temperaturjämförare
temperaturjämförare
Behöver köra en vanlig badrumsfläkt i ett uthus när det är varmare inne än ute. Tror jag behöver två likadana termistorer, var och en seriekopplad med en vanlig resistor (likadana). Dessa par är parallellkopplade. De båda paren är hopkopplade med en diod i mitten (mellan respektive termistor och dess resistor). När spänning läggs på och den ena termistorn har lägre resistans än den andra, borde det gå utjämnande ström genom dioden. Då ska även fläkten gå. Har någon gjort det förut? Visa gärna kopplingsschema och berätta vilka komponenter på marknaden som är bra.
Re: temperaturjämförare
Borde inte en komparatorkoppling med lite lagom hysteres konstruerade av en OP vara en ganska trevlig lösning?
Rita gärna upp din diodkoppling, hur den kopplas till fläkten!
Rita gärna upp din diodkoppling, hur den kopplas till fläkten!
Re: temperaturjämförare
gör det enkelt
ex, dubbel matningspänning +- 5 eller 10v
två termistorer i serie från + till minus
kollar man spänningen i mitten mot 0v så är den 0 om temperaturerna är lika
enklast är då en komperator som har ingångarna till 0v och mitten termistorerna
man kan gärna ha lite hyserens med för att få den att gå lite mer åt gången
ex, dubbel matningspänning +- 5 eller 10v
två termistorer i serie från + till minus
kollar man spänningen i mitten mot 0v så är den 0 om temperaturerna är lika
enklast är då en komperator som har ingångarna till 0v och mitten termistorerna
man kan gärna ha lite hyserens med för att få den att gå lite mer åt gången
Re: temperaturjämförare
Kan man utnyttja ett peltierelement som ger fläkten spänning vid difftemp ?
Re: temperaturjämförare
Peltier funkar t.ex. för fläkt som man ställer direkt på en kamin eller liknande.
Håller med om en komparator med viss hysteres.
Om man vill ha få ledare mellan ens bygge och termistorerna så kan man seriekoppla termistorerna och starta fläkten om mittpunkten får högre än halva matningen, och stoppa när den sjunker under halva matningen.
OBS att badrumsfläktar lär inte tåla kontinuerlig drift i många år.
Också: Är målet att driva ut fukt? I så fall vill du verkligen ha koll på fuktighet inne och ute, och kanske enklast en mikrokontroller för att räkna ut daggpunkt inne+ute, för att avgöra om du ens kommer minska fuktigheten inne av att köra fläkten eller inte.
Håller med om en komparator med viss hysteres.
Om man vill ha få ledare mellan ens bygge och termistorerna så kan man seriekoppla termistorerna och starta fläkten om mittpunkten får högre än halva matningen, och stoppa när den sjunker under halva matningen.
OBS att badrumsfläktar lär inte tåla kontinuerlig drift i många år.
Också: Är målet att driva ut fukt? I så fall vill du verkligen ha koll på fuktighet inne och ute, och kanske enklast en mikrokontroller för att räkna ut daggpunkt inne+ute, för att avgöra om du ens kommer minska fuktigheten inne av att köra fläkten eller inte.
Re: temperaturjämförare
man kan göra det med enkel matningspänning med
ex 10v
två termistorer i serie koppla mot 0 och 10v
mitten till komperatorns ena ingång
sedan två lika motstånd på samma sätt till andra komperatorns ingång
är temperaturen lika är det 5v i mitten på både termistorerna och motstånden
det man kan göra är att mellan motstånden sätta en potentiometer så kan man juster om det skall vara offset på det hela
kanske 5% av spänningen över potten
ex 10v
två termistorer i serie koppla mot 0 och 10v
mitten till komperatorns ena ingång
sedan två lika motstånd på samma sätt till andra komperatorns ingång
är temperaturen lika är det 5v i mitten på både termistorerna och motstånden
det man kan göra är att mellan motstånden sätta en potentiometer så kan man juster om det skall vara offset på det hela
kanske 5% av spänningen över potten
Re: temperaturjämförare
Målet är att driva ut värme. Främst för att minska energiförbrukningen för frysar i uthuset. Det blir hett där inne när solen värmer tak och fasad, så frysarna måste arbeta hårt. Då blir det ännu hetare. När det blir svalt på kvällen vill man dra nytta av det så fort som möjligt genom att blåsa ut hetluften.
Re: temperaturjämförare
Aha. Ja, då är det ju lätt att bara jämföra temperatur.
Det kan kanske ändå vara bra att ha viss koll på luftfuktighet så att du inte blåser in luft som kondenserar.
Bonusförslag: Timer som kör frysarna på "super"-läget ett tag på natten, under de timmar då du dels redan lyckats vädra ut värsta dag-värmen men också då du fortfarande hinner vädra ut värmen från frysarna innan nästa dags värme slår till.
Om frysarna har klassisk mekanisk strömbrytare för "super"-läget så kan du helt enkelt sätta brytaren på en kontaktor parallellt med strömbrytaren på frysen, och sen mata kontaktorn med valfri timer. Jag hade använt kabel med platt stickpropp till kontaktorns spole (styringången) för att undvika ev strul med jordslingor eller liknande.
Det kan kanske ändå vara bra att ha viss koll på luftfuktighet så att du inte blåser in luft som kondenserar.
Bonusförslag: Timer som kör frysarna på "super"-läget ett tag på natten, under de timmar då du dels redan lyckats vädra ut värsta dag-värmen men också då du fortfarande hinner vädra ut värmen från frysarna innan nästa dags värme slår till.
Om frysarna har klassisk mekanisk strömbrytare för "super"-läget så kan du helt enkelt sätta brytaren på en kontaktor parallellt med strömbrytaren på frysen, och sen mata kontaktorn med valfri timer. Jag hade använt kabel med platt stickpropp till kontaktorns spole (styringången) för att undvika ev strul med jordslingor eller liknande.
Re: temperaturjämförare
För vanlig badrumsfläkt: https://www.conrad.se/sv/p/tru-componen ... 27194.html
Kanske finns någon för 3-fas om man vill använda en fläkt som håller i många år. Annars får man byta fläkt emellanåt.
Re: temperaturjämförare
Om detta är i glesbygden så kan det vara bra med mekanisk kontaktor, typ t.ex. 24V AC spolspänning.
Om du använder en klassisk trafo med 2*12V sekundär så kan den dels driva kontaktorn direkt med optokopplare + triac (typ MOC 3040 eller vad dagens motsvarighet heter + lämplig liten triac, eller så kanske MOC:en tål kontaktorns spole rakt av), och dels så kan trafons utgång likriktas och med regulatorer ge +/-12...15V DC, perfekt för att driva många operationsförstärkare/komparatorer.
P.S. som sagt så kan det vara bra att välja nån fläkt som är specad att köras dygnet runt (även om den "bara" kommer gå halva dygnet). Typ fläkt som reservdel till ventilationsaggregat, eller från ett begagnat ventilationsaggregat.
En källa till stora rejäla fläktar som är billiga är begagnade typiskt trasiga luft-luft-värmepumpar. Du har dels en rejäl och tyst trumfläkt (lobotomera bort kyla-värme-delen och kör den som fläkt var du vill typ...) och dels en enormt stor fläkt på utomhusdelen som blåser på rejält.
Komplettera med ventilationsöppning med sånadär "flappar" som öppnar vid luftflöde men stänger igen när luften inte rör sig, så slipper du få in -30 vinterkyla på vintern. (Vissa frysboxar lär tycka illa om alltför kalla rum).
Om du använder en klassisk trafo med 2*12V sekundär så kan den dels driva kontaktorn direkt med optokopplare + triac (typ MOC 3040 eller vad dagens motsvarighet heter + lämplig liten triac, eller så kanske MOC:en tål kontaktorns spole rakt av), och dels så kan trafons utgång likriktas och med regulatorer ge +/-12...15V DC, perfekt för att driva många operationsförstärkare/komparatorer.
P.S. som sagt så kan det vara bra att välja nån fläkt som är specad att köras dygnet runt (även om den "bara" kommer gå halva dygnet). Typ fläkt som reservdel till ventilationsaggregat, eller från ett begagnat ventilationsaggregat.
En källa till stora rejäla fläktar som är billiga är begagnade typiskt trasiga luft-luft-värmepumpar. Du har dels en rejäl och tyst trumfläkt (lobotomera bort kyla-värme-delen och kör den som fläkt var du vill typ...) och dels en enormt stor fläkt på utomhusdelen som blåser på rejält.
Komplettera med ventilationsöppning med sånadär "flappar" som öppnar vid luftflöde men stänger igen när luften inte rör sig, så slipper du få in -30 vinterkyla på vintern. (Vissa frysboxar lär tycka illa om alltför kalla rum).
Re: temperaturjämförare
Jag (som är programmerare) hade löst det med mjukvara. En esp32/arduino och två temperatursensorer. Då blir det lätt att finjustera funktionen och få koll på exakt temperaturer. Dessutom går det att lägga mer logik på styrningen, exempelvis scheman.
Re: temperaturjämförare
Ja, enligt jordförvärvsförordningen men kanske inte enligt definitionen att katten får ungar vartannat år (har i och för sig ingen katt).
Gjorde en simulering på tinkercad.com som visar att det går ström genom dioden när det är varmare inne än ute (tänkt dig att de två nedre resistorerna är termistorer i olika temperaturer): (I verkligheten ska det vara t.ex. reläet som jag länkade till ovan i stället för likströmsmotorn.)
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: temperaturjämförare
Direktdrift av ditt relä har en hållström om 5-25 mA. För frånslag ska strömmen vara säkert under 5 mA, för tillslag säkert över 25 mA.
Däremellan är resultatet av en pålagd ström odefinierat.
För att uppnå det i din koppling och kunna få omslag i när temperaturskillnaden blir ca 100 grader kommer krävas en hel del ström genom termistorerna enligt dina resistansval. Strömmen kommer värma termistorerna så pass att det kan bli obehagligt att vidröra.
Det som kommer dominera förändring av strömmen är hur bra kylning respektive termistor får av luftrörelser.
Ska du mäta om det skiljer mindre än 100 grader mellan inom och utomhus-luften och få tillräcklig mätskillnad för att driva dit relä till två olika lägen (till-från) kommer det gå åt ännu högre drivström. Ett 9V batteri kommer inte överleva många sekunder.
Dioden är också en faktor som påverkar resultatet då dess framspänning är temperaturberoende.
Detta fungera naturligtviss inte. Direktdrift av relä från termistor blir helt fel. Det behövs något emellan som gör att termistorerna inte i sej blir egna värmekällor för att driva ett relä.
Termistorer är temperaturberoende motstånd.
Klassiska sättet att mäta skillnaden i motstånd mellan två givare är att placera dessa i en mätbrygga, ungefär så som du ritat, och sedan jämföra spänningarna via en specifik typ av op-design som kallas instrumentförstärkare. Sådan kan byggas av 3 st OP och som utresultat ger en analog spänning.
En av instrumentförstärkarens funktioner är att ha hög inimpedans mot mätbryggan för att inte strömmar den vägen ska påverka resultatet.
Utäver förstärkaren behöver du lägga till en jämförande hysteres så att du kan ställa skillnad i omslagtemperatur och hysteres för att undvika instabil funktion som kan fördärva elektronik eller fläkt och kan väsnas i onödan. Slutligen ett drivsteg som kan vara en transistor med spärrdiod som drar fläkten om du använder 12V datorfläkt eller via relä om det är 240VAC. Är det växelspänning så kan du inte använda det länkade relät som enbart vill ha likspänning.
Ett stort problem är att termistorer är olämpliga att mäta temperatur med för någorlunda precision då de kräver höga drivströmmar, mA-klassen, som värmer dom. Uppvärmningen spelar ingen roll när man t.ex. använder dessa för att mäta temperatur på en motor eller transistor, som temperaturskydd. Egenuppvärmningen på några mW blir då försumbar när egentliga värmekällan är dominerar.
Du kan minska detta problem genom att förse varje termistor med en stor kylfläns. Den avleder egenuppvärmningen samtidigt som den tar upp omgivningstemperaturen.
Det är ändå sopiga lösningar. Använda termistorer för jämförelser är helt enkelt dålig elektronisk design. Svårt att veta om det är vind eller temperatur som jämförs då kylvind på ena termistorn medan andra är vindskyddad kommer ge mest indikation på om det blåser än om det skiljer någon grad i verklig temperatur.
Det är inte alltid sopig lösning. Man använder denna teknik i proffesionella anäggningar för att mäta vindstyrka och vindriktning mha av fyra termistorer, vardera placerad i ett kryss med en värmande resistor i mitten av krysset med någon mm avstånd. Termistorn som pekar mot vinden kommer värmas minst av motståndet och kylas av vinden.
Om man nu inte vill värma termistorerna så mycket kan man minska dess drivströmm genom att använda stora seriemotstånd, vilket minskar uppvärmningen men det kommer bli väldigt små spänningsskillnader att mäta. Små skillnader ger problem med brus och störningar, i synnerhet om det blir skillnader i ledningslängder och ledningsdragning för termistorerna.
Det finns bättre sätt.
Som jag skrev är dioder temperaturberoende. De är dessutom hyggligt linjära med temperaturen. De behöver inte heller några stora strömmar för att ge avläsningsbara spänningar. De fungerar utmärkt i mätbrygga. Ska du dra iväg med ledningar, använd skärmas kabel. Kapsla mot direkt solljus och fukt.
Nu är det i övrigt ingen precisions-jämförare så vi kan förenkla instrumentförstärkaren till en enda op. TL074 är billig välbeprövad OP.
Den innehåller totalt 4 OP och du behöver 1 op för temperatur-jämförelsen och en för hysteres. Det går göra bägge funktionerna i en OP men man tappar då andra egenskaper. Komparator med högimpediva ingångar skulle kunna vara ett alternativ..
Råkade hitta ett schema som visar ungefär vad som skulle kunna fungera. Dock saknas hysteresen: Bildgoogla "hysteres schema" så hittar du även den delen.
Som temperaturdioder används 1n4148 eller vad man har.. R1, R2 och R5 är typiskt rätt stora , 100kOhm kan vara lagom, så att din mätström inte värmer dioderna Avstörande kondensatorer ska finnas på spänningsmatning och över ingångarna till OP till jord kan det vara lagom med 100nF. Det är liksom en hel del annat är inte utritat. Schemat är ett grundschema. Inte ens en säkring eller hur 12V ska utformas. Det är retaljer som anpassas efter den enskildes behov. LIkaså, skärmad kabel behövs inte om dioderna sitter på kretskortet.
Relä behövs inte om det är en 12V datorfläkt som drivs men diod over transistorn behövs naturligtvis.Annan logik, annan transistor är fritt val. Gissar att schemat är rätt gammalt. I dag skulle man kanske hellre valt en MOSFET som drivtrissa.
Ett modernare alternativ är att bygga med en liten MCU. Då hade jag valt två st DS18B20 som temperatursensorer.
Som MCU kanske något Arduino eller ESP8266. De finns att köpa i olika utförande på färdiga kretskort och man kan köpa drivsteg på PCB på AliX. Det blir då inget att bygga själv förutom att dra ledningarna.
Även om man inte programmerat innan är detta ett enkelt projekt att börja med.
Uppsök någon sait med arduino-biblitek och klipp och klistra koden för att kunna läsa av temperatursensorerna i exakta grader
Hhystereskoden avlöser grader när den blir tillräckligt stor för ett omslag eller bara läsa av skillnader i temperatur med några minuter intervall, så slipper fläkten få allt för många start och stopp.
En fördel med MCU är att om din anläggning är batteridriven och måste spara stöm så kan MCU gå i vila när fläkten inte driva. Kan programmeras att vakna någon gång per timme för att kolla om status behöver ändras på fläkten. I mellantiden kräver då inte heller temperatursensorerna någon ström om dessa är av tyup som kräver t.esx. egen op- såsom för PT100 eller sensorer av K-typ.
Om man väljer DS18B20 som sensorer så är dess ström ytterst marginell i vilket fall. Då dessa överför data i digital form så är det inte lika kritiskt vad gäller brus och störningar. Blir data korrumperat frågar man om. Data kan överföras på rätt långa sträckor över vanlig nätverkskabel över tvinnade par.
Om möjligt, hämta inte luften från solvarm husvägg eller genom random otäta väggar.
Vad gäller att få kyla, varmluft kan blåsas ut. Det görs ofta med högt placerad fläkt, för det är där värmen normalt är högst, men det måste också släppas in lika mycket luft, annars blir det vacuum i uthuset så att väggarna sugs ihop. Vad gäller fläkt så är det vid luftintaget fläkten bör finnas. Läckage eller passiv ventilation vid taket kan fungera ändå men dubbla fläktar kostar inte mycket.
Kallaste luften att suga in finns ofta under huset i krypgrund eller källare. Finns inte det kan man gräva ned en enkel värmeväxlare under huset. Flexibla billiga ventilationskanaler i aluminium kan fungera rätt bra även med bara två meter kanal nedgrävd i frostfri mark. https://www.bauhaus.se/aluminiumslang-fresh-102x3000-mm
Ett rostfritt insektsnät kan vara bra vid luftintaget.
Intagsluften måste vara hyggligt torr och röret gärna läggas med lutning. Varm luft som sugs in och kyls av marken kommer leda till kondens.
Kan man inte hålla röret väl självdränerande kan det samlas vatten vilket med tiden kan surna och mögla.
Sådan värmeväxlare kan också ge frostfri ventilationsluft på vintern så inget fryser sönder. Frysar gillar inte heller att stå för kallt. Bygger du med MCU är det lätt att automatisk hantera fläktarna på rätt sätt även när det blir vinter. Beroende på mark-typ mm så kan mekaniskt skydd behövas och röret ska kunna dräneras i botten när det ligger nedgrävt för att kunna hålla från kondens-ansamling. Är marken inte allt för vattensjuk kan man slänga ner några skyfflar singel i botten på diket och ta upp ett stort bottenhål i aluminiumledningen mitt för..Närmast röret lägger man sand så att inte stenar ovanpå trycker sönder röret.
Det finns färdiga markvärmeväxlare att köpa men det är då rätt dyra saker.
Vad som ger dej bästa sättet att hämta in så kall luft som möjligt är unikt för ditt uthus och utomhus-miljö.
Är det vid en sjö, sätt in ett gammalt värmeelement och pumpa vatten från sjön. Koppla returledningen ner till samma sjö så ger hävertegenskaperna att det kostar lite energi att pumpa upp vatten.
Har du säkert tänkt på men frysen har egen ventilationsfläkt som kan fungera bättre om dess luft inte tas bakom frysen där det gärna blir extra varmt. Fläkten kan få dra sin luft direkt från krypgrunden och med lite ventilationsslang ledas ut från uthuset.
Står frysen mot en oisolerad solvärmd vägg, isolera åtminstone väggen bakom frysen med cell-plast-skivor och se till att frysen inte står så att dess ventilation begränsas av att stå allt för nära väggar.
Tänk även på golvventilation, ställ frysen på några tegelstenar så att luft kan tas denna vägen in till kompressor-kylaren om frysen är så utformad. Luften är kallast utmed golvet och beroende på typ av husgrund, kan golvet i sej vara lite kylt av marken underifrån.
Däremellan är resultatet av en pålagd ström odefinierat.
För att uppnå det i din koppling och kunna få omslag i när temperaturskillnaden blir ca 100 grader kommer krävas en hel del ström genom termistorerna enligt dina resistansval. Strömmen kommer värma termistorerna så pass att det kan bli obehagligt att vidröra.
Det som kommer dominera förändring av strömmen är hur bra kylning respektive termistor får av luftrörelser.
Ska du mäta om det skiljer mindre än 100 grader mellan inom och utomhus-luften och få tillräcklig mätskillnad för att driva dit relä till två olika lägen (till-från) kommer det gå åt ännu högre drivström. Ett 9V batteri kommer inte överleva många sekunder.
Dioden är också en faktor som påverkar resultatet då dess framspänning är temperaturberoende.
Detta fungera naturligtviss inte. Direktdrift av relä från termistor blir helt fel. Det behövs något emellan som gör att termistorerna inte i sej blir egna värmekällor för att driva ett relä.
Termistorer är temperaturberoende motstånd.
Klassiska sättet att mäta skillnaden i motstånd mellan två givare är att placera dessa i en mätbrygga, ungefär så som du ritat, och sedan jämföra spänningarna via en specifik typ av op-design som kallas instrumentförstärkare. Sådan kan byggas av 3 st OP och som utresultat ger en analog spänning.
En av instrumentförstärkarens funktioner är att ha hög inimpedans mot mätbryggan för att inte strömmar den vägen ska påverka resultatet.
Utäver förstärkaren behöver du lägga till en jämförande hysteres så att du kan ställa skillnad i omslagtemperatur och hysteres för att undvika instabil funktion som kan fördärva elektronik eller fläkt och kan väsnas i onödan. Slutligen ett drivsteg som kan vara en transistor med spärrdiod som drar fläkten om du använder 12V datorfläkt eller via relä om det är 240VAC. Är det växelspänning så kan du inte använda det länkade relät som enbart vill ha likspänning.
Ett stort problem är att termistorer är olämpliga att mäta temperatur med för någorlunda precision då de kräver höga drivströmmar, mA-klassen, som värmer dom. Uppvärmningen spelar ingen roll när man t.ex. använder dessa för att mäta temperatur på en motor eller transistor, som temperaturskydd. Egenuppvärmningen på några mW blir då försumbar när egentliga värmekällan är dominerar.
Du kan minska detta problem genom att förse varje termistor med en stor kylfläns. Den avleder egenuppvärmningen samtidigt som den tar upp omgivningstemperaturen.
Det är ändå sopiga lösningar. Använda termistorer för jämförelser är helt enkelt dålig elektronisk design. Svårt att veta om det är vind eller temperatur som jämförs då kylvind på ena termistorn medan andra är vindskyddad kommer ge mest indikation på om det blåser än om det skiljer någon grad i verklig temperatur.
Det är inte alltid sopig lösning. Man använder denna teknik i proffesionella anäggningar för att mäta vindstyrka och vindriktning mha av fyra termistorer, vardera placerad i ett kryss med en värmande resistor i mitten av krysset med någon mm avstånd. Termistorn som pekar mot vinden kommer värmas minst av motståndet och kylas av vinden.
Om man nu inte vill värma termistorerna så mycket kan man minska dess drivströmm genom att använda stora seriemotstånd, vilket minskar uppvärmningen men det kommer bli väldigt små spänningsskillnader att mäta. Små skillnader ger problem med brus och störningar, i synnerhet om det blir skillnader i ledningslängder och ledningsdragning för termistorerna.
Det finns bättre sätt.
Som jag skrev är dioder temperaturberoende. De är dessutom hyggligt linjära med temperaturen. De behöver inte heller några stora strömmar för att ge avläsningsbara spänningar. De fungerar utmärkt i mätbrygga. Ska du dra iväg med ledningar, använd skärmas kabel. Kapsla mot direkt solljus och fukt.
Nu är det i övrigt ingen precisions-jämförare så vi kan förenkla instrumentförstärkaren till en enda op. TL074 är billig välbeprövad OP.
Den innehåller totalt 4 OP och du behöver 1 op för temperatur-jämförelsen och en för hysteres. Det går göra bägge funktionerna i en OP men man tappar då andra egenskaper. Komparator med högimpediva ingångar skulle kunna vara ett alternativ..
Råkade hitta ett schema som visar ungefär vad som skulle kunna fungera. Dock saknas hysteresen: Bildgoogla "hysteres schema" så hittar du även den delen.
Som temperaturdioder används 1n4148 eller vad man har.. R1, R2 och R5 är typiskt rätt stora , 100kOhm kan vara lagom, så att din mätström inte värmer dioderna Avstörande kondensatorer ska finnas på spänningsmatning och över ingångarna till OP till jord kan det vara lagom med 100nF. Det är liksom en hel del annat är inte utritat. Schemat är ett grundschema. Inte ens en säkring eller hur 12V ska utformas. Det är retaljer som anpassas efter den enskildes behov. LIkaså, skärmad kabel behövs inte om dioderna sitter på kretskortet.
Relä behövs inte om det är en 12V datorfläkt som drivs men diod over transistorn behövs naturligtvis.Annan logik, annan transistor är fritt val. Gissar att schemat är rätt gammalt. I dag skulle man kanske hellre valt en MOSFET som drivtrissa.
Ett modernare alternativ är att bygga med en liten MCU. Då hade jag valt två st DS18B20 som temperatursensorer.
Som MCU kanske något Arduino eller ESP8266. De finns att köpa i olika utförande på färdiga kretskort och man kan köpa drivsteg på PCB på AliX. Det blir då inget att bygga själv förutom att dra ledningarna.
Även om man inte programmerat innan är detta ett enkelt projekt att börja med.
Uppsök någon sait med arduino-biblitek och klipp och klistra koden för att kunna läsa av temperatursensorerna i exakta grader
Hhystereskoden avlöser grader när den blir tillräckligt stor för ett omslag eller bara läsa av skillnader i temperatur med några minuter intervall, så slipper fläkten få allt för många start och stopp.
En fördel med MCU är att om din anläggning är batteridriven och måste spara stöm så kan MCU gå i vila när fläkten inte driva. Kan programmeras att vakna någon gång per timme för att kolla om status behöver ändras på fläkten. I mellantiden kräver då inte heller temperatursensorerna någon ström om dessa är av tyup som kräver t.esx. egen op- såsom för PT100 eller sensorer av K-typ.
Om man väljer DS18B20 som sensorer så är dess ström ytterst marginell i vilket fall. Då dessa överför data i digital form så är det inte lika kritiskt vad gäller brus och störningar. Blir data korrumperat frågar man om. Data kan överföras på rätt långa sträckor över vanlig nätverkskabel över tvinnade par.
Om möjligt, hämta inte luften från solvarm husvägg eller genom random otäta väggar.
Vad gäller att få kyla, varmluft kan blåsas ut. Det görs ofta med högt placerad fläkt, för det är där värmen normalt är högst, men det måste också släppas in lika mycket luft, annars blir det vacuum i uthuset så att väggarna sugs ihop. Vad gäller fläkt så är det vid luftintaget fläkten bör finnas. Läckage eller passiv ventilation vid taket kan fungera ändå men dubbla fläktar kostar inte mycket.
Kallaste luften att suga in finns ofta under huset i krypgrund eller källare. Finns inte det kan man gräva ned en enkel värmeväxlare under huset. Flexibla billiga ventilationskanaler i aluminium kan fungera rätt bra även med bara två meter kanal nedgrävd i frostfri mark. https://www.bauhaus.se/aluminiumslang-fresh-102x3000-mm
Ett rostfritt insektsnät kan vara bra vid luftintaget.
Intagsluften måste vara hyggligt torr och röret gärna läggas med lutning. Varm luft som sugs in och kyls av marken kommer leda till kondens.
Kan man inte hålla röret väl självdränerande kan det samlas vatten vilket med tiden kan surna och mögla.
Sådan värmeväxlare kan också ge frostfri ventilationsluft på vintern så inget fryser sönder. Frysar gillar inte heller att stå för kallt. Bygger du med MCU är det lätt att automatisk hantera fläktarna på rätt sätt även när det blir vinter. Beroende på mark-typ mm så kan mekaniskt skydd behövas och röret ska kunna dräneras i botten när det ligger nedgrävt för att kunna hålla från kondens-ansamling. Är marken inte allt för vattensjuk kan man slänga ner några skyfflar singel i botten på diket och ta upp ett stort bottenhål i aluminiumledningen mitt för..Närmast röret lägger man sand så att inte stenar ovanpå trycker sönder röret.
Det finns färdiga markvärmeväxlare att köpa men det är då rätt dyra saker.
Vad som ger dej bästa sättet att hämta in så kall luft som möjligt är unikt för ditt uthus och utomhus-miljö.
Är det vid en sjö, sätt in ett gammalt värmeelement och pumpa vatten från sjön. Koppla returledningen ner till samma sjö så ger hävertegenskaperna att det kostar lite energi att pumpa upp vatten.
Har du säkert tänkt på men frysen har egen ventilationsfläkt som kan fungera bättre om dess luft inte tas bakom frysen där det gärna blir extra varmt. Fläkten kan få dra sin luft direkt från krypgrunden och med lite ventilationsslang ledas ut från uthuset.
Står frysen mot en oisolerad solvärmd vägg, isolera åtminstone väggen bakom frysen med cell-plast-skivor och se till att frysen inte står så att dess ventilation begränsas av att stå allt för nära väggar.
Tänk även på golvventilation, ställ frysen på några tegelstenar så att luft kan tas denna vägen in till kompressor-kylaren om frysen är så utformad. Luften är kallast utmed golvet och beroende på typ av husgrund, kan golvet i sej vara lite kylt av marken underifrån.
Du har inte behörighet att öppna de filer som bifogats till detta inlägg.
Re: temperaturjämförare
Jag har inte valt resistanser och spänning annat än för att testa på tinkercad.com att kopplingen i princip ger en ström när den ena terminstorn är varmare än den andra.
Frysarna har gått i kanske 40 år och har inga problem med låga vintertemperaturer. Har ett nyare frysskåp i ett annat uthus men det kör jag inte vintertid. Det borde gå att få tag på nya frysar som tål låga temperaturer.
Det finns en ventilöppning i väggen vid frysarna. Luften kommer in genom ett fönster (under altantak) som har stått öppet med myggfönster i över ett år nu.
Nattluften är tillräckligt sval för att ge en rejäl förbättring jämfört med den heta luften i uthuset efter en solig dag. Närmaste sjö är flera hundra meter från uthuset med en allmän asfalterad väg mellan som man skulle behöva borra sig under (stora stenar i jorden). Man skulle kunna lägga en slinga i dyn på sjöbotten, men dyn cirkulerar inte så den skulle värmas upp kring slingan. Helst skulle man köra igenom sjön ordentligt med en Truxor men det är ett enormt projekt.
Har programmerat en del, främst i Ada, C++, Common LISP och JavaScript.
Frysarna har gått i kanske 40 år och har inga problem med låga vintertemperaturer. Har ett nyare frysskåp i ett annat uthus men det kör jag inte vintertid. Det borde gå att få tag på nya frysar som tål låga temperaturer.
Det finns en ventilöppning i väggen vid frysarna. Luften kommer in genom ett fönster (under altantak) som har stått öppet med myggfönster i över ett år nu.
Nattluften är tillräckligt sval för att ge en rejäl förbättring jämfört med den heta luften i uthuset efter en solig dag. Närmaste sjö är flera hundra meter från uthuset med en allmän asfalterad väg mellan som man skulle behöva borra sig under (stora stenar i jorden). Man skulle kunna lägga en slinga i dyn på sjöbotten, men dyn cirkulerar inte så den skulle värmas upp kring slingan. Helst skulle man köra igenom sjön ordentligt med en Truxor men det är ett enormt projekt.
Har programmerat en del, främst i Ada, C++, Common LISP och JavaScript.
Re: temperaturjämförare
Eftersom du kan programmering är steget att använda en Arduino för det hela jättelitet.
Att styra fläkten så som du önskar är ungefär fyra rader med kod, det finns inbyggd AD-omvandlare som kan läsa av temperaturen med relativt hög precision.
När du väl fått smak på det och fått det att fungera kan man gradvis göra förbättringar:
* Lägga till hysteres
* Lägga tidsfördröjningar
* Ta hänsyn till kommande temperatur enligt väderprognos
* Ta hänsyn till luftfuktighet enligt väderprognos och uppmätt inomhus med DHT11
* Byta ut temgivarna till DS1822 och få extremt hög noggrannhet
* Logga temperaturer och luftfuktighet via nätet
* Justera och uppgradera på distans
https://www.electrokit.com/utvecklingskort-esp32-uno
Att styra fläkten så som du önskar är ungefär fyra rader med kod, det finns inbyggd AD-omvandlare som kan läsa av temperaturen med relativt hög precision.
När du väl fått smak på det och fått det att fungera kan man gradvis göra förbättringar:
* Lägga till hysteres
* Lägga tidsfördröjningar
* Ta hänsyn till kommande temperatur enligt väderprognos
* Ta hänsyn till luftfuktighet enligt väderprognos och uppmätt inomhus med DHT11
* Byta ut temgivarna till DS1822 och få extremt hög noggrannhet
* Logga temperaturer och luftfuktighet via nätet
* Justera och uppgradera på distans
https://www.electrokit.com/utvecklingskort-esp32-uno
