håller på med lite udda saker och försöker bearbeta volfram på något vettigt sätt, blir int bra
provade att slipa på en vanlig pelarslip, den tog mera frän slipskivan än vad det gjorde från volframstången och värst av allt så blev ytan väldigt dålig, både med grov och fin slipskiva
om , och jag säger om det funkar att annvända det till det jag vill ha skulle jag vilja ha någon slags kurvlinjestyrning av bearbetningen och få vettig yta på det
nu gör jag några för hand och kollar om det överhuvudtaget funkar
materialstorlekar ca 6mm stång ska slipas till en spets, med en liten kurva
funderar på att skaffa en diamantslipskiva och slipa vått och se om det hjälper
annars, några tips??
bearbeta volfram?
Fördelen med flapdisken är att den kyler rätt bra också troligen därför kiselkarbiden håller så pass bra som den gör. Vet inte om det är bästa metoden, men går bra iaf - gärna rätt finkorniga skivor. Dock är jag osäker på om det var zirkon eller kiselkarbid i skivorna jag använde - hade båda varianterna i verkstaden.
Jo kylning skadar inte kan säkert ge en rätt bra värme vid volframslipning som nog kan förkorta slipskivans livsläng en del. Kan man däremot värma volframet i stället till runt en 200 - 300 grader (inte över 400 då det börjar oxidera av luftens syre) så blir det lite mjukare av sig så att det blir lite lättare att bearbeta.
det fins knappt något hårdare än diamant så det fungerar säkert - eller snarare nästan det enda alternativet.
"strax under diamant"
Steget mellan diamant och kiselkarbiden i hårdhet är hiskelig även om kiselkarbiden räknar som näst hårdaste materialet. Det är verkligen kiselkarbid, ingenting, ingenting, ingenting, ... , ingenting, Diamant i stigande hårdhet...
Förr rev man av slipkivor med kiselkabid mm. med just diamantspets på träskaft, och kunde riva ned hela skivan till navet om man ville utan ett endaste märke på diamantspetsen
Det är inte utan orsak som diamant som slipkorn blir allt populärare (nu när dom går att göra sysntetiskt - det var ASEA som visade hur, på sin tid), det beror inte på att diamanterna bli slöa i sina spetsar om slipdisken/brynet tappar greppet, utan att diamanterna lossnar från ytan - det är fasthållningen som är problemet för lång livslängd, inte att själva diamanten nöts ned - för det gör dom inte om inte dessa skavar på annan diamant...
.
"strax under diamant"
Steget mellan diamant och kiselkarbiden i hårdhet är hiskelig även om kiselkarbiden räknar som näst hårdaste materialet. Det är verkligen kiselkarbid, ingenting, ingenting, ingenting, ... , ingenting, Diamant i stigande hårdhet...
Förr rev man av slipkivor med kiselkabid mm. med just diamantspets på träskaft, och kunde riva ned hela skivan till navet om man ville utan ett endaste märke på diamantspetsen
Det är inte utan orsak som diamant som slipkorn blir allt populärare (nu när dom går att göra sysntetiskt - det var ASEA som visade hur, på sin tid), det beror inte på att diamanterna bli slöa i sina spetsar om slipdisken/brynet tappar greppet, utan att diamanterna lossnar från ytan - det är fasthållningen som är problemet för lång livslängd, inte att själva diamanten nöts ned - för det gör dom inte om inte dessa skavar på annan diamant...
.
Steget mellan diamant och kiselkarbiden i hårdhet är hiskelig även om kiselkarbiden räknar som näst hårdaste materialet.
Givetvis men jämfört med volfram så är båda hårdare.
Det är som sagt synd att inte bindningsmedlet är hårdare hos diamantslipskivor vanliga slipskivor, rullar och annat för då hade de hållit bra längre än vad dom gör. Ta tex en vanlig vinkelsslipsskiva är man inomhus i ett lite mindre utrymme och använder ett antal skivor så har man svart sand i nästan hela rummet som ju är skivornas material som har slitits loss.
Givetvis men jämfört med volfram så är båda hårdare.
Det är som sagt synd att inte bindningsmedlet är hårdare hos diamantslipskivor vanliga slipskivor, rullar och annat för då hade de hållit bra längre än vad dom gör. Ta tex en vanlig vinkelsslipsskiva är man inomhus i ett lite mindre utrymme och använder ett antal skivor så har man svart sand i nästan hela rummet som ju är skivornas material som har slitits loss.
-
barbarossa
- EF Sponsor
- Inlägg: 544
- Blev medlem: 8 december 2006, 11:18:14
- Ort: Tågarp, Svalöv
Elektroden i jonkanonen i elektronmikroskopi brukar vara tillverkad av liknande material. Spetsens diameter brukar man få ner till µm skalan genom elektrolys. Jag vet inte riktigt om det är brukligt att använda elektrolys genom hela godset, men om du har tillgång till databaser inom universitet så kan du kolla där.
//Andreas
//Andreas
