Ett överspänningsskydd
Om det är aluminium elektrolytkondingar så är dom inte så känsliga för överspänning - det som händer är att de börja läcka lite mer ström just då tills - om det är länge - dom reformerar sig med ny oxid (och minskar kapaciteten något samtidigt) för att tåla den högre spänningen - det är så det görs vid tillverkningen för den spänning den är stämplad för.
Genom att höja spänningingen tills säg 1 mA läckström och höja spänningen allt eftersom strömmen vill gå ned under 1 mA så kan man 'träna' en elektryltkonding till att tåla den dubbla spänningen (och halva kapacitansen pga tjockare oxidsikt ) utan större fara.
Detta med reservation att jag läste om detta i RIFAS-papper/böcker om elektrylkondingar samband med kraftelekronikbyggen (växelriktare) hos dåvarande SAB-NIFE i Oskarshamn för 25 år sedan...
Elektrolytkondingar som stått (kortslutna mha. last och bleedermotstånd) väldigt länge innan strömpåslag har också högre läckström timmar/dagar efter första påslag innan oxidskikten har reparerat sig helt igen, Det är ev. värmeutvecklingen just då som kan vara lite stressande för dessa, speciellt om de är i mycket varm driftmiljö. Att spänningsätta långtidslagrade gamla elektrytkondingar mha. labbagregat med stegvis höjning till 120% av märkspänning och koll av läckströmmen under några timmar/dag innan de stoppas in i apparater är inte så dum ide. - det kan vara lite brutalt att dunka på full spänning efter mycket lång lagring...
Är det bara spänningsspikar och annat så kommer kondingen lätt kunna svälja detta - utan problemen brukar var inkopplad reglerkretsas spänningstålighet då dom verkligen kan gå sönder om man kör en volt för mycket över av vad den i praktiken tål - medans kondingarna blir bara lite varmare just då om det är under åtskilliga minuter...
Genom att höja spänningingen tills säg 1 mA läckström och höja spänningen allt eftersom strömmen vill gå ned under 1 mA så kan man 'träna' en elektryltkonding till att tåla den dubbla spänningen (och halva kapacitansen pga tjockare oxidsikt ) utan större fara.
Detta med reservation att jag läste om detta i RIFAS-papper/böcker om elektrylkondingar samband med kraftelekronikbyggen (växelriktare) hos dåvarande SAB-NIFE i Oskarshamn för 25 år sedan...
Elektrolytkondingar som stått (kortslutna mha. last och bleedermotstånd) väldigt länge innan strömpåslag har också högre läckström timmar/dagar efter första påslag innan oxidskikten har reparerat sig helt igen, Det är ev. värmeutvecklingen just då som kan vara lite stressande för dessa, speciellt om de är i mycket varm driftmiljö. Att spänningsätta långtidslagrade gamla elektrytkondingar mha. labbagregat med stegvis höjning till 120% av märkspänning och koll av läckströmmen under några timmar/dag innan de stoppas in i apparater är inte så dum ide. - det kan vara lite brutalt att dunka på full spänning efter mycket lång lagring...
Är det bara spänningsspikar och annat så kommer kondingen lätt kunna svälja detta - utan problemen brukar var inkopplad reglerkretsas spänningstålighet då dom verkligen kan gå sönder om man kör en volt för mycket över av vad den i praktiken tål - medans kondingarna blir bara lite varmare just då om det är under åtskilliga minuter...
-
MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31539
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
Det med lagrade kondingar har jag läst, men tänkte inte på det nu. Bra att du påminde mig.
Jag har redan dödat 3 motordrivkort pga för hög drivspänning. Jag matade med labbagget som kan ge max 30V, och när jag körde motorerna på lite för höga varvtal så tappade de steg och tvärstannade, vilket fick till följd en spänningstopp som vida översteg drivkretsarnas 35V...
Provade dra runt en motor med skruvdragaren i 1100rpm, och jag fick ut en växelspänning på lite drygt 80V. Varvtalet jag körde motorerna vid innan var 3700rpm...
Appropå det med zener och en trissa. Har några BUZ11 liggandes här. FETar, 30A 50V. Kan funka?
Jag har redan dödat 3 motordrivkort pga för hög drivspänning. Jag matade med labbagget som kan ge max 30V, och när jag körde motorerna på lite för höga varvtal så tappade de steg och tvärstannade, vilket fick till följd en spänningstopp som vida översteg drivkretsarnas 35V...
Provade dra runt en motor med skruvdragaren i 1100rpm, och jag fick ut en växelspänning på lite drygt 80V. Varvtalet jag körde motorerna vid innan var 3700rpm...
Appropå det med zener och en trissa. Har några BUZ11 liggandes här. FETar, 30A 50V. Kan funka?
-
MadModder
- Co Admin
- Inlägg: 31539
- Blev medlem: 6 september 2003, 13:32:07
- Ort: MadLand (Enköping)
- Kontakt:
*Ähum*... jag litade på den som sitter i labbagget
Den sitter ju iofs innan serieregleringen, så man kan väl säga att det inte satt nån alls, mer än de små på 100µF som sitter på varje kort.
Så du menar att jag inte behöver lägga ner så mycket jobb på det här?
I det agg jag ska bygga ska jag ha 20mF.
Den sitter ju iofs innan serieregleringen, så man kan väl säga att det inte satt nån alls, mer än de små på 100µF som sitter på varje kort.
Så du menar att jag inte behöver lägga ner så mycket jobb på det här?
I det agg jag ska bygga ska jag ha 20mF.
Kondingarna har inte bara i uppgift att snabbt leverera ström till drivern, utan också att absorbera energin från stegmotorn.
Så om du inte har någon konding så krävs det väldigt lite för att driva upp spänningen till farliga nivåer.
Ett citat av Mariss Freimanis från Geckodrive:
"MOSFETs "breakdown" as in "explode", let the "magic smoke" out, etc. for 3 reasons:
1) You over-voltage them. 114 to 116 volts DC does a fine job. Make sure you rev-up your big NEMA-42 motor running at 80VDC to full speed before you stall it. Make sure you have a tiny bulk filter capacitor; you don't want a big cap absorbing the returned energy. That makes it harder to put the sweet 116VDC or so you need on the drive to get that satisfying crackle and the nice puff of smoke your'e after. By all means don't use a fuse; it ruins the after-smoke arcing and flames as the drive charrs to a crisp."
http://www.cnczone.com/forums/showthread.php?t=14167
Så om du inte har någon konding så krävs det väldigt lite för att driva upp spänningen till farliga nivåer.
Ett citat av Mariss Freimanis från Geckodrive:
"MOSFETs "breakdown" as in "explode", let the "magic smoke" out, etc. for 3 reasons:
1) You over-voltage them. 114 to 116 volts DC does a fine job. Make sure you rev-up your big NEMA-42 motor running at 80VDC to full speed before you stall it. Make sure you have a tiny bulk filter capacitor; you don't want a big cap absorbing the returned energy. That makes it harder to put the sweet 116VDC or so you need on the drive to get that satisfying crackle and the nice puff of smoke your'e after. By all means don't use a fuse; it ruins the after-smoke arcing and flames as the drive charrs to a crisp."
http://www.cnczone.com/forums/showthread.php?t=14167
tänk på att roternade motorer/generatorer med permanentmagneter fungerar som strömgenerator - dvs. är strömmen mindre än vad motorns magnetflöde av aktuell rörelsen tycker det är lämpligt så blir spänningen omedelbart hög även om man bara ligger några % under kortslutningsströmmen - spänningen är då bestämd av rotationshastigheten medans strömmen är bestämd av den inneboende magnetflödet och är tämligen oberoende av varvtalet.
lösning med Zenerdiod eller tom. kortis mha. tyristor är bättre sätt att hantera det än att öppna strömslingan - det är därför man använder tyristorer som kortsluter generatorlindningen vid uppnådd spänning på tex. motorcyckegenerator då >80 Volt så fort lasten är mindre än generatorns kortslutningsström är svårt att hantera och ger otroliga värmeförluster med sedvanlig seriereglering, medans med kortis är det ingen förlust alls förutom det lilla som blir i generatorlindningen.
lösning med Zenerdiod eller tom. kortis mha. tyristor är bättre sätt att hantera det än att öppna strömslingan - det är därför man använder tyristorer som kortsluter generatorlindningen vid uppnådd spänning på tex. motorcyckegenerator då >80 Volt så fort lasten är mindre än generatorns kortslutningsström är svårt att hantera och ger otroliga värmeförluster med sedvanlig seriereglering, medans med kortis är det ingen förlust alls förutom det lilla som blir i generatorlindningen.
