>Bifogar ett bevis på att du inte alltid vet vad du snackar om.
Det är inget nytt hur det fungerar, men när det kunnandet saknas så tror du att det är omvärlden som det är fel på.
Det finns oändliga mängder av varianter av koppling att studera vad gäller detta. Alla visar att du har fel. Prova en sökning med Google efter t.ex. "LED strip schematic" så slipper jag traggla grundkunskap med dej.
Klipper in text från
https://www.ledsupply.com/blog/wiring-l ... explained/ om parallelkoppling av dioder:
Another potential issue is that even when LEDs come from the same production batch (same binning) the forward voltage can still have a 20% tolerance. Varying voltages across separate strings results in the current not being divided equally. When one string draws more current than another, the LEDs being overdriven will heat up and their forward voltages will change more, resulting in more unequal current sharing; this is called thermal runaway.
Dessa rader text kan man iofs glömma om man bara ska driva en diod med endast någon mA i snitt. Det blir ingen då ingen skenade värme av betydelse för diodens livslängd och givetvis inget lyse av betydelse för evt. växtlighet.
Det finns ytterligare utöver tidigare välkända problem andra problem med denna typ av rena dumkoppling såsom att om en diod som evt redan drivs på gränsen till sin kapacitet parallellt med ett antal andra dioder utan separerande strömbegränsning, om dioden tröttnar och ger ett avbrott, så blir strömmen för hög i övriga dioder som får ta hand om hela "överskotts-strömmen" och härdsmältan sprider sej eftersom även dessa dioder redan drevs på sin max strömtålighet.
Hur var det nu du skrev, "bevis på att jag inte vet vad jag snackar om"? Detta är alltför enkelt för att ens ifrågasätta om man känner till hur dioder uppträder som halvledare. Kanske nytt för dej men läs då gärna på lite innan du utan någon egen kunskap påstår att jag inte vet vad jag skriver.
>En annan sak, E Kafeman ojjade sig över att det kommer blinka MEN då har han glömt bort CRT och interleaved 
Jag ger dej handfast fakta, att sen du inte riktigt förmår att ta till dej, är en annan sak. Förklarar på ibland väl låg basnivå, med långa texter som följd, inte för att jag inte tror att du kan, men du är i trotsåldern vad gäller att ta till dej fakta.
Försök förstå: Jag bryr mej inte om ifall dina lysdioder blinkar, växterna bryr sej troligen inte heller. Men det är dumt och oekonomiskt att göra som du gör och begränsar kraftigt ljusutbytet per lysdiod.
En lysdiods maximalt avgivna effekt (ljus och värme) har liknande begränsningar som för när man beräknar transistorer.
Ett enkelt exempel som är på nivå Ohms lag: Den blå lysdioden du valt har en absolut max tillåten ström på 30mA enligt databladet. Det förutsätter dessutom att dioden kyls för att inte komma utanför max-specen vad gäller temperaturen. Det är samma som för de flesta halvledare.
Denna lysdioden vill du mata med en växelspänning. Det innebär att du måste dimensionera max-strömmen för det ögonblick lysdioden lyser när peak på växelspänningen inträffar, vilket kommer vara en bråkdel av ena halvperioden. Resten av de bägge halvperiod-tiderna kommer lysdioden inte lysa alls. Somliga dioder tillåter högre peak-strömmar än medelströmmar, men inte denna dioden. Antagligen kommer du bränna dioden rätt kvickt om du tror dej kunna dimensionera en växelspänning till att ge en medelström på 20mA. Förstår att det är en nyhet att lysdioden enbart avger ljus så länge minsta angiven framspänning överskrids.
Då du inte är helt införstådd på hur sådant fungerar eller det lite mer avancerade problemet kring att t.ex. filtrerad stabiliserad DC ström är det som ger högst ljuseffektivitet relativt värmeförlust så tro för all del inte att jag ojjar mej över dina tillkortakommanden. Det ojande får du hantera själv med hjälp av crt, interleave och cykelpump eller vad det nu är som du tror det handlar om.
> idag finns ju en uppsjö enheter som samtliga inte säger ett skit eller vad säger Ni om Candela, Lumen, och Watt?
Det är inte idag, dessa måttenheter är långt över 100 år gamla, James Watt dog för 200 år sedan och är en effekt-enhet som inom elektroniken är allmänt känd som P som härleds ur U och I (spänning och ström) men som används i många andra sammanhang där man vill ha en måttenhet på effekt även inom mekanik.
Candela var ursprungligen en standard som beskrev avgiven ljusstyrka i alla riktningar från ett vax-ljus. Numera en mer exakt definierad standard då alla vaxljus inte avger samma ljusstyrka.
Det är naturligtvis inte "skit" att kunna mäta hur mycket något lyser? Andra enheter som du klassar som skit används när man vill kunna beskriva och mäta hur mycket en yta blir belyst, beroende på avstånd och storlek på ytan relativt en känd Candela-nivå. För ändamålet har man valt enkla måttenheter. med enkla samband: 1 candela = 1 lumen / steradian och 1 lumen = 1 lux*m².
Antag en ballong med en glödlampa inuti. Det kommer bli en viss ljusintensitet på ballongens yta. Om man nu blåser upp ballongen till dubbla diametern, vad händer med ljusintensiteten? Sådant är bra att kunna och gäller även för när man vill beräkna solintensitet på olika jordytor eller när man ska beräkna behovet av belysning på en arbetsbänk.
Om dessa enheter inte säjer dej "ett skit" så kan du vara lugn för att det säjer många andra desto mera.
>Dessutom, vem vet vad som behövs? Det vet väl bara växterna 
Varför inte kolla fakta? Det blir helt enkelt för mycket tokerier så det går inte bemöta allt och ge dej enkla länkar till data/fakta-blad fungerar ju inte enligt vad du själv uppger så det skiter jag tillbaka på.
Däremot kan det vara intressant för andra att veta att informationen är lättillgänglig.
Till att börja med, om det varit något alls med den forskarrapporten du läst borde du redan fått grundsvaren.
Ljuset för växterna, för att inte få med olika lamptypers effektivitet eller spridningsvinklar som komplicerande parametrar när man anger växters ljusbehov så mäter man tillfört ljus som antalet fotoner som träffar växten. Kallas PPFD, Photo Photon Flux Density och mäts i umol. Det är samma mol-enhet som används inom kemin för att mäta koncentrationer. Tänk dej ett dusch-munstycke som sprider ett vattendroppar i bestämd mängd och hastighet över en specifik yta.
Detta är kanske inte något av värde för den som köper en odlingslampa men för professionella stor-odlare är det viktigt med rätt mängd och kvalitet på ljuset. Fel ljus kostar pengar och ger försämrad avkastning vilket också avspeglar sej i odlarens plånbok.
Beräkningarna på ljusbehovet, för optimalt resultat ändrar det sej utefter växtcykeln och typ av växt.
Ju tätare bladverk och ju fler blad som utvecklas, ju mer skuggar växten sej själv och ljuset måste ibland då justeras för max avkastning. Växter kan växa genom huvudsaklig utbredning på bredden eller höjden är en annan parameter. som påverkar ljusbehovet
Odlar man något som ska blomma krävs större andel rött ljus vid blomningsfasen, utan rött ljus blommar sällan någon växt.
Många kryddväxter förlorar i smak utan rött ljus, blått ljus är bra för totala biomassan, grönt ljus krävs för att somliga växter ska utveckla rötter. Växter utan rötter kan inte ge för växten anpassat näringsupptag.
I princip alla växter har sitt ideala ljus och vatten-behov, anpassat efter växtplats och tusentals år av genetisk anpassning. De flesta växter vill ha ljusstyrkor som är i nivå med normalt dagsljus.
Inte en 100.000-del av dagsljuset som du planerar för.
Somliga växter vill ha kraftigt solljus. Den numera någorlunda lagliga odlingen av cannabis-plantor är sådant exempel. Det är dessutom en blommande växt, där dålig blomning kan helt fördärva odlingsresultatet.
För lysdioder har man problemet att optimalt ljus kommer ge växten för mycket värme, växten blir grillad, så därför måste överskottsvärmen ventileras bort. Av den anledningen är lysrör fortfarande ett mer ekonomiskt alternativ för många odlare. Det blir billigare plantbelysning efter att överskotts-värmen ventilerats bort.
Det finns flera sätt att beräkna ljusbehovet och bästa våglängder, det finns statistik från andra odlare och för de vanligare växterna finns enkla tabeller där man kan se optimala ljuset för växten över hela dess livscykel. Ett exempel på förenklad tabell:
https://www.horti-growlight.com/typical ... s-per-crop
Känner man till naturlig plats där växten trivs kan man därefter, när PPFD är känt, beräkna hur stor ljus-behovet för växten är genom denna typ av dokument:
https://www.extension.purdue.edu/extmed ... -238-w.pdf
Enkla beskrivning av vilka parametrar som finns för belysningen och hur olika typer av lampor lämpar sej finns även på svenska från SLU (Statens Lantbruks Universitet):
https://vaxthusljus.se/onewebmedia/LTV- ... 2015-3.pdf
Dessa dokument är överkurs för den som ska odla några plantor i en konservburk där ekonomiska utbytet förmodligen är dåligt och med en belysningsström som säkerligen kostar mer än vad man kan tjäna på att odla själv.
Det är mer nöjet att odla själv med lyckat resultat som är det som ofta är något värt i sammanhanget och kanske för att man bättre vet vilka kemikalier som tillförts under växtprocessen.
Växter, för att de ska växa är betydelsen av ljus en enkel matematik, växterna behöver tillföras lika mycket energi som de avger i växtmassa. Det finns inga evighetsmaskiner som ger mer energi än vad som tillförs, gäller även växter. Visst tillförs energi även som gödningsämnen och upptag av CO² men det finns inga växter som klarar att få sitt ljusbehov ersatt av gödningsmedel. De kommer då ruttna bort.
Energi är effekt över tid där stor del av ljuset står för tillförseln av energi till växten. Väljer man då att bara tillföra en obetydlig mängd ljus, en 100.000-del av vad växten vill ha, så kan man inte räkna med att få mer energi tillbaka än vad man tillför.
Det är så pass enkelt men tydligen obegripligt om man tror att referenser till CRT & interleave har med saken att göra.
Skärpning Roger, detta är så enkel matte och logik att även du borde klara det.
