LED med asymmetriskt blink

[Spisblinkaren]

Vi har alla en liten processor Roger. Hos Homo Sapiens kallas den Hjärna, låt den gärna jobba.

Vart har du varit Lasp?

Jag har inte sett dig på jättelänge i mina trådar!

Välkommen tillbaka!

MVH/Roger
PS
Ibland behöver man inte hjärnan

[Spisblinkaren]

att slösa instruktioner på att blinka med en LED blir nästan lite löjligt tycker jag

Varför skulle det vara löjligt med en µC?
En liten PIC10F202T i SOT-23-6-kapsel kostar ju inte ens fem kronor och sen behövs inget mer förutom lysdioden. Kretsen är dessutom lika stor som lite mindre än en 3mm lysdiod.

Om man säger såhär, du har ju redan sett vad min lilla två-transistors spisblinkare kan göra (eller snarare hur länge den kan blinka), tycker du då inte att 1 miljon transistorer för att utföra samma sak är rätt löjligt?

MVH/Roger

[Spisblinkaren]

uC kan man ju som bekant ha till mycket, men att slösa instruktioner på att blinka med en LED blir nästan lite löjligt tycker jag.

När det nu finns LED som blinkar 50%-tigt, varför inte tillverka LEDs som blinkar 1%-tigt så slipper man nyttja kostnad för utvecklingsmiljö och programmeringstimmar för en sån basal sak som att blinka energi-effektivt med en LED

MVH/Roger

En LED som har inbyggt blink, oavsett vid vilken pulskvot, kan bara blinka vid just den pulskvoten -eller vara släckt.
Med en programmerbar (uC) LED så kan man styra kvoten till vad som behövs. T.ex ”tänd hela tiden” för att indikera att laddning pågår.

Några rader kod för att blinka är ingenting i jämförelse med resten av koden som behövs i lurarna, t.ex för ljudet och laddning.
Dessutom är det miljövänligare än att ställa om (eller göra ny) produktionslinjen för att göra lysdioder med en annan pulskvot.

Sedan finns en till aspekt:
Man slipper leta efter lysdioder som har den pulskvoten man behöver.


För mig som är intresserad av kommunikation så är det intressant med hur mycket info man kan få av 1st lysdiod. Binär seriell kommunikation helt enkelt. Man tittar på apparaten och ser ”aha, så du gör det just nu.”
Men samtidigt får det inte gå till överdrift. Man ska inte behöva manual för att fatta vad lurarna vill meddela. (Men släckt, blinka sakta, blinka fort, lysa klarar de flesta att skilja på.)

Samma sak gäller med knappar.

Hej Jimmy!

Jag gillar ditt intressanta inlägg!

En LED som har inbyggt blink, oavsett vid vilken pulskvot, kan bara blinka vid just den pulskvoten -eller vara släckt.
Med en programmerbar (uC) LED så kan man styra kvoten till vad som behövs. T.ex ”tänd hela tiden” för att indikera att laddning pågår.

Naturligtvis, men ibland tycker jag att "industrin" har för stora krav på flexibilitet, jag menar inte att "min" 1%-LED skall vara allenarådande på marknaden jag bara tycker att en 50%-led faktiskt suger vad gäller energi-effektivitet vid batteridrift.

Några rader kod för att blinka är ingenting i jämförelse med resten av koden som behövs i lurarna, t.ex för ljudet och laddning.
Dessutom är det miljövänligare än att ställa om (eller göra ny) produktionslinjen för att göra lysdioder med en annan pulskvot.

Jag håller med dig här också men med en 1%-LED slipper du dom där raderna med kod och kan bara porta LED samtidigt som folk som kanske bygger gitarrförstärkare och bara vill ha en indikation på att nu körs batteridrift slipper bygga in en uC för att generera den rätt löjliga men viktiga blinkningen.

Alla bygger ju liksom inte uC-intensiva produkter.

Sedan finns en till aspekt:
Man slipper leta efter lysdioder som har den pulskvoten man behöver.

Detta är sant men vad jag försöker få fram är att 50% suger medans 1% (eller mindre) skulle vara bra, med andra ord behövs det inte ett gigantiskt utbud af olika pulskvot och frekvens utan bara typ en till täcker dom flesta behov menar jag.

Fast visst är det kul att kunna sätta den där perfekta pulskvoten, men varför?

Det går ju liksom att nöja sig med mindre.

För mig som är intresserad av kommunikation så är det intressant med hur mycket info man kan få av 1st lysdiod. Binär seriell kommunikation helt enkelt. Man tittar på apparaten och ser ”aha, så du gör det just nu.”
Men samtidigt får det inte gå till överdrift. Man ska inte behöva manual för att fatta vad lurarna vill meddela. (Men släckt, blinka sakta, blinka fort, lysa klarar de flesta att skilja på.)

Den här kommentaren är kul

På jobbet hade vi samma finess hos lysdioder, det var två lysdioder som kunde blinka på en hel rad olika sätt vilket gjorde att vi typ kunde se status på vad kortet/processorn gjorde, rätt kul faktiskt för det blir rätt många moder som man ändå kan hålla koll på (blinkning samtidigt, blinkning växelvis den ena blinkade bara med typ 1Hz osv).

Så jag förstår precis vad du menar, det är mycket roligt att se status på det sättet!

MVH/Roger

[farskost]

Du missar poängen, det finns ingenting som kallas för den optimala pulskvoten eller den optimala frekvensen, men det finns nåt som jag skulle vilja kalla energi-effektiv indikation på att nåt är på, en 50%-tigt blinkande LED är inte ett exempel på det.

Poängen är att du kan variera den och indikera fler saker. Ett sakta kort blink med långt intervall för att indikera att den är på, snabba blink för något annat och fast sken för en tredje indikering. Ta som ett exempel en batteridriven laddbar pryl, vid batteridrift så kan korta blink indikera att den är på medan när den laddar kan du längre och längre blink indikera hur långt det är till fulladdat. Måhända onödigt men kostar ytterst lite extra per tillverkad enhet om led redan är kopplad till processorn.

Med en uC har du naturligtvis full möjlighet att göra som du vill med lysdioden, samtidigt tycker jag det är direkt töntigt hur alla utryckningsfordon av idag blinkar enligt nåt fantasifullt fjantigt mönster som nån finnig programmerare kommit på, för vad är det egentligen för fel på saftblandare?

Väldigt enkelt, saftblandare är mekanik. Mekanik är dömd till att frysa fast och kärva när den sitter långa stunder på ett biltak


Sedan kan jag hålla med om att en processor är inte given i varje design eller på varje kort, de flesta kort jag varit med och tagit fram senaste åren har varit helt processorlösa. Men det går inte att komma ifrån att de är ganska bra på att lösa saker som skulle kräva enorm yta av diskret logik för att åstadkomma utan dem.

[JimmyAndersson]

Roger:
Tack för ditt svar. Nu förstår jag mer hur du menar.
Och varför inte. Helt enkelt extra strömsnål lysdiod för indikering. Jag skulle inte ha något emot om det fanns. Förutsatt att de inte sitter i *alla* apparater, för då blir det ett galet jobbigt blinkande överallt.....

Ang. utryckningsfordon: Hur de blinkar är noga utstuderat både med syfte på maximal uppmärksamhet och för att man garanterat ska kunna skilja olika typer av fordon från varandra. -Även innan man ser själva fordonet.
(Hade man använt ”saftblandare” så hade inte färgblinda kunnat skilja på ljuset från en ambulans och en traktor. Och det vore inte så töntigt, eller hur? )

[Spisblinkaren]

Ni är för jävla sköna på det här forumet, stort tack!

Jag tänkte flumma på med det här inlägget för ämnet engagerar mig ganska mycket.

Har ni sett Opels (m.fl) töntiga rinnande blinkers?

För det första, gissa om dom är uC-styrda, för det andra, och lite återigen, vad är det för fel på en blinkande lampa?

Jag tycker det är så töntigt och onödigt att jag skrattar på mig!

Men som alla vet är det ju inte vad som finns under huven som är det viktigaste utan designen, suck säger jag bara.

Idag letade jag sen lite extra okunnigt efter ett astabilt relä i min elektronikbibel (ELFA 2008) men upptäckte att det bara fanns mono-stabila eller bi-stabila vilket ju gör att ett blinkers-relä i säg en gammal hederlig Amazon har lite elektronik i sig trots allt.

Dock är ett blinkers-relä bra mycket enklare än ett rinnande ljus, eller hur?

Och jag undrar vad MTBF för ett rinnande ljus är i relation till ett simpelt blinkers-relä, en sak lär vara säker och det är att blinkers-relät är lättare att byta

Det finns som sagt mängder med elektronik som kan skapas utan uC-inblandning, till exempel finns både CPLD och FPGA.

Såna lösningar är sedan inte lika beroende av databuss-bredder utan kan till exempel ha 3 signaler in och 23 ut, det är bara upp till den som probgrammerar, uC är å andra sidan väldigt strikta när det kommer till den biten.

Dessutom är fördröjningen från ingång till utgång i regel mycket kortare hos en FPGA för signalen/datat behöver inte gå vi ett gäng register eller ackumulatorer för att komma ut på bussen igen, signalen går bara rätt igenom med typisk fördröjning om en enda klockcykel.

Jag har personligen byggt en primitiv CPU (MC6809-inspirerad) som faktiskt kunde exekvera en instruktion helt felfritt (och då funkar väldigt mycket), instruktionen heter på Motorola-språk JMP och det är en extented-instruktion som alltså manipulerar adressbussen.

Denna byggde jag mha CPLD-teknik och nåt så fantastiskt intressant och roligt som grind-CAD (Xilinx, ECS), jag avskyr allt vad programmering innebär (förutom ECS, Assembler och LaTex).

Varianten behövde sedan naturligtvis uppgraderas lite så jag har lyckats porta en något mer avancerad konstruktion till en Spartan 3 FPGA, det som hindrar mig från att gå vidare är dels att det ju är en ytis (typiskt runt 200 pinnar med 0,5mm pitch) dels så har jag inte lyckats implementera hårdvarukodning av MUL/DIV vilket kommer slöa ner processorn samtidigt som det ändå går att realisera MUL/DIV mjukvarumässigt.

Gillar dock inte mjukvaru-lösningen men fattar bara inte hur man hårdvarumässigt (via ECS) skall kunna implementera MUL/DIV.

Synd för annars har jag konstruerat en MC6809 som går på 100MHz

MVH/Roger

[jah]

Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.

Flasher.jpg

...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.

/J

[Spisblinkaren]

Hej jah!

Det här måste jag bara testbygga!

Jag älskar enkla lösningar!

Fast jag vill också testbygga en annan sak, en AGC mha OTA som jag inte fattar speciellt mycket av men den är intressant.

Så två testbyggen i labbet (sängkammaren) snart alltså

MVH/Roger

[MadModder]

Det kanske är löjligt att använda en miljon transistorer.
Men det används mer material till fler visuella komponenter iom en diskret uppbyggd krets.
Mer lödtenn, mer laminat, mer koppar, mer plast, mer kisel, mer aluminium, mer färg, mer pengar, och mer ström.


Jag har dock inte använt en µC till min lysdiodblinkare, och har lika många komponenter till den som du, men bytte ut transistorerna mot en operationsförstärkare.
En sådan har ju massor av transistorer i sig, och min blinkar fortfarande. Snart 5 år.

[Palle500]

Roger ett original blinkersrelä till Volvo Amazon saknar helt elektronik, det består av en bimetallsplatta som värms upp av strömmen till blinkerslamporna (2x21W) och då bryter strömmen.
För att åter börja leda ström när plattan svalnat. Det är plattans växlande rörelse du hör som blinkersklicket.
Riktigt genialt att klura ut redan på 50-talet, sannolikt en tidigare uppfinning.

Adjustments.jpg

[HUGGBÄVERN]

Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.
Flasher.jpg


...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.

/J

WOW en Avalanchoscillator!!!!! Jag tänker bygga en spänningsstyrd sådan (exponentiell givetvis) till min modularsynt.

[Bjaellerud]

Jag har använt den här LED blinkaren.
http://www.imagineeringezine.com/PDF-FILES/ac14fls.pdf
Jag ville kunna få den att ge ordentliga blink med bara en cell, dvs 1,5 V.
Och det gör den verkligen.
Med en blå diod och två celler ger den ett kraftigt klipp i blinket som nästan bländar.
Nu minns jag inte om jag förlängde on-tiden lite, men det är lätt att göra genom att välja kondingar.


Varför göra allt så enkelt som möjligt när man kan krångla till det med en miljon transistorer och programvara, samt hög stb ström? menar någon
Men faktiskt en så enkel kretslösning fick LED:en att blinka, oroligt va?

Roy

[MadModder]

Den lilla µC jag föreslog har en stb-ström på 100nA.
300 år för att dra slut på ett 300mAh-batteri.
Kallar du det mycket så visst.

[Spisblinkaren]

Apropå minimalistiska blinkmojar så finns det ju den här udda varianten också.
Svår att använda rent praktiskt pga kondensatorns storlek, men lite kul tills man förstår varför det blir så.
Pulskvoten ligger i 1%-häraden eller lägre.
Flasher.jpg


...och till de som vill kommentera med att det saknas något i kretsen, så gör det inte det.
Man kan t.o.m skippa 100ohm också (kortsluta den)
Funkar inte med alla NPN, så om du ska testa så kör den angivna.

/J

Dra på trissor mannen, det fungerar!

Trissan är fullständigt felkopplad och har inte ens nån basström, ÄNDÅ funkar det

Jag tycker det är så roligt med elektronik för jag fattar fanimej ingenting

Jag får ett rätt häftigt "Fyrblink" som alltså är mer än på/av och det av en enda felkopplad trissa!

EN enda trissa och man fattar ändå inte, är inte det fascinerande?

MVH/Roger
PS
Bifogar video och bild. Satte vad jag hittade i gömmorna dvs 330uF, 10k och 100Ohm=0 som du rekommenderade (körde sen 15V och BC546B). Nu kan jag alltså ändra mitt uttalande ovan och säga att det bara behövs EN trissa för att generera en blinkande lysdiod, kontrasten mot uC-mängden av transistorer blir alltså ännu större

[Spisblinkaren]

Roger ett original blinkersrelä till Volvo Amazon saknar helt elektronik, det består av en bimetallsplatta som värms upp av strömmen till blinkerslamporna (2x21W) och då bryter strömmen.
För att åter börja leda ström när plattan svalnat. Det är plattans växlande rörelse du hör som blinkersklicket.
Riktigt genialt att klura ut redan på 50-talet, sannolikt en tidigare uppfinning.
Adjustments.jpg

Fasen vad Ni lär mig på det här forumet, det är underbart!

Jag misstänkte nämligen att det skulle finnas ett rent mekaniskt relä som kunde blinka med en lampa men kunde inte kilura ut funktionen och när jag scannade igenom alla ELFA's reläer (inklusive bil-reläer) blev jag att tro att det kanske trots allt krävdes lite elektronik.

Tänkte alltså inte alls i banor kring bimetall, för sånt förstår jag inte på.

Men nu är jag glad att jag faktiskt åtminstone instinktivt hade rätt, det finns rent mekaniska blinkers-relän.

Så uC för detta?

MVH/Roger