Svenska ElektronikForumet

En liten tanke.

EN gång i tiden när jag jobbade inom försvarsindustrin så hade vi ett gäng kretskort i en ganska ny konstruktion som mätte på tok för höga brusvärden. Problemet hade funnits och man hade bytt en op-förstärkare för att få korrekta mätvärden. Nu så hade 100% av korten åt h-e för höga brusvärden och det funkade inte att byta op-förstärkarna.

Jag hade en form av praktikanställning och ingen formell utbildning annat än hobbyintresset varvid man ignorerade mina åsikter om komponentvalen. Till slut så bytte jag ett par motstånd i Mohm klassen tvärtemot för att överbevisa duktiga herrarna och brusnivån sjönk typ 100ggr. Väldigt snabbt så förklarade man att jag hade fel. 3dagar senare så kommer konstruktören och säger att de gått igenom konstruktionen och hittat felet. Det var inte lätt men de fick ju slå sina kloka huvuden ihop för att komma fram till att byta ett motstånd. Det råkade vara exakt samma och till exakt samma värden men det förnekade dom bestämt.....

Jag förklarade att det fanns ingen anledning till att ha så höga resistanser på något som skulle klara sig i drygt 10 sekunder. Det skulle bara göra konstruktionen onödigt störnings och esd känslig. Men återigen fick jag höra hur fel jag hade tills en provskjutning hos en kund resulterade i +80% defekta produkter på grund av esd skador uppkomna under transport o torrt väder av färdiga produkter. Sedan kom det en total omkonstruktion.....

Nu ser jag flera värden på motstånd runt 500-1000k och funderar på om detta i kombination med den "öppna" mottagliga konstruktionen på labbrädan är orsaken till bruset

Nu har jag "styltorna" på Lm1875:orna. Dom är mindre än 10 mm. Och Lm1875:orna
står stadigt.

Men problemet kvarstår.

Jag skulle gärna vilja lösa detta inna jag bollar vidare detta till "prototyp-byggarn". Men
ett snack med honom skadar inte. För son Ni nämnt tidigare i tråden så behöver man
ett mer fulländat oscilloskop än "WinScope", (som annars är ett kanon hjälpmedel för
oss i gröngöling-divisionen eller newbies)

Detta med motstånden Micke, när jag byggt upp det som är mellan själva oscillatorn och
drivsteget använde jag genomgående höga värden. Det hade sitt ursprung i simuleringen
av elektroniken. Den gick stabilare med höga värden i simuleringen. Men i det praktiska
arbetet med kretsen visade det sig att kopplingar mot jord "stör" frekvens och spänning-
stabiliteten. Dom kretsar som gick att bygga om till "spännings-följare" blev sådana. Och
någon fick inverteras. Så läste jag i Karlebo Handbok en slags "tummregel" då ökade jag
nedre gränsen 10 ggr.

Men jag ska labba lite med Ditt förslag Micke för att vara 100 på att jag inte gjort något
"idiot fel". Det är lätt att förbise saker. Och Ni tror säkert att det mest elementära är
tillgodosett. Men var inte så säkra på det






Men som sagt:
Vad kan man läsa mer om avlednings kondensatorer?
Hur beräknas dom?
Är det samma teknik som hög och låg pass filter?

Jag ska hur eller hur jobba vidare med strömförsörjningen. Det känns som detta kan bli
något positivt.
Naturligtvis dyker jag upp igen om problem uppstår.
(Hoppas Ni inte ser det som ett hot )

Hittade ett tokigt värde som kan förklara bussvängning/brus, på utgången från 1875 sitter C17/R31 (ena steget) och motståndet är på 1K, mera lämpligt är 1 ohm. kanske upp till 4,7 ohm kan vara bra med inte 1k.

Innan du jagar dig tokig på ett brus så gör ett mönsterkort med jordplan, avkopplingar finns ju på ritningen (Vcc till PE och Vee till PE). Risken finns att bruset egentligen till slut bara finns i huvudet.

Protte

Jag hade bara 10 ohm hemma, så det bliv 3 st parallellkolade.
Det blir 3,3 ohm

Vipps nu snackar vi 35 kHz bara. På rätt väg. Tack för "blänkare" Protte!



R5 står det bara "1". Jag trodde att det var ett feltryck, att "k:et" var borta. Därav
mitt 1k på R31 och R28.

1 ohms motstånd ska skaffas, då är vi på rätt väg, skönt!

Jo jag sitter och planerar, hur man bäst disponerar ett experiment kort med 3 håls öar.

Känner Ni till om det finns något papper att ladda ner som mönstret av 3 håls öar finns på?

R5 och C5-värdet fungerar som 'stötdämpare' på samma sätt som i en bil för att den inte skall fortsätta att gunga.

Förstärkaren drar ju ström när den arbetar och när den drar ström så sjunker matningsspänningen en smula och den ändringen kan vara tillräcklig för att via omvägar nå ingången (eller referensen) gör att den återmatar och på så sätt bibehåller självsvängningen. mao. avkoppling på strömförsrjningen måste vara god och fungera bra till kanske MHz-område i frekvens - dvs. det behövs både stora kondingar som energireserv och små kondingar för att kortsluta högfrekvens.

R5 och C5 ser till att utgången är 'terminerad' även vid höga frekvenser när induktansen på högtalaren är så stor att den knappt är en synlig last, R är viktigt för att minska på systemets Q-värde då rent kapacitiv last @ bara C5 ger fasvridning mot 90 grader och tillssamman med återkopplingens fasvinkel för aktuell (hög) frekvens kanske når ett för förstärkaren instabilt område - med resistansen så kommer den inte fullt 90 grader utan håller sig på rätt sida oavsett frekvens.

---

i RF-förstärkare så är isolationen mellan ingång och utgång i många fall inte så bra - med fel utgångslast (fel impedans) så kan så mycket energi gå baklänges via transistorns parasitkapacitanser tillbaka genom förstärkaren - nå ingången och beroende på dess matningimpedans på steget innan kan energin studsa och hitta ett fasläge som gör att energin matas tillbaka in till ingången igen och förstärker och man får en självsvängning - kanske på 3 GHz för en förstärkare på 500 MHz. Detta kan vara hemskt långsökta fel som gör att en RF-nisse kan sitta i veckors hårt arbete och provande med allt större hög brända trissor på bara en enda trissa i designen... och ett motstånd på delar av ett Ohm kan vara tillräkligt för att häva processen - och det har också med Q-värdet att göra genom att bränna lite av energin som skvalpar fram och tillbaka.

Jag skapade ett tre håls labbkort och gjorde både outline och fyllda utskrifter om du vill ha.
http://www.edkl.se/ef/Treehole%20labb%20ts.pdf
och
http://www.edkl.se/ef/Treehole%20labb.pdf

Håll till godo

På weroboard med hur många hål som helst så är det fortfarande svårt att skapa ett effektivt nollvoltsplan/jordplan. Du må försöka, en del tar små kliv här i livet.

Protte

Protte@

Jag har mätt med min "mm". Och det är skillnader på 0.15 mV (dc) mellan jordbanorna. Och
inser det hopplösa.

Stalltipset är; jag lyssnar på Dig och ska till "Kjelle" och köpa ett kort.


limpan4all@

Tack för mallen jag skissar för fullt.

Hej igen!


Något i denna stilen blev det:



Blå är tre-håls-öarna.
Rosa är byglingar av ten mellan öarna (broar??)
Svart är byglingar på komponent-sidan och komponent-ben.

Fyrkanter bruna är jord anslutning.
Åttkantig är matningar av spänning.
Runda är för anslutning av manöver-don.

Sed det fullständigt idiotisk ut?

Har Ni några tips att tänka på innan jag för över komponenterna?

Flytta runt det nedtill vänster så att du får symmetri i skruvhålen...

vad ritade du verokortslayouten med ?

I vissa fall kan det vara lättare att köpa veroboard med hela rader och kapa banorna på lämpliga ställen istället för att brygga en miljard anslutningar.

vad ritade du verokortslayouten med ?

"TraxMaker"

Flytta runt det nedtill vänster så att du får symmetri i skruvhålen...

Aijaj kapten......tre hål åt styrbord. (javisst blir det bättre då, och proffsigt)

.....lättare att köpa veroboard med hela rader och kapa banorna på lämpliga ställen...

Vad har man för verktyg när man "kapar banorna"?



Om man har layouten printad på papper från bläckstråleskrivare, går det att "föra över"
mönstret på något sätt till själva "labbkortet"?

> Vad har man för verktyg när man "kapar banorna"?

En hyfsat kraftig kartongkniv funkar men det finns ett verktyg för det också,
http://www.maplin.co.uk/Module.aspx?ModuleNo=1926

För att kapa ledningsbanorna:
En bit 4 mm silverstål som jag svarvat en lite tapp på som passar i hålet sedan filat ett hack så jag fick till ett skär. Körs runt med borrmaskin. ska man göra många kapningar så går silverstål att härda.

"planförsänkare med styrtapp" kanske det skulle heta i en maskinkatalog.

Protte