Självhållning

[prototypen]

Finns det några goda förslag på självhållning med ömsesidig utlösning, dvs en rad med knappar där elektronik kommer ihåg vilken man tryckte på sist och trycker man på en annan så är det den som är "aktiv". Helst färdig krets eller diskret med TTL serien. En µC är alldeles för enkelt. Ska fungera för 4 - 10 knappar, kan räcka med max 8 också.

Protte

[Icecap]

OM det faktisk är knappar som ska tryckas in är det inte så svårt, problemet är att utesluta att någon annan knapp trycks in samtidig.

Men here goes:
En 1-av-8(eller 16) demultiplexer (t.ex. 4514 eller 4515) kopplas till en lämplig räknakrets som i sin tur klockas i lagom hastighet.
Varje utgång driver var sin brytare och andra sidan av brytarna är samlat, gärna via var sitt motstånd. Detta samlade punkt dras inaktivt med ett pull-up/down motstånd.

Sedan ska det finnas en latch som kan hålla lika många bit som räknaren är på. När det samlade punkt från brytarna går aktiv ska data latchas in i denna latch och värdet varierar då med vilken knapp man trycker in.

Vad man sedan vill göra med detta värde beror ju på vad man behöver, behöver man 1-av-8(eller 16) utgångar som går till ett aktivt nivå kan man ta ytterligare en 4514/4515 som drivs med de latchade data.

[prototypen]

Flera knappar samtidigt är en "felmanöver" och då får elektroniken låsa på valfri.
Jag ska rita lite på detta IceCap.
Nu har jag en lösning med en 74HC148 (one of eight to 3 bit) men det är en krets på utgående.

Protte

[Icecap]

Min erfarenhet är att om den hinner räkna "runt" på 1/20-del sekund (eller snabbare) är det väldigt lagom, det är mycket svårt att trycka och släppa en knapp på under 1/10-del sekund.

Debounce behövs inte och bäst blir det om man kan göra en flank-trigning av latchen.

Och det kan ju rimligt enkelt expanderas till ett valfritt antal knappas om det behövs.

[prototypen]

Med 2 intryckta kommer det att slå mellan dessa och växla 20 ggr/sek.

Protte

[Icecap]

Använd det samlade signal till att stänga av oscillatorn då...

[prototypen]

Ja just det.

Protte

[jesse]

jag hade nog valt att sätta en SR-vippa på varje kontakt - kontakten går direkt till S-ingången på vippan, samt via en diod (poor man's OR-gate)* till R-ingången på alla vippor. Här ska det också finnas ett CR-filter som gör resetpulsen mycket kort, så att när du håller ner knappen kommer S signalen att vara längre och på så vis släcker knappen inte sin egen vippa. För att du dessutom inte ska få fördröjningen på utgången så ser du till att använda Q - utgången som alltid ettställs när S är "on" oavsett vad R har för läge.



* Funktionen är ELLER, men eftersom både insignal och utsignal ska vara inverterade (aktiv LÅG) så blir det ju en AND-grind - jag kopplar alltså dioderna så jag får en jätte-AND-grind med lika många ingångar som antalet knappar.

[prototypen]

RS vippor går bort då de är för känsliga för störningar, de kan ta emot "ändringspuls" 100% av tiden
En klockad lösning är känslig endast under klockflanken (ex vis 10ns) och om man klockar med 10 Hz så är chansen för att störa vippan 1 på 10 miljoner (fick jag rätt på alla nollorna?)

Men Jesse, i teorin fungerar det, om du ersätter RS-vippan i din konstruktion med en JK-vippa (använd inte R och S ingången utan J och K) så kommer den lösningen upp till 10 miljoner den också.

Fortsätter på "scannermodellen" tror den blir komponentsnålare.

Protte