv.. med överhettningsproblem och engångselektronik. Är SÅ fel..

Har man räknat på miljökonsekvensen för engångselektroniken egentligen ??
Förutom kvicksilvret då..

xxargs: Vilka värden gäller för en standard nätimpedans?

det jag hittat är EN61000-3-3:

0.4+j0.25 Ohm total impedans för en vägguttagslinga mellan en fasledning och nolla, fördelat enligt 0.24+j0.15 Ohm på fasledaren och 0.16+j0.10 Ohm på nolledaren.


med 50 Hz och 230 Volt så blir det 0.24 Ohm och 477 µH för fasledningen och 0.16 Ohm och 318 µH för nolledaren i sammanhang när man mäter mot övertonshalter på ström, blinkningseffekter på belysning vid start, startströmmar mm.

Edit: när man kortsluter en sådan 230V-slinga slinga så får man en kortslutningström på 487.6 ampere med strömmen fördröjd 32 grader gentemot spänningen. Totala skenbara effekten är då 112.1 kVA, den reella värmebildning i sladdarna och trafons lindningar blir då 95 kWatt och reaktiv effekt på 59.5 kVAr
- en 10 A säkring bör smälta av den strömmen

hade man inte reaktansen som strömbegränsar så hade kortslutningsströmmen legat på 575 Ampere och effektutvecklingen i kablar mm. på 132 kWatt.

när man mäter i trefas så används 0.24 + j0.15 Ohm eller omräknat 0.24 Ohm och 477 µH per fas.

Samma värde på impedansen verka också gälla för 60 Hz-världen vilket i deras fall innebär lägre induktanser.


Induktansen här är alltså läck/parasitinduktansen i transformatorn som leverera strömmen och detta är konsekvensen av denna induktans som ger dom tillplattade topparna på sinuskurvan som man kan se om man mäter spänningen med oscilloskop och det är mycket switchade aggregat/energisparlampor anslutet på samma gren från trafo.

Kabeln i sig är däremot kapacitivt och drar kapacitivt reaktiv ström som ökar med längden och därför lägger man ogärna högspänningskablar i mark några längre sträckor och helst vill ha det lufthängt i luftledningar just för att få bort den reaktiva strömmen och dess RI^2-förluster. (vet inte om man lägger ut pupinspolar i kraftdistrubitionen som man gjorde inom telefoni av samma orsak när det är förlagt på kabel.)

Kunde man inte haft en mycket liten transformator (typ som en sockerbit) typ 230>48VAC, sedan switchar man från det?

Det är intressant med nätimpedans, ofta kan nog nätimpedansen vara högre eller mycket högre i en del länder och situationer.
Jag har sett trefas-nät med högre induktans som har fått induktansen i elnätet och kondensatorn i en kraftomvandlare börja självsvänga när man börjar ta ut effekt, eftersom effektuttaget är konstant så ökar strömmen när spänningen ökar (negativ impedans) Det brukar bli värre desto mer effekt man tar ut. En lösning brukar vara att ha riktigt stor kondensator i mellanledet.
Men då blir effektfaktor och övertonsinnehållet dåligt. Men dessa regler är inte lika höga om kraftomvandlaren är på > 1 KW.

Men å har vi nog hamnat en bit effektområdet som är normalt för lampor =)

Vad är det för länder?

Kan ju annars sitta stora elvärmare, motorer osv.. på samma matning som lamporna.

Toppen med högfrekvent PMW, gärna med långa kablar och utan filter så kan hela huset bli som en dålig kina lampa som strålar mer rf än ljus.