Engelska för strömbudget?
- 13th.Marine
- EF Sponsor
- Inlägg: 7315
- Blev medlem: 31 december 2004, 16:26:37
- Ort: Trelleborg
Re: Engelska för strömbudget?
Bero på om det avser ström mätt i ampere eller om det handlar om 'ström till en grej'
svenska ordet 'ström' är inte helt entydig...
om det handlar om ström mätt i ampere så torde 'current budget' vara närmast
'power budget' ser jag snarare som 'effekt budget'
svenska ordet 'ström' är inte helt entydig...
om det handlar om ström mätt i ampere så torde 'current budget' vara närmast
'power budget' ser jag snarare som 'effekt budget'
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 16500
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Engelska för strömbudget?
Men i svenskan avser man ofta tillåten effektförbrukning, fast mätt i ampere då spänningen sätts som konstant och given, när man talar om strömbudget.
Power budget är nog det bästa i detta sammanhanget.
Power budget är nog det bästa i detta sammanhanget.
Re: Engelska för strömbudget?
Power budget måste väl anses mer korrekt än energy budget eftersom det mycket oftare dimensionerad efter effektbehov än energibehov.
Re: Engelska för strömbudget?
"det mycket oftare dimensionerad efter effektbehov än energibehov" ?? 
Re: Engelska för strömbudget?
Ja det handlar väl om att t.ex. en generator eller en säkringsgrupp ska kunna försörja ett visst antal kraftförbrukare?
Energi där är då irrelevant eftersom energin beror på tiden.
Ska man dimensionera batteribankar så är det väl annorlunda, men det kallar man väl ändå inte för strömbudget?
Energi där är då irrelevant eftersom energin beror på tiden.
Ska man dimensionera batteribankar så är det väl annorlunda, men det kallar man väl ändå inte för strömbudget?
Re: Engelska för strömbudget?
och vad menar man med effektbehov?.
När det gäller dimensionering av säkringar och ledningar så är det ofta efter skenbara effekten i form av VA (VoltAmpere) man använder som effektbehov då det speglar effektförbrukningen i RMS-ström form av el-ledningsuppvärmning och säkringsuppvärmning. (detta gäller oavsett om det är fasförskjuten reaktiv ström från en elmotor eller distorderad kurvform strömmen med hög krest-faktor från en switchad nätaggregat)
Till detta bruka det också anges en ström på märkplåten - den anger den maximala strömmen som kan inträffa vid bruk av apparaten och brukar räknas av intergralen under ett antal perioder vid påslag, nätinkoppling eller start av motor.
Med andra ord på ett kylskåps märkplåt så kan det står 10 ampere, 230 VA (~ 1 ampere i strömförbrukning), 160 Watt och reklambladet så kanske det står 280 kWh/år
dvs. strömmen anger om det finns behov av trög säkring för att klara starten av kompressorn, den andra VA-värdet är en dimensionerande effektförbrukning om flera saker är inkopplad på samma säkring och underförstått max 2300 VA på en 10 A säkring, och det sista hur mycket energi per timme kompressorn drar när den arbetar, och av informationen från reklambladet så kan man estimera hur många timmar per dygn kompressorn arbetar och bestämmer driftsekonomin räknat över året.
När det gäller dimensionering av säkringar och ledningar så är det ofta efter skenbara effekten i form av VA (VoltAmpere) man använder som effektbehov då det speglar effektförbrukningen i RMS-ström form av el-ledningsuppvärmning och säkringsuppvärmning. (detta gäller oavsett om det är fasförskjuten reaktiv ström från en elmotor eller distorderad kurvform strömmen med hög krest-faktor från en switchad nätaggregat)
Till detta bruka det också anges en ström på märkplåten - den anger den maximala strömmen som kan inträffa vid bruk av apparaten och brukar räknas av intergralen under ett antal perioder vid påslag, nätinkoppling eller start av motor.
Med andra ord på ett kylskåps märkplåt så kan det står 10 ampere, 230 VA (~ 1 ampere i strömförbrukning), 160 Watt och reklambladet så kanske det står 280 kWh/år
dvs. strömmen anger om det finns behov av trög säkring för att klara starten av kompressorn, den andra VA-värdet är en dimensionerande effektförbrukning om flera saker är inkopplad på samma säkring och underförstått max 2300 VA på en 10 A säkring, och det sista hur mycket energi per timme kompressorn drar när den arbetar, och av informationen från reklambladet så kan man estimera hur många timmar per dygn kompressorn arbetar och bestämmer driftsekonomin räknat över året.
Re: Engelska för strömbudget?
Nu börjar ju översättningarna gå åt fel håll här, det var från det svenska "strömbudget" till engelska som det skulle översättas. "Effektbehov" kan vi alltså glömma.
Problemet är ju att på engelska betyder "power" så mycket. "kraftelektronik" heter "power electronics", "nätspänning" heller "mains power". Fast vi är ju inte bättre som pratar om 230 V som "starkström" oftare än "nätspänning".
Problemet är ju att på engelska betyder "power" så mycket. "kraftelektronik" heter "power electronics", "nätspänning" heller "mains power". Fast vi är ju inte bättre som pratar om 230 V som "starkström" oftare än "nätspänning".
Re: Engelska för strömbudget?
Min invändning var väl mer riktad mot att blanda in energi i det hela. Energi förhåller sig ju till effekt som laddning förhåller sig till ström.
-
rikkitikkitavi
- Inlägg: 16500
- Blev medlem: 21 juni 2003, 21:26:56
- Ort: Väster om Lund (0,67 mSv)
Re: Engelska för strömbudget?
Jag håller med. Håll energi utanför.
Och vad gäller power budget vs current budget så:
http://www.googlefight.com/index.php?la ... wer+budget
I princip oavgjort
Och vad gäller power budget vs current budget så:
http://www.googlefight.com/index.php?la ... wer+budget
I princip oavgjort
Re: Engelska för strömbudget?
Ooops .. har varit borta ett tag från forumet ...
Jo, jag har ju inte hittat på det svenska ordet själv utan snappat upp det (troligen här på forumet).
Jag tycker det är rätt bra beskrivning på det man gör när man beräknar den ström olika ledare och komponenter kommer att hantera när man kopplar på strömmen.
Strömbudgeten gör man väl förslagsvis när man är ganska nöjd med sin krets och tänker börja testa.
Det aktuella exemplet är mkt enkelt, en PWM-signal (Arduino) till en N-FET som styr en halogen-lampa (12V, 20W).
Då tänkte jag söka (googla) efter nån bra sida men "current budget" blev inge bra.
Sökning på "power budget" blev lite bättre (bla expert-mosfet-selection-utilizing-power-budget)
Ja det var sammanhanget. Ber om ursäkt att det inte var med från början men man tycker ju det e självklart när man sitter å kastar ur sig en fråga i all hast
Jo, jag har ju inte hittat på det svenska ordet själv utan snappat upp det (troligen här på forumet).
Jag tycker det är rätt bra beskrivning på det man gör när man beräknar den ström olika ledare och komponenter kommer att hantera när man kopplar på strömmen.
Strömbudgeten gör man väl förslagsvis när man är ganska nöjd med sin krets och tänker börja testa.
Det aktuella exemplet är mkt enkelt, en PWM-signal (Arduino) till en N-FET som styr en halogen-lampa (12V, 20W).
Då tänkte jag söka (googla) efter nån bra sida men "current budget" blev inge bra.
Sökning på "power budget" blev lite bättre (bla expert-mosfet-selection-utilizing-power-budget)
Ja det var sammanhanget. Ber om ursäkt att det inte var med från början men man tycker ju det e självklart när man sitter å kastar ur sig en fråga i all hast
