Svenska ElektronikForumet

Har kikat på en del tidigare byggen.
Här är en lite tjusig lösning med reläer men valbara dämsteg är begränsat- http://www.arrl.org/files/file/QEX_Next ... oleson.pdf
Här ett mer klassiskt bygge lik det som finns i Radio & Television (byggboken) https://www.arrl.org/files/file/Technol ... r1982_Atte

Snyggt kretskort du gjort.
Men tänk på att om man löder motstånden direkt på omkopplarna så blir det ändå kortare ledningar, lägre ströinduktanser och strökapacitanser, Men med parallellkopplade motstånd blir det förstås trångt.
Den dämpsats jag gjorde för hundra år sen använde jag vid bygge och trimning av en 145 MHz duplexer, och kunde då mäta dämpningen i varje filterburk.
Jag använde billiga skjutomkopplae då, och idag är de behäftade med glapp, men funkade bra på VHF.

Roysan

Om man har jordplanet närmare ledarna så minskar Q-värdet hos strö-induktanserna.
Samma som man ibland ser att jordplanet är avlägsnat under monterade spolar.
Jo då bäst är att montera direkt eller använda ytmonterat men jag är inte intresserad av GHz-prestanda.

Ett sidospår.

Jag funderade på om lasten är komplex, alltså inte rent resistiv, går det att anpassa då också baserat på formlerna ovan och vad blir resultatet.
Jo jag testade ett pi-nät med en komplex last om 50 ohm i serie med 100nF och -6dB. Tänkte först att jag vill ha anpassning vid 4000kHz så jag
använde det men det går bra med andra frekvenser också antar jag för andra C-värden.
Resultatet blir ett nät som bredbandsanpassar.
Alltså utsignalen blir i fas med insignalen över ett brett frekvensspektrum -6dB dämpad.
Valde ett pi-nät med två lika impedanser och en olik.
B i formeln ska vara S.

Här syns resultatet utan kondensatorer i länkarmarna.
Resultatet blir sämre. Fasförskjutningen blir värre.

Här syns tydligare skillnaden.
Skalade om kondensatorerna, antar det går bra.

Dämpsats finns det gott om för billiga pengar.
Använder själv två sorters dämpsatser, dels fasta SMA. Används för att inkludera i kalibreringen till VNA och anpassa nivåer.
Det går inte med BNC, alldeles för låg kvalitet ur RF-synpunkt.
Variabel switchad motstånds-dämpsats har mycket mindre användningsområde tillsammans med VNA då det inte går att kalibrera och fortfarande ändra dämpområde.
På mycket låga frekvenser kan man kanske klara sej ändå, liksom med BNC, men ingen gör så seriöst i längden.
Förr eller senare vill du mäta på högre frekvenser och ska du då skaffa dej två olika uppsättningat med kablar med BNC och SMA och ej kompatibla externa dämpsatser, mätbryggor injektorer mm?

Det är ett starkt råd att använda kontakter och kablar som fungerar även på lite högre frekvens.

Den variabla dämpsatsen jag använder är hyggligt faslinjär till 40GHz. Den har ursprungligen suttit i en nätverksanalysator och enbart dämpsatsen brukar vara väldigt dyr.
Just denna dämpsatsen jag köpte styrs digitalt via binära pinnar för vilken jag sedan kopplade in styrningen via mätprogrammet i datorn.
På det viset kan mätprogrammet automatiskt optimera dynamiska mätområdet.
Dämpsatsen köpte jag som begagnad och defekt för 1500 kr en gång för länge sedan på Ebay. Det är ett vanligt fel på just dessa att en intern relä-kontakt klibbar när den står sluten före länge så reparationen var simpel.
Till min spektrum-analysator har jag en trackande signalgenerator och och här använder jag ofta en annan modernare typ av dämpsats när man ska mäta på radiomottagare genom att injecera signal på antenningång t.ex.
Dessa dämpsatser är billiga: Exempel: https://www.ebay.com/itm/325878452159 300 kr och du har den i brevlådan. Kompletteras med en snygg front med egna snygga knappar. Om du inte vill det addera ett beröringsskydd åtminstone för komponenterna. beröringsskydd.
Den styrs via datorn.
Vill man absolut ha direkta knappar eller omkopplare så är det knappast lönt att bygga själv. Här ett exempel som är uppgivet dugligt till 3GHz och 2W : https://www.ebay.com/itm/386456292094 också 300kr.
Ska man ha dämpsatser som ska inkluderas i kalibrerade mätningar för VNA är det sådana här som gäller: https://www.ebay.com/itm/384395414501
Jag har själv ca 20 av denna typen av dämpsatser i olika värden samt några som tål högre ineffekt vilket behövs när man mäter på aktiva större sändare. Dessa är sådan som är dugliga vid 8GHz eller mera.
Har bl.a. en av denna typen: https://www.ebay.com/itm/126210022599 Den behöver i mitt fall inte vara linjär upp till så höga frekvenser men ger ändå VNA ett skydd mot överlast. De flesta sändare med högre effekt som jag mäter på håller sej under 3 GHz i grundfrekvens.

Även om du ska bygga dämpsats själv för byggandets skull, så köp en variabel dämpsatslåda bara för att få delarna och en billig låda med kontakter.
Det är alltid i vettiga dämpsatser ytmonterat även när det gäller lite större effekter. Motstånd med ben har inte funnits sedan urminnes tider då dämpsatser av naturliga skäl blir allt för individuella med ströinduktanser och kapacitanser och därför omöjliga att använda på lite högre frekvenser med sådana komponenter. Det kan kanske duga till max 5-6 MHz innan mätfelet blir större än vad man vill ha på en dämpsats.

Har man råd är detta en sådan här som gäller https://www.ebay.com/itm/203302861766 Den är begagnad men trots priset på 22.000 kr skulle jag utgå från att den är trasig. Kan vara bränd på ett eller annat sätt.
Det står i annonsen att den är otestad och det är nästan detsamma som trasig. Om den varit garanterat hel hade man kunnat ta ut bättre pris. De brukar vara lätta att felsöka och reparera så ibland kan man ta en chans.

Allt vad du hittar op Ebay vad gäller dämpsatser för mätändamål som även duger på högre frekvenser så är det SMA-kontakter som gäller. Det är möjligen VNA som har N-kontakt eller bättre där man sedan normalt har en kortare kvalitetskoax med övergång till SMA.

Se upp med en dämpsats som antagligen sålts en hel del genom åren på Ebay som i alla tester visar sej usel.
Den kallas Tronson RA-1728A men säljs också omärkt. Dess impedans kommer aldrig i närheten av 50 Ohm och VSWR och dämpkurvor skevar betänkligt ovan 100kHz så den är knappt radio-mässig men för säkerhets skull lägger man til i annonsen att den är för HAM-bruk, inte för lab...
Här ett exempel: https://www.ebay.com/itm/254913868892
Uppbyggnaden inuti saknar helt skärmmellanväggar, har billiga brytare samt trådade motstånd. Det är förmodligen en kines som löder sådana i sin källare.
Ser ut så här inuti: https://1.bp.blogspot.com/-ifAGARS4L4E/ ... orGuts.jpg
Man skulle kunna köpa en sådan bara för att få ett antal knappar och en låda billigt men just denna är inget att ha ändå, anser jag.

Jag ska använda N-kontakter men jag tror även TNC fungerar bra.
TNC är inte så ofta man ser.
Sedan ska omkopplarna vara vippbrytare, guldpläterade, för pcb-montage.

TNC (Threaded Neill–Concelman) är inte fullt lika gammal som BNC (Bayonet Neill–Concelman) som kom i början av 1940-talet. TNC togs fram av USA's flygvapen på 50-talet för att deras BNC-kontakter inte ansåg tillräckligt säkra utan lätt skramlade sönder. Det är i princip samma kontakt, BNC och TNC men den ena kan aldrig dras mekaniskt riktigt stabil utan hålls på plats med bajonett på ytterhylsan medans TNC har gängad ytterhylsa.
Kontakter görs för en viss kabelimpedans och man gjorde dessa för både 50 och 75 Ohm. Det visade sej vara mindre lyckat då inget hindrade att 75 Ohms hankontakt kunde anslutas till 50 Ohm hona.
Eftersom mittstiftet är tjockare på 75-Ohms varianten så fördärvades alla 50 Ohms honor genom att sedan inte ge rätt kontakttryck. För att förhindra misstag bestämdes det att isolatorn skulle färgas röd för 75-Ohms varianten som en varning.
Det var bara ett eller två företag som tillverkade kontakter som anammade det och eftersom ingen annan kontakt-tillverkare brydde sej utan gjorde alla med vit teflon så övergav alla tillverkare den röda varianten,

Det gjordes en mängd andra versioner, t.ex. för 93 Ohm special för ARCNET och varianter med 2 eller 3 mittstift. Ryssarna vill ha en egen kontakt så de gjorde en nästan lika BNC-kontakten, bara mindre måttskillnader. De gick att pressa ihop och blanda med rysarnas kontakt men bägge kontakterna blev då givetvis odugliga för egentliga mätningar med någon precision.

Om man inte har några krav på högre frekvenser så går det naturligtvis använda dessa numera rätt gamla kontakttyper. BNC utan krav på små förluster fungerar bättre i högohmiga ingångar såsom på oscilloskop men annars är de sedan länge ersatta med bättre kontakter med lägre reflektions-förluster. BNC tillsammans med VNA är mer en svordom. Jag känner inte till någon som har BNC-kontakter tillsammans med VNA.
N-kontakter är apparatuttag. Oftast på mätbänken använder man högkvalitets korta mätkablar på 0.5-1 meter med N i ena änden medans man har SMA ti anadra änden för allt annat. Oavsett vilket, håll ned antalet kontakttyper för minsta problem med transmissions-förluster. BNC kan nog fungera när den är hel och för lägre frekvenser men man vill ju inte behöva ha två uppsättningar kvalitetskablar bara för att man valt föråldrade kontaktyper för lågfrekvensmätningar.
Du hittar ingen som använder VNA som använder BNC eller TNC-kontakter. SMA är modernare och billigare och och matchar 50 Ohm bättre. Billiga SMA ser man hur de tappar av vid 8-10 GHz och bättre är ofta specade till 18GHz.
Det är först om man ska gå högre i frekvens än så som man får gå över till kontakter av annan typ eller använda vågledare.
För mätändamål, när det är viktigt att resultatet blir rätt, då duger SMA från DC och uppåt 5 GHz för mej. 5-20 GHz så blir det kritiskt att kontakter är rena och med rätt kontakttryck. För att kunna få rätt kontakttering så är SMA-kontakten 6-kantig så att man kan använda momentnyckeln så att man kan återupprepa samma anslutningstryck. Därav att det säljs momentnycklar särskilt avsedda för SMA-kontakter.
Sådant finns inte för BNC/TNC eller N då hylsan är rund. TNC togs fram i version med sexkantig hylsa men det var så stora andra impedans-problem att den slutade tillverkas.

För amatörbruk upp till 50 MHz tog man fram en PL-kontakt för att erbjuda en kontakttyp som tålde "amatör-hantering" med t.ex. grova kontaktstift. Inget får mätinstrument men tålde lite mer utan att bli helt oduglig.
När man har stora krav på apparatuttag så duger inte N-kontakten. 1969 tog man därför fram APC-7. Den är könslös, alla kontakter passar mot varandra och man fick för denna tiden väldigt bra prestanda.
Nära nog konstant impedance (50 ohms ±0.1 ohm) från DC till 18GHz och VSWR rekordlåga 1:1.0003 för matchat par vid DC. Denna kontakttypen används främst när man måste kunna mäta stabilt och repetitivt med höga krav.
Den sitter original på många HP/Agilent VNA . En släkting till SMA-kontakten, 2.92mm kontakten togs fram i början på 80-talet för att trots enkelt kontaktutförande klara att mäta med god kvalitet upp till 40GHz. och har till viss del använta som apparatkontakt i sentida VNA. Förstår om du inte ämnar dej upp på GHz-frekvenser med några mätningar men efterhand som du lär dej mer om VNA-mätningar så kommer du se betydelsen av bra kontakter även vid 10Hz och ha en mix av olika kontakter och därmed inkompatibla kablar är inte det bästa för goda mätresultat.

Det är inte så att du får hobbybruk behöver kunna mäta med precision som ett referns-lab men det är bra att känna till att det kan vara smaart att hålla sej till ett fåtal men bra kontakter för VNA.
Fär spektrumanalysator och låga frekvenser så ser man sällan samma problem men en VNA är ju bl.a. tänkt att just kunna se brister i transmissonsövergångar i kontakter och skadade koaxkablar så där är det mer på sin plats att ha bra saker.
Samma med t.ex. detta med att behöva dra en redan bra kontakt med momentnyckel för att kunna mäta rätt låter för den ovane lite överdrivet och det är det kanske. det beror på hur bra man vill kunna möta. Är precisonsbehovet för att mäta reflektionsförlust högre än +/- 1db räcker handdragning oftast om man har någorlunda god känsla och fingerkraft för vad som ger stabil kontakt.
En kort jämförande text, mätning med och utan momentnyckel: https://www.linkedin.com/pulse/connecti ... irk-faber/
Det finns TNC med fäste för momentnyckel men det är inte värt besväret att hitta sådana.
Nybygge med antikviteter som TNC, då får man ha goda skäl för att man behöver serva apparater med just TNC-uttag men det går förstås inte hitta en VNA med sådana uttag så det måste då konverteras utan allt för stora transmissions-skillnader i övergången om man vill kunna mäta transmissions-förluster på bästa sätt.

E Kafeman skrev: ↑5 januari 2024, 06:27:18 Dämpsats finns det gott om för billiga pengar.

Vill man absolut ha direkta knappar eller omkopplare så är det knappast lönt att bygga själv. Här ett exempel som är uppgivet dugligt till 3GHz och 2W : https://www.ebay.com/itm/386456292094 också 300kr.

Detta var verkligen billigt. Kay Electronics tar 380 dollar för en dämpsats (2 GHz och 3 W, 101 dB i steg om 1 dB, BNC kontakter).

Finns lite mer att utforska vad gäller PI- och T-nät.

Till exempel vilken last genererar samma ingångsimpedans som lasten för ett givet PI-nät.
Blir en andragradsekvation, effektanpassning kommer med i bilden.

Sedan vore det kul att ha formler om man önska designa ett PI-nät som ska tåla en viss effekt. Jag får väl undersöka det också.

Tog med några exempelberäkningar.

Reaktansen saknas eller är det endast ett enklare ett nät för lågfrekvens och DC som du beräknar?
Näten du sysslar beräknas normal i matris komplem form där man även tar med kompensation för fasfördröjningen i varje dämp-steg.
Numera är det rätt populärt med fet-trissor i två-stegs T-nät som agerar högfrekvens switchar, vilket det finns mycket färdig matte kring.
Här en enkel början: https://www.mdpi.com/2079-9292/8/10/1149
Att man vill ha linjäritet på höga frekvenser har sin nytta även om nätverkaren i sej bara arbetar på lägre frekvensen, bla för bätte ifft.
Ännu enklare finns dämpsatser att köpa som integrerade chip i olika effektklasser, bara att leda fram DC för kontroll av switchar enligt ovan beskrivning men det räcker med att kolla på Ebays utbud för att inse att det inte ens är lönt att köpa mekaniska switchar och än bättre om man kan tänka sej styra switcharna via USB, vilket skapar mätmöjligheter som man inte klarar på samma sätt med mekaniska switchar.
Jag köper mina dämpsatser, det är för billigt relativt tiden att utveckla något eget och det finns så mycket andra VNA-verktyg man hellre kan ägna tiden åt att utveckla själv med större lönsamhet.

Vad jag möjligen gör är att checka av en nyinköpt dämpsats så att den håller förväntad dämpning och frekvensgång.
Det har iofs inte fullt samma betydelse som med en spektrumanalysator om dämpsaten är en del av det som kalibreras men linjär frekvensgång underlättar att få god dynamik av det som är kvar av utsignalen från VNA.

Frekvensgång och dämpning har jämfört med spektrumanalysator dubbel verkan för en VNA som mäter S11. Anta dämpsats om 40dB, då dämpas utsignalen med 40 dB och reflektionen reflekteras igenom samma dämpsats ytterligare en gång. Det blir totalt 80 dB dämpning innan reflektionen kan mätas. Om VNA har en dynamik om 100dB och det var max utsignal så återstår då enbart 20 dB till brusnivån.

Exemplet med en komplex last ovan går nog utveckla mer.
Verkar fungera i simuleringen i vilket fall.

Reaktans finns som en del av egenskaperna i komponenterna och interna ledningar och omkopplare. Det har inget att gör med lasten eller om den är komplex. Lasten är ingen funktion som påverkar dämpningsstegens dämpförmåga men man vill inte att dämpstegen ska ge olika fasvridning för olika dämpningsvärden varför man lägger in kompensation för detta.
Man behöver inte ens räkna på det, då man har en VNA att mäta reaktansen i dämpstegen för att kompensera för sådant.

Jag har läst igenom flera projekt med dämstegar, vanligt på amatörradiosidor, och ingen verkar direkt
plöja djupare än vad som är nödvändigt.