Svenska ElektronikForumet

Här är databladet för OB2201

http://xn----ctbgeuhdtdb2b.xn--p1ai/cfi ... 985090.pdf

Lägg på nytt blyat tenn. Varmluften på ca 350 grader. När du ser att tennet smälter använd något att bända bort motståndet.
Jag använder den näst nedersta i denna satsen från Jula. Ett verktyg jag inte kan vara utan. Används dagligen.
https://www.jula.se/catalog/verktyg-och ... ts-214001/

I stil med detta schemat är det kopplat:

För länge sedan, runt 2000 när man började med ytmontering så limmade man nästan alla komponenter.
Efter ett tag så slutade man med det nästan helt med det, o det är man glad för.
Men som ja skrev, prova med värme under det gula skynket

Varför limmar man komponenterna

för att de ska sitta på plats genom våglödningsmaskinen...


det svåra med switchade nätdelar är återkopplingen,
sekundärsidan är återkopplad till primärsidan för reglering av utspänningen, oftast mha en optokopplare,
om inte denna återkoppling fungerar skjuter man switchtransistorn direkt man spänningssätter,
det gäller att komma på ett sätt att mjukstarta mha en vridtrafo för att kunna mäta vart strömmarna tar vägen.
med åska blir det itne alltid kortslutning i komponenter, det kan vara avbrott och såna är svårare att hitta,

Nu känner jag att det kommer en riktigt dum fråga, men varför ska man använda isolertrafo när man felsöker nätagget?

frågan är grundläggande...
1: personsäkerheten
2: det finns 240V nätspänning på primärsidan och beroende på hur man vänder kontakten hamnar 0an på olika ställen och det är nästan omöjligt
att koppla in ett instrument för att felsöka, det kan behövas för att felsöka i återkopplingen.

det säkraste sättet för att reparera som inte kräver massor av kunskap och erfarenheter...
byt alla halvledare och mät alla motstånd och kondingar,
och se till att alla ledningsbanor är hela...
och koppla in det och håll tummarna att det fungerar.

Danny skrev: ↑25 juni 2021, 22:31:44 I stil med detta schemat är det kopplat:

Hej!
Tack. Försöker lära mig vad de olika komponenterna är för något nu. Jag har en Schotky rectifier som heter PTR20100CT i nätaggregatet. Jag misstänker att det är den som är D1 SR60100 i schemat du länkade. Och att då båda dioderna är ritade separata men egentligen kan vara samma enhet? Vad fyller den för funktion i den där kretsen? Eller är jag helt fel ute?

I min värld är en likriktare en komponent med fyra ben som gör om växel till likspänning med hjälp av dioder. Men den här har ju bara tre ben och heter Schottky likriktare.

Sen har jag en komponent som heter 724EFA DYM7N60F som jag misstänker är DG12N60 12A 600V i schemat du länkade?
Det verkar då vara en Mosfet, hittar den på aliexpress samt en länk till någon japansk sida. Men inget datasheet så jag vet inte vad som är vad på den.

Jag gjorde mätningar på båda komponenterna.
Diodmätning -
PTR20100CT
Med röd prob på ben 1 och svart på ben 2 får jag OL
Med röd prob på ben 1 och svart på ben 3 får jag OL
Med röd prob på ben 2 och svart på ben 1 får jag OL
Med röd prob på ben 2 och svart på ben 3 får jag OL men om jag först mäter mellan ben 1 och 2 och sen 2 och 3 så mäter jag 1.335V mellan 2 och 3
Med röd prob på ben 3 och svart på ben 1 får jag OL
Med röd prob på ben 3 och svart på ben 2 får jag 0,5 Volt

PÅ den andra komponenten
724EFA DYM7N60F
Med röd prob på ben 1 och svart på ben 2 får jag OL
Med röd prob på ben 1 och svart på ben 3 får jag OL
Med röd prob på ben 2 och svart på ben 1 får jag OL
Med röd prob på ben 2 och svart på ben 3 får jag OL men om jag först mäter mellan ben 1 och 2 och sen 2 och 3 så mäter jag 1.326V mellan 2 och 3
Med röd prob på ben 3 och svart på ben 1 får jag OL
Med röd prob på ben 3 och svart på ben 2 får jag 0,5 Volt, men jag är nästan säker på att jag mätte 0.26Volt första mätningen, men det verkar jag inte kunna göra igen.

Ser det rimligt ut?

Du kan inte använda dig av schemat exakt, som Danny skickat. Det finns många olika varianter
med samma PWM IC. Sedan kan man kalla bara en diod för likriktare beroende hur den är kopplad.
Likriktare med fyra ben är en så kallad helvågslikriktare, sen finns det halvvågsloikriktare också.
Dioden på utgången är ju en likrirtare för primärspänningen.
I ditt fall är det en dubbeldiod i samma kapsel som är parallellkopplade för att tåla högre strömuttag .
Dom transistorer du mäter på är så kallade mosfet typ och är svåra att mäta, men oftast är det
kortslutning när det uppstå fel på dom.
Kan du skriva modellnummret på aggen?

Så här brukar jag arbeta med switchade nätagg:

Kolla så det inte är kortis i någon komponent. Kondensatorer och likriktare på utgången. Switchtransistorer och likriktarbrygga på primärsidan.

Beroende på hur kontrollkretsen drivs så försöker jag driva den från ett labagg. I det här fallet boostrapas konstruktionen från inkommande primär och drivs sedan från en lindning i transformatorn. Bryt upp den här kopplingen och anslut ett labagg och testa om du har switch pulser ut från kretsen.

Det kan finnas spärrar som gör att kretsen inte startar, t ex låg inspänning, men det brukar framgå av databladet.

Om det finns switchpulser ut brukar jag koppla in inkomande primär via en isolertrafo och en variac. Då kan man starta nätagget lite mjukt och se vad som händer. Hur ser pulserna ut runt huvudtrissan? Kör man låg spänning är det inga problem att använda oscilloskopet.
Funkar trissan ok? Funkar snubber-nätverket?

Ser det ut att fungera så kan man öka på spänningen in. Då kan det vara bra att ha en HV diff probe till sitt oscilloskop. Annars kan det bli farligt. Det är lämpligt att ha en lite konstlast på utgången. Ett motsånd i lämplig storlek.

När man börjar närma sig korrekt utspänning så ska pulserna snabbt ändra form till väldigt korta pulser. Fungerar inte detta så är återkopplingen inte fungerande.

breflabb skrev: ↑27 juni 2021, 23:04:55 Du kan inte använda dig av schemat exakt, som Danny skickat. Det finns många olika varianter
med samma PWM IC. Sedan kan man kalla bara en diod för likriktare beroende hur den är kopplad.
Likriktare med fyra ben är en så kallad helvågslikriktare, sen finns det halvvågsloikriktare också.
Dioden på utgången är ju en likrirtare för primärspänningen.
I ditt fall är det en dubbeldiod i samma kapsel som är parallellkopplade för att tåla högre strömuttag .
Dom transistorer du mäter på är så kallade mosfet typ och är svåra att mäta, men oftast är det
kortslutning när det uppstå fel på dom.
Kan du skriva modellnummret på aggen?

Modellnummer är DSA-42D-12 2
Det är ett 15V 2A nätagg.

Har inte haft tid att kolla på detta pga. haveri på jobbet. Men vad kan anledningen vara att jag har två st mosfets i detta fall?

MVH //

Nu när jag ser typen av adapter så vet jag lite mer vad det handlar om .
Har fixat några liknande och alla har haft fel på elektrolytkondensatorer på sekundär sidan.
Det blir ganska varmt innanför skalet så lytarna torkar ut med tiden.
kan du ta en bild under det gula på komponent sidan också ifall man kan se något skumt
Någon schema går inte att hitta heller.
Slär man på modellnummret så skall det vara 12V utspänning.
Det står D12 på slutet