Svenska ElektronikForumet

sledneck, Micke_71,

Coolt, tackar för infon!

Det är självklart att allt ändrar sig med temperaturen. Det jag "hakade upp mig" på lite var att maskinen "svällde/krympte" 0.5mm för att ni "öppnade dörren". Jag menar att man får "vädra" ganska rejält för att hela maskinen/bordet/bädden skall svalna 10 grader. Att ämnet gör det från det att man tar in det "från kylan" tills det är färdigbearbetat är ganska självklart, och en helt annan sak, i mitt tycke.

Sen är det väl kanske inte riktigt rättvist, åt ena eller andra hållet, att jämföra ett arborrverk med en "liten" verktygsfräs, eller?

Anyway, vad säger ni om det här med DW's hållare då? Om vi bortser från verkliga mått i 1/1000-delar - blir hållaren koncentrisk med spindeln (oavsett 'runout') om man gör som han gjorde?

/H.O

Zeiss mätmaskiner (det bästa)har normalt
en repeteringsnogrannhet på ca:0,004mm
Hur i skogen mäter man då en diameter på
noll plus en tusendel med vanliga mätverktyg.

Mätteknik kan man dra hur långt som hälst.
En passbit kallibreras ofta med en microkator,microkatorn
kallibreras med en annan manick.Manicken i sin tur
ska kallibreras mot en annan master.Jag tror att en meter
orginalet finns i ett museum i Paris.

H.o
Du ska ytterligare få ett exempel.
På min arbetsplats så inte bara svarvar och
fräser vi detaljerna.Slipverkstaden har stora
problem med temperaturförändringar när trucken
åker in och ut.Hur ska man veta,har mikrometern växt
eller har detaljen ökat i mått.

Standardmetern i Paris används inte längre. Nu för tiden definieras 1 meter som den sträcka som ljuset hinner gå i vakuum på 1/299792458 sekund.

Det finns indikatorklockor att köpa "över disk" som har en upplösning på 0.001mm (jag vet att upplösning inte är = noggranhet). Men dom har också ett mätområde på +/- 0.05mm. Hur stort mätområde är det på en (er?) Zeiss maskin?

Alltså, ni har mycket bättre erfarnhet av sånt här än jag och jag vill inte på något sätt framstå som nån "besserwisser" men om man ser på det enkelt: Om jag sätter upp en indikator-klocka med upplösning på 0.001mm (finns att köpa på Schchardt Maskin) och kollar rund-(o)nogranheten ett verktyg i spindeln så mäter jag ju inte den absoluta diametern utan hur ovalt verktyget är, eller hur mycket spindeln "kastar".

/H.O

Aj fan.
Då hade jag fel med en tusendel.

H.O skrev:Det finns indikatorklockor att köpa "över disk" som har en upplösning på 0.001mm (jag vet att upplösning inte är = noggranhet). Men dom har också ett mätområde på +/- 0.05mm. Hur stort mätområde är det på en (er?) Zeiss maskin?

Alltså, ni har mycket bättre erfarnhet av sånt här än jag och jag vill inte på något sätt framstå som nån "besserwisser" men om man ser på det enkelt: Om jag sätter upp en indikator-klocka med upplösning på 0.001mm (finns att köpa på Schchardt Maskin) och kollar rund-(o)nogranheten ett verktyg i spindeln så mäter jag ju inte den absoluta diametern utan hur ovalt verktyget är, eller hur mycket spindeln "kastar".

/H.O

Jajamän.
Köp ett skjutmått ifrån claes olsson så garanterar dom 0,01mm.
Läs i katalogen om du inte tror mig.
Sen får du dra dina egna slutsatser.

Jag har några digitala mikrometer och genóm att sätta den i maskinskruvstycket - tutcha -nolla-backa 0.003mm vrida chuken 1 varv
och sedan skruva in 0.001mm vrida osv så kan jag få hyffsad koll på kastet.

Men som jag skrev efter tillverkningen. Nästa gång jag slipar stålet som kommer jag ej ta ur stålet ur iso 40 hållaren -jag samma kona på min verktygsslipmaskin. Då kan de bli bra med råge. Jag har även motordriven rundmatning om det är längre yta som behöver justeras.
i samma slipmaskin.
Gärna mer tipps på hur ni gör därute i cyber space!

Andax skrev:Standardmetern i Paris används inte längre. Nu för tiden definieras 1 meter som den sträcka som ljuset hinner gå i vakuum på 1/299792458 sekund.

Enligt SP så tas den fram vaje år och kalibreras. Ligger i källaren på Fysik
även fröken ur vilar där

hoppade fel, det var svar på Andax påstående

Om ni vill komma ner till femte toleransgraden
så är vare sig svarvning eller fräsning aktuellt.
Rundslipning är nästa operation och en tusendel
är bara att glömma.

DW skrev:Jag har några digitala mikrometer och genóm att sätta den i maskinskruvstycket - tutcha -nolla-backa 0.003mm vrida chuken 1 varv
och sedan skruva in 0.001mm vrida osv så kan jag få hyffsad koll på kastet.

Men som jag skrev efter tillverkningen. Nästa gång jag slipar stålet som kommer jag ej ta ur stålet ur iso 40 hållaren -jag samma kona på min verktygsslipmaskin. Då kan de bli bra med råge. Jag har även motordriven rundmatning om det är längre yta som behöver justeras.
i samma slipmaskin.
Gärna mer tipps på hur ni gör därute i cyber space!

Du skriver att du har mikrometrar.
ISO9000 säger att du kan mäta 0,1mm med ett skjutmått.
Mikrometer kan du mäta 0,01mm oavsett digitalt eller inte

Jag hade skrivit ett långt inlägg här men jag lägger ner. Tror inte vi kommer längre än så här...

Snyggt jobbat i alla fall DW, oavsett om det är 1 eller 10 tusendelar!

/H.O

sledneck skrev:H.o
Du ska ytterligare få ett exempel.
På min arbetsplats så inte bara svarvar och
fräser vi detaljerna.Slipverkstaden har stora
problem med temperaturförändringar när trucken
åker in och ut.Hur ska man veta,har mikrometern växt
eller har detaljen ökat i mått.

Detta problemet har vi också som så många andra.
Kontrollavdelningen har ju ett rum med reglerad tempratur men de blir lite svårt att få in en bearbetningsmaskin där med tanke på att största horisontalfräsen har vandringsmån i X på ca 12 meter.

Sen är det väldigt svårt för kontrollavdelningen att också mäta de färdiga detaljerna i en perfekt temperatur.
Vi har stora portar i maskinverkstaden som flyger upp å ner som gylfen på en tonåring och det blir ganska svårt ibland att få rätt mätvärden på en 5 meter lång axel som väger nästan 30 ton.

Jag brukar säga att man inte skulle få dra ett streck på ett papper innan man har varit minst 3 år i en verkstad.

Visst är det viktiga toleranser på många ställen men väldigt ofta är det bara ren "ritarglädje" eller helt enkelt osäkerhet från konstruktörerna som är orsaken till att det blir så tighta toleranser.

Sedan beror det ju mycket på att dom kan få det också. förr var det inte så ofta som dom ritade ut radier och dyl. medans nu är det ta mig fan rundade hörn på allt ifrån små fästen till stora plattor.

Det är min bestämda uppfattning att om dom som ritar hade vetat bättre vad det handlar om skulle ofantliga summor kunna sparas in (toleranser kostar multum)

Som exempel kan jag nämna att vi körde svarvade detaljer (runt 100mm) som hade 3 st hål med ojämn delning runtom, toleransen på hålet var 8mm +0.01-0,0 och lägestoleransen var +-0,005



och vad var det som skulle in i hålen? fjäderpinnar!!!


I rest my case!