Svenska ElektronikForumet

anders_bzn skrev: ↑12 augusti 2026, 21:00:06 Jag har gjort lite men inte skrivit något. Först så fick jag tillverkar en ny metallbit istället för den trasiga. Det blir ju sådär bra att bocka 3mm aluminium, men det blev väl lika bra som orginalet.

IMG_0012.JPG

Vet inget om att bocka aluminium, men har sett folk värma stål när det ska bockas. Antar att det är svårt++ att få alu varmt nog för att det ska bättra på resultatet då man bockar det?

Coolt med space wars!
Undrar hur svårt/lätt det kan vara att bygga om en större svartvit skärm/TV till att bli X/Y-display? Det krävs ju inte samma precision som för ett oscilloskop. Vectrex t.ex. lär använda vanligt TV-rör trots att det är en vektordisplay.

Också coolt bootkort! Undrar om det hände att folk satte femtioelvapolig omkopplare och/eller relä för att växla några grejer? Tänker t.ex. det du ändrade tillbaka från field 3 till field 0 kanske kan vara en grej som man i något fall kan vilja ha valbart med omkopplare.

Min erfarenhet är att aluminiumplåt som har varit i en brasa är mjukare än innan brasan ännu när den svalnat.

Det är väl för att aluminium arbetshärdar.

en del aluminium blir hårdare med tiden

sett stor skillnad mellan färsk aluminium och ett år gammal aluminium

där den åldrade aluminiumet spricker betydligt lättare än en färsk aluminium

ajje skrev: ↑22 augusti 2026, 08:07:57 Det är väl för att aluminium arbetshärdar.

Gör det det ? som koppar ?

Jag brukar värma alu innan jag bockar, för att nån sa det till mej för länge sen, att till och med en måttlig värmning typ värmepistol gör att alu blir mer lättbockat, aldrig gjort praktiska jämförande prover.

Nu är det lite gubbgissning här.

Men jag tänker mig att det är ungefär samma mekanism bakom som ger utmattning i aluminium.

Den blir hårdare/sprödare av mekanisk bearbetning.

Jag tror aluminium blir hårdare med tiden, åldring.
Sedan finns det varmåldring också, då går det lite fortare.

MiaM skrev: ↑22 augusti 2026, 04:45:25

anders_bzn skrev: ↑12 augusti 2026, 21:00:06 Jag har gjort lite men inte skrivit något. Först så fick jag tillverkar en ny metallbit istället för den trasiga. Det blir ju sådär bra att bocka 3mm aluminium, men det blev väl lika bra som orginalet.

IMG_0012.JPG

Vet inget om att bocka aluminium, men har sett folk värma stål när det ska bockas. Antar att det är svårt++ att få alu varmt nog för att det ska bättra på resultatet då man bockar det?

Inte jag heller... Men en del svar kom ju.

MiaM skrev: ↑22 augusti 2026, 04:45:25 Coolt med space wars!
Undrar hur svårt/lätt det kan vara att bygga om en större svartvit skärm/TV till att bli X/Y-display? Det krävs ju inte samma precision som för ett oscilloskop. Vectrex t.ex. lär använda vanligt TV-rör trots att det är en vektordisplay.

Det borde vara görbart. Jag skulle gärna ha en bättre XY skärm, DEC hade ju egna som satt i PDP-12. Nu har jag ju mitt analoga oscilloskop i lokalen, jag vill ju ha det tillgängligt hemma också. Jag måste skaffa något...

MiaM skrev: ↑22 augusti 2026, 04:45:25 Också coolt bootkort! Undrar om det hände att folk satte femtioelvapolig omkopplare och/eller relä för att växla några grejer? Tänker t.ex. det du ändrade tillbaka från field 3 till field 0 kanske kan vara en grej som man i något fall kan vilja ha valbart med omkopplare.

Jo det kan vara så. Jag tror inte folk gjorde några sådana modifikationer, vanligtvis. Men jag var ju inte med på "den tiden" så jag vet inte.

Okej, en reparation till.

Nu har jag ju ändå varit i PDP-8a och röjt eftersom jag flyttade en hel del kort till PDP-8e. Saken är att PDP-8a inte fungerat som den ska på ett tag, den har nämligen inte gått att stänga av! Jag har skjutit på den reparationen eftersom den är tråkig. Jag visste att felet satt på "Power distibution board". För att kunna komma åt det så måste man skruva isär hela CPU-lådan. Man kommer inte heller åt att mäta på kortet när datorn är ihopsatt, så felsökningen är inte så enkel.

Steg ett, koppla loss alla kablar, plocka den ur racket och upp med maskinen på bänken. Det är ett tvåpersoners lyft. Någonstans på detta kort är det fel, här kan man se det eftersom regulatormodulerna är borttagna och ett par plåtbitar lika så. Datorn startas med en liten brytare på fronten. Det finns manöverspänning som altid är på.

1. Interlock kedjan bryts när man tar ur någon av de båda regulatormodulerna. Det var mitt första test. Datorn startade ändå. Bra, då vet man på vilken sida om optokopplaren felet är.
2. Triac:en som slår på allt. Man kan se den på bilen av kortet. Den sitter på en rejäl kylfläns. Genom att lossa säkring F1 så borde datorn inte starta om det inte är kortis i TRIAC:en. Det gjorde den inte.
3. Transistorn som styr gaten på TRIAC:en, verkade ha oroväckande låg resitans över sig. Lossade först basen, datorn startade ändå. Så då är nog transistorn.
4. Optokopplaren var inte kortsluten.

Detta blev inte riktigt i ordningen som jag gjorde felsökningen utan hur jag skrev siffrorna i bilden. Utan att tänka först.
Trasig transistor! Man kan sära på korten utan att löda loss alla sladdar. På ena sidan stoppas regulatorerna in, på andra sidan CPU-korten. Efter byte av transistor och en massa ihopskruvande så kunde jag testa att jag hittat och lagat felet.

- Mer än ett halvår av prokastinering
- Många timmar av skruvande
- 10 minuter av felsökning och reparation

Jag tror det är femte gången jag gör den här operationen. Jag är ganska less på det nu. Intressant nog så har det inte varit samma fel två gånger. Datorn står fortfarande på bänken i väntan på att någon i familjen kan hjälpa till att lyfta. Sen ska CPU-korten in och allt ska kopplas ihop igen.

Bra jobbat Anders! Både att hitta felet och att hitta motivationen att ta dig an reparationen