Svenska ElektronikForumet

Varför inte koppla in sig på displayen? Finfina lödpunkter också. Kan ju ersättas med en standard LCD via PIC´en.

Intressant idé.

Såna här displayer är väl helt intelligenslösa, så det bör väl vara lika lätt att fånga upp rätt signaler som om det hade varit en LED-display?

..med lite tur.

Har vi någon bild på display kontakten? .. den som sitter på kretskortet då

Den finns högst upp här. (De avlånga paddarna)
Det sitter även en såndär ledande "gummilist" längst ner på displayen, så den bör få kontakt med något nedanför det epoxyklädda chippet. Frågan är vad..

Där finns lediga löd pads för varenda pinne. Så det är bara att löda fast någon slags avlyssning.
Frågan är om det är elektriskt kompatibelt med en MCU. Men om det är det eller om man kan skapa ett gränssnitt. Så borde det vara enkelt att omvandla siffrorna till ett värde som kan läsas ut mha intels hjärndöda usb.

LCD-skärmar brukar styras med en fyrkantvåg på ungefär 3 V.
Det måste vara växelspänning, för annars är det nånting som bryts ner så att skärmen går sönder. (Siffrorna blir bleka.)

En del har ledningar till ett bakplan på ena sidan, och till alla strecken på andra sidan.
Sen finns det en del som har delade bakplan, men det brukar inte dom med bara några siffror ha.
Man tänder ett streck genom att skicka signalerna i motfas, så här:

0 på bakplanet, 1 på strecket --> Strecket får 3 V över sig.
1 på bakplanet, 0 på strecket --> Strecket får -3 V över sig.

Spänningen blir alltså 6 V topp till topp då (Räknar man så?), men det behöver man inte bry sig om.

Dom drar nästan ingen ström, utan dom fungerar ungefär som en väldigt liten kondensator.
Jag vet inte hur drivkretsen är gjord, men om man bygger nåt som drar väldigt lite ström så kan man säkert känna av det där.
Frekvensen kan vara ungefär 30 till 50 Hz, men en del kanske har högre eller lägre frekvens.

Där lärde jag mig mycket som jag inte hade en aning om. Tack!

Det borde alltså bara vara 1st anslutning för bakplanet till alla streck?
Då behöver jag bara lyssna på när de olika anslutningarna för strecken blir en positiv spänning?


Tänker högt:
Till varje anslutning behöver jag då en spänningsföljare (OP med hög in-impedans) som drivs av enkel spänningsmatning (+ och GND). Efter OP-kretsarnas utgång hamnar ett filter, så man får en hyfsat stabil likspänning in till varje ingång på en PIC-krets. PIC-kretsen använder då två portar (med 8 ingångar i varje) och skickar fyra tal ("Start", byte 1, byte 2, "Stopp") in på datorns serieport.

Sedan får man lägga på lite grejjer på vågen och läsa av siffrorna. T.ex hela kg först och sedan vart hundrade gram osv. Slutligen behövs ett program som översätter den mottagna datan till rätt siffror. Ungefär som att dekoda krypterade meddelanden.


Låter det vettigt?
När man sedan har fått grepp om vilka anslutningar som tänder varje streck så kan man förstås flytta programmet från datorn in till PIC-kretsen.


edit: Jahapp.. när jag tryckte "Skicka" så blev jag utloggad av någon anledning. Tur att man är van vid att forumet kan fungera konstigt ibland. Jag brukar markera allt och trycka CTRL+C innan jag skickar så att inget försvinner.

Det var så lite.

Ja, det borde vara en anslutning till bakplanet. Ibland kan det finnas flera anslutningar till det, men att dom är ihopkopplade.

Du får nog jämföra spänningen på strecket med spänningen på bakplanet.
Båda brukar ha en fyrkantvåg hela tiden. Det är bara fasläget som ändras.

Här är en liten bild som visar hur det fungerar.
Den är gjord lite 3-dimensionellt. I verkligheten så ändrar sig båda signalerna på samma ställe.




På den översta kurvan blir spänningsskillnaden 0 V överallt = inga pilar.

Brukar man inte säga att minst de två sista BITarna kan man "räkna bort".

Är glasskivan fastskruvad i gängan på lastcellen?
Hur mycket mer/mindre visar vågen om vikten ställs längst ifrån lastcellens fäste i botten än närmast?

av bilderna att döma så trycker glasskivan (+ tillhörande metallfundament) på det vita området på lastcellen. Förmodligen är det något slags dubbelhäftande tejp/lim där.

Skruven som sticker upp skulle jag gissa på att den är till för att kalibrera på fabrik. På vänstra sidan så är lastcellen förankrad på 2 ställen. På höger så finns bara kalibreringsskruven. Om man nu skruvar kalibreringsskruven neråt, så kommer lastcellen böjas uppåt, och detta påverkar då signalen.

JimmyAndersson skrev:När jag kopplar in oscilloskop-probarna till S- och S+ så får jag en förändring när jag lägger något på lastcellen, så det verkar mycket riktigt vara dit jag ska koppla min förstärkare.

Hur mycket det ändras är lite svårt att svara på. Med oscilloskopet inställt på 1mV/ruta så ser man ganska mycket störningar. Kroppen fungerar ju som en antenn/kondensator och fångar upp det mesta i rummet. Det blev riktigt svårmätt med skrivbordslampan tänd och monitorn igång.

Vet ej om du fallit i någon av de vanliga fallgroparna när det gäller mätningar i bryggor. Men lite tips i så fall.
S+ och S- i bryggan ska vara en lågohmig signal och bör därför inte fånga upp så mycket störningar. Dessutom så är S+ och S- flytande i förhållande till gnd. Detta innebär att om du ansluter ett oscilloscop där ena mätanslutningen är gnd så påverkar du mätresultatet genom att signalen dras ner mot gnd av oscilloscopet.

Sådana mätningar ska göras med diffprobar (differentialprob). Dessa har båda anslutningar flytande från jord och påverkar i princip bara mätresultatet genom sin impedans. Bra diffprobar brukar kosta mycket pengar och är inte var oscilloscopsägares egendom.

En lösning i brist på diffprob är att använda centrumledarna i oscilloscopets kanaler, ChA och ChB kopplade till S+ resp. S-. Med ocilloscopet inställt på ChA + ChB och den ena kanalen inverterad kan du göra liknande mätningar som med diffprob.

Att du får in så mycket störningar kan också bero på att du använder mätsladdar som inte är skärmade samt olycklig/olämplig anslutning av gnd med jordslingor och/eller långa anslutningar till gnd.


Jimmy>När man mäter på lödpunkterna från lastcellen så visar vågens display ganska fel (upp till 1kg ungefär) så någon form av switch blir ett måste.
Detta tycker jag verkar bero på mätning där gnd drar ner ena sidan av bryggan och därigenom påverkar resultatet kraftigt.

Om du vill koppla in dig på mätbryggan för att tappa ut signal till en MCU så bör du göra det med en instrumentförstärkare ex. INA 122.

Nej, så är det inte alls sebastiannielsen. Lastcellen är konstruerad så att kraften ska appliceras där skruven sitter. Det vita limmet bakar in och ser till att trådtöjningsgivaren (eller -arna) töjs lika mycket som metallen.

Det jag funderade över var om töjningen t blir samma oberoende av om kraften F1, F2 eller F3 (som är lika stora) appliceras.