Svenska ElektronikForumet

Fungerar det inte så blir man en erfarenhet rikare, fungerar det så vet man ju det

Jag går till 99% på den billigaste.

Protte

Haha ja, får nog tänka så =) Tack för alla svar återigen!

Större keramer blir dyra så jag tror också det ligger kostnad i valen när man går över till lytar. Som protte kör jag på det billigaste alternativet om inte det ena är ett måste enligt datablad eller liknande.

Följer man datablad för tex ovan nämnd LDO så klarar man sig i 99,9% av fallen och i de 0,1% av fallen man inte gör det får man läsa nogrannare i databladet eller kolla temp/inspänning belastning eller liknande felkällor.

Tänk på att kondensatorer tappar kapacitans vid höga temperaturer så ska man högre i temp (säg att regulatorn sitter ovanför ett element) så måste man upp i kapacitans för att få rätt värde vid den högre tempen. osv osv

Vill man få ett enkelt svar är EF kanske inte rätt ställe, det finns för mycket kunskap om man frågar på rätt sätt

Tantaler kan vara riktigt bra.
Det finns de som är bättre än andra.
Det går även koppla polariserade i par med tex + polen vänd mot varandra
så har du en väldigt bra och liten bipolär på säg 5uF (2x5uF).

Jag har surpluskort med riktigt snabb logik och det är fullmatat med
3.3uF dropptantaler som visade sig fungera bättre i ett projekt jag höll på med
än andra motsvarande jag har i labblådan.

Det var väl så att tantaler var ersättning för elektrolyter, mindre och med mindre förluster och läckström.
Men sedan var det väl så också att tantal var en restprodukt vid någon gruvbrytning och efterfrågan blev högre än tillgången och att bara bryta tantal var inte lönsamt så då blev det brist på tantalkondensatorer och då gick priset upp. Så då bytte jag till vanliga elektrolyter (99%).

Numera har vanliga elektrolyter blivit så pass bra att de ersätter tantaler i de flesta fall.

Protte

Fungerar det inte så blir man en erfarenhet rikare, fungerar det så vet man ju det

Tänk om det vore så enkelt!

Fungerar, ja visst. Men kommer det att fungera i alla sammanhang? Och hur mycket stör produkten ut saker i omgivningen. Att en sak "fungerar" betyder ju inte att den fungerar bra. Jag har nästan exakt samma problem som TS fast för min del så gäller det en buck-konverter istället. Det finns ju ett jättefint exempel på hur den kopplas upp i databladet, med kretskortslayout och allt - men det saknas helt filter på in- och utgångar (förutom ett par kondensatorer). Vad ska jag sätta där? Om jag ställde frågan i det här forumet (vilket jag snart kanske kommer att göra) så får jag antagligen ett stort antal svar inom ett mycket stort spann:

- från "men om det funkar så går det bra - alltså behövs inga filter" till "du måste ha hängslen, livremmar, försäkring, brandspruta, och ovanpå alltihop grädde... dvs massor av stora och dyra filterkomponenter "för säkerhets skull", och jag har inte blivit klokare av något av svaren, eftersom jag fortfarande inte har en aaaning om vad som vore ekonomiskt och lämpligt att sätta dit (även i utrymemssynpunkt). Man vill ju inte bygga en buck-konverter för 10 kr som tar upp 2 cm² på kortet och sedan hänga på filter för 200 kr som tar upp en dm³ i lådan... om någon förstår problemet?

Precis.
Funkar det i labbmiljö och prylen enbart ska användas där så kanske den
fungerar hela sin livslängd. Tar du ut prylen i köket så kanske den inte funkar alls.

jesse skrev:

Fungerar det inte så blir man en erfarenhet rikare, fungerar det så vet man ju det

Tänk om det vore så enkelt!

Fungerar, ja visst. Men kommer det att fungera i alla sammanhang? Och hur mycket stör produkten ut saker i omgivningen. Att en sak "fungerar" betyder ju inte att den fungerar bra. Jag har nästan exakt samma problem som TS fast för min del så gäller det en buck-konverter istället. Det finns ju ett jättefint exempel på hur den kopplas upp i databladet, med kretskortslayout och allt - men det saknas helt filter på in- och utgångar (förutom ett par kondensatorer). Vad ska jag sätta där? Om jag ställde frågan i det här forumet (vilket jag snart kanske kommer att göra) så får jag antagligen ett stort antal svar inom ett mycket stort spann:

- från "men om det funkar så går det bra - alltså behövs inga filter" till "du måste ha hängslen, livremmar, försäkring, brandspruta, och ovanpå alltihop grädde... dvs massor av stora och dyra filterkomponenter "för säkerhets skull", och jag har inte blivit klokare av något av svaren, eftersom jag fortfarande inte har en aaaning om vad som vore ekonomiskt och lämpligt att sätta dit (även i utrymemssynpunkt). Man vill ju inte bygga en buck-konverter för 10 kr som tar upp 2 cm² på kortet och sedan hänga på filter för 200 kr som tar upp en dm³ i lådan... om någon förstår problemet?

Det är "bara" att göra en EMC emisions och imunitets test enligt standards (kostar ju bara 20 papp.....minst)

Men annars så är vi väl duktiga på att råda våra nybörjare då de har konkreta projekt.
Ni kan ju fråga Chaf hur många gånger han caddade om innan jag var nöjd (där handlade det bara om en bra layout som inte "kostar" något)

Jordplan OCH avkoppling på RÄTTA stället är nog mest viktigt.
Då är vi tillbaka på det med erfarenheten, svårt fall.

Protte

4kTRB skrev:Precis.
Funkar det i labbmiljö och prylen enbart ska användas där så kanske den
fungerar hela sin livslängd. Tar du ut prylen i köket så kanske den inte funkar alls.

Man kan även i labbmiljön simulera en hel del elände, en strömkälla, en drossel och ett bågfilblad kan orsaka ett brett frekvensspektrum.
Ställ elektroniken nära datorn (jag har själv en telefon som inte tål min kära Mac)
Jag har ett annat elektronikjox som störs av mobilen närmare än 1/2 m (det vanliga dudi dutt)

Ska vi bygga störsäkert då får vi kosta på, fråga någon som konstruerar åt försvaret.

Turligt nog har vi EMC direktivet som avgör vems "fel" det är när apparater stör varandra.

Protte

Sedan kan det vara att i köket är 10 grader kallare.
Kanske kan kall(as) störning det också?

Jag föreslog en tyristor i stället för krånglande relän i en konstruktion och genast hoppade konstruktören upp och började forska i hur mycket triggström tyristorn då drar vid - 20 grader.
Det är ganska stor skillnad vid -20 mot +20, det hade han erfarenhet av, inte jag.

Det blev tyristor och det funkade serien ut, nu är det ny konstruktion.

Protte

Nackdelen är väl att en halvledare som t.ex en tyristor leder lite läckström även i avstängt läge?
(och att man saknar galvanisk separation)

Nu var det att koppla in en av 4 belastningar på 30A max 100 Volt MED en switchtrafo+likriktare före så vi löste ALLA problem.
Tyristordelen har fungerat 100 %, inte något trasigt, däremot så har switchdelen havererat på alla maskiner minst en gång.

Protte

Lurifix skrev:Har ni fler funderingar kring kondensatorer så är det fritt fram att posta! Vill försöka får klarhet i kondensatorns användningsområden och vilken kondensator man ska välja vid olika applikationer!

Jag brukar skilja mellan avkopplings-, kopplings- och filterkondensatorer.

Avkopplingskondensatorerna ska ha låg impedans i det området där störningarna finns. Här väljer jag dielektrikum efter frekvensområde. Tabeller kan man hitta i t.ex boken Handbok om elektronikkomponenter CLR .

Ibland vill man även att kopplingskondensatorer ska ha låg impedans i det valda frekvensområdet men även låg distorsion. I audiokretsar fungerar elektrolytkondensatorer utmärkt sålänge man ser till att spänningsfallet är lågt. Elektrolytkondensatorer har högre distorsion än många andra kondensatortyper men väljer man en kondensatorer med hög kapacitans kan man komma undan billigt ändå. För att inte ta upp en massa kretskortsplats bör man välja en elektrolytkondensator med låg spänningstålighet. Ytterliggare påstår självaste Douglas Self att håller man sig under 80 mV spänningsfall kommer man inte kunna mäta upp någon distorsion.

För filterkondensatorer kräver man även att kondensatorn ska vara stabil i kapacitans. Lägst distorsion hittar man hos keramiskakondensatorer, särskilt av typen NP0 eller C0G. Här får man även tänka på ekonomin där NP0 blir dyrt med högre kapacitans. För kapacitanser i nF-området finns flera typer av plastfilmskondensatorer med något sämre egenskaper att ta till. Billigast men också ostabilast och högst distorsion har polyesterkondensatorer som för övrigt passar utmärkt till avkoppling. Däremot är polystyren både stabilare och har lägre distorsion i audiospektrumet.

Distorsion i elektrolytkondensatorer kan uppkomma vid höga strömmar, t.ex i effektförstärkare. Här skulle man kunna parallellkoppla för att undankomma problemet. Ytterliggare ökar distorsionen hos många plastfilmskondensatoer med högre spänningsfall, då skulle man kunna seriekoppla flertalet kondensatorer om ekonomin och kretskortet tillåter.

Om det vore lätt att välja kondensator skulle det inte behövas utbildningar som "elektronikkonstruktion":)