Svenska ElektronikForumet

Tja,
1st letter heater indication
0 tubes without filament
A 4 V AC parallel connection
B 180 mA DC
C 200 mA AC/DC series or parallel connection
D <= 1.4 V DC dry-battery, parallel connection
E 6.3 V AC or carbattery, parallel connection
F 13 V carbattery
G 5V AC parallel connection
H early: 4V DC battery. later: 150mA AC/DC series connection
I 20V AC/DC parallel connection
K 2 V battery
O 150 mA AC/DC series connection
P 300 mA AC/DC series connection
U 100 mA AC/DC series connection
V 50mA AC/DC series connection
X 600 mA AC/DC series connection
Y 450 mA AC/DC series connection

2nd+next letters tube systems
A single detection diode
B double detection diode
C small-signal triode
D power triode
E small-signal tetrode (or 2nd emmission tube EE1)
F small-signal pentode
H hexode or heptode
K octode
L power pentode or power tetrode
M indicator tube
N thyratron
Q enneode
W single gasfilled rectifier diode
X double gasfilled rectifier diode
Y single vacuum rectifier diode
Z double vacuum rectifier diode

digits socket & order
x P (some are V) (except U-series (e.g.UBL1), those are octal)
1x Y8A
2x W8A, Loctal (except D-series (e.g. DL21), those are octal)
3x K8A, A08, octal
4x A8A, B8A, Rimlock
5x T9A, B9G, Enne-al and C2R and some special bases
6x Subminiature
7x Subminor8p
8x, 18x, 8xx B9A, noval
9x, 19x, 9xx B7G, miniature-7p (Exception: The ECC99 is a poorly chosen tube type number, as it comes with a noval base.)
2xx, 2xxx decal
5xx B9D, magnoval

Så EC 85 betyder en triod med 6,3V glöd och B9A novalsockel, 5an betyder rörtyp 5 ungefär.
Följaktligen betyder till exempel ECC 83 att det är en dubbeltriod

Osv
Resten får du tyda själv (wikipedia är bra att ha om man söker)

man tackar

Jag förutsätter att rören sitter still så jag kan berätta var du hittar rör:
Radiomuséet i Göteborg (Googla).

jag kan ha en del av rören du nämner men det tar några dagar för mig att leta fram udda-rör-lådan.

Det fattas inte någon bokstav i rörbeteckningen? EC85 har jag aldrig stött på. ECC85 skall det nog vara.

Att identifiera rören och deras "uppgifter" i radion är en fundamental del i felsökningen. Akta dock rörbeteckningarna som är tryckta på rörens glashölje om du får för dig att putsa upp dem med våt trasa eller liknande. På en del rör åker texten direkt!! Kan räcka med beröring. Kolla på baksidan (insidan av baskidan) till radion, där står ofta rörbeteckningarna och vart i radion de är placerade.

När du har beteckningarna på rören letar du rätt på rördata på samtliga rör. Rördata finns som PDF filer på ett antal olika ställen på nätet. Exempelvis Electron tube datasheets - search
Om nu verkligen radion är trasig är det viktigt att kunna följa signalen genom de olika stegen, då behöver du veta vilka pinnar som är vad på rören, och vilka spänningar och/eller signaler du kan förvänta dig att hitta där.

Att förstå hur rören arbetar är givetvis också en fundamental del. Vet inte vad du har för kunskaper när det gäller det? Jag hänvisar till lite information i ämnet hursomhelst.

Paul Stenning i England har en mycket bra och informativ websida där grundläggande rörteknik avhandlas, samt hur man praktiskt går till väga för att reparera en gammal radio. Läs de delarna av websidan NOGA, så har du en hyffsad grund.
Uk Vintage Radio Repair and Restoration - repair and restoration information. Forumet kan du också kolla in, där finns också massor med info som kan vara till hjälp.

Ännu en sida med rörinfo, How vacuum tubes work. Denna gång med jänkarnas namn "tube". Engelsmännens "valve" är ju mer logiskt - ventil, det är ju precis vad ett elektronrör är.

Det är lite svårt att uppfatta till vilken grad du provat radion och hur den beter sig. Återkom gärna med mer detaljerad information kring detta.

Ett enkelt test till att börja med är att röra grammofoningångens terminal med en skruvmejselspets samtidigt som man håller på metallskaftet på skrumejseln med ett finger. Du bör höra ett kraftigt surr från högtalaren (givetvis beroende på volymkontrollens inställning), vilket indikerar att lågfrekvensförstärkarstegen är vid liv. Radion måste vara inställd på "grammofon", "gram" eller liknande för att förstärkaren i radion skall kunna ta in en signal från grammofonkontakterna på baksidan.

En lurig grej med grammofoningången är att det brukar vara svårt att identifiera vilken terminal som är jord och signal. Det är ju bara två (eller tre) bananhylsor. Är det tre kontakter är mest troligt två st jord och en signal. Kopplar man fel (förväxlar jord och signal) vid inkopplingen av ex. en CD spelare brölar och brummar det bara. Fungerar förstärkarstegen i radion är skruvmejseltricket som jag beskrev ovan ett enkelt sätt att identifiera jord och signalterminalerna. Bara signalterminalen brummar vid beröring. Ytterligare ett sätt är att kolla under chassit och se vilken av kontakthylsorna som är förbunden med chassit (=jord).

Känns det som att "hjälp, jag vågar inte pilla i radion för jag vet inte vart jag kan peta utan att stryka med". Låt bli. Ta reda på hur allt hänger ihop först, pilla inte runt innan du känner dig redo. Fråga / läs, ge inte upp! Känner igen mig en hel del i dig, trådskaparen, blev fascinerad av en gammal röradio jag fick av min morfar i unga år. Jag hjälper gärna till om jag kan.

/Oskar

Det var precis det där jag behövde!
har googlat runt och inte hittat något, och inte riktigt vetat vart jag ska börja.
Det där blir ju en klockren start!
Alla vajrar till radion var bara ett enda trassel, och jag tänkte skippa den ändå. Remmen i gramofonen var paj.
Det brummar när jag håller på gramofon ingången. men det kommer inte från högtalaren. Det kommer från lådan längst till vänster på bilden. låter som något mekaniskt typ.
någon aning om vad det kan vara?

tack ännu en gång för länkar å tips.

Lådan till vänster är bara en skärmlåda för UKV, d.v.s FM delen av radion. Där bör du ha det som jag tror är ett ECC85 rör, som är en dubbeltriod för UKV bruk. Du skrev att du hade hittat ett EC85 i en låda på chassit, men jag tror du läst fel på beteckningen.

Att det brummar från den lådan vid beröring på grammofoningången låter synnerligen mystiskt. Kolla högtalaranslutningarna och ohmmät talspolen för att försäkra dig om att förstärkaren inte arbetar utan last inkopplad, kan hända lite underliga saker då.

Skruvmejseltricket går att tillämpa på alla förstärkarsteg i den lågfrekventa delen. Beröring på att rörs galler med en skruvmejsel ger skrap och brum i högtalaren om det och efterföljande steg arbetar OK. Det här kräver nog att chassit plockas ut, men det kommer man oftast inte ifrån, plocka ut det och högtalaren, det blir mycket enklare att felsöka!

Ge inte upp på radiodelen, visst skulle det vara trevligt å kunna ha igång radion på kvällarna? Skallinan kan man alltid fixa, krävs bara lite klurande och tålamod. Använd inte vilket snöre som helst bara. Bäst är att shoppa riktig "dial cord" på ebay.

/Oskar

brummet kommer någonstans ifrån. inte högtalaren. låter som grammofonen gjorde när den var låst för att remmen satt i kläm.
Ikväll. ska jag plocka ut den. Ska gå ut å lägga mig i solen å läsa om rör å elektronik nu när det är fint väder.

Läser tråden dåligt men det finns säkert gamla torkade elektrolyter i nätdelen säkert.

Soundbrigade har en viktig poäng som vi dumt nog hoppat över. Innan uppstart av en gammal radio bör man kolla upp elektrolytkondensatorerna i nätdelen precis som han säger.

En snabbguide till att kolla upp elektrolyterna i nätdelen och en allmän hälsokoll av anodspänningsdelen av en gammal radio:
1) Kolla efter vart likriktaren sitter. Eftersom jag inte ser något likriktarrör på bilden över chassit är det i din radio troligen en selenlikriktare, vilket brukar vara en hög och smal svart burk (4 tåtar) nära nättransformatorn, eller en kiseldiodlikriktare. Kiselbryggorna är ofta rektangulära och platta, bara ca 5mm höga och kanske 2x4cm. Bilden du la upp visar ju inte hela chassit, så det kan sitta ett likriktarrör gömt någonstans i högra hörnet ev. Är det likriktarrör i radion heter det EZxx, eller kanske AZxx, vilket säger att det är en dubbeldiod för fullvågslikriktning. Har du likriktarrör måste rördatat för det kontrolleras så att man kan identifiera vilken pinne som är katoden (där den likriktade spänningen uppträder).
2) Löd loss förbindelsen mellan likriktarens + anslutning och filterdelen (kan vara drossel + elektrolyter, eller motstånd + elektrolyter). Sätt in ett strömbegränsningsmotstånd 10k, 20k eller 30k motstånd i ledningen mellan likriktaren och filtret.
3) Ta ur samtliga rör ur radion. Ha koll på vart de sitter! Hur var det, fanns det någon rörplaceringsbild på baksidan av radion? Om inte, gör en enkel skiss över placeringen i radion och beteckningarna på rören. Du vill ju inte "röra" till det Akta, som jag tidigare påpekat, så att inte beteckningen på rören gnuggas bort när du hanterar dem, i vissa fall sitter texten väldigt dåligt!
4) Anslut en voltmeter efter motståndet du just satte in i ledningen mellan likriktaren och filtret och jord, alltså över första kondensatorn i filtret. Slå på nätspänning och håll koll på spänningen, den skall stiga snabbt till likriktarens fulla utspänning, ca 250 - 300V i de flesta fall. Stiger inte spänningen fullt upp drar något (mest troligt filterelektrolyterna) på anodledningen i radion ström, trots att det inte borde gå någon ström med alla rören utdragna. I ett sådant läge begränsar motståndet som löddes in i punkt 2 strömmen och förhindrar att någonting i radion tar skada.

Verkar elektrolyterna dra ström, byt, byt, byt!

Det finns lite varianter på hälsokollen. Man kan till exempel mäta strömmen genom det inlödda motståndet (punkt 2) i stället för att kolla spänningen över filterkondensatorerna. Ett litet tag kan man tolerera att det går upp emot 20mA genom en gammal filterelektrolyt vid första uppstarten, men inte mer än någon minut eller så. Strömmen måste sjunka snabbt, annars händer det saker som kan få illaluktande resultat. Tänk på vad strömbegränsningsmotståndet tål också om det visar sig gå mycket ström genom elektrolyterna, en liten kvarts, eller halvwattare för den delen, bli snabbt överhettad. Man kan koppla loss lytarna och ohmmäta dem också. Instrumentet bör på någon sekund eller två gå upp i toppen på ohmskalan, eller i allafall någon Mohm, då är lyten frisk.

Min erfarenhet av radioapparater av ungefär denna årgång (slutet av 50-talet gissar jag) är att ofta är elektrolyterna rätt ok. De kan ha sjunkit i kapacitans, och därmed ge sämre filtrering och mer brum i ljudet, men jag har sällan, inte en enda gång faktiskt, haft lytar som fallerat på det spektakulära sätt som 30 och 40-talets våta elektrolyter kan göra!
Jag var därför lite tveksam från början om jag skulle dra nåt om lytarna, men Soundbrigade har helt rätt, man bör kontrollera dem och ett utbyte ger nästan alltid mindre brum.

/Oskar

ännu mer bra hjälp! tackar. Glöm inte bort mig nu. jag drar till kreta en vecka. när jag kommer hem blir det meka av. hittade en hel bok på nätet som handlar om rör.
bygger en rörförstärkare på samma principer som en transistor? lika kretsar fast rören erästter transistorerna?

Låter bra att du förkovrar dig!

Jo visst finns det likheter, i grunden blir många av förstärkartopologierna lika. Jordad-katod -> jordad emitter (eller common emitter), mottaktkopplingar (push-pull) alla känns känns igen i stora drag. Skillnaderna blir ändå stora, tycker inte du skall "tänka in" en transistor i ett rörschema för att försöka få det tydligare. Bättre att förstå hur röret funkar och vad det behöver för förhållanden med spänningar och annat för att arbeta på rätt sätt.

En bipolär transistor är strömstyrd, ett rör spänningsstyrt och med en inre resistans (triod). En FET transistor är väl det som liknar ett rör mest i kiselvärlden.

Ha det bra utomrikes!

/Oskar

Tackar!
Hemma igen. Semestern blev finfin. legat vid poolen å läst lite kretselektronik och druckit drinkar.
Nu ska jag skruva ur skiten ur trälådan och börja fiffla. Tjejen ska bort några dagar, så nu kan jag vara hur tråkig som helst för mig själv. bara sitta å meka å läsa efter jobbet.
ska läsa igenom den lilla guiden jag fick noga å jämföra med schemat jag hittade under vinylspelaren när jag skruvade loss den.

Här är en länk med rör placeringen.
Jag har inte kollat elektrolyterna än. bara plockat ur den å dammat av den.
När jag har knappen för extrahögtalare på hörs det ur den ordinarie. annars brummar det bara någonstans i mitten på förstärkaren. kan inte lokalisera var. nån som har nån aning?

http://www.ladda-upp.com/bilder/36160/radior-C3-B6r

Har du fräscha (= fungerande rör)?
Jag har iaf ECC85, ECH80 och kan ha något EL84 och kanske rentav EABC80.

Många gånger är det fel på kontakterna tillhörande tangenterna, alltså omkoppling FM, UKV, grammofon m.m.

Dom flesta av dom här gamla apparaterna fungerade när dom ställdes på vinden, behövs i regel bara lite
elektronikspray i kontakterna, väldigt sällan fel på rören.

Att rätta till skallinan är ett lite *h-----e* och bara till för riktiga män !

Kjelle