datablad - datablad - datablad är det som gäller även för kärnor, det är inte bara ta vilken som helst i ett nätaggregat då olika kärnor har olika uppgifter.
Dom flesta där är för filtrerande funktion och är inte byggd för stor och snabbväxlande kontinuerlig magnetisk utstyrning (hög inre förlust = blir varm)
tänkte du använda själva switchtrafon så måste du kolla att den arbetar på samma sätt som din konstruktion då om den arbetar som flyback har helt andra krav (lagrar energi i magnetfält) än om den jobbar som just transformator då de senare har mycket högre induktans och jobbar avsiktligt med minsta möjliga magnetiska variationer, kontra storleken och har nästan garanterat inte någon luftgap.
Det är i luftgapen som energin lagras i en flybacktrafo-lösning och vissa ferrit och järnpuler toroider så är luftgapet distrubierat i magnetmaterialet.
---
Kan du inte få fram data så är det en högtidsstund för en sann mättekniker att fundera på metoder att själv karaktärisera magnetmaterialet
till och börja behövs det en bra oscilloskop, fett nätagregat, knippe låginduktiva kondingar i olika storlekar, några lämpliga FET-trissor och tillhörande snabba switchdioder och induktansfria strömmätmotstånd och så en hel del koppartråd. - och miniräknare
tipset där är att kika hur lång tid du kan ha full spänning över spolen och strömmen rampar upp enl. induktansen - tills punkten kommer när strömmen börja rusa - då går kärnan i mättning.
i applicationen skall strömstyrkan helst inte vara i närheten av området där det börja rusa då den har hög magnetisk förlust där och värmer magnetmaterialet.
Vet man strömmen och hur mång varv spolen har, så är det bara att multiplicea dessa tillsammans och då vet du hur många amperevarv kärnan tål.
vill man göra det riktigt seriös så kanske man skall mäta BH-kurvo med riktiga bryggorr, en länk är:
http://www.edaboard.com/viewtopic.php?t ... highlight=
Tråden startade pga att frågeställaren gjorde misstaget att mäta med oscilloskopet i AC-läge... Obs detta fungerar bara med 2-kan old plain CRT-oscilloskop med ingångarna kopplade som X-Y eller de ännu väldigt dyra digitalskåpen med digital fosfor (typ Tektronix). Gissar att dom flesta låg och mellanprisklass digitaloscilloskop ej kan koppla sina gångarna som X-Y ännu.