Svenska ElektronikForumet

Minnesbilder från stordatorernas ungdom
Den här tråden väcker några minnesbilder till liv.

IBMs stordatorer 360/30 och 360/40 började levereras till kunder under 1965.

Operativsystemet till dessa, OS/360, började levereras till kunder mer än ett år senare. Då fullt av buggar.

Fred Brooks skrev en bok, en klassiker, om hur man inte ska bedriva stora mjukvaruutvecklingsprojekt, baserad på erfarenheter från utvecklingen av OS/360, som var försenat med över ett år. "The Mythical Man Month" heter boken. Den är en klassiker inom software engeneering.

TCAM (TeleCommunications Access Method) var bl.a. en byggsten som bl.a. TSO (Time Sharing Option) behövde. Det är inte officiella uppgifter, men "läckta" siffror gjorde gällande att när version 2, 3 och 4 av TCAM släpptes så hade ungefär 2000, 1500 och 1000 viktiga buggar åtgärdats. Ett exempel på skeende som fick Lehman och Belady att formulera "lagar" om hur programutveckling bör bedrivas.

TCAM och TSO kan delvis ursäktas för att initialt vara väldigt buggiga med att det handlade om produkter som bröt ny mark. Datorbearbetning hade innan i hög grad varit satsvis (batch-) orienterad. Man släppte "jobb" till datorn och fick ut resultatet som ett "paket". TCAM och TSO ingick i en övegång till ett nytt sätt att använda datorer. Interaktivt från en terminal. Med en pappersskrivare eller med en bildskärm. Dataöverföringshastigheten under TSOs barndom kunde typiskt vara svindlande 300 eller 1200 baud. Mellan dator och användarens terminal.


IBM/360-30 centralenhet och frontpanel (från Wikipedia)

Gamla goda tiden?
En Raspberry Pi Pico (ca $4) har en beräkningskapacitet som vida överstiger den hos IBM 360/30.

/π

När jag gick på gymnasiet fanns där en Nord-10 i drift.
Är det att klassa som en stordator?

tja, utvecklingen har verkligen gått framåt

dom datorer jag har haft har gått från
1 KB ram till 32 GB ram
från 20 KB kassett till 1 TB ssd
från ca 2 MHz 8 bitars cpu @ ? 0.1 MIPS till 4 GHZ 64 bit @ ca 110,000 MIPS med grafikkort som hanterar väldigt mycket det med

och det är bara en budget speldator jag har till cad, det finns betydligt bättre saker om man vill köpa idag

och idag kan man köpa en esp32 för några tior , 32 bitar 200 MHz med wifi minne och kan ha som webserver , med hygglig beräkningskraft . japp , allt var inte bättre förr

säter skrev: ↑23 augusti 2026, 10:15:55 När jag gick på gymnasiet fanns där en Nord-10 i drift.
Är det att klassa som en stordator?

Nej, det var en minidator.

Ok, i klass med PDP-11 då?

Sannolikt
https://en.wikipedia.org/wiki/Nord-10

säter skrev: ↑23 augusti 2026, 10:15:55 När jag gick på gymnasiet fanns där en Nord-10 i drift.
Är det att klassa som en stordator?

IBM och stordatorer
IBM "ägde" i hög grad stordatormarknaden, genom att dominera den marknaden, globalt.
IBM/360-serien levererades ungefär 1965 till 1978.
IBM/370-serien levererades ungefär 1970 till 1990.

Minidatorer
Minidatorer introducerade lösningskoncept som kunde implementeras till betydligt lägre kostnad än lösningar baserade på stordatorer. Massproducerade integrerade kretsar på massproducerade kretskort bidrog till utvecklingen.

DEC, Digital Equipment Corporation, introducerade den massproducerade PDP-8 1964. En 12-bitars maskin. DEC var stora på minidatormarknaden.
Några fler minidatorer och ungefär när dom kom in på "tidslinjen":
– Norsk Data: 1967.
– Data General, Nova: 1969.
– HP, 2100-serien: ca 1969.
– DEC, PDP-11/20: 1970.

16-bitars maskiner var det vanliga, efter PDP-8.

LSI (Large Scale Integration) kom in på minidatormarknaden ungefär 1973.
En kort tidslinje för LSI-baserade minidatorer:
– Computer Automation Alpha LSI: 1973
– Data General Nova 3: 1975
– DEC LSI-11: 1975

Minidatorer och geografi
Lite koppling mellan minidatorer och geografi. Här drogs minidatortillverkning igång.
– DEC: Maynard, Massachusetts.
– Data General: Hudson, Massachusetts.
– HP: Palo Alto, Kalifornien.
– Computer Automation: Newport Beach, Kalifornien.
– ND fanns i Oslo under hela sin livstid (1967–1992).

Jag tycker det är lite intressant att notera att fokus när det gäller minidatortillverkningen flyttade från runt route 128, nära Boston och MIT till Silicon Valley.

Persondatorer är en helt annan historia. Även om IBM, med IBM PC, var en huvudaktör när persondatorer introducerades, så var det mycket utveckling som skedde i dalen söder om San Fransisco. Seattle har också varit ett centra, bl.a. genom att Microsoft etablerade sig där.

Fronpanelen på an Alpha LSI minidator med locket avlyft.
/π

Alpha LSI var väl en rätt framgångrik minidator i Sverige?

Ja, Scandia Metric sålde in den till rätt många skolor, då den var hyffsat bra prissatt.
Man tog också fram en egen BASIC-dialekt till den, ihop med Uppsala Universitet.
Kallades omväxlande för METRIC-BASIC och UPPSALA-BASIC.

Vi hade en sådan på skolan jag gick, ett 10-tal terminaler och TTYer var uppkopplade mot den.
Den var i princip maximalt utbyggd med 64K Kärn-ram, optisk remsläsare och skivminne.

Mitt absolut första program räknade ut kontrollsiffran i personnumret.
Sedan blev det ett "Dragracingspel".
Försökte mig sedan på ett pokerspel med flera användare, men det sket sig.
Skrev också ett program som dimensionerade högspänningskraftledningar, skrev det i Fortran77.

Var det ett nätverk eller var varje terminal direktkopplad mot datorn?

säter skrev: ↑23 augusti 2026, 10:15:55 När jag gick på gymnasiet fanns där en Nord-10 i drift.
Är det att klassa som en stordator?

Jag skulle klassaa det som en typisk minidator. Ansågs mycket modern, användes bl.a. av SKF
Hade till skillnad från 360/370 ett riktigt OS (SINTRAN)

https://en.wikipedia.org/wiki/Nord-10

ASEA skrev: ↑23 augusti 2026, 15:29:39 Var det ett nätverk eller var varje terminal direktkopplad mot datorn?

Varje terminal hade nog sin egen strömslinga.