Svenska ElektronikForumet

Kurvornas lutning, derivata, är ju som störst vid nollgenomgång så
om man summerar kurvornas derivata och letar efter samma värde som då de synkar?
Sinus är en slö cosinus. Kurvornas motsvarande cosinus har summan 3V toppvärde
då det synkar.

Nerre: Men det beror på hur man definierar synkroniseringen. Enklast att räkna på jämna tal som i tråden är ju att det bara får ske på 12-slaget, dvs endast hela perioder.

Är det t.ex 341, 411, och 437 Hz kan ju synkroniseringen ske var som helst. Då lär man som 4ktrb är inne på räkna med lutningen på kurvan.

Summerar cosinuskurvorna i en inverterande summator. Vid -3V så synkar det.

Sen är det viktigt (speciellt när det är fler än två signaler) att definiera hur nära det skall vara för att räknas som synk.
Teoretiskt såhär långt så vi utgår från att alla frekvenser hålls konstanta, men i praktiken gör dom det inte.

Mata in några slumpade ojämna frekvenser

Men om jag summerar cosinus kan jag då beräkna vid vilka tidpunkter maximum inträffar?

Men är det vad du vill ha? De kan ju synka vid vilken vinkel som helst.

Var 20de ms för 100,500 och 750Hz var det ju någon som räknade ut. Det är väl inte när som helst?

Det beror väl på vad man menar med synka som sagt var.

Är det när alla tre har samma värde? D.v.s. de tre kurvorna korsar varandra i samma punkt. En kan vara på väg uppåt och de andra på väg neråt. Detta kan ske vid typ hur många tillfällen som helst.

Eller är det när alla korsar nollgenomgången samtidigt? Även då kan en vara på väg åt andra hållet jämfört med de två andra, men detta är mer repeterbart.

Eller är det när alla tre ligger på toppvärde samtidigt? Gäller det bara den övre toppen eller även den nedre.

Min liknelse med klockan är ju att de är på väg åt samma håll, och har samma värde.

Om vi jämför med klockan, så är det ju så att två av visarna man stå på 10 och den tredje på 2, då har de samma "värde" (spänningen motsvarar ju upp och ner på klockan), men den ena är på väg åt andra hållet ("neråt") medans de två första är på väg "uppåt".

4kTRB skrev: ↑19 april 2025, 13:38:04 Var 20de ms för 100,500 och 750Hz var det ju någon som räknade ut. Det är väl inte när som helst?

Nej precis. Vid just de frekvenserna synkar de fint och exakt vid hela våglängder.
Men försök samma sak vid helt slumpmässiga frekvenser.

De tre signalerna ska ha samma fas som när de startade. De behöver inte starta vid nollgenomgång. Det som är intressant är när samma förlopp startar på nytt och det kommer ske periodiskt. Det är den periodtiden jag vill kunna beräkna.

Ja men är det hur ofta sekvensen startar om måste det ju vara minsta gemensamma nämnare för periodtiden som gäller.

Den högsta frekvensen kommer såklart ha gjort fler perioder än de två andra, och den lägsta frekvensen färre.

Med två är det enkelt, 600Hz-500Hz = 100Hz för svävningsfrekvensen, alltså periodtid 1/100 = 10ms

Det blir ju samma för 700Hz-600Hz: 10ms

Ser ju ut som alla tre är i fas efter 10ms.
Kan det vara så enkelt ?

Nerre skrev: ↑20 april 2025, 08:28:42Ja men är det hur ofta sekvensen startar om måste det ju vara minsta gemensamma nämnare för periodtiden som gäller.

Sant, men tråden startade med fråga om när de hamnar i synk, inte startar om, d.v.s. varje punkt där alla vågorna korsar varandra och är påväg åt samma håll torde räknas.


Det här påminner för övrigt en del om matteproblemet att lägga tidtabeller för järnväg. För enkelhets skull brukar man rita raka linjer men i princip så är det egentligen linjer som formas av tågens prestanda för acceleration och inbromsning. Punkterna där linjerna sammanfaller är fysiska platser där det behövs flera tåg edit: fel, ska stå flera spår för att tåg ska kunna kör om / möta varandra. Kallas grafisk tidtabell och lär ha börjat användas redan på 1800-talet.

Sidospår på detta sidospår: Detta kan ge resultat som folk i allmänhet kan tycka är förvånansvärda. Till exempel så kan det vara lönsamt att anlägga en station i en extremt liten håla med ett ytterst litet fåtal invånare tack vare att tågmöten där istället för i den "självklara" närliggande något större orten gör att det går att få in klart fler tåg med jämn tidtabell på en enkelspårig bana med mötesplatser.

Antar att du menar "flera spår" och inte "flera tåg".