Det kvittar om du inte förstår min beskrivning, det viktiga är att du inte vet vilken form av signal du ska förstärka!
Ta reda på det innan du börjar med annat, allt beror på detta signals beskaffenhet!
Strömförstärkarkrets
Re: Strömförstärkarkrets
Fungerar det inte att göra såhär? Eller vad skulle en transistor till göra för nytta?
Kan jag använda en sån här: IRFI640GPbF (https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/in ... &toc=19199) eller ska jag välja någon annan?
Kan jag använda en sån här: IRFI640GPbF (https://www.elfa.se/elfa3~se_sv/elfa/in ... &toc=19199) eller ska jag välja någon annan?
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Strömförstärkarkrets
Och jag har kollat med tillverkaren nu och det är en PWM-signal på 12 V, 100 Hz.
Re: Strömförstärkarkrets
Ladda hem LT-Spice och kör kopplingen i en simulering så ser du om den kommer att fungera. Det brukar jag göra om jag är osäker på om lösningen håller måttet för det jag önskar åstadkomma.
Re: Strömförstärkarkrets
Jag bad om ett enkelt flödesschema, PWM kom vi väl överens om efter min första kommentar?
Men är du säker på frekvensen och strömmen så go for it. Lämplig transistor torde greja biffen.
/ Tompa
Men är du säker på frekvensen och strömmen så go for it. Lämplig transistor torde greja biffen.
/ Tompa
Re: Strömförstärkarkrets
Ja, numera är jag säker på ström och frekvens.
Däremot vore jag tacksam för hjälp i valet av transistor. Den bör klara en ström på 2 A (kanske lite till, för att ha marginal). Någon som har ett bra förslag?
Däremot vore jag tacksam för hjälp i valet av transistor. Den bör klara en ström på 2 A (kanske lite till, för att ha marginal). Någon som har ett bra förslag?
Re: Strömförstärkarkrets
Det beror väl på var du helst vill köpa den. Det är ju en vanlig standard MOSFET.
Glöm inte diod mellan drain och + 12V. (dvs. över ventilen).
Om inte din utgång måste ha en fet last så skulle jag nog rekommendera att du sätter ett motstånd på t.ex. 100 ohm till jord och sedan ansluter båda ventilerna vid transistorns gate. Annars kan den ena ventilen (om den kopplas vid gaten) att påverka signalen på ett konstigt vis och bränna transistorn eller få den andra ventilen att få fel pulsvidd.
Kolla ELFA - Aktiva Komponenter - Diskreta Halvledare/rör - Effekt-FET - Effekt-FET :
Välj i "filtret":
Polaritet: N
Drain_Source-ström: mellan 12-45A (väljer du 12A behöver du antagligen större kylfläns än om du väljer 35A. Väljer du 50-100A kanske du klarar dig helt utan?) (Nu är ju ELFAS hemsida hopplös att använda, man måste jobba hårt för att välja de värden man vill ha
)
Och så kolla att den klarar spänningen med marginal (20 volt?)
Dessutom: Gärna några kondensatorer vid ventilernas +12V till GND vid MOSFETENs sourcepinne, ett par tusen µF totalt parallellt med keramiska gör att du inte sprider störningar vidare så hemskt mycket. "Strömloopen" genom ventil-transistor-kondensatorer bör vara så kort som möjligt, rent fysiskt. och själva arean där emellan liten.
Glöm inte diod mellan drain och + 12V. (dvs. över ventilen).
Om inte din utgång måste ha en fet last så skulle jag nog rekommendera att du sätter ett motstånd på t.ex. 100 ohm till jord och sedan ansluter båda ventilerna vid transistorns gate. Annars kan den ena ventilen (om den kopplas vid gaten) att påverka signalen på ett konstigt vis och bränna transistorn eller få den andra ventilen att få fel pulsvidd.
Kolla ELFA - Aktiva Komponenter - Diskreta Halvledare/rör - Effekt-FET - Effekt-FET :
Välj i "filtret":
Polaritet: N
Drain_Source-ström: mellan 12-45A (väljer du 12A behöver du antagligen större kylfläns än om du väljer 35A. Väljer du 50-100A kanske du klarar dig helt utan?) (Nu är ju ELFAS hemsida hopplös att använda, man måste jobba hårt för att välja de värden man vill ha
)Och så kolla att den klarar spänningen med marginal (20 volt?)
Dessutom: Gärna några kondensatorer vid ventilernas +12V till GND vid MOSFETENs sourcepinne, ett par tusen µF totalt parallellt med keramiska gör att du inte sprider störningar vidare så hemskt mycket. "Strömloopen" genom ventil-transistor-kondensatorer bör vara så kort som möjligt, rent fysiskt. och själva arean där emellan liten.
Re: Strömförstärkarkrets
Tack för din beskrivning!
Du har helt klart en poäng i att lägga båda ventilerna efter transistorn, men jag ser ett problem med det (rätta mig gärna om jag tänker fel). PWM-signalen är ju reglerad från styrsystemet för att strömmen ut ska vara rätt. Ventilens öppning är linjär mot strömmen. För att pulsbredden ska bli rätt måste därför lasten på utgången motsvara en ventil. Utgångenens max/min-värden går att justera en del, men lasten måste nog ändå vara nära en verklig ventil. Ventilerna som ska användas ligger på R=3.66 ohm och L=33 mH.
Vad tror du om att koppla en ventilspole utan ventil som last till utgången och sen lägga de båda ventilerna som ska styras efter transistorn. På så vis borde man väl få rätt last på utgången samtidigt som man är säker på att båda ventilerna styrs lika?
Du har helt klart en poäng i att lägga båda ventilerna efter transistorn, men jag ser ett problem med det (rätta mig gärna om jag tänker fel). PWM-signalen är ju reglerad från styrsystemet för att strömmen ut ska vara rätt. Ventilens öppning är linjär mot strömmen. För att pulsbredden ska bli rätt måste därför lasten på utgången motsvara en ventil. Utgångenens max/min-värden går att justera en del, men lasten måste nog ändå vara nära en verklig ventil. Ventilerna som ska användas ligger på R=3.66 ohm och L=33 mH.
Vad tror du om att koppla en ventilspole utan ventil som last till utgången och sen lägga de båda ventilerna som ska styras efter transistorn. På så vis borde man väl få rätt last på utgången samtidigt som man är säker på att båda ventilerna styrs lika?
Re: Strömförstärkarkrets
Om styrsignalen är ren PWM, alltså 0V eller 12V och det inte är inbyggt någon strömbegränsning i det signal kommer det att fungera bra med bara en MOSFET (+ snubberdioden) utan mer fibblande.
Re: Strömförstärkarkrets
Det är ju klart, att om det finns en strömavkännande krets som påverkar PWM-signalen att ge rätt ström ut så fungerar det inte med ett 100 ohms motstånd där. Att man har gjort så beror i så fall kanske på att strömmen genom ventilerna varierar beroende på yttre fysisk belastning och annat, vilket gör att man i princip skulle behöva en regulator per ventil, såvida inte båda ventilerna är identiska och har identisk belastning. Detta blir ju lite gissande, eftersom jag inte vet vad det är för kriterier som måste uppfyllas exakt för att få en sådan ventil att fungera korrekt.
Har du tur, och det inte är på det viset så kanske det är så enkelt att du kan lägga en lagom stor resistor (3.66 ohm / 5W) vid gaten på mosfeten som motsvarar en ventils normala resistans. Att lägga en spole där skulle nog kunna skapa samma problem som att lägga en aktiv ventil där så det känns inte som någon extra nytta att ha en tredje spole.
Man kan ju bara hoppas att det inte är återkopplat , för då fungerar det med 100 ohm så som icecap säger.
Har du tur, och det inte är på det viset så kanske det är så enkelt att du kan lägga en lagom stor resistor (3.66 ohm / 5W) vid gaten på mosfeten som motsvarar en ventils normala resistans. Att lägga en spole där skulle nog kunna skapa samma problem som att lägga en aktiv ventil där så det känns inte som någon extra nytta att ha en tredje spole.
Man kan ju bara hoppas att det inte är återkopplat , för då fungerar det med 100 ohm så som icecap säger.
Re: Strömförstärkarkrets
Icecap: Menar du då att det borde fungera med ena spolen vid basen på transisotorn och den andra vid drain, som jag ritade fast med en diod över spolen?
Jesse: Utgången från elektroniken är inte specialbyggd för en viss typ av spole, så mindre skillnader i resistans och induktans kan förekomma. Därför tror jag att där är strömåterkoppling på signalen.
Menar du såhär? Jag lyckades inte hitta någon keramisk kondensator på Elfa i den storleken. Ska det finnas eller går det lika bra med en elektrolyt och en kermaisk parallellt?
Jag kom på en sak till. Ventilspolen har resistans = 3,66 ohm och induktans = 33 mH. Då blir det väl fel med ett motstånd på 3,66 ohm som last. Borde man lägga en induktans i serie med motståndet eller det ger samma problem som om det vore en riktig spole? Är det kanske bättre att öka motståndet till 25 ohm för att motsvara den totala impedansen?
Eftersom jag har för dålig koll på alla omständigheter så går det nog inte att vara säker på att någon lösning kommer att fungera. Frågan är vilken som har bäst odds...
Jesse: Utgången från elektroniken är inte specialbyggd för en viss typ av spole, så mindre skillnader i resistans och induktans kan förekomma. Därför tror jag att där är strömåterkoppling på signalen.
Menar du såhär? Jag lyckades inte hitta någon keramisk kondensator på Elfa i den storleken. Ska det finnas eller går det lika bra med en elektrolyt och en kermaisk parallellt?
Jag kom på en sak till. Ventilspolen har resistans = 3,66 ohm och induktans = 33 mH. Då blir det väl fel med ett motstånd på 3,66 ohm som last. Borde man lägga en induktans i serie med motståndet eller det ger samma problem som om det vore en riktig spole? Är det kanske bättre att öka motståndet till 25 ohm för att motsvara den totala impedansen?
Eftersom jag har för dålig koll på alla omständigheter så går det nog inte att vara säker på att någon lösning kommer att fungera. Frågan är vilken som har bäst odds...
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: Strömförstärkarkrets
Dessa frågor är ju omöjliga att svara på om man inte vet hur strömavkänningskretsen ser ut. När jag simulerar 50% PWM på en spole med 3.66 ohm och 33 mH så kommer det ju att gå en medelström genom spolen på ca 1.4A efter ca 30 ms stigtid. Om spänningskällan är idealisk blir det ju inga förvrängningar på själva spänningskurvan, men om du har ett ohm resistans i switchen så börjar ju toppspänningen att dippa. Nu sjunker den inte under 10 volt så det kanske skulle funka som du hade tänkt från början:
Om båda ventilerna anses vara identiska ska det i så fall gå att sätta den ena ventilen som last och den andra ventilen styrs av mosfeten. Det blir troligtvis fungerande.
I och med att jag simulerat detta nu så tror jag inte det blir några problem.
Om båda ventilerna anses vara identiska ska det i så fall gå att sätta den ena ventilen som last och den andra ventilen styrs av mosfeten. Det blir troligtvis fungerande.
I och med att jag simulerat detta nu så tror jag inte det blir några problem.
Re: Strömförstärkarkrets
Då får det bli så.
Jag tackar så mycket för all hjälp! Jag meddelar när jag märker om det fungerar eller inte.
Vad är dina erfarenheter om kylning. Behövs mer än en enkel kylfläns om jag tar en transistor som klarar 50 A. Jag får nog räkna med att den ska klarar kontinuerlig drift.
Jag tackar så mycket för all hjälp! Jag meddelar när jag märker om det fungerar eller inte.
Vad är dina erfarenheter om kylning. Behövs mer än en enkel kylfläns om jag tar en transistor som klarar 50 A. Jag får nog räkna med att den ska klarar kontinuerlig drift.
Re: Strömförstärkarkrets
tar du en som ska tåla 50A och kör max 3A genom den så är min spontana känsla att du inte behöver kylfläns alls. Men du kan räkna på det, om inte PWM-frekvensen är väldigt hög. (Upp till ett par kHz tror jag man kan ignorera frekvensen och omslagsförlusterna)
Kolla upp Ron i databladet (R-on är MOSFETENs interna motstånd när den är påslagen)
Detta är värdet vid 25 grader C. Det brukar vara det dubbla vid en chiptemperatur på 125 grader.
Så du dubblar värdet.
exempelvis 0.020 ohm x 2 = 0.040 ohm
Sedan multiplicerar du detta med kvadraten på maximal ström gånger maximal duty cycle, t.ex. 3A^2 x 100%
så får du uppskattad förlusteffekt i transistorn. I exemplet blir det 0.36 watt.
(detta är ohms lag: P = R*I^2)
Sedan databladet igen:
thermal resistance junction to ambient - är utan kylfläns. värdet anges i grader C per watt, och det är bara att stoppa in effekten och se hur många grader transistorn ökar i temperatur.
exempel: tja = 150 grader C / W ger vid 0.36 W 54 graders ökning. Om omgivningstemperaturen får vara max 75 grader blir då transistorchippet 75+54 = 129 grader. Vissa chip klarar bara 125 grader, andra klarar mer. Så för 125 grader klarar du dig här utan kylfläns om omgivningstemp < 71 grader.
med kylfläns är det lite svårare att räkna. Finns massor av trådar med exempel i forumet.
Kolla upp Ron i databladet (R-on är MOSFETENs interna motstånd när den är påslagen)
Detta är värdet vid 25 grader C. Det brukar vara det dubbla vid en chiptemperatur på 125 grader.
Så du dubblar värdet.
exempelvis 0.020 ohm x 2 = 0.040 ohm
Sedan multiplicerar du detta med kvadraten på maximal ström gånger maximal duty cycle, t.ex. 3A^2 x 100%
så får du uppskattad förlusteffekt i transistorn. I exemplet blir det 0.36 watt.
(detta är ohms lag: P = R*I^2)
Sedan databladet igen:
thermal resistance junction to ambient - är utan kylfläns. värdet anges i grader C per watt, och det är bara att stoppa in effekten och se hur många grader transistorn ökar i temperatur.
exempel: tja = 150 grader C / W ger vid 0.36 W 54 graders ökning. Om omgivningstemperaturen får vara max 75 grader blir då transistorchippet 75+54 = 129 grader. Vissa chip klarar bara 125 grader, andra klarar mer. Så för 125 grader klarar du dig här utan kylfläns om omgivningstemp < 71 grader.
med kylfläns är det lite svårare att räkna. Finns massor av trådar med exempel i forumet.
