Konstig trafo för truckladdare

[rikkitikkitavi]

Jag köpte en trafo som kommer från en truckladdare på Tradera.

Det intressanta är att den börjar braka in i mättnad redan vid 215 V på primären. Därför är en drossel i serie på primärsidan som det ligger ca 10-12V över.
Den drar väl ca 0,2 A då i tomgångström, det är ett skarpt knä och den brummar rätt bra.

Jag funderade på varför man gör så?
Alltså, varför inte ett par varv till på primären?
Två kärnor, mera koppar o isolering och mera komplext kostar mer.

Eller är det för att drosseln hjälper till att skydda när man laddar ett helt urladdat batteri?

[Akai]

Det måste ju vara som du själv beskriver, spolen som ligger i serie ska begränsa strömmen när batteriet är tomt.

Den konstruktionen har jag sett på nån äldre svets, där flyttade man uttaget på spolen efter önskat strömuttag.

[Glenn]

Jag har också en gammal truckladdare som jag först trodde innehöll två toroidtrafos, men vid närmare kontroll var det en trafo och en lika stor (fysiskt) drossel.. vet dock inte varför men det kändes udda.

[rikkitikkitavi]

Jo, men om spänningsfallet över drosseln är ca 5V (220V - 215V , vi antar trafon är avsedd för 220V) i tomgångströmmen som kanske är 0,2 A eller tom 0,4A (en hel del på en toroid) vad blir spänningsfallet då laddaren kör ut 40A i laddström?

Laddaren ger ca 25VAC. Så vi antar omsättning 10 ggr. 40A i laddström ger 4A i primären, då borde spänningsfallet över drosseln bli ca 50V och sekundären ca (215-50)/215 *25 = ca 19V som likriktas.

Det kanske stämmer bra med truckbatteriets laddningskurva? Vid tomt batteri kommer laddningströmmen vara mycket hög men drosseln begränsar utspänningen kraftigt. Men det gör den rätt oanvändbar för andra ändamål om man inte ger sig på lindningen på primären.

Synd, för det var en fin trafo annars. Nu är det mest en klump, kopplar jag in den på 230VAC lär den tjonga till och gå nära på fullt i mättnad och dra flera ampere i tomgångström. Kiseljärnet i toroidtrafos har ganska branta mättnadskurvor.

Jag kan kanske bygga mig en truck och ladda den
Eller varför inte en elektrolysör? Kloratproduktion kan ju bli framtiden nu när vi fördärvar miljön...
Den är lite för liten för att bygga en svets av.

Fler ideer?

[Andy]

Har trafon omkopplingsbar primär typ +5 , +10 -5 , -10 ?
Eller består likriktaren av tyristorer (plus reglering för dito) eller är det dioder?

[Synesthesia]

Skulle det gå att linda på extra primärvarv utanpå? Det brukar inte vara så många varv/volt på en större trafo.

[rikkitikkitavi]

Har trafon omkopplingsbar primär typ +5 , +10 -5 , -10 ?
Eller består likriktaren av tyristorer (plus reglering för dito) eller är det dioder?

215V är med alla primärlindningar (3st) i serie och rättfasade. No more to give. Jag var otydlig där.


Likriktaren är två dioder (mittjordad sekundär så den är så gammal att en extra sekundärlindning var billigare än två kraftdioder...)

Jag kan naturligtvis linda på extra varv och ansluta till Primären, men det är FoF (Fult och Farligt) och kostar kapacitet i form av lägre VA.
Jag gissar ungefär 0,5 volt/varv

[hcb]

rikki> FoF (Fult och Farligt)
Fult är jag med på, men vari består det farliga? Isolationen eller något annat?

[rikkitikkitavi]

En oskyddad nätspänningsbärande kabel som ligger mellan transformatorn och underlaget som transformatorn är bultad mot. Jag kan ju köpa polyestertejp och vira utanpå och använda vanlig lackerad tråd snarare än en mjukisolerad tråd (ex vanlig PVC belagd koppartråd) för den senare är inte avsedd att ligga i press . Förr eller senare går det av och då är isoleringen körd.

[rikkitikkitavi]

Doh , kom på det nu

Har en splittad bobin EI trafo på kanske 80VA liggandes. Lindar den med samma omsättningsförhållande som toroiden och seriekopplar primärer och sekundärer. Eller lindar sekundären till samma sekändärspänning och parallellkopplar sekundärerna.

Då ersätter den drosseln som satt i serie med trafon så får jag en vanlig styv trafo. Lite bökigt, men då har jag inte ett tungt ankare ialla fall.


Alternativt kör jag vinkelslipen genom trafon för att se hur snabbt den sprätter upp. Har varit nyfiken på det länge

[rikkitikkitavi]

Så bara för att visa
: Iprimär är ca 4,5 Amp => lindingsarea 1,5 mm2 (3A/mm2 ) på primär, eller ca 1,4 mm diameter på tråden

Uprim = 20V
Nprim = 90varv

Flödet i kärnan är 20/(4,44*50Hz*90varv) = 1 mWb

Flödestätheten är 1T (antaget värde för marginal mot mättnad)

Då behövs en kärna med area 1mWb/1T = 0,001 m2 = 10 cm2 eller ca 3,3 cm sida på centrumbenet

90 varv med 1,4 mm tråd tar (om vi räknar den som kvadratisk sida då det är rätt jobbigt att linda fint ca 2 cm2 lindningstvärsnitt. Det ryms lätt i lindningsfönstret på den 80VA jag har, där har varje bobin ca 3 cm2 att linda på om man håller lindningen inannför bobinen.

Jag har också någon slaskringkärna som jag kan slakta lindningarna på och linda en primär på 20V och en sekundär på ca 2v. Det går att göra med en delad lindning där också, ev läckinduktans är försumbar i sammanhanget tror jag.

Det är lättare än en EI kärna för man vill inte gärna dela på plåtarna i en EI för det är svårt att bli av med luftgapet och då blir det en dålig transformator. Därav slasklindningen enligt ovan.