Svenska ElektronikForumet

Inget av det här miljöflummeriet kommer någonsin att bli en kommeriellt gångbar energikälla. Energigrödor är en hopplös återvändsgränd. Produktionen slukar massor av energi som måste räknas in. Undrar om det man får ut på en viss areal ens räcker för att täcka produktionen av detta bränsle hela vägen fram till att konsumenten pumpar det i taken på sin bil?


Som primär energikälla finns bara ett enda gångbart alternativ: Kärnkraft!

För att erhålla fordonsbränsle så går det t.ex. att elektrolysera vatten för att framställa väte. Detta kan man sedan köra på. Med metallhydridtank så är det inte speciellt farligt hellre.

Skogen löser heller inte problemet - åter igen de enorma mängder som behövs ... har sett en beräkning att ersätta oljedrivmedel med dito tagen från skogen så måste man fördubbla timmeruttaget mot dagens, och så mycket rationell brukbar skog finns inte och det som fins av den lättåtkomliga skogen står på tillväxt för virkes och pappersindustrin mfl. näringar.

(Sedan är dagen ungomar inte vana att arbeta hårt fysiskt för lite pengar utan de som håller igång skogsnäringen på småbruken är väl 50+ numera...)

Det ökade virkesuttagen måste helt baseras från skog som är lågproduktiv och mycket svåråtkommlig med låg averkningseffektivitet och stora transportkostnader och omfattande markförstöring innan virket når körbar väg.

- alternativ för skonsam avverkning är avverkning och utskörning med ardennerhästar med resulterande låg virkesproduktion per manarbetstimme, något som idag stöds på sina håll med hjälp av EU-pengar av miljöhänsynskäl...

Dessutom kommer natuvårdsaspekter med i bilden då det just dessa lågproduktiva skogar som idagsläget får stå kvar orörda av lönsamhetskäl - men nu kanske blir rovdrift på dessa när folk och industri betalar vad som helst för virket/veden.

redan idag så baseras mycke av värmeverkens energiförsörjning på skogsprodukter för att blanda ut sopor och är redan nu en svår konkurent på biomassaförsörjning från skogen - alla slåss om samma saker...

av denna orsak så måste vi bygga kärnkraftverk för all fast energiförsörjning som kan lösas med elström och hetvatten och spar dom flytande energibäraran till just fordonsbruk - och bygga och lägga över så mycket av tunga transportbehovet på eldriven järnväg som möjligt.

Det var mycket bättre förutsättningar för godstransport på tåg på 60 och 70-talen än idag då hela infrastrukturen med mottagning och omlastning var väl utbyggd och dessutom fanns nästan på varenda ort som hade en järnväg igenom sig - tågen stannade också i stort sett på varenda ort...

Marta skrev:Inget av det här miljöflummeriet kommer någonsin att bli en kommeriellt gångbar energikälla. Energigrödor är en hopplös återvändsgränd. Produktionen slukar massor av energi som måste räknas in. Undrar om det man får ut på en viss areal ens räcker för att täcka produktionen av detta bränsle hela vägen fram till att konsumenten pumpar det i taken på sin bil?

Rätt Marta! Siffror från framställning av amerikansk "majsbrännvin" visar att av den totala energimängden i spriten har man förbrukat 90% bara till tillverkningen. Miljövinsten ligger på 10% (grovt uttryck).
Kan tänka mig att i kalla nord är siffrorna än mer förfärande.

Men, en inpassfråga, är det verkligen därför vissa livsmeddel, till synes utan påtaglig orsak ökat sanslöst mycket i råvarupris den sista tiden?

(hovever, aktiverar man saker som den jordbruksmark norr om dalälven som lades ned på 80 och 90 talet här (eller, mer korrekt, sk. "polarjordbruk" världen över) så får man ju faktiskt tillbaka en del av den buffert som fans innan, bör ju rimligen inte vara konstigare än tex. elkraft, dvs tar man bort batterierna får man räkna med problem uppstår förr eller senare, om vi då tänker tex. att en stor del av sydamerkia nu upptas av sockerrör så bör ju sas en av kontakterna dras ur utan att förbrukningen minskat. (om det nu är hela förklaringen, vilket jag har svårt att tro)

Så, ja, etanol hade funkat under förutsä'ttning det inhemska behovet kunnat täckas helt, eller åtminstone nästan helt av tex. skogsråvara producerad i norden. Men som vanligt kunde man inte låta bli att istället importera billig etanol utifrån, självfallet lär då producenterna utöka produktionen så länge detta betyder vinst.

Dock är det fortfarande ett väldokumenterat faktum att mycket av den etanol som importeras hit fortfarande framställs av råvaror som dels kan ha odlats på ett ur miljösynpunk i längden icke hållbart vis, dels stöder man även indirekt ett förlegat system med underbetald arbetskraft som tvingar in folk i slaveriliknande system som man har svårt att tro fortfarande existerar. (En ganska högt uppstatt person i sammanhanget sammanfattade saken ganska väl i en interviuv i en skogstidning (har tyverr glömt vilken) På frågan varför man ej införskaffat moderna maskiner när man höll på att uppföra ny, moderna fabriker för etanolframställning menade denne på att detta helt enkelt berodde på att den arbetskraft man hade att tillgå var såpass billig att det helt enkelt inte lönade sig att införskaffa moderna (och mer effektiva) maskiner.


Antar att man här gärna vill tro att söndags steken kommer från pampas slätter och boskap som gått där sedan urminnes tider osv...
och detsamma om sockerrör.

Tyverr är ju verkligheten inte alltid fullt så romantisk...

Kort sagt, altså fortsätter vi att importera lågpris etanol kommer vi med största sannorlikhet att förr eller senare styra in hela projektet i en återvändsgränd.
Nu har vi ju också fått facit i hand på saken, tydligen...


--------------------------


Måttliga mängd vatten i tanken, K-sprit heter lösningen.

Den största nackdelen jag kan märka vid normal körning med väldigt hög etanolinblandning till äldre motorer (i detta fall volvos B-20... serie, förvisso en ganska robust och okänslig motor som inte är så kräsen... ) är att motorn ibland har en trendens att sega ned och hacka tex då man i låg fart växlar från ettan till tvåan, osv... Detta har ju med alkoholens lägre bränslevärde att göra, gissar jag, högre inblandning av vatten torde förstärka effekten i form av större rellativt effektbortfall (gissar jag i allafall, låter ju åtminstone logiskt...).


Vill man koka eget, så är det nog riktiga thermostater och dito värmeelement som gäller, kanske inte renskurad soptunna och vedkaminen i farfars källare (åtminstone inte utan ordentlig thermometer och bra koll)...

Men, som grym säger, toleranserna är rätt stora, rätta mig om jag har fel, men toleranserna mot vatteninblandning bör väl här vara betydligt större än om det tex gällt bensin, väl?

De ökade livsmedelspriserna beror på en rad orsaker - missväxt, bränsletillverkning, regeringars hamstring av livsmedelsprodukter i händelse av ..., ren spekulation.

För 100 år sådan kunde Sveriges joirdbruk inte försörja nationens en miljon invånare. Många valde att emigrera pga av otiderna.
Idag klarar jordbruket av försörjning tack vare användningen av konstgödning. Men vid tillverkning av konstgödsel går det åt ohemula mängder energi, alltså får vi se upp så vi inte står med ett jordbruk som försörjer färre och färre när priset på konstgödning kommer att stiga i höjden.

Här går det fint att odla utan konstgödning, problemet är då bara att det går åtca 4ggr arealen för samma avkastning om man odlar energikrävande grödor som tex. spannmål.

(Odling utan konstgödnming går (i detta land) till på så vis att man växelvis odlar grödor som klöver och annat som tillför kväve till jorden (dessa växter har ju symbioter (i form av kvävefixerande bakterier) på rötterna som binder naturligt kväve och tom skapar ett (rellativt)överskott. När jorden "laddats" klart kan man åter odla energikrävande som tex spannmål som drar mycket kväve. Problemet är bara att man nu inte kan odla dessa grödor mer än en säsong och att det tar ca 3-4 år innan jorden åter är redo för nytt uttag av upplagrat kväve, dock kan men redan efter någon sesong tillsammans med klöverväxterna odla saker som tex hö till djurfoder och annat om man undviker moderna, snabbväxande sorter den första sesongen.

Nu får vi altså, om vi aslutar ned att plöja ned lågväxande klöversorter ett slags gröngödning.

Ofta krävs ej heller besprutning och annat om man kan undvika att odla samma slags gröda mer än en eller ett par sesonger på samma mark och den får vila minst tre år emellan.

Det sistnämnda är ju mycket välkänt när det gäller grödor som tex. potatis och liknande, detsamma gäller ju i längden även tex spannmål.



Problemet är ju således mest att ovanstående inte alltid är möjligt att göra, tex behövs ju ofta en och samma areal för odling av tex spanmål under längre tid och då måste man således tillföra kväve och viktiga spårämnen för att det skall bli hållbart utan att avkastningen sjunker i botten (något som ju ofta hände förr i tiden, innan det fans konsgödning och annat och folk och fä då som nu på vissa platser hade tämligen begränsade arealer att odla på. (därför tror jag inte heller på att långsiktigt hållbart jordbruk i längden kan bedrivas på massor av pyttesmå fläckar här och var som ofta är fallet i tex utvecklingsländer det är deffinitivt ingenting att sträva tillbaka mot. om man skall ta exempel från länder som tex. indien så krävs det ofta enorma mängder bekämpningsmedel och annat, dels därför att man inte alltid har några egentliga alternativ till vad man behöver odla, dels därför att mariginalerna ofta är såpass små att man inte vill chansa (och ofta saknar utbildning och kunskaper om hur preparaten skall användas)
Jag säger med detta inte att en omvälvande samhälls struktur skall genomföras, utan att man antagligen förr eller senare måste bygga upp ett välfungerande globalt system för saker som tex byte av livsmedel (så att alla inte är låsta till en och samma typ av grödor), ordentlig utbildning och annat.

Kort sagt, jag tror sannerligen inte att sk. jordrevoltioner och annat kommer att lösa några problem, snarare tvärtom. Vad som krävs är uppbyggnad av långsiktigt hållbara sociala strukturer och annat så löser man förmodligen även merparten av sådanhär problem.

Vi kanske inte nödvändigtvis behöver ändra vår livsstil så radikalt, däremot behöver vi deffinitivt tänka till i ett större perspektiv. Inte bara vad som händer nu, eller om tio år, utan hur det kan se ut om tex 50 eller 100 år.

Det anser jag däremot är viktigt.

"Vad är det isof som gör att man inte bara kan ta skattefria dunken och tanka bilen?"

En kemist kan nog ge de bästa svaren, men några ideer innan du provar att hälla i bilen:
HB är antagligen inte lika flyktigt, lättantänt och har inte samma explosiva kraft som bensin. Sen vette tusan om det inte ger slagg produkter också vid förbränning som till sist gör cylindern (motorn) och bränsleledningarna obrukbara.