Svenska ElektronikForumet

Hej!

Här några trevliga exempel på förstärkare liknande jag nämnde tidiagare: Den nedre är en gammal klassiker med en AD161 och en AD162 i slutsteget. Som du ser är det inte fel att blanda Kisel och Germanium trissor BC107 på ingången.

Synesthesia skrev: ↑4 december 2020, 23:02:08 Det på bilden är ingen motkoppling utan snarare en "medkoppling", det som kallas "bootstrap", så du får (teoretiskt sett i alla fall, om man räknar förstärkningen som 1, fast det blir det kanske inte riktigt om det är icke-branta transistorer typ germanium som man dessutom lastar ner) en närmast konstant spänning över motståndet som går till högtalaren, det blir på sätt och vis som en konstantströmsgenerator så du får en mycket högre förstärkning, och eftersom du har (i det närmaste) konstant ström över de båda motstånden och TR1 så får man också en AC-mässigt konstant spänning över basarna på TR2 och TR3 (så att den inte varierar med utsignalen, teoretiskt). DC-mässigt blir motståndet till högtalaren kollektormotstånd för TR1, och så det är så du får räkna ut värdet på det motståndet, sedan skulle jag tro de har tänkt sig storleksordning någon eller några tiondels volt mellan basarna.
Bootstrap fungerar bra även på emitterföljare med bara en transistor. Annars är det ganska vanligt att man har bootstrapen på plus-sidan fast då med ett motstånd istället för högtalaren (för högtalaren vill man ofta ha på minus-sidan), och egna elektrolyter för bootstrap respektive högtalare.
Man kan generellt säga att ju lägre spänningsfall det är över en halvledare, desto mindre brant kurva, och germanium är bra mycket mindre brant än en vanlig kiseltransistor.
Någon sade att om man vill ha en halvledare med riktigt brant kurva (som begränsare eller nåt) skulle man använda en lysdiod av någon viss färg (tror det var gul men kom inte ihåg men någon här på forumet kanske vet), och lysdioder brukar ligga på någon volt eller mer.

Tack för ditt långa och trevliga svar!

Men säg att det är bootstrap, hur fungerar det?

Jag fattar ingenting av återkoppling, det skrämmer mig nästan

Jo i vissa standardfall fattar jag men aldrig annars.

Om man tittar på signalen över högtalaren så när punkten A rör sig uppåt i spänning då lyfter den samtidigt basen på TR3 men TR3 är en PNP dvs den vill inte ha lyft bas, den vill ha sänkt bas för att kunna leda bättre, eller?

Fast när A rör sig uppåt så skall inte TR3 dra A neråt utan hjälpa till att strypa vid A istället, är det nåt sånt?

Jag har testat ett nytt schema ikväll.

Bifogar detta.

Kör man ingen last så ger 11Vpp in 11Vpp ut.

Kör man 4Ohm så får man att max 5Vpp ut ser fin ut, högre signal gör så att det klipper negativt.

Att det klipper negativt har jag väldigt svårt att förstå för, som jag tror, så betyder 270R-motståndet att sinkkapaciteten är runt -25mA vilket är minst två gånger bättre än det behöver vara (inström till det komplementära paret är ungefär +/-10mAp för 1Ap ut).

Just nu fattar jag inte alls vad jag har för problem.

Tacksam för tips.

MVH/Roger
PS
Bootstrap har Synethesia så trevligt fått mig att tro att den höjer den positiva drivningen men nyttan med det verkar snarare ha att göra med den negativa drivningen. Observera att jag inte behöver nån spänningsförstärkning.

opampen skrev: ↑4 december 2020, 23:41:54 Hej!

Här några trevliga exempel på förstärkare liknande jag nämnde tidiagare: Den nedre är en gammal klassiker med en AD161 och en AD162 i slutsteget. Som du ser är det inte fel att blanda Kisel och Germanium trissor BC107 på ingången.

Hej opampen min kära vän!

Jag älskar att du lassar på mig en massa scheman jämt!

Jättekul för dom är alltid mycket intressanta!

Dock bör du kanske veta att jag faktiskt inte är intresserad av färdiga lösningar här i världen.

Jag vill hitta vägar till mina egna lösningar som samtidigt innebär att jag lär mig saker.

Vem som helst kan bygga efter ett schema modell byggsats, jag gjorde så när jag hittade ett intressant rörschema (Williamson) i skolans bibliotek och plankade det 1991.

Men nu vill jag inte bygga byggsatser längre, jag vill försöka förstå och tycker att om man inte förstår konstruktionen så är det inte värt att bygga den (med vissa undantag).

Hoppas du inte känner att jag är otacksam.

Jag lär mig alltid av dina kretslösningar, i det här fallet är det extra kul att det finns fler som nyttjar bootstrap-teknik.

MVH/Roger
PS
Tack för ditt boktips, verkar schysst. Efter Mullard vet jag inte riktigt vad jag skall slöläsa på helgerna, börjar luta åt mikrobiologi Men det kan bli Akustik eller en gammal kurslitteratur i Passiva Mikrovågskretsar.

Hej! Roger!

Roligt att du gillar mina scheman! Förstår att du vill utveckla egna saker! Men dessa scheman är mer som en hjälp i rätt riktning! Dessa kopplingar är dock "standard kopplingar" Rakt fram om man säger så! Det är så man har konstruerat i säkert 60 ås tid sedan transistorn började komma på marknaden! Att därifrån då hitta någon "egen" version tror jag blir mycket svårt på en så välutvecklad marknad som idag!

Men visst kan du det om du tror dig komma på något som är så speciellt som inte någon konstruktör gjort tidigare så! Sen är det klart att man ska kunna hitta en egen lösning, så är det ju annars också att det finns variationer naturligtvis men bygger ändå på i princip samma grunder.

Vad är målet? Att konstruera en Germanium förstärksre med helt egen design som ingen annan gjort? Jag vill inte vara larvig på något sätta alls men bara nyfiken?

I fall det är så du tänker måste du kunna mer om design. Tror du är kunnig och framförallt intresserad och det tycker jag är roligt. Men du måste då plugga, pluggga teori och förstå vad dom olika kopplingarna gör i en förstärkare och hur du räknar på det annars famlar du i mörker. Blir då att du lägger ned en massa tid i onödan! Läs dom böckerna jag reommenderade i så fall. Eller andra som du tycker är bra! Finns massor av litteratur på nätet och bokhandlarna. Har själv handlat en del där.

Det finns inga genvägar, tyvärr!

Jag byggde också byggsatser när jag var 15 år och det var mycket lärorikt men gör inte det nu längre.

Däremot ska man inte förkasta att bygga efter ett schema för då krävs det en del av en för att kunna göra ett riktig kretskort med ledningsdragning, jordplan, rätt avkoppling och mycket mer att tänka på. Det är inte bara att gnugga dit några linjer eller så för det skulle min gamla mormor kunnat gjort utan det krävs erfarenhet!

Nå väl! Nog om detta! Hoppas att du tar det på rätt sätt! Det är mer en vägledning för dig att kunna göra bra produkter. Om du gör det på rätt sätt kanske din Germanium förstärkare kan bli en säljbar produkt? Vem vet? Tror du har förutsättningarna ändå! Men studera, läs vidare nu!

Kvällen nalkas sitt slut så jag kan bara bli lite kortfattad.

Jag vill faktiskt bara lära mig saker.

Man kan få tips av andra konstruktioner men det är inte alltid man lär sig nåt hävdar jag.

Redan när man behöver ta till andras konstruktioner har man förlorat.

Jag vill kunna bygga mina egna förstärkare, och faktiskt inte bara det utan vad jag liksom känner för.

Men förstår jag inte basala transistorkonstruktioner måste jag snegla på andras.

Och det vill jag bara inte hålla på med.

Inte för att andra är sämre än mig utan helt enkelt bara för att jag ju då inte fattar nåt.

Nej, ska man komma vidare nånstans måste man fatta hur transistorer fungerar.

Tyvärr är min Mullard-bok lite präktig i hur man designar saker så den designar mer komplicerat än nödvändigt.

Du ska se schemat på en am/fm-radio, jag kan lite men jag fattade ingenting för schemat var så "korkat" ritat att ingen förstår det utom Mullard själva.

Bara en sån sak som att jord inte kan få vara jord/0 utan ska vara +9V gör mig förbannad över deras jävla präktighet!

Ska man lära folk hur man konstruerar är väl minimumkravet att det skall se så enkelt som möjligt ut?

Annars är det ju bara en uppvisning i hur jävla duktiga vi är.

Nej, jag är inte jätteimponerad av den här boken men jag har ändå lyckats lära mig lite saker som att Ge bara tål 100C till exempel

MVH/Roger
PS
Är generellt sett väldigt trött på facklitteratur för folk som skriver facklitteratur kan tydligen inte nedlåta sig till att förkalara så att man förstår, mycket lämnas öppet modell att läsaren själv får lista ut hur det fungerar. Ibland kan läsaren det men många gånger kan inte läsaren det och när det gäller fundamenta som används om och om igen i boken så suger det ju att inte förstå fundamenta för då kan man inte förstå senare kapitel heller. Man kan lite förstå varför "triviala" saker inte är med i akademisk littreratur för det typ "kladdar ner" boken MEN det är ju just det som läsaren många gånger behöver veta. Facklitteratur är alltså många gånger helt enkelt för "snygg".

Hej!

Det var ganska vanligt förr med + jord i elektronik apparter. Boken du har är skriven i slutet av 60-talet och då förkom det. Man kan väl säga att i och med att kiseltransistorerna blev mer vanligt förekommande så blev vanlig - jord standard.

+ jord förkom ju även i gamla engelska bilar fram till 60-talet.

Själklart förstrår jag att du vill kunna göra saker själv! Det är det som är tjusningen med elelktronik att det finns mycket man kan ge sig in på.

Det beror på vilken fakta litteratur man läser. Det finns många som håller mycket hög kvalitet. Bl.a. Tidigare nämnda.

Men hoppas att ditt intresse för konstrukton fortsätter.

Hej opampen!

Mitt intresse för konstruktion kommer aldrig dö.

Mitt intresse för "jag kan själv" är dock det vikigaste.

Jag har sagt det förut och säger det aldrig mer, att bygga byggsatser eller snegla på andras (hela) lösningar är meningslöst för mig.

Känner mig mycket som en forskare, fast en inkompetent sådan

När jag var typ 15 år byggde jag en liten förstärkare som jag drev farsans Philips-bredbandare en stund.

Observera "en stund".

För efter en stund av bra ljud så la högtalaren av.

Då, liksom nu, fattade jag inte speciellt mycket men kom på att jag hade skickat DC genom högtalaren.

Så det som hände var att limmet som höll talarspolen på plats hade smält

Detta är alltså 35 år sedan men jag är fortfarande lika kass på att bygga förstärkare

Fast ärligt talat stämmer inte det riktigt för ikväll har jag lyckats generera fina 2,5 Ge-Watt!

Jag har "bara" ett problem, jag kan bara "lyssna" på 2,5W i säg 5 minuter, därefter börjar bias skena så mycket att nätaggets strömgräns på ~1A går in.

När man slår på apparaten, och den är kall, kan man nätt och jämt skönja övergångsdistorsion (även om det är seriös Klass B).

Efter nån halvminut är distorsionen helt borta och den håller sig där i fem minuter innan den plötsligt får för sig att "asdra" ström.

Knepigt.

När trissorna asdrar ström är dom sen knappt varma, jag skulle tippa 40-50 grader men inte mer.

Ikväll har jag således kikat på om jag har några kylflänsar till TO1 och det har jag även om dom är små.

Jag har speciellt en tom "AC176K"-fläns och sen har jag en AC128/01 i en fläns redan.

Den tomma flänsen har jag tänkt skicka till nån för att duplicera så jag kommer inte använda den däremot hade jag en till AC176 med fläns och min tanke nu är att köra AC176/128 kombo fast med dessa små flänsar.

Jag kan trycka på den tomma flänsen på min AC127 också men vill inte riktigt det pga att AC176 ju tycks vara ekvivalent samtidigt som jag vill kunna skicka den tomma flänsen för duplicering (kan även vara svårt att få ut trissan igen).

Det blir nästa steg i morgon (får inte glömma att checka konfigurationen för AC176).

Bifogar några bilder.

MVH/Roger
PS
Absolut max sinusial uteffekt man kan få från 12V matning (i 4Ohm) och komplementärt steg (PP medels trafo kan ge 4ggr mer) är 6^2/2/4=4,5W så 2,5W ligger bättre än -3dB från det ideala

Det är bra!

Kommer ihåg när man lärde sig elelktronik i sin ungdom med att bygga och koppla in olika apparater. Började också tidigt med elektronik.

På bl.a. Kungsholmen i Stockholm fans fortfarande i början/ mitten av 70-talet en del små firmor som lagade radio och TV-apparater. Där man kunde be om eller billigt köpa komponenter till egna projekt. Lagade även en del radio apparater själv. Minns Rhens Radio på S:T Eriksgatan. Man kunde alltid få lite "skrot" från sådant som hade blivit över. Det var tider det!

Jag håller helt med dig om att man ska göra sina egna konstuktioner! Självklart! Men däremot är det aldrig fel att inspireras av andra!

Jag gillar att jobba både praktiskt och teoretiskt med elektronik. Anser att det är svårt om man inte studerar det lite närmare. Det är därför jag ibland tjatar på dig att läsa "den" och "den" boken för man blir säkrare och har då kanske större möjligheter att komma vidare och bli en bättre "forskare" som jag själv känner mig som en. Men vill absolut inte dyvla på dig något! Det ska kännas rätt!

Men det var intressant att se kurvorna på din förstärkare! Det har avancerat! Trevligt att det händer saker! Har du några planer att utveckla konstruktionen vidare sen?

Det är roligt med Germanium! Lite nostalgi! Men vet att en del konstruktörer så sent som in på 80-talet ville använda Germanium i alla fall i utgångsstegen som t.ex AD161/AD162. Germanium har lite annan karakteristik.

Hej opampen!

Du skriver så bra, tack!

Har förresten bott på Kungsholmen ett knappt halvår runt 1997.

Mässingsskyltarna till mina Williamson är tillverkade av en liten firma som låg runt hörnet där jag bodde!

Gillar att du också också försöker vara lite av en forskare!

Folk härinne verkar tyvärr inte riktigt förstå den charmen.

Samtidigt är jag faktiskt alltid tacksam för alla tips jag kan få men jag undanber mig inlägg som bara innehåller en länk (och många gånger på rätt många sidor), i sådana fall tycker jag att personen kanske kunde dela med sig lite av sin kunskap istället och säga "bifogar en länk för djupare studier".

Vilket är asbra när man är frågvis, men att bara få en länk tycker jag hör till mindre avancerade trådar som "Har Ni nån aning om vart jag kan få tag i denna?"

Så att bifoga rena länkar utan egna kommentarer (säg två rader bara) i trådar där man diskuterar elektronik, implikerar arrogans (och eventuellt okunnighet).

Jag har sen inte orkat byta ut trissorna ikväll till ett par med fetare kylflänsar, min tanke är istället att jag ska jaga fatt i en bit solid Aluminium, har ingenting sånt, det närmaste jag har är typ en kvadratfot med 2mm Aluminium, nåt mer solitt som man kan försänka de typ 9mm djupa trissorna i har jag inte tyvär.

Så det blir till att skaffa lite material, undrar vart jag kan få tag i en meter 10mm tjock AL-profil på säg 30mm bredd?

När det gäller plåt består annars mitt sortiment mest av konsevburkslock

MVH/Roger
PS
Tänkte på vad du sa tidigare din gamla uv Jag har full förståelse för att konstruktioner med mer eller mindre enbart PNP-trissor typ lämpligast skrivs med plus på jord för att på så sätt få emittrarna neråt så att man typ "känner igen sig" men att en NPN-konstruktion, som mitt högmälda klagomål handlade om, nödvändigtvis ska ha plus på jord, det begiper inte jag.

När det gäller schemat till din FM tuner så ger +jord möjlighet att jorda spolar direkt utan att gå via avkopplingskondensatorer som inte alltid är perfekta. Så det finns fördelar att göra som de har gjort.

rogerk8 skrev: ↑8 december 2020, 20:56:10 Hej opampen!

Du skriver så bra, tack!

Har förresten bott på Kungsholmen ett knappt halvår runt 1997.

Mässingsskyltarna till mina Williamson är tillverkade av en liten firma som låg runt hörnet där jag bodde!

Gillar att du också också försöker vara lite av en forskare!

Folk härinne verkar tyvärr inte riktigt förstå den charmen.

Samtidigt är jag faktiskt alltid tacksam för alla tips jag kan få men jag undanber mig inlägg som bara innehåller en länk (och många gånger på rätt många sidor), i sådana fall tycker jag att personen kanske kunde dela med sig lite av sin kunskap istället och säga "bifogar en länk för djupare studier".

Vilket är asbra när man är frågvis, men att bara få en länk tycker jag hör till mindre avancerade trådar som "Har Ni nån aning om vart jag kan få tag i denna?"

Så att bifoga rena länkar utan egna kommentarer (säg två rader bara) i trådar där man diskuterar elektronik, implikerar arrogans (och eventuellt okunnighet).

Jag har sen inte orkat byta ut trissorna ikväll till ett par med fetare kylflänsar, min tanke är istället att jag ska jaga fatt i en bit solid Aluminium, har ingenting sånt, det närmaste jag har är typ en kvadratfot med 2mm Aluminium, nåt mer solitt som man kan försänka de typ 9mm djupa trissorna i har jag inte tyvär.

Så det blir till att skaffa lite material, undrar vart jag kan få tag i en meter 10mm tjock AL-profil på säg 30mm bredd?

När det gäller plåt består annars mitt sortiment mest av konsevburkslock

MVH/Roger
PS
Tänkte på vad du sa tidigare din gamla uv Jag har full förståelse för att konstruktioner med mer eller mindre enbart PNP-trissor typ lämpligast skrivs med plus på jord för att på så sätt få emittrarna neråt så att man typ "känner igen sig" men att en NPN-konstruktion, som mitt högmälda klagomål handlade om, nödvändigtvis ska ha plus på jord, det begiper inte jag.

Hej, Roger!

Tack, trevligt!

Ja, där ser man! Det är en trevlig stadsdel!

Precis! Ja, jag har nog varit lite av en forskare i hela mitt liv. Även förr om åren var jag nyfiken på att ta reda på saker mera i detalj och utröna detta. Vetenskap, teknik, elektronik.

Aluminium är trevligt att jobba med, kyler bra och är lättarbetat till skillnad från t.ex. järnplåt.

Bhiab har några som borde passa. Du kan kontakta dom för att veta om dessa finns i lager. Order: +46 (0)155 213210 info@bhiab.se

Tänkte bara att då slipper du dupliceringen!?

Du sätter sedan denna på en större kylfläns som du kan köpa hos Electrokit eller Elfa.

Nedan några exempel på kylare för AC128. Är inte säker på om AC127 har samma mått?

Kylare TO1(AC128) L= 22 D= 6,6 H= 15

Kylare TO1(2XAC128) L= 30,5 D= 2X6,6 H= 15

opampen skrev: ↑4 december 2020, 22:38:32

Analog elektronik
av Bengt Molin
(1 röst)
KARTONNAGE Svenska, 2020-07-27
439

Värt att notera är att Bengt Molin finns här på forumet, men han är inte så värst aktiv tyvärr.
Användarnamn "bengtm". (Han är dessutom en f.d kollega till mej.)

Fasen vad häftigt!

Tack för att du berättar det!

Mycket intressant!

MVH/Roger
PS
Själv ska jag läsa igenom min Mullard-bok sen vet jag inte men det kan faktiskt tänkas att det blir Molin för jag är mycket vetgirig när det gäller analog elektronik eller som nån sa "Everybody can count to one"

@opampen: citeringen blir så klumpig så jag skippar det.

Men när jag ser din dubbla Ge-kylare blir jag nästan kåt

Har du nån aning om vart man kan få tag i ett gäng sådana?

Jag hade sett EXAKT dom nånstans enligt min hjärna som kunde visualisera dom för mig men jag kunde inte komma på vart jag sett dom.

Jag googlade för att försöka få fatt i några men det enda jag hittade var en singelvinge för 50 spänn per styck på Amazon (riktigt så roligt ska vi inte ha ).

Ikväll har jag sedan testat att byta till AC176/AC128 med elementär liten kylfläns (bifogar bild).

Tror att det tog 10 minuter innan bias-strömmen började rusa.

Känns längre än första testet utan kylfläns.

Nu infinner sig två tankar:
1) Kylflänsen är för liten
2) Jag kör alltså på maxeffekt kontinuerligt i 10min, detta görs ALDRIG i verkligheten.

Av 2 drar jag lite slutsatsen att det jag byggt faktiskt ändå duger, dock tänkte jag faktiskt nyttja lite fetare kylfläns, i Ge-fallet är sen inget ben kopplat till kåpan dvs man behöver bara borra två hål i en bit Aluminium som har lite yta och jag har en mycket bättre kylfläns.

Jag har knappt mer än konservburksplåt som material men jag har lite 2mm Aluminium så om man kunde få fatt i din fina dubbel-fläns så kan jag ju skruva fast den i en bit av den plåten som då ger bra yta mot luften.

Jag kan inte riktigt det här med kylningsteknik men jag tror att Tjc är den begränsande faktorn dvs oavsett hur "stor" fläns du har så har du alltid kvar den termiska resistansen mellan Junction och Case.

MVH/Roger
PS
Som du ser finns det ett litet hål i den lilla flänsen, detta gör att man skruva fast den i vad som helst (till skillnad från naken).

Hej, Roger!

Dom kylvingarna för TO1 Ge-kylare jag skrev om tidigare finns alltså på Bhiab: www.bhiab.se


Detta är alltså den kylare för en TO1 trissa;

Kylare TO1(AC128) L= 22 D= 6,6 H= 15
/ Kylare / TO1

Artnr Benämning Lager
380-200 Kylare TO1(AC128) L= 22 D= 6,6 H= 15 Pris: 12.50

* Lagervara :
* Vikt : 2.2g


Detta är den för två TO1:

Artnr Benämning Lager
380-205 Kylare TO1(2XAC128) L= 30,5 D= 2X6,6 H= 15 Pris:15.00


Som du ser är det bra priser också! Men kontakta dom så du vet att dom säkert finns i lager. Annars kan dom säkert beställa hem. Tel. 0155 213210 info@bhiab.se

Sen fäster du TO1 kylareni en större kylfläns .Större kylare finns på Elfa och Electrokit. Om du ska ta ut ca.2,5W räcker det med en kylare i storleken ca. 70*25 mm. Du nämnde att den blev väldigt varm? Men den borde inte bli så varm om du inte tar ut större effekter!

Hoppas att det löser sig!