PDP-8a renovering

[anders_bzn]

Intressant läsning! Kapseln är av plast. Jag har klyvt plastkapslar på liknade sätt som du beskriver. Tittade inte så noga på bondtrådarna då.

Syra, jag har ju en kemistkompis också...

[MattisLind]

I ett tidigare inlägg så bytte jag åter igen en open-collector bussdrivkrets (7417). Jag har funderar på om bondtrådarna kanske släpper med ålder och fukt. Det är ofta kanske bara en av fyra eller i detta fallet sex drivare som inte fungerar. Så kretsen har ju inte brunnit upp helt. Jag tänkte att jag ville se hur sen såg ut inuti, att klyva kretsen är ju destruktivt så om det misslyckas så ser man ingenting alls. Men man kanske kunde röntga den! Då kom jag ihåg att jag har en god vän som har en sådan maskin på sitt jobb!

Var den möjligen tillverkad av National Semiconductor? I den HP9810 jag reparerade så var 12 av 13 trasiga chip från NS. En kille i USA hade tillgång till röntgen utrustning, men det gick tyvärr inte se något som helst fel på dem på det sättet. Det är något annat felsyndrom som uppstår. Kanske sker någon jonmigration i materialet på grund av inträngande fukt? HP-maskinen hade förvarats i en container i Norrköpings hamn under väldigt många år. I containern kunde säkert både bli fuktigt, varmt eller kallt under året.

[anders_bzn]

Du vet nog bättre hur kortet förvarats då det var det Option #1 som jag fick av dig! Vet inte vem som tillverkat kretsen, om man kollar på den 7417 som sitter till vänster om den inringade så var det en lika dan. Bilden visar kortet efter bytet av krets. Den bytta är märkt som den som sitter kvar, med DEC 7417.

[anders_bzn]

Om du inte redan skickat iväg beställning:

Eftersom du har fyra lediga pinnar i stiftlisten så vore det kanske en bra idé att dra banor från de pinnarna till någon slags lödytor eller liknande, för att kunna ansluta "egna övningar" där? T.ex. kort testkabel för att göra någon mätning direkt på ett närliggande kort eller liknande.

Det var försent. Det blev såhär:


Det finns kort att köpa för självkostnadspris. Jag beställde fler än jag behövde. 3/4 hundralapp + porto stycket.

[MattisLind]

Du vet nog bättre hur kortet förvarats då det var det Option #1 som jag fick av dig! Vet inte vem som tillverkat kretsen, om man kollar på den 7417 som sitter till vänster om den inringade så var det en lika dan.

Jaha. Det kortet har nog förvarats ganska torrt, men kallt på vintern. Det ser ut som ett Fairchild chip. Sådana har jag inte haft så mycket problem med. Fast OC chip då de används som linjedrivare kan ju bli utsatta för tunga laster så det kan kanske vara det som orsakade det.

[MiaM]

Cool med röntgenbilder!

Jag tycker att du ska maila tillverkaren (om du lyckas utröna vem det är) och fråga varför kretsen gått sönder efter så få år

Har du tur så kanske mailet skickas runt till det hamnar hos nån som verkligen har koll och ger ett vettigt svar.

[MattisLind]

Cool med röntgenbilder!

Jag tycker att du ska maila tillverkaren (om du lyckas utröna vem det är) och fråga varför kretsen gått sönder efter så få år

Har du tur så kanske mailet skickas runt till det hamnar hos nån som verkligen har koll och ger ett vettigt svar.

Det karaktäristiska F i all enkelhet ger att det är ett Fairchild chip.

Problemet är alla uppköp och sammanslagningar. Fairchild blev först en del av National Semiconductor och senare återigen ett separat företag. Fast då inom kraftelektronik så TTL kretsarna stannade nog kvar inom NS. NS är numera en del av Texas Instruments. Kan vara svårt att hitta någon inom TI som verkligen vet något om TTL chip tillverkade av Fairchild på 70-talet. Fast man kan ju ha tur... Den kille i USA som röntgade mina chip och som ändå var lite närmare dessa bolag hade svårt att få någon inom TI att intressera sig för mina trasiga NS chip...

[anders_bzn]

Du har bra koll på det här med gamla kretsar.

Jag funderar på om man skulle försöka gräva lite den akademiska vägen. Läsa lite in någon litteratur angående felanalys och halvledarfysik. Eller försöka hitta någon som studerat ämnet/forskat på högre nivå. Frågan är om någon forskat i vad som händer med kretsar när de åldras mycket.

[anders_bzn]

Det är ett tag sedan jag uppdaterade den här tråden, men datorn står fortfarande på min arbetsbänk. Maskinen bootade OS/8 utan problem. Men så bytte jag till mig en KK8E CPU som skulle vara testad och fungerande, men det gjorde den naturligtvis inte när jag stoppade den i min maskin. KK8E är samma CPU som sitter i PDP-8E, den består av fyra kort (quad wide) istället för ett (hex wide) som KK8A. Den är lite snabbare och har möjlighet att köra den med EAE optionen (dubbel fixpoint matteprocessor, enkelt uttryckt). Man kunde få den i PDP-8A också, men då hette datorn 8A620 istället för som min heter 8A420.

Nåväl, CPU:n KK8E är lagad, men datorn bootar inte OS/8 längre, efter många äventyr med tester så inser jag att diskpacken gått sönder. Så jag måste installera om OS/8. Det blir en intressant övning. Men först måste jag fixa ett annat problem. Datorn går nämligen inte att stänga av längre. Jag har felsökt problemet som finns på BA8C kortet, det sitter i mitten av datorn för att det ska vara svårt att laga det (känns det som).

Det sitter en liten trafo för manöver ström. Man har sedan en krets om tänder en triac som startar huvudtransformatorn. Den set ut så här:

Om jag bryter upp interlock så att den inte kan går ström i dioden i optokopplaren så går maskinen ändå. Mäter jag på TP så får jag 5V med manöverbrytaren i läge off och 10V med den i läge on. Men 5V tänder triacen utan problem.

Mäter jag över E-C på transistorn i optokopplaren så leder den även då datorn ska vara avstängd. Jag tror att den är trasig eller möjligen transistorn Q1. Intressant är att det sitter två kondensatorer och ett motstånd inpatchat som inte är med på schemat.

Frågan till församlingen är, vad är optokopplaren för något? Jag kan inte hitta något datablad på den. Den är märkt "Q2132" eller möjligen "02132" eller "O2132". 7629 är tillverkningsdatum skulle jag tro.

[G_Axelsson]

Jag kan inte säga nåt om optokopplaren, men det såg ordentligt skitigt ut både under optokopplaren och just ovanför den under järnkärnan i trafon, är det rost man ser där?
Om du har fått en brygga av oxider och annan skit under optokopplaren så kan du ha en kortslutning där. Ett skitigt kretskort som är i drift kan få metaller att vandra elektrolytiskt, frätas bort på ett ställe och deponeras på ett nytt i form av dendriter.

Jag skulle mäta resistansen mellan 5-4 och 5-6 på optokopplaren, den borde vara hög.

Jag reagerade också på att det är en lustig liten ledarstump mellan säkringen och den svarta basen av transformatorn, den bara slutar mitt på kortet. Men det ser ju ut som om det är ritat på det sättet.

Edit : Ser att du redan mätt EC-resistans och sett att den är låg, är det samma resistans om du byter plats mellan + och - vid resistansmätningen? Då har du en kortslutning. Montera bort optokopplaren och mät den lös så det inte är en kortslutning på kretskortet.

[anders_bzn]

Jag reagerade också på att det är en lustig liten ledarstump mellan säkringen och den svarta basen av transformatorn, den bara slutar mitt på kortet. Men det ser ju ut som om det är ritat på det sättet.

Det är sladden som går till triacens triggingång.

Edit : Ser att du redan mätt EC-resistans och sett att den är låg, är det samma resistans om du byter plats mellan + och - vid resistansmätningen? Då har du en kortslutning. Montera bort optokopplaren och mät den lös så det inte är en kortslutning på kretskortet.

Jag tror nog att opton är kass. Jag tänker byta den och transistorn samtidigt. Komponenterna är relativt billiga men jobbet att komma åt dem är drygt. Maskinen är byggd runt bakplanet och powerkortet känns det som. Kolla här: http://elektronikforumet.com/forum/view ... 2#p1063432

Jag har beställt opton 4N28 och transistorn MPS6531. Opton är en annan än original men borde kanske fungera. Jag vet ju inte data på originalopton.

[MiaM]

Men du vet att bas-emitter-sträckan i opton lastas med 51k och du vet strömförstärkningen i transistorn du beställt och du bör kunna veta strömmen till triac:en så därmed bör det gå att räkna på om opton du köpt bör passa.

M.v.h. Captain Obvious

[anders_bzn]

MiaM: Ingen dum ide! Jag gjorde som du föreslog och räknade lite på data från 4N28 optokopplaren och kom fram till att det är om man bortser från biaseringen på pottkanten med 10% CTR på optokopplaren. Med biaseringen så borde det alltså funka var min slutsats. Jag vet inte hur man räknar på biaseringen när jag inte hittade någon data angående detta i databladet: http://www.jameco.com/Jameco/Products/ProdDS/41013.pdf

Jag skruvade sönder datorn i atomer, det enda som var kvar i chassiet var huvudtransformatorn. När jag väl fick ut "power distribution board" så bytte jag både transistorn och optokopplaren.


Man ser optokopplaren och transistorn i jämte transformatorns övre hörn. Optokopplaren sitter dessutom lite under transformatorn så den var lite svår att byta.


De två raderna med kortkontakter är anslutningarna till regulatorkorten. Skruvplintraden är anslutningarna till huvudtransformatorns sekundärlindningar. Flatkabeln går till frontpanelen där av/på switchen sitter.


Baksidan, de gröna kablarna är limmade på kortet. Detta för det svårt om man inte vill lossa dem att lossa dem från transformatorn så man lättare skulle kunna plocka bort den för att byta optokopplaren.

Nu provade jag att sätta ihop de mest nödvändiga delarna för att kunna testa och det fungerade!

Sen har jag skruvat ihop hela datorn utom logikkorten, men snart är den förhoppningsvis komplett och fungerande. Jag ska stoppa i en serieport till så jag kan köra os8diskserver. Detta är ett sätt att emulera en RK05 disk som man kan boota ifrån. Praktiskt när jag ska flytta filer och för att fixa till en ny "installation" av OS8 på RL01 driven.

[larsbrinkhoff]

En annan intressant detalj att Unix skapades just för PDP-7, men jag tror inte det finns något kvar av detta.

Jodå. Här finns en del:
http://github.com/DoctorWkt/pdp7-unix

[pbgp]

Det är faktiskt väldigt nyligen som man hittade inkompletta assembly listningar som scannats och som några entusiaster nu försöker pyssla ihop till ett fungerande system. Förmodligen tillsammans med de få user space binärer som bevarats.

De gör ett bra jobb. Till en början visste de inte ens vilken assembler de skulle kunna använda