Svenska ElektronikForumet

#Säter: Hur gammalt är egentligen 7M systemen?#

Jag tror de kom i mitten på 70-talet. Mitt är från 1979.
Det var Fanuc's highend-system samtida med Fanuc-3000C, vilket inte klarade 4-axlig bearbetning.

Notera att 7M är äldre än 6M. När 6M lanserades fasades 7M ut.
Trots att 7M har G54-G59 och macroprogrammering, var det fortfarande utan decimalpunkt och utan bildskärm.

G54-G59 fanns inte på den gamla Matsuuran jag körde. Däremot fanns det ett lustigt system för radiekompensering. Eller två olika egentligen. Det ena kunde man använda när man fräste rektangulära saker. Det var G45-G48. De betydde minska med radiekompenseringsvärdet, minska dubbelt, öka resp öka dubbelt. Vilken som var vilken minns jag inte. Man gick alltså emot detaljen med G45 (tror jag det var), dvs minska. Då minskade maskinen den programmerade sträckan med radiekompenseringsvärdet. Hade man programmerat att den skulle gå t.ex 20 mm med en 10 mm:s fräs så gick den alltså bara 15 mm. Sen gällde det att
hålla reda på var man var. Man måste liksom minska och öka lika mycket. Annars blev det helt fel.

Den andra metoden var med G40, G41 och G42. De fungerade nästan som idag. Det enda var att man var tvungen att använda G39 när man gick runt hörn och man måste också tala om var fräsen skulle ta vägen i nästa programrad. Det gjorde man med I och J. Annars ställde sig inte fräsen rätt. Lite svårt att förklara hur det fungerade men ni kanske förstår ändå. Har för mig att man skrev så här om vi antar en att jag står i X-10 Y0 och skall fräsa runt en kvadrat med 10 mm:s sida som ligger mellan 0,0 och 10,10:

G1 G41 X0 J1 F100 (Eftersom jag skall gå i Y+-riktningen i nästa steg=
Y10
G39 I1 (Rundar hörnet och fortsätter i X+)
X10
G39 J-1
Y0
G39 I-1
X-1 ( Går förbi 1 mm)
G40 X-10 Y0

med reservation för rätt troliga minnesfel i mitt huvud.

Den andra metoden kunde man ju också använda för samma kvadrat. Då blev det så här

G45 X0 (Går emot konturen och minskar med radiekompenseringsvärdet. Ligger alltså till vänster om kvadratens vänstra sida)
G47 Y10 (Går till Y10 och ökar med radiekompenseringsvärdet. Ligger nu till vänster och ovanför kvadraten)
G48 X10 (Går till X10 och ökar med dubbla radien. Ligger alltså till höger och ovanför kvadraten)
G48 Y0 (Y0 och ökar dubbelt. Till höger och nedanför)
G45 X-10 (Går till X-10 och minskar. Då har jag alltså tagit bort kompenseringen i X-led)
G46 Y0 (Till Y0 och ökar. Då är alltså radiekompenseringen borta i y-led)

Eventuellt måste man använda G91 på den senaste raden för att maskinen skulle veta vilket håll den skulle gå men det är jag osäker på. Det
var i alla fall skillnad på G91 Y-0 och G91 Y0. Även om det inte var nån förflyttning så var det en riktning.

Oj. Det blev mycket det där. Hoppas ni hängde med och tyckte det var någorlunda intressant. Tyckte i alla fall att det var kul när det dök upp i minnet. Nostalgi är ju oftast kul.

-jag som tycker det kan bli rörigt med halvmodernt styrsystem

tog en kopia från wiki.
G45 Axis offset single increase
G46 Axis offset single decrease
G47 Axis offset double increase
G48 Axis offset double decrease

Mitt system har en annan finess. Jag kan editera i ett program o köra ett annat. Gissa om jag blir förvånad ibland

Swemill:
ge några exempel på de macro du har i din maskin.

Jo jag förstod att jag skulle blanda ihop koderna. Det är ju trots allt minst 25 år sen jag använde dem.

meconer skrev:Oj. Det blev mycket det där. Hoppas ni hängde med och tyckte det var någorlunda intressant. Tyckte i alla fall att det var kul när det dök upp i minnet. Nostalgi är ju oftast kul.

Klart det det intressant med NC-nostalgi.

Det är ju något som höjt både produktiviteten och flexibiliteten oerhört inom tillverkningsindustrin.
Intressant är att själva grundprincipen för NC-styrning, egentligen inte ändrats så mycket under alla år.

Man skulle kunna tro att det var elektroniken och den digitala biten som var största problemet för pionjärerna på NC-teknik, men så var inte fallet.
De bitarna hade man klart för sig på ett tidigt stadium, det fanns ju redan datorer t.ex.

Problemet var mätdonen. Genombrottet kom i och med att den moderna resolvern såg dagens ljus.
Tidigare hade man använt luftmätdon, som byggde på principen att man mätte luftläckage beroende av vridningsvinkel.(moog)

Ett missförstånd som är vanligt, är att CNC-maskiner är "datorstyrda".
Om vi undantar de modernaste styrsystemen, så var datorns enda uppgift att hålla reda på program, parametrar, texteditor mm.
Själva "NC-styrningen" skedde enbart med hårdvara utan processor, likadant som på de äldre systemen.
Detta är egentligen inte svårt att förstå, titta på Mach3, som med ett nödrop kan köras på en P4.
Dåtidens processorer hade inte en chans att hinna med i kapacitet.

Vad är det äldsta NC-system ni sett i drift?
För egen del tror jag det är ett Bendix från mitten på 60-talet, monterat på en Kearney&Trecker flerop.

Edit:
Hittade en fin bild från 1965. En Bridgeportliknande maskin med Slo-Syn styrsystem. Troligtvis med stegmotorer.

Klart häftigt med nostalgi! Ser ju endå "nästan" ut som dagens maskiner.....

DW: Man får göra sina egna Macro, liknande underprg. som man också kan skydda med parameterinställningar.
Dessa kan också ha olika justerbara variabler, för t.ex bultdelningar / mönster, fickfräsning osv. som man lägger under egna kategorier i en meny.
Dock inget jag använder... Tycker det verkar bra mycket bökigare än att färdigställa prg. helt i pc, men om man inte hade haft den så.

Min fräs var förresten också inställd som meconer beskriver, i radiekompensering var man tvungen att använda
G39 och I / J eller "bara" X Y och R-värde för att t.ex kunna få 90gr hörn. Annars "sneddade" verktygsvägen lika
mycket som man hade i kompensering. Detta lyckades jag faktiskt att få ordning på med parametrar och nu funkar
det som det ska! Var väldigt jobbigt när man bara skulle köra något enkel "vinklad" bit - och behövde rita upp allt
bara för att hitta var radie början / slut, eller centrum hamnade...

Vi hade faktiskt ett styrsystem från SLO-SYN för lääänge sedan. Det körde blockvis från hålremsa. Ingen kurvlinjestyrning överhuvudtaget. Bara räta linjer i X och Y. Det drev en gång det koordinatbord som LarDa köpte av mig nyligen. Det kunde också ge signal till en borrmatningsenhet så att varje gång man hade uppnått en position så borrade den ett hål. När borrningen var klar så gav en mikrobrytare signal så att maskinen gick till nästa position. Jag minns att jag gjorde ett program för att fräsa cirkelbågar med den men hålremsorna blev vansinnigt långa och dessutom blev det väldigt långsamt eftersom varje block skulle läsas från remsa hela tiden.

Vi hade också en gammal längdsvarv från Citizen. En 75:a tror jag det var. Den hade kamkurvor som var linjära och styrdes av ett Olivetti-styrsystem. Den läste också blockvis från hålremsa. Skulle man köra serier så fick man tejpa ihop remsorna så att den gick kontinuerligt. Verktygskompenseringarna ställde man in med tumhjulsomkopplare . Lite klumpig att jobba med men när man väl hade fått igång den så var den otroligt måttsäker. Inga problem att hålla den inom ett par tre tusendelar när den var varm. Vi hade kvar den till 97. Då flyttade vi till vår nuvarande lokal och den fick inte följa med utan såldes.

Mera nostalgi.

En Kearney&Trecker "riktig" flerop med palettväxel och hela köret.
Systemet, GeneralElectric, ser ut att vara betydligt äldre än mitt GE från 1969. Jag tippar på tidigt 60-tal.

Notera att gejdern man ser, inte är X-axeln utan en gejder för palettväxling.
Det ser lite trångt ut för B-axeln att snurra, men det kanske är en synvilla.

Notera även dubbla remsläsare, vilket förekom på dubbelpalettmaskiner.
På det sättet kunde man köra rewind på första läsaren, medan man körde palett B med den andra.