Svenska ElektronikForumet

Ok, vad bra! Tack!

Ska kolla databladet, alltid lär man sig något.

Ok, hur räknar man på det då? Ska man bara ta bort Rb i ekvationen? Då fick jag 144kHz, men det kanske inte är så enkelt?

Får inte tag i far min, så jag försökte hitta frekvenslistor och dylikt via google, men hittade inget.
Vart kan man få reda på vilka frekvenser som är tillåtna och under vilka omständigheter?

Tack igen!

/Anna

Du ska inte ta bort RB helt, bara ett RB i så fall.

=> f = 1.44 / (RA + RB)C
Men detta är extremfallet med en ideal diod, så frekvensen blir inte riktigt så hög i verkligheten.


Det är PTS som har hand om den svenska frekvensplanen, http://e-tjanster.pts.se/Frq.

Hmm... jaha, ja, jag förstår inte varför det ska vara 2st Rb, men men

Typiskt, jag var inne där och kollade... men när det stor MHz så tänkte jag att jag fick ju bara ut kHz

Gjorde iaf en sökning och fick att min frekvens hör till Fast radio och Mobil sjöfartsradio.

Nu måste jag bara hitta vilka regler som gäller också...

Det ena RB kommer från tiden då Output är hög, då C laddas upp. Detta RB är det som "försvinner" pga dioden.
Det andra RB kommer från tiden då Output är låg, då C laddas ur.
Finns visat i härledningen

Ta en titt på 6 kap 8 § i detta dokument.

Hej hej nu är lilla jag tillbaka...


Har läst igenom hela data sheet:et för ne555p och jag blir inte nå klokare...


Vad har kretsen (ne555p) för övergripande funktion, varför finns den där så att säga?

Är det något som triggar den?

Kommer frekvensen att variera med tiden? Beroende på vad isåfall?

Så här vill jag tro att den funkar:

Vid t=0 så triggar nånting kretsen.
Då laddas kondensatorn upp och "all" ström går via dioden - vi har en låg frekvens.
När kondensatorn är full-laddad har vi nån slags jämvikt.
Sen "stänger" kretsen ner och kondensatorn börjar laddas ur - då får vi en hög frekvens (eftersom dioden spärrar i backriktningen).

Är jag helt ute och cyklar? Skäms isåfall inte för att tala om det...

/Anna

Du är helt klart på rätt spår.

Såsom 555:an är kopplad i ert schema fyller den funktionen som en astabil vippa (astable operation i databladet).
http://sv.wiktionary.org/wiki/astabil_vippa
http://en.wikipedia.org/wiki/Astable

555:an är en timerkrets och kopplad i astabilt läge så blir den en oscillator. En oscillator med antenn (alltså nått som strålar) blir en radio.

Det som triggar kretsen är helt enkelt spänningsnivåer, de magiska sakerna finns inuti 555:an och precis som du skriver så är det uppladdning av kondensator som bestämmer frekvens och dutycycle.

Ok, vad kul att höra att man inte är heelt ute och cyklar...


Hmm, och dom här späningsnivåerna som triggar den kommer alltså inte "utifrån" så att säga, utan kommer
ifrån att kondensatorn laddar upp och laddar ur?

Varför har man inte en "fast" eller konstant frekvens istället?

Fyller dioden nån annan funktion än den jag skrev?

Dutycycle, är det fördröjningen på ren svenska?

/Anna

Dutycycle är förhållandet mellan tiden en signal är hög och hela periodtiden. Alltså hur många % av tiden är signalen hög (eller aktiv egentligen).

"Utifrån", beror ju på ifall vi ser ur 555:ans perspektiv eller hela er krets som visas i uppgiftens schema
Men ja de olika spänningsnivåerna på kondensatorn ger insignalerna (kolla functional block diagram på sida 3).

Fast eller konstant frekvens, pratar du om dutycyclen eller om frekvensen? Tror du har rört ihop begreppen litegrann.
Vet inte heller om du menar just i ert fall eller i allmänhet att man kan ändra frekvensen och dutycycle på en 555:a.
Men om vi pratar allmänt så i ett exempel om man använder den för att generera ljud så kan man via variabelt motstånd ändra tonen.
Styr man en lampa så kan man genom att ändra dutycycle ändra ljusstyrkan (pulsbreddsmodulering, PWM). Helt enkelt en mycket användbar krets som kan göra mycket.

Massa kul att läsa om hur 555 fungerar och vad man kan göra med den: http://www.uoguelph.ca/~antoon/gadgets/555/555.html

Svenska ordet för dutycycle är väl pulskvot, alltså förhållandet mellan hög och låg signal.

God morgon alla!

När jag skrev utifrån menade jag utifrån hela kretsen så att säga...

Så för att sammanfatta, när man väl ansluter en strömkälla så är det sedan kondensatorn "inifrån" kretsen som sköter triggningen, dvs oscilleringen?

Jag vet inte vilken jag menar, haha... Men jag tänker så här... om man tar en radio-sänding, t.ex. 103.3MHz så är ju den frekvensen "fast" så att säga, eller?

Sen undrar jag vad skillnaden är mellan fyrkantsvåg och sin-formad frekvens innebär?

Men för att återgå till uppgiften, vad behöver jag för "verktyg" för att räkna ut frekvensen? Vad är "rätt" svar så att säga?

/Anna

Radiosändaren har en fast frekvens som den får från en oscilator som är kristallstyrd för att få en exakt frekvens. Men radiomottagaren då! Vill du ha en radio för varje station eller en radio med en frekvens som du kan ändra och välja vilken station som helst? Oscillatorn med varierbar frekvens har en ex.viss en variabel kondensator för att ändra frekvens.

Google och wikipedia har massor med info om vågformer.

Databladen beskriver sambanden för frekvensen.

Även om uppgiften var omfattande så är det väl meningen att ni ska lösa den, hur ska forumet få betyg i kursen? Eller ska det stå med behjälpligt forum som löst uppgiften!

Lite abstrakt: 555:an utnyttjar kondensatorn som ett verktyg för att "mäta tid", som ett timglas.

Det fungerar i princip så att 555:an helt enkelt låter kondensatorn ladda upp (strömmen går genom RA och dioden). Medan 555:an väntar på att kondensatorn ska bli uppladdad till ~67% håller den utgången (Output) på hög nivå (logisk 1). När kondensatorn efter en viss tid (beror på kondensatorns kapacitans) är uppladdad till ~67% börjar 555:an att ladda ur kondensatorn (genom RB), samtidigt som utgången sätts låg (logisk 0). När kondensatorn laddats ur till ~33% börjar hela processen om igen.

Det är alltså kondensatorns storlek (kapacitans) som påverkar hur länge utgången är 0, och hur länge den är 1. Med en liten kondensator (låg kapacitans) kommer upp- och urlddningen gå fort. Detta medför att utgången växlar snabbt (hög frekvens). Och vice versa.

Även resistansen på RA och RB inverkar förstås, logiskt nog.

Om man inte ändrar några komponentvärden i kretsen, så kommer frekvensen på utsignalen hela tiden vara konstant.


Skillnad på fyrkant- och sinusvåg, frågar man Wikipedia om. http://en.wikipedia.org/wiki/File:Waveforms.svg

Att räkna ut frekvensen exakt är, vad jag vet, ganska invecklat. Men sanningen ligger någonstans mellan formeln i databladet och den modifierade formeln jag skrev tidigare.

Mindmapper skrev: Även om uppgiften var omfattande så är det väl meningen att ni ska lösa den, hur ska forumet få betyg i kursen? Eller ska det stå med behjälpligt forum som löst uppgiften!

Tack för ditt svar!

Japp, helt rätt, vi ska lösa den - by any means necessary. Det står tom i uppgiften att man får ta hjälp så länge man redogör för den hjälp man fått.

Syftet med uppgiften är inte att visa att man besitter vissa kunskaper, då vore den "omöjlig" att lösa eftersom vi inte läst någon analog elektronik. Syftet är att visa att man på ett ingenjörsmässigt sätt kan hantera en problemställning.

Hade detta varit på ett företag "i verkligheten" hade man antingen hyrt in en konsult för de bitar man inte hanterar själv alternativt lagt ut dom bitarna på ett annat företag.

Eftersom vi inte är ett företag - inga pengar finns - så tänkte jag att jag kunde ta hjälp av de mycket kunniga och vänliga själar som uppehåller sig på detta forum.

Ha en trevlig helg!

/Anna

Så här står det i uppgiften du länkade till i första posten

Repetition och förberedelse i analog elektronik
Läs igenom introduktionen till analog elektronik (från 2007). Du bör känna igen allt från kursen Elkretsanalys. Behöver du repetera något så gör det!

Gör övningen i analog elektronik (från 2007). Du kommer att ha direkt nytta av resultatet när du gör labuppgifterna i denna laboration.

Sedan står det en del annat om redovisningarna också. Jag hittade även något om att det var ok att söka på internet, med sedvanlig hänvisning till källa. Hittade inte direkt något mer, men jag har kanske läst slarvigt.

"Läs igenom introduktionen till analog elektronik (från 2007)."

Det har jag gjort.

"Du bör känna igen allt från kursen Elkretsanalys. Behöver du repetera något så gör det!"

Det här projektet (kursen) är något som återkommer varje år. Jag vet inte hur kurskraven såg ut för tidigare år, men för i år finns inte kravet på Elkretsanalys. För övrigt en kurs jag ej läst.

Jag har tagit upp detta med ansvarig lärare men han tycker inte att frågorna behandlar analog elektronik(!?).

"Gör övningen i analog elektronik (från 2007). Du kommer att ha direkt nytta av resultatet när du gör labuppgifterna i denna laboration."

Jag har gått igenom både föreberedelserna till nämnda övning och själva övningen, förstår halvvägs genom övningarna - sen tar det bara stopp. Känns som att det saknas en hel del mellanliggande steg, alternativt att man förväntas ha förkunskaper som jag ej har.

Något som jag tycker är väldigt konstigt är att det går inte att hitta några lösningsförslag eller ens svar till övningarna!?
Förstår inte riktigt poängen med dom då - om man inte vet om man gör rätt eller fel?

"Sedan står det en del annat om redovisningarna också. Jag hittade även något om att det var ok att söka på internet, med sedvanlig hänvisning till källa. Hittade inte direkt något mer, men jag har kanske läst slarvigt."

Du har inte läst slarvigt, i lab-pm:et står det inte mer än så.

/Anna