Svenska ElektronikForumet

Den största Turnigy-modellen de har på sidan har 8mm axel.
'kv-värdet' är 350. Det betyder varvtalet i rpm per volt.
Därifrån kan man beräkna motorkonstanten i Nm/A.
Gissningsvis räcker den väl till för en elcykel. Och det finns större modeller. Och andra märken.

Anledningen till att din navmotor var svag och ryckig på låg varv kan ha berott på elektroniken. Så vitt jag vet kan alla motorer med permanentmagneter ge fullt moment från 0.

Tack så mycket för svaren allihopa, verkligen trevligt! Angående ditt erbjudande Fagge, jag vill nog hålla mig till 250W så långt jag kan. Har du lite mer info om den förresten? Ett datablad med bland annat varvtal och dimensioner vore sjukt fint, då den i mina ögon verkar en aning för stor. Har faktiskt hittat ett par vettiga motorer hos en återförsäljare i USA där varvtalen ligger på runt 400. Detta är förmodligen sjukt fördelaktigt då jag kan lösa utväxlingen utan att behöva använda mig av en planetväxel lr dylikt. Förhoppningsvis är leveranstiden inte längre än 2 veckor om jag beställer från USA, annars blir jag ledsen

http://www.el-scooters.se/ säljer 100/250/500/800W motorer som reservdelar, har själv köpt 800W modellen till en el-cykel. Ska självklart endast utnyttja 250W såklart...

Haha! "Jag lovar konstapeln det står 250w här" vroom vroom

Icecap skrev:Nu är det så att de 250W är enligt lagen MEN i lagen står även att hjälpeffekten successivt ska avta så att den vid 25km/t (eller över) inte ger tillskott alls. Den får inte heller ge tillskott om inte man trampar i pedalerna.

Nej.

Det om att effekten succesivt ska avta står endast i det EU-direktiv som står som modell för den svenska lagstiftningen. Men just den biten kom bort när vi översatte texten till vår lagbok, så inget om att effekten ska avta succesivt för svenska krav.

Vi följer fortfarande svensk lagstiftning här, även om det i stort sett är EU som bestämmer vad vi ska stifta.

Så vi har inte någon hastighetsgräns?
En "räser" med 250W kan nog rätt mycket fortare än 25km/h.

Jo, i övrigt säger vår lag samma som EU-direktivet. Såhär säger lagen. Se under cykel.

Det står väl ganska tydligt i den svenska lagtexten ?

"b. inte ger något krafttillskott vid hastigheter över 25 kilometer i timmen"

Den kanske inte behöver avta succesivt, men den får inte driva när det går fortare än 25km/h.

Jakob: Motorns diameter är 107mm & 135mm lång!.
2500rpm vid 24V & tål 500W kontinuerligt utan att brinna upp!.

Den var inte alls så stor som den såg ut. Fördömda ögon som luras Sätter man dessutom ett "officiellt" klistermärke som inger lite förtroende och man inte tar ut mer än 250W så kanske ingen bråkar Ser även att jag missade något intressant:

bearing skrev:Så vitt jag vet kan alla motorer med permanentmagneter ge fullt moment från 0.

Det vore guld värt om du hade någon källa på detta! EDIT: Borde kanske även nämna att det verkar som om alla borstlösa motorer har permanentmagnetiserad stator. De verkar även ha en del andra fördelar jämfört med en borstad motor t.ex som högre verkningsgrad osv. Börjar förstå varför de flesta säljer elcyklar med borstlösa motorer.

Anledningen till formuleringen "så vitt jag vet" var för att reservera mig för någon eventuell obskyr konstruktion som kanske inte kan ge fullt moment från noll.

Permanentmagnetiserade borstade likströmsmotorer (PMDC), och sk. "borstlösa" (PMAC) lyder samma regler. Vridmomentet är proportionellt mot strömmen, oavsett varvtal. Obelastade varvtalet är proportinellt mot drivspänningen. Jag orkar inte leta rätt på någon bra källa, men det här är iaf fakta, som man t.ex. kan inse genom att rita ett en elektrisk modell av motorn och räkna lite.

Om elektroniken inte sköter "kommuteringen" av en borstlös på rätt sätt blir såklart prestandan lidande.

Jakob:
Du kan lita på vad bearing skriver här ovan. Behövs ingen källa!

Däremot gäller inte att alla borstlösa motorer har permanentmagnetiserad stator. De flesta har magneter i rotorn, och då slipper man släpringar.
Outrunners har högre momentkonstant för lika vikt, och också högre tröghetsmoment, vilket inte är någon nackdel i flertalet tillämpningar.

Ok låter intressant. Har själv räknat på PMDC motorer. Om jag minns rätt täcker dessa tre ekvationer i princip allt du vill veta: Ea = k*If*W. P = T*W. T= k*If*Ia. Där If = Ia för just en seriemagnetiserad PMDC. Hittade även en schysst sida där jag fick svar på en del frågetecken: Borstlösa PM-motorer. t.ex "Eftersom motorlindningarna består av induktanser, som ju "motsätter sig" strömändringar, kommer lindningsströmmarna inte att kunna få exakt fyrkantform. Detta ger upphov till ett "ryckigt" moment hos motorn ( torque ripple ), som kan vara störande, speciellt vid låga varvtal. I de flesta tillämpningar utjämnas denna ryckighet av motorns och lastens tröghetsmoment."

Även detta tyckte jag var intressant: "Eftersom man kan använda exakt samma beräkningsmetoder som för likströmsmotorer är det motiverat att kalla BLDC-motorn för en "borstlös likströmsmotor" trots att det ju är uppenbart att det handlar om ett slags växelströmsmotor."

Sen ser jag även att det finns en variant på borstlös motor som förkortas PMSM-motor (permanentmagnetiserad synkronmotor). Är jag ute och cyklar nu eller är denna PMSM = PMAC som bearing talar om? Verkar rimligt då en synkronmotor drivs på just AC! Fördömt att det kom en till valmöjlighet med i bilden nu, blir ju frestad att undersöka denna motortyp också då författaren skriver längst ner om PMSM-motorn: "Det är lätt att utbrista: Bättre än så här blir det inte ..."

Öh nu ser jag att SvenW har varit i farten medans jag skrivit min roman Tack för att du styrker bearings resonemang, jag tänkte mer att jag var intresserad av infon så jag själv kunde läsa på. Inte att jag tvivlade på om det var sant eller ej. Får passa på att tacka för all info och i övrigt trevligt bemötande! Tänker dra mig för dagen nu, kommer in och kollar igen imorgon!

Ekvationer ser inte ut att höra till likströmsmotorer med permanentmagneter, utan likströmsmotorer med elektromagneter i statorn. Men de är ganska lika.

Såhär enkla är de ut för PMDC.
E = k1 * w
T = k2 * I
U = R*I + E

Inversen av k1 är den som brukar kallas "kv".
Och k2 är som sagts samma konstant som k1, men annan enhet. Däremot brukar de skilja några procent om man mäter upp konstanterna i praktiken, beroende på att friktion och tomgångsström minskar obelastade varvtalet en aning, samt gör att momentet är lite lägre en i teorin.