Svenska ElektronikForumet

Ja, så kan man ju också göra...
Höj upp potentialen för hela PICen en volt. Då slipper man alla femtielva dioder.

Ja då behöver jag bara byta ut en GND-sladd mot några dioder och flytta på en annan GND-sladd.

Prototypen: Ah, det var ju *så* du menade tidigare!
Ruskigt snygg och enkel lösning!


Jag kan fixa ett litet schema om en halvtimma. Måste ut och starta en brasa i pannan.
..Eller förresten. Jag lägger upp hela schemat nu istället.

Alla GND är ju ihopkopplade nu.
Modifieringen blir alltså att sätta en diod mellan [GND uppe vid C1] och [de övriga GND], förutom den vid LED-kontakten.

Hmmm... det var ju därför du skulle ha en regulator för negativa spänningar, för att få upp "GND" från noll till PICen.
LDOn kommer fortfarande dra ner spänningen lite. PICens VCC-pinne ska ju kopplas direkt till +6V.
Då kan du ju lika gärna plocka bort regulatorn helt, och tillverka en virtuell jord (eller vad man ska säga) till PICen med bara dioder...

Visst ja, jag glömde skriva om Vcc'n till PIC-kretsen. Men jag visste om det.
Nä, regulatorn behövs inte då. Ser man på, det blir plats över tillochmed.

Jag får nog räkna med en Vf på 0,7-0,9V för 1N4148, beroende på strömförbrukningen.
PIC-kretsen klarar upp till 5,5V. Då borde jag klara mig med 1st diod även vid låg strömförbrukning.
Men jag ska titta närmare på det för säkerhetskull.

kör inte PIC:en på exakt 5.5 volt, det är att utmana ödet. Sätt dit en diod till istället. Det räcker med minsta lilla förändring i 6-voltsnivån för att du ska komma över maxgränsen. Jag skulle nog tagit en diod till. Då är du nere under 5V, men å andra sidan - PICen kan väl köras på betydligt lägre spänning om man vill?

Tänk på att alla basströmmar kommer att gå genom dioden - så om alla är "on" samtidigt blir det minst 100 mA. Nåja, det klarar väl de flesta dioder. Glöm inte att avkopplingskondensatorn bör sitta mot processorns "virtuella" GND och inte mot 0V.

Men stopp och belägg, basmotstånden till BC557 ska inte vara 330ohm. 10 -22 kohm är mera lämpligt. Den stackars 557:an jobbar ju med hFE =1. Basen måste vara glödhet.

Sedan visst är det smart om man ibland kan släppa att GND måste vara minus.

Protte

T.ex 547C kan jag ha 100k till basen på när det är frågan om småströmmar som ska styras, annars kör jag i princip genomgående med 10k överallt. Är det 557B, som har lite lägre hfe så är ju 10k ett bra val som sagt.

Ah, då vet jag var jag tänkte fel.
På en NPN kopplar man ju "lasten" på kollektorn om man vill ha en switch/förstärkare.
Jag tänkte och kopplade likadant på PNP-transistorerna. Men i själva verket blir det spänningsföljare.

Du skrev ju om spänningsföljare tidigare MadModder, men jag associerade inte det till min senaste koppling pga mitt feltänk ovan.

Någon borde göra en fortsättning på Transistor-tråden i Guider/FAQ och ta upp PNP-transistorer.
För jag har en stor kunskapslucka när det gäller dem. Nu har jag iofs lärt mig mer, tack vare er.

edit: Jag tog förresten 2st 1N4148. Det gav 4,65V till PIC-kretsen och det fungerar fint
bortsett från att jag inte kan överföra programmet till PIC-kretsen....
Har testat med separat matningspänning till programmeraren (Wisp268) men det hjälper inte.

Den biten fungerade utmärkt när jag hade 5V till PIC-kretsen,
så jag har bara bytt ut ett problem mot ett annat.

Förslag på lösning så att jag får 5V till PIC-kretsen? (Jag har ingen negativ LDO-regulator.)
Jag börjar tröttna rejält på det här projektet. Tanken var att det skulle bli ett litet snabbt sidoprojekt...

edit kl 20:22:
Äh, jag "löser" det genom att sätta PIC-kretsen på labplatta när jag ska programmera den.

Det var då alldeles förgjort att begripa sig på att en PNP är som en NPN fast alla strömmar "bara" går åt andra hållet.



Prutte, nu har jag kommit hem till maccen så nu går det att rita och förklara bättre

Det är inte alls svårt att begripa *att* alla strömmar går åt andra hållet.
Det svåra är att vänja sig vid att se *hur* och varför.

Det är just detta "andra hållet" som gör det så rörigt om man inte är van. Sedan så är det ju inte enbart strömmarna som är annorlunda.
Det är *två* transistorpinnar med 0V (eller åtminstone lägre potential än emittern) när en PNP leder, inte bara emittern som på en NPN.
PNP känns (när man inte är van) ologisk eftersom strömmen inte går *in* till basen och "ut" igenom emittern när transistorn leder.

Tack för bilden, så jag fick fundera lite över varför jag inte förstått PNP'n.
Jag har säkert inte lärt mig "allt" nu, men åtminstone så att jag kan använda den rätt.

Jag förstår dig Jimmy, jag har ju varit med på den tiden det vanligaste var PNP germaniumtransistorer i radioapparater och det känns ju lite bakfram.

Protte

Benet med pil på är alltid emitter, och man kan kolla på den för att utröna vilket håll strömmen går i basen.

protte, det finns risk för att man gör fel med dina förenklade scheman. Du glömmer att spänningen på basen alltid skall ses relativt emittern. Det betyder att i "switch" varianten med PNP så är det viktigt att signalkällan kan lämna tillräckligt hög spänning för att PNP-transistorn skall strypa. Precis spm på NPN-transistorn så har PNP-transistoen ett spänningsfall mellan bas-emitter. För NPN är den vanligtvis ca 0.6 volt, för PNP är den minus 0.6 volt, dvs när spänningen på basen blir lägre än 0.6 volt under emittern så börjar den leda. För att jämföra med NPN-transistorn kan du vända schemat upp-och ner och betrakta V+ som om det vore GND.

Du har rätt Jesse men det var väl inget direkt kopplingsschema och vad DRIVNING är för något står ju inte heller, det var mest att visa skillnaden på NPN och PNP parat med GE och GK steg. Sedan kan vi blanda in GB steg också och exempel på detta finns på IceCap:s hemsida.

Protte