Svenska ElektronikForumet

Jo, jag gjorde en ny testremsa med 1-2-3-4-5 minuters exponering. Famkallade sedan 5 minuter i NaOH och etsade i Natriumpersulfat. Exponeringisintervallet 5..3 såg helt OK ut, kanske en tendens till slöja på 3 minuter. Skall lägga upp bilder senare. Etstiden var ca 45 min (plastskål som jag vickar).

Gjorde sedan ett verkligt kort, men hade igen tendenser till samma problem, dvs tunna ledare, tex mellan IC-ben, tenderade att försvinna, samtidigt som jag fick bryggor på andra ställen. Konstigt nog så verkar det som tunnare ledare påverkas proportionellt mera.

Kör med en LaserJet 1022, ställer in den för OH och ProRes1200 inställning. Kan inte säga att jag är 100% nöjd med svärtan, men den ör dock bättre än den jag får med jobbets HP4650.

Jag klipper korten, men du kanske har en poäng i att jag borde kolla kanterna om de är ojämna så att filmen lyfter så får jag ju problem.

Jag hade stora problem med klippta kanter på korten, även fast jag använder mig av vakuumram så vart kortet ojämnt belyst som de såg ut som när man framkalla.
felet var att det inte blev fokus då filmen låg mot vakuumramen som var upptryckt av den klippta kanten och låg alltså inte direkt mot kortet.
och då var inte glappet stort, utan kortet var bara ytterst lite snett.

Nu mera så är jag jätte noga med att kortet är 100% rakt,.

Någon som har ett bra tips på skärmskin ??


så de kan vara felet med laminaten som jag köpte från farnell,
att dom inte klarar Kaustiksoda ifrån ica.

hade samma symptom, att hur jag en exponera så löstes fotoresisten upp som socker i ett glas varmt tea.
gick åt två ca100x250 kort den kvällen på mindre o större försök.

har några laminat kvar så då blir de ett inköp av små dyra rosa påsar

OK. Testade med att såga kortet och sedan fila kanterna. Dessutom satte jag tyngd på locket, men fortfarande är jag inte riktigt nöjd:



5min exponering längst till vänster, sedan 4,3,2 etc

Större:
http://www.dalton.ax/stepper/testkort_stort.jpg

Bästa tipset jag fick här var att gnugga det framkallade kortet. Gjorde så med fuktigt hushållspapper och visst verkade det lossna och på de ställen det skulle.

Sedan slog det mig att oftast ser jag detta på dubbelsidiga kort och på ena kanten och ena sidan. Troligen beror det på målartejpen jag fäster laminatet med...

Så här gör jag:
Lägger filmerna mot varandra och passar, sedan tejpar jag ihop dem.
Lägger laminatet mellan och tejpar fast det på ena filmen

Problemet blir ju att målartejpen är ganska tjock och att den "lyfter" filmen på ena sidans ena kant

Kanske lösningen är en tunnare tejp eller kanske någon har ett bättre förslag att fixera laminatet så att det inte flyttar sig då jag vänder det (har en enkelsidig exponeringslåda)

Jag brukar även vända efter halva exponeringen av en sida. Alltså bara rotera kortet 90 eller 180 grader för att få bort eventuella konstigheter med att det är olika belysning inne i lådan. Jag har inga konkreta bevis på att det bli bättre men det borde ju ge en jämnare belysning.

Det kan man ju fundera på. Hur fixerar du annars laminatet mot filmen?

En hemmagjord vakuumram liknande den som finns med här:
http://bohman.be/guider/pcb/index.htm

Ah.. Kanske jag borde bygga en likadan....

Första bilden/kortet ser helt klart ut som problem med att
det blivit för mycket exponerat och för mycket resist sedan
blivit borttvättat. Om resisten hade suttit kvar så skulle
etsningen blivit lika bra ute i kanten om du nu inte doppat
extra mycket i etsbadet där förstås. Man får väl anta att koppar-
skiktet är lika tjockt rakt över.

Det bästa jag någonsin använt som film är just riktig lithfilm kopierad
i en vanlig förstoringsapparat. Blir absolut superproffsigt. Sedan gäller
det förstås att lägga filmen tätt mot kortet vid belysning.

Förvånansvärt enkelt att få det riktigt tätt. Jag suger ut luften med munnen, viker slangen och stoppar i en plugg. Sen håller det sig tätt. Ibland får jag knappt ur pluggen pga undertrycket. Funkar riktigt bra.

Det hade varit kul med en "exponeringsmätare" typ någon
sorts indikatorpapper som färgar sig för att lätt kunna se
hur uv-ljuset fördelar sig över ytan. Typ sånt där papper
tandläkarna har när de ska slipa ner tänderna lagom.

Jag har funderat i liknande banor. Mer i stil med att sätta in UV-sensorer och på nåt sätt få en referens när exponeringen är bra. I början kanske man måste lära systemet när det är färdigtexponerat. Laborera sig fram en del alltså. Jag vet inte om det finns nåt att vinna på en sån lösning. Man måste ju på nåt sätt kunna mäta intensiteten från UV-rören.

Så istället för att mäta exponering enbart i tid så mäter man nåt som säger att "tillräckligt mycket UV-ljus har florerat inuti lådan (under en viss tid)".

Vad tror folk om det? Rimligt?

karlstedt skrev:Förvånansvärt enkelt att få det riktigt tätt. Jag suger ut luften med munnen...

Tack för tipset!! *slår sig i pannan* Varför ska jag ALLTID överkonstruera allt. Har gått och kluarat på en vacuumram men inte ens tänkt tanken på att göra det manuellt

Jag brukar klippa ut filmerna och lägga rakt på. Kör jag dubbelsidigt så borrar jag först ett par viahål och har dessa
som referens för att passa in filmerna, Inget tejpa ihop filmerna krafs här inte... Däremot
fixerar jag med vanlig kontorstejp.

Sen har jag ingen "riktig" uv låda utan en UVlampa modell herrej...lar ca 1 meter ovanför kortet och
håller mig på behörigt avstånd under exponeringen.

Swech