Svenska ElektronikForumet
http://elektronikforumet.com/forum/

Bygge av transistortestare
http://elektronikforumet.com/forum/viewtopic.php?f=52&t=83862

Författare:  rogerk8 [ 23.36 2016-08-30 ]
Inläggsrubrik:  Bygge av transistortestare

Hej!

I den här tråden kommer jag sparka liv i ett sedan tre år tillbaka vilande projekt.

Allt är enligt min nya devis dvs att försöka få färdigställt alla mina 36 projekt (varav runt 10 är färdiga och runt 10 nästan färdiga) utan att dra på mig fler.

Lustigt nog har jag inte ens skapat en tråd för detta projektet trots att det nästan är klart.

Jag bestämde mig dock idag för att eliminera +/-5V som matning och istället för att köra HC-MOS så har jag gått över till 4000-serien.

All styrelektronik kommer matas med +/-12V (inklusive digitala kretsar) detta för att jag önskar kunna köra på en av dom 12V AC/AC adaptrar jag har liggandes och skräpandes.

Eftersom min transistortestare avses kopplas till ett oscilloskop för visning av I/V-kurvorna så skippar jag, i detta unika fallet, batteridrift (+/-9V).

Dock har jag bestämt mig för att kunna testa effekttransistorer vid minst 24V/5A och jag vet inte riktigt hur jag ska lösa det än.

Linjärt går men det blir nästan ofattbart klumpigt med typ 300VA's trafo (ty +/-24V/5A önskas även om båda lindningarna faktiskt aldrig körs samtidigt kommer jag nu på, ni ser vad man lär sig av att bara skriva ner tankarna :) ).

Men linjärt har man också ett annat problem, rippel och dom enorma kondingar som behövs, man kan dock öka spänningen typ 5V och låta det rippla, vid 5A krävs då "bara" 10mF för 5Vpp rippel har jag räknat ut men sen ska detta serieregleras och 5A regulatorer haglar det ju inte direkt av, även om jag kan knepet med tre trissor ;)

Nej, jag tror jag satsar på SMPS istället, egentligen räcker det faktiskt med en för man kör antingen NPN- eller PNP-test och fet brytare bara även om man kanske kan lära sig bryta i strömlöst tillstånd...?

Fast här faller en grej, på nåt fascinerande sätt håller min ordinarie och misslyckade KPS (Power Supply) på att utvecklas till ett komplett labbsystem, men dess KSU (Supply Unit) behöver soppa och tanken var att KTD (Transformer Device, en del av KPS) skulle förse KSU med soppa så ja, jag behöver två högeffekt matningsspänningar eller SMPS även om jag faktiskt normalt sätt bara drar (hög) ström från typ plus-utgången av KSU samtidigt som minus måste finnas pga OP.

Jag kommer således inte runt problemet, jag måste ha två SMPS.

Jag har en flummig plan på att fråga min Kina-kontakt om han kan skräddarsy en "stereo" 24V/5A åt mig men det lär kosta skjortan även om jag faktiskt har nytta av ett par i min planerade uppgradering av KFA (JFET Effektförstärkare, idag ynka 4W) också, fast just nu är jag osäker på vilken ström jag behöver där, misstänker 24V/12A...

MVH/Roger
PS
Schemat visar först en självsvängande inverterare (IC1a), denna signal integreras sedan i IC2a varvid IC1's fyrkantvåg görs om till en trekantvåg, denna signal är dock lite olämpligt inverterad och är dessutom symmetrisk runt noll och inte strängt större än noll vilket IC2b fixar till, dvs ut kommer en trekant mellan 0V och 5V.

IC3 är en dekadräknare och räknar således bara från 0 till 9 (tio tillstånd), denna räknare (4029) som jag bara råkat hitta är nog bland den mest universiella räknare jag någonsin skådat för den kan både räkna binärt och dekadmässigt, både räkna upp och ner samt har även preset för (asynkron) parallell laddning av utgångstillstånden (dessa pinnar är bortfiltrerade i ritningen), dessutom har den carry_out/in så man kan lätt kaskadkoppla räknare, fantastiskt!

IC3 verkar behöva, vilket jag just nu inte riktigt förstår, en invertering av IC1's utgång för att det ska funka, denna signal skickas i vilket fall in som klocka till IC3 vars utgångar kopplas in på en R2R-stege som D/A-omvandlar värdet och ger en trappstegsformad signal ut och in på IC2c som nivåanpassar till "TTL" fast med fel fas, IC2d vänder sen fasen och möjliggör kalibrering av bas/gate-nivån.

Författare:  netrunner [ 10.20 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ett annat sätt är att anpassa kravspecen efter vad som är rimligt att få tag på?

EDIT: Om man inte ska sälja grejerna i ett eget företag så kan man ju publicera det man gör så att någon annan kan bygga en kopia och dra nytta av allt ditt slit.

Väljer man den vägen så är det ju smart om man bara håller sig till delar som är rimliga att få tag på även om det kostar 10kr mer eller inte får exakt optimerade prestanda.

Det finns många projekt publicerade som bygger på ett lyckligt fynd av en komponent som är 1 på miljonen att någon annan ska hitta.

Andra projekt bygger på ett stor kretskort som ... vid närmare granskning kan ersättas till 90% av en arduino.

Författare:  SeniorLemuren [ 10.46 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Eftersom min transistortestare avses kopplas till ett oscilloskop för visning av I/V-kurvorna så skippar jag, i detta unika fallet, batteridrift (+/-9V).

Kunde det inte vara fiffigt att integrera en 3,5" TFT för att presentera kurvorna på. Finns ju med upplösning 320 x 480 pixel för en hundring på ebay. Blir ju lätt att ta med om man slipper släp på ett oscilloskop. :)

Författare:  SM6XUN [ 11.29 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ibland är det enklare att köpa en, denna kopplas med USB till din PC och ger dig alla kurvor du kan önska :wink:
http://www.peakelec.co.uk/acatalog/dca75-dca-pro.html

Författare:  SeniorLemuren [ 14.07 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu är det ju inte direkt enklare att släpa med sig en PC än ett oscilloskop tycker jag. :doubt: Sedan, att man bygger prylar är ju många gånger för att man tycker själva konstruerandet och byggandet är kul. Dessutom får man exakt vad man vill ha, ofta till en billigare penning. Så detta med köp, det köper inte jag. :)

Författare:  TomasL [ 14.41 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det beror väl på vad för någon PC man har, en Surface tar ju inte mer plats än ett kollegieblock, och väger inte mer heller.

Författare:  rogerk8 [ 17.33 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

netrunner skrev:
Ett annat sätt är att anpassa kravspecen efter vad som är rimligt att få tag på?

EDIT: Om man inte ska sälja grejerna i ett eget företag så kan man ju publicera det man gör så att någon annan kan bygga en kopia och dra nytta av allt ditt slit.

Väljer man den vägen så är det ju smart om man bara håller sig till delar som är rimliga att få tag på även om det kostar 10kr mer eller inte får exakt optimerade prestanda.

Det finns många projekt publicerade som bygger på ett lyckligt fynd av en komponent som är 1 på miljonen att någon annan ska hitta.

Andra projekt bygger på ett stor kretskort som ... vid närmare granskning kan ersättas till 90% av en arduino.


Hej netrunner!

Tack för din kommentar!

SeniorLemuren ovan förstår precis vad det handlar om, jag tycker det är roligt att konstruera och fysiskt bygga saker samtidigt som jag tycker det är roligt att hjälpa andra genom att förklara så mycket detaljer som möjligt, det är därför jag alltid signerar mina konstruktioner med "Copyleft".

Och att jag skulle få för mig att köpa saker som jag själv känner att jag kan bygga, nej tack, det köper inte jag heller (inte ens om det skulle bli billigare).

MVH/Roger
PS
En rolig anektdot: Jag byggde för några år sedan en mycket primitiv CPU (6809-typ) mha en CPLD från Xilinx, jag kämpade rätt länge med den och köpte på mig delar pö om pö under några år. Till slut fick jag mycket vitala delar av CPU'n att fungera trots att i princip bara en instruktion fungerade riktigt vilket var JMP. Så min CPU kunde alltså hoppa dvs bussar, register, PC osv fungerade som dom skulle (speciellt databussen var svår att implementera). Men så en dag träffade jag en gammal skolkamrat och då berättade jag om detta roliga samt sa att min CPU kostade runt 3000 att bygga, han sa då helt seriöst att jag borde köpt en CPU för 10 spänn istället... :D

Författare:  rogerk8 [ 18.03 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

SeniorLemuren skrev:
rogerk8 skrev:
Eftersom min transistortestare avses kopplas till ett oscilloskop för visning av I/V-kurvorna så skippar jag, i detta unika fallet, batteridrift (+/-9V).

Kunde det inte vara fiffigt att integrera en 3,5" TFT för att presentera kurvorna på. Finns ju med upplösning 320 x 480 pixel för en hundring på ebay. Blir ju lätt att ta med om man slipper släp på ett oscilloskop. :)


Det här är faktiskt ett väldigt intressant förslag!

Jag ville nämligen inte gärna överge batteridrift ty en teknikerskada jag har är (bl.a) att vara konsekvent.

Dock såg jag inte riktigt vitsen med batteridrift i detta fallet för oscilloskop är i min värld fortfarande av CRT-typ...

Samtidigt blev jag att tänka på om man skulle vilja plotta I/V-diagram på transistorer nån annanstans än i labbet.

Skullle man liksom vilja göra det i vardagsrummet, ja kanske, men då har man inget (otympligt) skåp, tänkte jag.

Skulle man vilja göra samma sak i stugan, samma problem där.

Men en liten TFT-skärm som tydligen inte ens behöver kosta så mycket, det är faktiskt intressant (om än på sikt).

Iom denna trevliga kommentar kommer jag implementera batteridrift i min KTT.

Så tack för tipset :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.23 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kom på att det inte är så enkelt att även ha batteridrift ty jag använder matningen som referens.

Sen vill jag att ipluggning av AC/AC-adaptern (pluggen) ska ge en något högre spänning (12V) medans batteridrift ju ger 9V detta för att skapa en automatik med avseende på vilken källa som skall nyttjas (när man trycker i pluggen kopplas batteriet automatiskt ur om pluggen ger högre spänning än batteriet, käck finess tycker jag).

Problemet jag har är att jag nyttjar matningen som referens in till OP-amparna.

Men säg att jag Zener-reglerar istället till typ 4,7V som är en bra bit under den spänning ett 9V har när det kan betraktas som slut (<6V).

Det blir faktiskt lite svårt ändå för Main (KTT) av den här konstruktionen innehåller lite högre strömuttag från referenserna (<0,5A) också.

Men jag ska klura på detta, 5V-reg (Vdd) som nyligen har rationaliserats bort (iom 4000-serien) känner jag är korrekt, dock.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.42 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag konstruerat om gränssnittet (KTI) så att det ska vara relativt oberoende av 12/9V matning.

Den delen var inte så svår, KTT blir värre :)

MVH/Roger
PS
Fet är ny.

EDIT: Mindre ändringar, speciellt Zenerströmmen har skruvats ner.

Författare:  rogerk8 [ 19.13 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag skissat på matningen (KTS).

Jag är lite osäker på om jag verkligen behöver dioder på från KSU, jag tror inte det för säg en brygga (om det inte blir en SMPS (Switched Mode Power Supply) är högimpediv på utgången (motriktade dioder) så den vägen borde det inte vara nåt problem att skippa högströms-dioder.

På utgången av KTA ska sen samma KSU-signal mata en 100mA/5A switch för NPN/PNP-test av trissor, den diodkoppling jag gör där när jag säger att AC-mat och batteri-mat ska kunna förse NPN/PNP med minst 9V, den vet jag inte om den är korrekt.

I AC-mod och batter-mod är tanken att max 100mA skall kunna testas hos småsignaltransistorer, 5A ska bara kunna testas med seriös matning (dvs KSU inkopplad) men jag vill styra upp det så att AC/Batt bara kan ge 100mA till trissor, detta mycket för att 5A ur batteri inte är så lämpligt samtidigt som 5A från min tilltänkta AC/AC-adapter (1,7A) inte är möjlig, så jag vill ha ett strömskydd där.

Ska lura mer på det här.

Laddar upp tillfälligt schema.

MVH/Roger
PS
EDIT: Mindre ändringar, speciellt LED-strömmen har skruvats ner

Författare:  HUGGBÄVERN [ 20.18 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har du ett blockschema?

Författare:  rogerk8 [ 23.26 2016-08-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nej tyvärr, blockschemat sitter i huvet ;)

Jag har nu gjort om KTT-delen så att den funkar för både batteri, AC och KTD (5A).

Jag blev en stund tveksam till supply-delen för KTD (Transformer Device) kommer förhoppningsvis kunna leverera +/-24V/5A men batterierna och AC-väggvårtan (1,7A) samt, framför allt, 1N4007 (1A) klarar det inte.

Jag vet inte vad som är bäst men en sak är säker, dioderna tål bra mycket högre ström kortvarigt och hög ström kommer bara svepas i runt 1ms.

Sen har vi regulatorerna, kikade i databladen och det står inte jättetydligt men 7812 tycks tåla runt 1,5A (även peak).

Kruxet är bara att för att göra det seriöst så att det blir tåligt skulle jag behöva en sexpolig brytare med två lägen som i princip även skulle behöva kunna bryta 5A, jag skiter i det :)

Nu får man vara vaken på det strömområde man valt (funderar på vippbrytare med låsarm) för annars kan man bränna framförallt dioderna.

Jag skulle kunna byta till 3A-dioder men jag vill hellre köra med sådana jag har i lager (dvs 1N4007).

MVH/Roger
PS
Jag har precis fått levererat ett par prover på feta dioder från ELFA. Kanske jag skaffar mig ett lager 6A100 (i R6-kapsel, 6A/1000V).

EDIT: Mindre ändringar, speciellt har Zenerströmmarna skruvats ner och förstärkningsfaktorn för IC6d ändrats.

Författare:  netrunner [ 10.05 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu är det ganska filosofiskt men om man vill använda sin hobby till att skapa en bättre värld ... genom att hjälpa andra så kan man ta någon av dom "open hardware" projekt som finns och hjälpa till att göra dom bättre.

Dels får man en stor del av jobbet "gratis" och dels gör man det ännu bättre, lyfter projektet till en ny nivå! Istället för att bara göra "en till av samma".

Ett ganska stort projekt är detta... som dock kan förbättras. En sak som skulle vara bra är tex blåtand till mobilen med en app så att man tex kan få upp wikipediaartikeln eller se kurvor.

Ett annat alternativ är att göra en "power add-on" så man kan se lite grafer över ström.

http://www.instructables.com/id/AVR-Transistor-Tester/

Författare:  HUGGBÄVERN [ 11.25 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Eller om man ska uppfinna på hjulet på nytt, titta på moduler som tar hand om "enkla" funktioner och som inte ligger i projektets kärnområde, typ displeydrivning, AC/DC, DC/DC-omvandlare, signalgeneratorer ...

OCH, därför jag nämnde det, ett blockschema, en krav- och/eller projektspec. Även om de flesta härinne gillar elektronik är det nog svårt att få lite välluststön av att titta på blandade scheman när man inte vat hur det är tänkt.
Eller för att parafrasera Cheshirekatten: "Vet man inte vart man är på väg kan man hamna någon annanstans ..."

Författare:  rogerk8 [ 16.38 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har tänkt lite idag, Zener-reglering är inte någon exkakt reglering för dels finns det lite tolerans på själva Zener-knät, dels ändras Zenerspänningen något map ström.

I grova drag får jag en strömvariation från 1mA (9V-batt=6V, slut) till 6mA (12V-matning från AC), därför kommer jag minst få en uppskattad spänningsvariation om säkert 10%.

MEN, Good Enough är först och främst min devis samtidigt som det lilla felet är systematiskt dvs om du sitter och testar två transistorer på rad (i batteridrift) och du gör det under relativt kort tidsspann så kommer det vara lika mycket fel på den ena som den andra transistorn samtidigt som denna transistortestare inte ens är tänkt att vara modell TopNotch (dvs som vanligt :D ) och dessutom är precisionen i själva beaktandet av kurvan på (det analoga) skåpet inte så hög.

Tänkte ändå ett tag 7805/7905 men jag får problem för jag anser att ett 9V-batteri är slut vid 6V och med en 5V-regulator har jag då bara 1V att reglera med, det blir för lite, dessutom ska dom blöda minst 5mA har jag läst vilket får batteriförbrukningen att sticka i väg (zenerna drar totalt minst 2mA), hellre Zener och något oexakta data.

Jag har förresten ytterligare en Zener-reglering (2V7) fast här vill jag minnas att "problemet" är ännu större ty dess knä är inte lika skarpt på dessa små spänningar, kanske jag kör blå LED istället.

Slutligen, att använda Zener som jag planerar ger konstruktionen mer struktur ty annars skulle man behöva hämta spänningarna från KTS hela tiden, nu ligger dom väldefinierade vid varje IC.

MVH/Roger
PS
Jag kom på ett litet problem på bussen idag, dekadräknaren räknar tio tillstånd (0-9) vilket bara ger 9 steg (ty noll är noll mA, typ) varvid min Ib/Ug-kalibrering inte stämmer. Jag har tidigare gjort en fix för detta (nyttjade HC163 + NAND-avkodare) som resetade den binära räknaren (synkront) vid tillstånd Ah, då fick jag 10 tillstånd men när jag ville gå över till 4000-serien (för att slippa 7805-böket) så fick jag tag i en annan typ av räknare (4029) som dock kan asynkront resetas (mha Preset+nollor på JAM Inputs) samtidigt som jag kände att KTI blev att se enklare ut utan detta specialtillägg. Kanske jag dock inför det ändå för typ 0-1mA@0,1mA/steg vill man ju ha.

Författare:  rogerk8 [ 17.23 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar några roliga oscilloskopsbilder jag skapade vid ett testbygge för typ tre år sedan.

Märkligt nog hittar jag ingen tråd om detta på forumet, jag som nästan slaviskt laddar upp allt kul till EF :)

Fast jag ser att kortnumret är mycket lågt, dvs jag hade precis köpt kameran.

Här kommer dom i alla fall (som jag hittade tack vare datummärkningen i mina Paint-filer som oftast är från det datumet då projektet började).

Mycket nöje!

MVH/Roger
PS
Jag har som sagt ingen dokumentation men jag ska försöka gissa :)

Det känns som om MiaM gav mig förbättringstips angående det här projektet, kanske jag skrev om det här i en annan tråd vars titel inte korrelerar.

Författare:  rogerk8 [ 20.18 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag ändrat i KTI så att den ska kunna ge tio "trappsteg" (11 tillstånd, 10 steg).

Den här ändringen är inte idiotsäker för vad som händer är att när räknaren når värdet 11 (Bh) så nollställs den så snabbt det går dvs asynkront men eftersom det tar en liiiiten stund för att (p)reset ska få sin signal (via speciellt AND-grindens fördröjning) så hinner räknaren, eller snarare R2R-stegen, generera det elfte tillståndet i säg 100ns (ty "långsam" logikfamilj) varvid en glitch som början till den elfte "linjen" kan komma att synas, synkron reset hade varit bättre (som min ordinarie HC163 hade).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.07 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag byggt om KTS, dvs strömförsörjningen.

Ville att allt som har med Power att göra ska tillhöra KTS, förmodligen kommer det att bli ett separat kort för jag tvivlar på att hela projektet får plats på ett halvt EU :)

Jag är mycket nöjd, det enda jag inte är så nöjd över är det faktum att 5A-inställningen gör så att strömmen begränsas till 5A (först) även i AC/Batt-fallet och det kan få till följd att speciellt dioderna brinner upp.

Ska nog överväga andra dioder för teoretiskt kan kanske 9V-batterier leverera 5A samtidigt som 7812/7912 (AC drive) stoppar vid runt 1,5A utan att gå sönder (strömgräns).

Det är således egentligen batteriernas strömkapacitet (och/eller dioderna) som känns kunna stjälpa projektet, detta samtidig som hög ström levereras under mycket korta tider (~1ms/nivå).

Frågan är alltså vad jag kan få ur batterierna, strömmässigt.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.02 2016-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

soundbrigade skrev:
Eller om man ska uppfinna på hjulet på nytt, titta på moduler som tar hand om "enkla" funktioner och som inte ligger i projektets kärnområde, typ displeydrivning, AC/DC, DC/DC-omvandlare, signalgeneratorer ...

OCH, därför jag nämnde det, ett blockschema, en krav- och/eller projektspec. Även om de flesta härinne gillar elektronik är det nog svårt att få lite välluststön av att titta på blandade scheman när man inte vat hur det är tänkt.
Eller för att parafrasera Cheshirekatten: "Vet man inte vart man är på väg kan man hamna någon annanstans ..."


Jag är väldigt trött på att höra dig tjata om det här med att man inte ska uppfinna hjulet på nytt.

Du fattar tydligen inte alls vad det är med elektronik som jag tycker är roligt.

Lycka till med dina plagiat av andras konstruktioner, du lär inte lära dig speciellt mycket.

Måste vara jobbigt att erkänna när ett bygge är klart att det du knåpat ihop hade andra kommit på.

Jag tycker faktiskt inte det är fel men det är inte det jag tycker är roligt.

Knepigt att du inte kan fatta det.

MVH/Roger

Författare:  MiaM [ 01.44 2016-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Det känns som om MiaM gav mig förbättringstips angående det här projektet, kanske jag skrev om det här i en annan tråd vars titel inte korrelerar.


Det minns jag inte, men jag fortsätter väl genom att påpeka att det är väl lite på gränsen att ha 25V spänningstålighet på små glättnings/avkopplingskondingar (3,3µF tror jag att det stod i schemat) i nätdelen där du ansluter ett 24V-nätagg. Minsta spänningsökning så är du utanför specen.

Vet inte vad tumregeln/praxis är men nog brukar man ha lite mer marginal på elektrolyter?

(P.S. jag har inte läst allt i tråden ordentligt ännu, fick bara syn på just detta)

Författare:  HUGGBÄVERN [ 08.00 2016-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Citera:
Vet inte vad tumregeln/praxis är men nog brukar man ha lite mer marginal på elektrolyter?

85-90% max! En kondensator som ska bär 24V ska ha en märkspänning på 30V. Nu finns väl inga 30-Voltare varför 50V är att välja.
Det här är inga EU-regler, men är praxis hos elektronikföretag som lärt sig läxan ordentligt.

Elektrolyter består av två poler. Det ena utgörs av en metallfolie (aluminium) som etsas så ytan blir ruggad (ser ut som ett bergslandskap) för att därigeneom få maximal yta. Den andra polen utgörs av saltlösningen, vilken inte är något man ska handskas med utan skydd.
Kondensatorn formeras genom att en spänning anbringas över polerna så ett oxidskikt växer fram på foliet. Det är oxiden som är dielektrikat. Genom etsningen får man större yta, vilket, enligt, kondensatorformler, ger högre kapacitans.
Dagens tillverkningsprocess ger oss kondensatorer med mycket liten spridning gällande kapacitans och spänningstålighet och står det 25V på kåpan, ska kondensatorn gå åt fanders vid 25.1V, annars har ju produktionen misslyckats med sina snäva kvalitetskrav.
Att ligga på gränsen är oklokt. Tillfälliga spänningsvariationer, smärre statistiska variationer och annat kan trigga en elektrolytisk tsunami.

Författare:  rogerk8 [ 18.12 2016-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

MiaM skrev:
rogerk8 skrev:
Det känns som om MiaM gav mig förbättringstips angående det här projektet, kanske jag skrev om det här i en annan tråd vars titel inte korrelerar.


Det minns jag inte, men jag fortsätter väl genom att påpeka att det är väl lite på gränsen att ha 25V spänningstålighet på små glättnings/avkopplingskondingar (3,3µF tror jag att det stod i schemat) i nätdelen där du ansluter ett 24V-nätagg. Minsta spänningsökning så är du utanför specen.

Vet inte vad tumregeln/praxis är men nog brukar man ha lite mer marginal på elektrolyter?

(P.S. jag har inte läst allt i tråden ordentligt ännu, fick bara syn på just detta)


Hej MiaM!

Det står inte 3u3, det står 3m3 dvs 3,3 mF.

Sen har du dock rätt i att spänningståligheten är lite väl på gränsen men jag har liksom ett gäng 3m3/25V liggande :)

Dessutom kan det hända att jag bygger ett SMPS (+/-24V/5A) på nåt sätt och då är marginalen tillräcklig (även om så stora kondingar som 3m3 samtidigt blir onödigt).

Preliminärt blir det dock ett linjärt agg som driver och dels behövs då dom kondingarna, dels behövs då större spänningstålighet, finns ju liksom 24VAC-trafos och om jag då vill ha 24V ut så har jag 24V*sqrt(2)-3V-24V~>6Vpp i rippelmarginal och 5A/3m3*0,02(HW)=30Vpp :D

Ser nu att min KSU (Supply Unit) är feldimensionerad, vill minnas jag hade 3m3 X2 per "kanal" samtidigt som jag där vill ha 2A max och med 2A får jag 2A/5A/2Lytar*30=6Vpp i rippel, men vänta nu den var ju dimensionerad för 12V fast peak(12V)=17V och -3V -12V så har jag bara 2Vpp rippelmarginal kvar dvs kondingarna skulle behöva vara minst 3ggr större, med andra ord behöver jag 10mF*2 per kanal bara för att klara 2A vid 12VDC och 12VAC matning.

Jag tummar inte på 12VAC-matning för jag har nämligen ett helt gäng 12VAC/20VA väggvårtor liggandes fast observera att detta är för "Stand-Alone"-bruk.

Såsom min KPS (Power Supply) håller på att utvecklas så matas allt mha min KTD (Transformer Device) istället och den funderar jag på att göra switchad och om jag gör den switchad så kommer jag varken behöva stora kondingar eller hög spänningstålighet på dom kondingarna.

KTD är i princip bara tänkt att vara en ren transformator (för att kopplas in till KSU) men jag överväger nu om den inte borde vara en SMPS istället, detta lite för jag insåg plötsligt att den skulle kunna likrikta och glätta oreglerat i KTD men att allt skulle bli gigantiskt med avseende på transformatorstorlek ock kondingar, en eventuellt SMPS skulle sen kunna mata min KSU (Supply Unit) och alla andra delar i KPS.

MVH/Roger
PS
Bifogar min skiss över hur KPS håller på att utvecklas, det verkar kunna bli ett helt labbaggregat modell det enda man behöver av det :)

Författare:  rogerk8 [ 23.27 2016-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu ritat om KTT något.

Jag har tagit bort effektdelen och infört min KTS-modul istället.

Schemat blir då renare och man kan koncentrera sig på vesentligheterna.

Nu börjar jag få överblick över det här projektet, det känns "do-able".

Bifogar schemat.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.37 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har bestämt mig för att provbygga KTI först ty jag är aningen osäker på om det fungerar (kan få en jobbig glitch iom elfte tillståndet, hade hellre sett en synkron reset).

Samtidigt är nog den glitchen så liten (<100ns) att den kanske inte ens syns på skåpet.

Iom att jag bytt till 4000-serien och inte har de kretsarna hemma så måste jag vänta tills jag fått beställt dom.

KTT känner jag mig relativt säker på, även KTS så dessa kommer jag cadda asap.

MVH/Roger
PS
Kan ju inte bara beställa ett par logikkretsar så jag får hitta på nåt mer jag behöver innan beställning går iväg. En fyrdubbel Railt-to-Rail OP med standardkonfiguration (jävlar, jag kom nu på att den även behöver tåla +/-24V men snabb behöver den inte vara ty ~1kHz) är dock också önskvärd.

Författare:  SeniorLemuren [ 18.05 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tänkte erbjuda att skicka 2 st LMC6482 som är dubbla, men det funkar ju inte om du behöver 24V. Dessa tål max 16V.

Författare:  HUGGBÄVERN [ 18.10 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vill du ha lite roligt kan du ju pyssla med sekvenslogik och bygga en 11-räknare (eller om det var tio) som är helt synkron. Det var nära 40 år sedan jag sysslade med kombinatorik och står över med idéer.

Jag tror annars att du har väldigt kort glitch = omärkligt (omätbart).

Författare:  rogerk8 [ 18.29 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

SeniorLemuren skrev:
Tänkte erbjuda att skicka 2 st LMC6482 som är dubbla, men det funkar ju inte om du behöver 24V. Dessa tål max 16V.


Tack ändå!

Då +/-18V är väldigt vanligt och i praktiken maximalt vad kommersiella OP tycks tåla så överväger jag nu att bygga ihop min KOP (som borde klara +/-30V) men den är caddad på ett halvt EU-kort vilket blir klumpigt, mins sagt.

En tanke som har slagit mig är att en kompis kan få cadda den som ytmonterad (hatar ytmonterat :) ) så att den kanske tom får plats i en DIL28-kapsel.

Min KOP är inte en Rail-to-Rail men bra nära.

En annan variant är min KTA som också klarar typ +/-30V men också är byggd på ett halvt EU, det kortet är emellertid klart så tillvida att jag har tio PCB av dom, maxström är +/-10A men det finns inget överströmsskydd :)

MVH/Roger

Författare:  HUGGBÄVERN [ 19.46 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

ARDUINO!!!! Det här vore kanske något för en liten mikromaskin!!!! :idea:

Författare:  rogerk8 [ 20.09 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

soundbrigade skrev:
Vill du ha lite roligt kan du ju pyssla med sekvenslogik och bygga en 11-räknare (eller om det var tio) som är helt synkron. Det var nära 40 år sedan jag sysslade med kombinatorik och står över med idéer.

Jag tror annars att du har väldigt kort glitch = omärkligt (omätbart).


Det är klart jag kan bygga en synkron 11-stegsräknare (0-10) men med kapslar så skenar storleken snabbt iväg.

En tanke istället för provbygge är att jag eventuellt nöjer mig med en dekadräknare (0-9) varvid jag får se till så att bin/dec-ingången går att bygla godtyckligt samtidigt som Preset-ingången också går att bygla godtyckligt.

Om man tänker 10 steg bara i praktiken kan man t.ex svepa från 0mA till 9mA (vilket ju är som spisen :D ), och att inte nå 10mA är inte så stort handikapp egentligen, dessutom blir räknaren synkron och AND-grinden går bort.

Vad tycker du jag ska göra?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.10 2016-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

soundbrigade skrev:
ARDUINO!!!! Det här vore kanske något för en liten mikromaskin!!!! :idea:


Allergisk mot processorer, använder hellre CPLD/FPGA ;)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.22 2016-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har lite problem med KTI ty utgångssvinget hos de digitala kretsarna varierar med matningen (6-12V).

Detta får till följd att integratorn (IC2a) kommer att integrera till olika spänningar, jag vill alltid ha 0-5V.

Sen påverkar det räknaren och R2R-stegen så att den analoga spänningen blir olika beroende på matningsspänning, vilket jag inte kan ha (ska vara 0-5V).

En lösning vore Zener-reglering av Vdd (5V, vilket är 1V ifrån kasst batteri) för de digitala kretsarna ty dropout är minst för Zener, men då har jag dels Zener-dioder överallt, dels är jag nere i en spänning som min kära HCMOS klarar.

Dessutom kan jag nyttja min redan testade HC163 som synkron räknare med synkron reset vilket ger mig det jag vill ha.

Jag tror dock jag inför en 5V-regulator i KTS för försörjning av de digitala kretsarna, detta trots att den kräver att batteriet har en högre spänning än 7V (enligt datablad för 7805).

Eftersom ingen digital krets egentligen drar/levererar nån ström så kan dock Zener vara bättre (funkar ju till minst 6V batterispänning ty jag har själv uppmätt att Zener i sig inte behöver mer än typ 100uA för att "fungera").

Så det enda jag egentligen behöver göra med KTI nu är att införa en 4V7 Zener för matning av de digitala kretsarna (även om 4V7 är en något otymplig referensspänning, bättre med 5V).

Sen behöver jag emellertid byta R14 också för den är fel (Av ska vara 1,5 om räknaren räknar till Fh och man vill ha samma nivå ut som bitarna i sig, högre om räknaren bara räknar till 9 eller 10 vilket det nu blir).

Sen har jag kommit på att det ju är svårt, för att inte säga omöjligt, att hitta en OP som är nära Rai-to-Rail (R2R) OCH klarar +/-24V, men jag har faktiskt byggt en sån :)

Min Effekt-OP (KTA) är ganska nära en R2R, den tål hela +/-30V OCH den kan leverera 10A (beroende på kylfläns och bias).

Bias är förresten satt så att denna Klass B-förstärkare drar så lite som möjligt vid batteridrift (dvs ynka 3mA i stand by) samtidigt som 8W i 4R har verifierats utan problem, det är för övrigt denna som kommer integreras i min KGA.

Så denna skulle jag kunna använda istället för effekt-arrangemanget jag har nu i KTS, fördelen är att jag får ut mina Ampere samtidigt som svinget är bra och +/-24V är inga problem, nackdelen är att kortet är stort dvs ett halvt EU.

Såhär verkar det bli map halva EU-kort:
1) KTI, kräver ett separat kort ty innehåller hela 4st DIL14-kretsar
2) KTT, kräver också ett separat kort, 3st DIL14-kretsar + 4st effekttransistorer (skall ses över)
3) KTS, ren nätdel med AC-drift, Batteridrift, +/-12V-regulatorer och kanske 1st 5V-regulator
4) KTA, effekthantering av svept kollektorspänning (del av KTT).

Fyra otympliga kort alltså :)

MVH/Roger
Databladet jag har för LM7805 (Fairchild) säger att 2V Dropout är "typ" dvs det kan vara både bättre och sämre, detta är ett aber. Kanske ändå bättre med en Zener, eller vad säger ni? Finns f.ö 5V1, tror jag.

Författare:  rogerk8 [ 22.35 2016-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag gjort om min KTI något.

Beslutade mig för att behålla 4000-räknaren för den är fascinerande universiell.

Införde dock en Zenerdiod som stabbar till 4V7 för samtliga digitala kretsar.

Nån slags reglering av matningen är nödvändigt dels för att integratorn ska jobba rätt dels för att jag ska få ut konstanta och riktiga analoga värden från R2R-stegen oavsett drivspänning.

Jag beslöt mig för att offra minst 3mA av batterierna för detta genom nyttjande av en Zener-diod för Vdd, detta mycket för att LM7805 har för stor skillnadsspänning.

Sen såg jag att en konding (C3) kunde tas bort, likaså inverteraren av klocksignalen men Cx vill jag inte ta bort, även om det går, ty jag vill inte att OP ska jobba för nära rail (som 5V vs 6V slut batteri innebär) samtidigt som den OP som genererar Ur kommer att jobba med 5V som maxsignal (men detta kan minskas, om man vill).

Förstärkningsfaktorn för R2R-stegen har också korrigerats.

Bifogar uppdaterat schema.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.04 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag designat om KTI något.

Jag bestämde mig för att den ska vara "Stand-Alone" på så sätt att endast Vcc/Vss skall behöva appliceras.

Så jag har byggt in ett par Zener-referenser som, till skillnad från typ 78L05, har en dropout på mindre än 0,5V (0,1V+Vce(sat)) vilket gör att mitt batteri kan köra på tills det är riktigt slut (6V).

Jag blev dock plötsligt medveten om att Zener med spänning under c.a 6,8V har rätt taskiga knän samtidigt som jag inte ville gå upp till 6,8V.

4V7 ser hyfsad ut men har ändå en dynamisk resistans runt 100 Ohm kring knät som lite godtyckligt är specat vid 5mA.

Så, för att få 4,7V (inom +/- 5% faktiskt) så MÅSTE strömmen vara (hela) 5mA.

Eftersom jag avser batteridriftsmöjlighet så tycker jag 5mA är mycket, speciellt om man avser använda Zener'n på vanligt sätt (om man specar 5mA vid 6V så har man (9-4,7)/1,3 ggr högre ström vid fullt batteri (9V), detta går inte.

Så jag bestämde mig för att krångla till det lite och byggde in ett par strömgeneratorer för Zener-dioderna (där röd LED nyttjas som har skarpare knän).

Eftersom jag fortfarande inte vill ha hela 5mA utan 3mA respektive 1mA så vet jag bara att zenerspänningen blir mindre än nominellt, hur mycket mindre vet jag inte heller.

Så jag har infört en extra trimmer som kalibrerarar D/A-omvandlarens utspänning map osäkerheten i Zener-spänning.

Tidigare hade jag en "offset-trimmer" för genereringen av Ur och den kvarstår av samma anledning.

Nu känner jag att denna KTI ska kunna funka och dessutom med imponerande(?) precision :)

MVH/Roger
PS
Förutom glitchen, då förstås :D

Eftersom jag räknat med 6V som lägst (batteri)spänning samtidigt som jag matar OP med detta och vill ha ut +/-5V så kan jag få problem om jag inte hittar nån (billig) R2R. Fast i ärlighetens namn, ett 9V batteri är slut redan vid 7V varvid TL084 kommer klara +/-5V i praktiken, men det ligger på gränsen.

Författare:  GFEF [ 18.38 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

>5V-regulator i KTS för försörjning av de digitala kretsarna, detta trots att den kräver att batteriet har en högre spänning än 7V (enligt datablad för 7805).

En LDO reguator ?

Exempel

http://www.electrokit.com/lp2950acz5-0. ... 200ma-v387

(typ. 40 mV at light loads and 380 mV at 100 mA)

Författare:  rogerk8 [ 19.40 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Intressant, tack!

Jag tycker annars jag löst det MEN även om jag kan kontrollera strömmen genom Zener'n hyfsat bra (och därmed Zenerspänningen hyfsat bra) så får jag lite problem när det dras ström.

Dras det väldigt lite ström i förhållande till bias så är det naturligtvis inga problem men om jag nyttjar säg 2/3 av bias (så att det i mitt fall bara blir 1mA kvar) så kommer spänningen sjunka en icke försumbar del.

Så din LDO-Regulator är mycket intressant (den applicerad i mitt fall ger ett tapp på max 100mV, och en bra mycket lägre egenströmförbrukning som dock inte är så intressant för allt drar mycket mer än 75uA och det hela tiden).

Men jag gillar att bygga saker (min tappar max 300mV) :)

Bifogar en mätning jag gjorde för länge sedan.

MVH/Roger
PS
Efter att ha läst databladet så kan man konstatera att den kräver 1uF på både ingång och utgång (för att inkludera batteridrift och/eller långt till källan).

Konfigureringen för denna trevliga LP2950 i TO92-kapsel är OGI.

Fast du, finns den som negativ variant också?

Författare:  rogerk8 [ 20.13 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kom precis på att jag ju behöver en stabil negativ regulator också, borde finnas en LDO-regulator för det också men inte som jag känner till.

Under tiden har jag dragit ner den positiva strömförbrukningen genom att byta integrationskondingar, strömförbrukningen i den delen understiger nu 0,1mA.

Kommer dock förmodligen ha kvar 3mA som Zener-bias ifall att de (gamla) digitala CMOS-kretsarna drar mer än jag tror.

Har jag tur är maximal positiv strömförbrukning nu 1mA och en 33%-tig strömstörning för Zener-bias är nog inte så mycket att orda om dvs den kommer funka bra som referens.

Man ser annars i min graf ovan att ett par mA bör man komma upp i för att en (röd) LED ska funka bra som referens, jag tänker dock ändå köra >1mA.

Intresserade kan ta sig en titt på bifogad pdf där man tydligt ser hur kassa zenerdioder egentligen är under 6,8V, typ.

Intressant är också temperaturkoefficienten som är nära noll för Zener-dioder runt 5V.

MVH/Roger

Författare:  MiaM [ 21.43 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

För att få stabil zenerspänning så vill du nog ha en enklare konstantströmgenerator som ger ström i en 4V7-diod om jag minns rätt.

Annars finns det (billiga vad jag minns) komponenter

Om du kan bygga digitaldelen med 4000-kretsar så kan du klara dig utan spänningsregulator helt om du vill.

Författare:  rogerk8 [ 22.06 2016-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ingen jätteintelligent kommentar från dig för ovanlighetens skull ;)

För det första verkar du inte ens sett att jag redan använder konstanströmsgenerator till mina 4V7 Zener.

För det andra tycks du inte inse att de digitala kretsarna (både fyrkantsgeneratorn OCH räknaren) behöver lämna en fix utnivå som alltså är oberoende av matningsspänning som varierar från 6V till 12V (pga önskad batteridrift), därav problemet.

Integratorn, t.ex, integrerar enligt Uout=-t/T*Uin, dvs Uin måste vara fixerad (jag kan inte ändra T beroende på matningsspänning/Uin) och alltså måste logikkretsmatningen vara konstant och en liten bit under minimum batterispänning (så att man alltid kan reglera den).

Samtidigt, själva anledningen till att jag konverterade till 4000-serien var att jag trodde jag skulle slippa 5V-regulator.

Nu gillar jag dock den fantastiska räknaren (4029) jag hittat så mycket att jag kommer köra med 4000-serien ändå (trots eventuellt glitch-problem).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.25 2016-09-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har bestämt mig för att nyttja OP27 istället för min KTA (som ju blir ett helt halvt EU-kort till).

OP27 tål +/-22V och tycks ligga runt 1V från rail när det gäller utgångssving och låg last (trots att den bara tycks tåla +/-22V kommer jag köra den på +/-24V :) ).

Sen tappar jag dock ytterligare 3*Vbe enligt mitt KTS-arrangemang så ut kan jag kanske få 24-1-3*0,7~21V vilket är nära dom +/-20V jag nödvändigtvis vill ha.

KTA's tapp är f.ö ungefär lika som för OP27 fast då vid mycket högre ström/last (tack RoPa & MiaM).

Jag har infört blåa LED istället för 2V7-Zener i KTT för blåa LED's knän är mycket skarpare på dom låga spänningarna.

Sen åternyttjar jag mina patenterbara(?, :D ) Low Dropout spänningsreferenser där jag mha strömgeneratorer matar vanliga 4V7 Zener (som ändå har hyfsade knän även om jag i framtiden aldrig kommer nyttja Zener-dioder under 6,8V på vanligt sätt dvs om jag inte kan säkerställa konstanta 5mA).

Bifogar hela projektet.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.25 2016-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ett tag tänkte jag byta alla mina spänningsreferenser till 78L05/79L05 (TO92/100mA) men det har visat sig att 7805 drar c.a 5mA i stand by samtidigt som 7905 faktiskt både drar mindre och har nära en Volt mindre dropout (7805: 2V, 7905: 1,1V).

Eftersom låg strömförbrukning är önskvärt för båda referenserna (runt +/-5V) så tänkte jag sen att kanske det finns en negativ LDO-regulator modell LP2950, MEN se det finns inte, LDO gäller bara för positiva spänningar tydligen (har studerat hela TI's produktutbut mha en trevlig översiktskatalog jag råkade surfa upp: http://www.ti.com/lit/sg/slyc114/slyc114.pdf ).

Så då är jag tillbaka i mina "LDOs" som tyvärr slukar runt 5mA stycket, fyra referenser så har jag 20mA i strömförbrukning, inte bra men som sagt, vanliga regulatorer är tydligen inte speciellt mycket bättre samtidigt som dom faktiskt har sämre dropout.

Så jag kommer köra såhär.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.15 2016-09-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu caddat KTS, i morgon ska jag göra en layout av det.

Tyvärr har man så knapert med plats att jag helt enkelt inte får plats att rita in plint-pinnarnas signalnamn.

Men det är tur att MS Paint finns :D

MVH/Roger
PS
BD139 är en spegelvänd BDX33 (Darlington) och likaså är BD140 en spegelvänd BDX34.

Författare:  rogerk8 [ 00.02 2016-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag caddat layouten för KTS.

Jag gjorde en tabbe i schemat som syns ovan (AC-ingången blev kortsluten) men när jag korrigerade detta i schemat och gick över till board så vägrade Eagle fatta det, det enda jag kunde göra var att skita i att routa det, hoppas det funkar men i värsta fall får jag väl ta till skalpell :)

Sen missade jag som vanligt de gigantiska skruvhålen, därav lite extra snett :D

MVH/Roger
PS
Rätt käck enhet det här blev faktiskt, man kan t.ex montera en potentiometer istället för OP och därigenom få alla spänningar från lägsta negativa till högsta positiva, teoretiskt kan man också använda den som en Klass B-förstärkare men övergångsdistorsionen lär bli gräslig, samtidigt funderar jag på om man faktiskt inte kan nyttja ett gäng motstånd bara för att jämna ut övergångsdistorsionen (dioder går nämligen inte).

Författare:  rogerk8 [ 00.18 2016-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag kom på tricket, var ju bara att ta bort ledningarna (som tom råkade vara två) och dra en ny :)

Orkar inte bifoga nya bilder :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.48 2016-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag bestämde jag mig för att designa om KTS en aning.

OP:ampen bör skyddas mot för hög utström när strömskyddet går till och T3 & Q4 drar, jag hade tidigare bara ett seriemotstånd och basarna ihopkopplade men så fick jag en vild ide' att vad jag egentligen byggt är ett Klass B slutsteg.

Så istället för att med skalpell behöva riva upp basledningen så har jag lagt in två motstånd (isf ett).

Tanken nu är att om man känner för det kan man lätt dra ett motstånd från endera motstånds (R1 & R3) sida till respektive kollektor på Q5 & Q7 och på så sätt få en Klass AB-förstärkare.

Pga "Super-Darlington" (SD, hfe~750X200) så dras det aldrig nån nämnvärd basström och genom att blöda 10 ggr nödvändig basström (säg 1mA) så kan man få ett Klass AB-steg.

1mA och 3*Vbe blir nära 2k2 samtidigt som drivströmmen till SD är så mycket mindre varför 3*Vbe-potentialen hålls fix.

Bifogar bilder.

MVH/Roger
PS
"Clearance" är dålig på flertalet ställen men dels har jag zoomat in och sett att det bör funka ändå, dels litar jag på min Kina-kontakt.

Författare:  rogerk8 [ 20.14 2016-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Gränssnittet (KTI) är nu färdigritat schemamässigt.

I morgon kommer jag cadda layouten.

Jag är så säker på att det här kommer fungera att jag inte provbygger (mer).

MVH/Roger
PS
Ett par irritationsmoment med Eagle:
1) När man drar wire så släpper den inte alltid vid dubbelklick, jag har ibland fått klicka typ 20 gånger snabbt i rad innan skiten släpper.
2) Biblioteket har en helt korkad sökmotor, idag kom jag på att 4082 gick ingalunda att söka på, däremot 4082N :D
3) En klockrent önskvärd feature vore om man bara kunde kopiera komponentsymboler från tidigare projekt där man mödosamt ändå lyckats hitta dom, men icke då, symbolerna måste man leta upp igen och ibland är det bland hundratals av onödiga symboler, jävla skitfunktion!
4) Vänligen hjälp mig någon att skapa ett eget bibliotek med dom absolut max 50 symbolerna jag behöver.

Författare:  Borre [ 20.31 2016-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Sök med * före och efter, eller för den delen mitt i, så kan du söka på allt möjligt och ändå hitta det.

Författare:  rogerk8 [ 21.29 2016-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack Borre!

Men varför är den så jävla klumpig?

Det är väl självklart att om man har med början så ska den lägga till resten?

Nej, nu behöver man resten för att kunna lägga till början, fullständigt idiotiskt tycker jag :D

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 20.19 2016-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tycker den fungerar utmärkt, det är ju mer eller mindre standard att man söker med * för att visa på att man söker något som även matchar annat för eller efter. Fungerar på samma vis här i forumet tex.

Ponera att du säker efter en komponent med bara två tecken, vill du istället få upp alla andra som även innehåller dessa två?
Då gissar jag på att det låter mer som "varför i helvete visar den en jävla massa träffar när jag söker efter xx och inte bara xx!!" :P

Författare:  rogerk8 [ 20.45 2016-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag fattar inte vad du säger, men jag är nog för mycket av en dinosaur :D

Säg att jag vill ha tag i en krets som tydligen heter 4093N (Quad 2-Input NAND).

Menar du då att det är självklart att man ska skriva: 4093*?

Och att man inte får upp nåt svar alls om man skippar asterixen.

Eller om man tar LM324, är det så självklart att man ska skriva LM324* eller kanske *324*?

Nej, jag fattar inte för det måste ju vara lättast om den söker på nuffrorna från vänster till höger (och skippar eventuella suffix, så många suffix på kretsarna finns det ju liksom inte).

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 21.11 2016-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Självklart och självklar, många sökfunktioner fungerar på just det sättet.
Söker du utan * visar den efter exakt det som står och med kombinationer av * visas fler resultat som matchar på vad som helst istället för stjärnan.

Jag har en komponent som heter 20s, söker jag efter den vill jag att den visas, inte alla andra hundra resultat som har 20s i sitt namn, så som sökningen *20s* hade gett.
Nej jag tycker sökfunktionen fungerar precis som den ska, antingen söker man på exakt fras eller använder sig av funktionen för att söka på matchande namn med *.
Sen att inte alla vet om det gör inte sökfunktionen sämre, läser man dessutom hjälpfilen så är det förklarat där.

Författare:  rogerk8 [ 23.45 2016-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bra att veta, jag känner mig klokare nu vad gäller sökmotorers idiotiska sätt att fungera.

Vänligen ursäkta min sarkasm men att 4093* skulle ge fler träffar än bara 4093 tycker jag fortfarande är korkat!

MVH/Roger

Författare:  HUGGBÄVERN [ 11.33 2016-09-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Googlar man är det ju tvärtom, vilket är synnerligen irriterande. 4011 ger en himla massa träffar medan CD4011 ger färre. Å andra sidan finns det tillfällen när man enbart vill ha resultat på det exakta sökordet, vilket ju då skulle vara det som är ingränsat av mellanslag och/eller interpunktion. Jag vill ha upp allt om 'transformator' men inte 'transformatorlindning', 'nättransformator' osv.
Det är ju en avvägning och en fråga om tycke och smak. På EF får man dock inte sjutton länkar först som alla är sponsrade ...

Författare:  rogerk8 [ 17.38 2016-09-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

CD4011 ska naturligtvis ge färre träffar än 4011 just för att det är mera specifikt, men då är det mer specifikt med avseende på prefix dvs CD4011N får man typ på köpet (samtidigt som suffix alltid är mer obskyra).

Så tycker jag Eagle ska fungera också istället för att visa blankt sökresultat bara för att man varken har med prefix eller suffix.

Men nu har jag som sagt lärt mig hur jag ska göra och då är det inte lika irriterande längre.

Dock fortfarande väldigt korkat.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.49 2016-09-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det här var inte helt lätt.

Routning av större kretsar gjorde att jag inte längre kunde följa min routing-filosofi dvs komponenterna kom inte lägre i samma ordning som i schemat.

Inte nog med det, det blev stundtals mycket trångt.

Jag trodde faktiskt ett tag att jag aldrig skulle få ordning på layouten, men jag lyckades till slut med hjälp av mängder med byglingar.

Bifogar bilder.

MVH/Roger
PS
KTT nästa :)

Författare:  pstrand [ 21.15 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hmmm. men många av dom skulle du få bort med lite sunt förnuft, men.........

Författare:  rogerk8 [ 21.36 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Eagle har inte alla hästar hemma!

Varför kan man dels inte kopiera lösningar från andra konstruktioner dels inte ens kopiera symboler från andra konstruktioner?

Nu måste man alltså precis hela tiden börja om från början.

Inte så roligt!

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 21.52 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Markera komponenterna i schemat med "group", välj "mirror" och högerklicka och välj "Copy: Group".
Stäng schema och board och öppna det nya schemat och välj "Paste".

Fungerar utmärkt även med två instanser av Eagle uppe där man kopierar mellan olika scheman.

Kan du inte bara fråga hur man gör istället för att häva ur dig en massa skit som aldrig stämmer i alla fall?
Åtminstone jag börjar lessna på alla dessa "är så jälvla korkat" och "jävla skitprogram" när det är du som inte kan.

Författare:  rogerk8 [ 22.46 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag älskar Eagle :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.49 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har inget känsloliv så du må förlåta min passionerade okunskap.

Vill liksom bara att det ska funka.

MVH/Roger

Författare:  Electricguy [ 23.07 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vilken tur att du är medveten om det i alla fall.

Författare:  rogerk8 [ 23.20 2016-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det här går inte.

Får köra att gäng TP istället.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 15.50 2016-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag ber om ursäkt för min framfart här igår, jag var full.

Jag har tagit bort de grövsta svordomarna och omformulerat utan att tappa andemeningen.

MVH/Roger, Datadyslektiker
PS
Jag tror jag fattar lite mer nu, först väljer man verktyg sen "ringar man in"/markerar varefter verktyget gäller för markeringen. Så om jag vill kopiera så markerar jag kopieringsverktyget före det att jag markerar sen kan man nog högerklicka och få upp "Copy Group", eller?

Författare:  rogerk8 [ 22.46 2016-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag preliminärt caddat klart KTT.

Jag är tvungen att nyttja ett helt gäng testpunkter (TP) och koppla omkopplarna dit för det blir helt enkelt för många poler i plintarna annars.

Nu måste jag bara se till så att dom ledarna som preliminärt leder upp till 5A blir feta, men jag tror inte det ska bli nåt problem.

Jag har insett att KTS blev lite felaktig sett ur ett flödesperspektiv, jag behöver nämligen högströms-ledningarna på "andra sidan" också men jag tror faktiskt det blir bra att typ plocka dessa högströmssignaler från ingången och koppla dom direkt till KTT, den enda förslust DC-mässigt som då sker är nämligen via (grov) kabel.

Helst hade jag dock kopplat KTS, KTI och KTT "i serie", men nu går inte det.

MVH/Roger
PS
Såg att jag måste ha en pot (och inte ett fast motstånd) vid TP31 för jag avser kunna svepa dioder också.

Författare:  rogerk8 [ 21.31 2016-09-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu finslipat konstruktionen lite.

Kom på att lämpligast vore om bara brytare och pot kopplas till TP, jag har sedan gammalt en liten testpanel för min KGA som jag faktiskt rätt smidigt kan återanvända för test av KTT.

När jag har dragit alla kablar från TP till brytare och potar på panelen, så har jag nu gjort det möjligt att dra övriga utsignaler till plint istället för TP, speciellt gäller detta X-CH och Y-CH samt BCE, typ.

Slutligen har jag nu namngett alla kopplingspunkter.

MVH/Roger
PS
Q2-5 måste vara BDX33/34 ty hfe för BD139/140 är för dålig map vad OP kan ge (generellt<5mA). Det går dock att cadda med BD139/BD140, det enda man behöver tänka på är att spegelvända BDX33/34.

Författare:  rogerk8 [ 20.51 2016-10-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag grov-caddat layouten.

Trodde aldrig jag skulle få det att funka, är ärligt talat fortfarande skeptisk :)

Komponenterna är nu i alla fall utplacerade, inte på det sättet jag gillar men på ett sätt som kanske kan få det att funka.

Fast många byglingar lär det bli :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.29 2016-10-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har nu börjat routa men det känns redan nästan hopplöst :)

Gillar verkligen inte kretsar, ska försöka än mer att designa diskret!

MVH/Roger
PS
Bifogar även nuvarande brd-fil. Vet inte riktigt varför, kanske jag hoppas nån vänlig själ fixar det åt mig :)

Författare:  rogerk8 [ 18.39 2016-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu är jag faktiskt halvklar med den hopplösa layouten (alla nedre motstånd routade).

Det här kanske ändå kan gå men jag är fortfarande skeptisk, fast om det inte går kan jag nog flytta runt TP:arna lite så att det inte behöver gå så långa ledare, dock vill jag helst ha dom samlade på det viset jag har ty uppifrån och ner kopplas dom till antingen potar eller brytare, lite tråkigt om dom skulle bli utspridda över layouten för då vet man inte lika självklart vad man kopplar in.

Jag har problem med grid och/eller ledarbredd när det gäller TP, just nu är det kortis (3,81mm cc).

Lösningarna jag funderar på är antingen klenare ledare (<0,5A) eller tightare grid.

Vi får se hur jag gör (om jag ens kommer så långt).

MVH/Roger
PS
Jag lärde mig en sak idag lite av en slump, säg att du behöver skapa en brygga över en ledare (blå) via topp-lagret (brun) då brukar jag dra en kort bit snett, sen rakt, sen snett tillbaka varvid man via properties kan sätta den raka biten till att gå i topp-lagret. Jag trodde dock det var slut där men idag upptäckte jag att denna ytligt sett lite klumpiga konstruktion kan snyggas till och bli rak genom att dra i ledarna med hjälp av "std/drag"-verktyget (korset) i efterhand, obs.

Författare:  pstrand [ 20.11 2016-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hmmm. kanske ska placera ut de passiva komponenterna på andra ställen än på långsidorna.

Författare:  rogerk8 [ 20.23 2016-10-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för ditt råd!

Kul med respons :)

Dock finns det liksom inte så mycket plats till det vad jag kan se.

MVH/Roger

Författare:  Electricguy [ 10.46 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lägg komponenterna där det är mer relevant för layouten, istället för att trilskas med att göra ett kort som ser symmetriskt ut, med konstiga banor överallt och 463 byglar.

Författare:  HUGGBÄVERN [ 11.01 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

... och lägg dit testpunkterna sist.

Författare:  rogerk8 [ 15.50 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Electricguy skrev:
Lägg komponenterna där det är mer relevant för layouten, istället för att trilskas med att göra ett kort som ser symmetriskt ut, med konstiga banor överallt och 463 byglar.


Jag trilskas inte alls, helt felaktig bedömning!

Jag la alla motstånd utmed långsidorna för jag trodde att det var enda sättet att kanske få ordning på layouten.

Och jag trodde mig inse att det inte går att göra som du säger, därav min "lösning".

Fast jag håller med soundbrigade, testpunkterna borde jag lägga dit sist.

Har jag överhuvudtaget nån chans med denna layout, tror Ni?

MVH/Roger
PS
Önskar alla IC var enkla IC för då är det lättare att placera komponenterna "signalflödes-relevant", vilket jag hitintills gjort med mina diskreta konstruktioner (men plats för det kan man ju drömma om i det här fallet).

Författare:  HUGGBÄVERN [ 16.17 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

På något sätt borde du kolla att allt fungerar innan du lägger energi och pengar på mönsterkort.

Författare:  danielr112 [ 16.34 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Helt klart bör du placera om komponenterna... Alldelles för många byglar redan nu och många går att undvika.

Författare:  rogerk8 [ 16.35 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

soundbrigade skrev:
På något sätt borde du kolla att allt fungerar innan du lägger energi och pengar på mönsterkort.

Jag vet att det fungerar ;)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.36 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

danielr112 skrev:
Helt klart bör du placera om komponenterna... Alldelles för många byglar redan nu och många går att undvika.


Har du några förslag?

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 16.45 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag brukar vända på sakerna tills dess att man får så korta ledare som möjligt och utgå från detta. Du har ju flera resistorer som du sedan drar banor från ena sidan till den andra. Flyttar du på dessa kommer vissa saker lösas direkt. Dvs man får försöka klumpa ihop dem på sådant sätt att man slipper dra över halva kortet. Det är då svårare att korsa dem. Sedan använder jag resistorer oftast för att göra bryggorna om så behövs.


Har du filerna till eagle kan jag "för skojs skull" leka lite under kvällen. Lovar inga underverk men alltid skoj att leka. Sitter ändå framför tvn och ska ha filmkväll med barnen :)

Författare:  rogerk8 [ 18.06 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Fasen vad trevligt, orkar du det?

Här kommer i så fall filen.

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 18.10 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lovar inget samt det är lördag men ska prova lite. Var ett tag sedan jag satt med eagle så får börja med att instalera det på denna datorn :)

Författare:  TomasL [ 19.12 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Roger, säg inte att du backar för så enkla layouter?

Författare:  rogerk8 [ 19.15 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jo, en autorouter hade inte suttit så dumt :)

Fast jag vet knappt vad en autorouter är :)

MVH/Roger
PS
Jag har inte gett upp min layout men det ser rätt hopplöst ut.

Författare:  rogerk8 [ 19.16 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

danielr112 skrev:
Lovar inget samt det är lördag men ska prova lite. Var ett tag sedan jag satt med eagle så får börja med att instalera det på denna datorn :)


Lägg inte ner så mycket jobb på lilla mig :)

Men det är klart att det hade varit roligt att se hur du löser det.

MVH/Roger

Författare:  Henry [ 19.22 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det finns en autorouter inbyggd i Eagle.

Författare:  danielr112 [ 19.26 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lekte lite och med autoroutern såklart... Jag personligen använder den för att få en hint om hur det skulle kunna se ut.

Nu har jag inte brytt mig om varken komponentplacering eller för den delen ledningsavstånd utan kört default. Ingen aning om det räcker i ditt fall men denna som jag körde efter några minuter resulterade i detta:

Bilaga:
krets1.PNG


Som sagt har inte brytt mig om varken layout eller nåt annat utan mer visa lite att man kan använda många av grejerna för att helt enkelt kunna dra ledningarna under,... Oh ja några saker ligger under andra mene det är mest för att routa. går ju flytta sedan

Författare:  TomasL [ 19.28 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Autorouter är tämligen överskattat, i de flesta fallen är det betydligt enklare och snabbare att routa själv, men man måste ha lite tålamod.

Även tämligen avancerade kort går att routa själv, på relativt kort tid.
Till exempel detta:
Bilaga:
pcb000.jpg

Tog ett par dar att routa.

Författare:  Henry [ 19.32 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men bra snabbare med autorouter? Tänker att tid är pengar.

Författare:  TomasL [ 19.33 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Inte nödvändigtvis, kan ta längre tid med autoroutern.

Författare:  danielr112 [ 19.33 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Beror ju lite på med. Saker som hänger ihop i en lång sträng är ju lätt att göra helt själv. Det enda tråkiga är när saker är korskopplade hit och dit men samtidigt så är det förmodligen som med allt. Jobbar man med det kommer man in i olika tekniker för att bryta ut och förenkla och sedan få det att fungera.

Författare:  Henry [ 19.34 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Rätt komponent placering är förstås A och O för enklare manuell routning.

TomasL: Men ändå inte ett par dagar för det där för en autorouter tycker jag.

Kan hålla med annars.

Författare:  TomasL [ 19.41 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det beror på hur kompetent autoroutern är, de som följer med EDA-systemen brukar vara tämligen miserabla, och de tenderar att skapa kaos om layouten inte är perfekt, dessutom fungerar de i regel rätt dåligt på analoga system.

Total editeringstid för kortet jag visade är ca 190 timmar, dock motsvarar det inte effektiv redigeringstid, utan den tiden layouten var öppnad i editorn, och den kunde stå öppen under natten, när jag sov, till exempel.

Tror jag gjorde 4 layouter innan jag fick ihop det, dvs placera ut alla 900 komponenter, routa, rippa upp, placera om, routa, rippa upp, osv.

Författare:  Henry [ 20.01 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det beror på hur kompetent autoroutern är, de som följer med EDA-systemen brukar vara tämligen miserabla, och de tenderar att skapa kaos om layouten inte är perfekt, dessutom fungerar de i regel rätt dåligt på analoga system.

Håller med helt och hållet där. Är det inte för komplext så funkar de dock rätt ok men man får förstås ändå alltid gå igenom allt och pilla lite, men kan vara värt det ibland.

Författare:  HUGGBÄVERN [ 20.43 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Henry skrev:
Men bra snabbare med autorouter? Tänker att tid är pengar.

Jag har någon gång använt autorouter för att komma igång men sedan justerat. Jag tror att en enkel layout som Rogers kan vara något att starta med autorouting men sedan korrigera och dra om ledningarna så det blir optimalt.

Under bronsåldern gjorde vi alla layouter på vanligt rutat papper och tejpade sedan upp layoten i dubbel skala och minskade ner i en reprokamera. Mycket kemi blev det men jobbet var helt manuellt.

Författare:  rogerk8 [ 21.05 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

danielr112 skrev:
Lekte lite och med autoroutern såklart... Jag personligen använder den för att få en hint om hur det skulle kunna se ut.

Nu har jag inte brytt mig om varken komponentplacering eller för den delen ledningsavstånd utan kört default. Ingen aning om det räcker i ditt fall men denna som jag körde efter några minuter resulterade i detta:

Bilaga:
krets1.PNG


Som sagt har inte brytt mig om varken layout eller nåt annat utan mer visa lite att man kan använda många av grejerna för att helt enkelt kunna dra ledningarna under,... Oh ja några saker ligger under andra mene det är mest för att routa. går ju flytta sedan


Fasen vad bra det blev!

Kan inte fatta att min design överhuvudtaget får plats på (den begränsade) kortytan!

Tack för allt det jobb du lagt ner men jag gillar manuell routing bäst (i alla fall när komponenterna är diskreta, IC's börjar jag förakta :D ).

Om du vill får du gärna skicka mig din design men i så fall i ett läge där jag kan ta över, jag har en rätt gammal version av Eagle och tänker aldrig byta :)

MVH/Roger
PS
Var filmen bra?

Författare:  rogerk8 [ 21.22 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
Autorouter är tämligen överskattat, i de flesta fallen är det betydligt enklare och snabbare att routa själv, men man måste ha lite tålamod.

Respektfullt uttalande!

Jag gillar också manuell routing bäst för det är där konsten ligger men för lilla mig har det bäst fungerat för mina diskreta konstruktioner.

När det kommer till IC såsom fyrdubbla OP t.ex så fallerar hela tänket, tråkigt.

När det gäller IC skulle jag helst vilja ha dom liggande, fyrdubbla OP pekande åt höger (plus upp, minus ner), enkla OP pekande åt vänster (plus upp, minus ner) och logikkretsar pekande åt vänster (plus upp, minus ner) men jag har inte plats för det i den lilla ytan om ett halvt EU som jag har till förfogande.

Eftersom jag känner att jag har dåligt med plats rätt ofta är det nära att jag kommer köpa en skarp version av Eagle, kostar visst inte så mycket sa Henry (tror jag) en dag.

Men jag vet inte, jag är rätt klar med elektronik snart, ska börja syssla med annat såsom MHD (gillar Maxwellsk fysik).

Har dock c.a 10 PCB-konstruktioner (typ 7 klara) jag ska ta fram först.

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 21.25 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Visst kan ladda upp den..
Ivf det viktiga i det hela är nog att du ordnar om dina komponenter. Autoroutingen i detta fallet är nog bara att se som ett exempel om det går att göra i nuvarande. Din design i fråga gav inte så bra routing medan man bara flyttade om den lite kom jag upp i 95% route-bar yta.

Notera att jag körde med den fria versionen och den räcker gott och väl för att utföra en vettig design på det du har.
Tyvär var jag tvungen att sluta efter jag kört autoroutingen och bara flyttat lite snabbt då det råkade bli lite mycket "god" dricka och allt därefter inte skulle ge något mera till det hela :D 8)


Bilaga:
KTT.brd



Som sagt det enda jag ville visa är att ordnar man om lite så kan man lösa många av dina byglar rakt av om man nu kör enkelsidigt och skippar vior.

Författare:  rogerk8 [ 21.45 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tackar och bugar :)

Nu har jag hämtat hem ditt slit fast jag kommer bara använda den om jag kör huvudet i väggen :D

Jag ska kämpa på med min design även om jag är minst sagt skeptisk till att få det att fungera.

Man kan kalla det envishet om man vill :D

MVH/Roger

Författare:  Henry [ 21.48 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har någon gång använt autorouter för att komma igång men sedan justerat.

Gjort samma själv till ett litet men komplext kort där jag inte visste om det ens gick att få plats med alla komponenter och att routa det. Efter en hel del omplaceringar fram och tillbaka så sade autoroutern till slut att det i stort sett gick och efter det en del manuell routing och pillandes på alla ledningar och flytt av någon komponent till så gick det. Sparade mycket tid.

Författare:  danielr112 [ 21.50 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

henry: Precis. Så brukar jag göra med. Brukar starta med autoroutern men avsluta själv i slutet. Beroende lite på komplexitet. :)

Författare:  TomasL [ 22.05 2016-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Tackar och bugar :)

Nu har jag hämtat hem ditt slit fast jag kommer bara använda den om jag kör huvudet i väggen :D

Jag ska kämpa på med min design även om jag är minst sagt skeptisk till att få det att fungera.

Man kan kalla det envishet om man vill :D

MVH/Roger

Placera komponenterna på ett vettigt sätt, med kortaste ledningslängderna som första val, så tenderar det att bli bra.

Författare:  rogerk8 [ 15.40 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Känns svårt i det här läget.

Kan man unrouta hela kortet på nåt sätt?

MVH/Roger
PS
Kanske man kan deleta, eller flytta den ur katalogen, så får jag väl en ny brd-fil när jag går över till brd? Fast då måste jag ju placera om precis alla komponenter :(

Författare:  TomasL [ 15.59 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bör ju finnas en funktion där man kan radera alla "Traces" eller vad eagle kallar det-

Författare:  danielr112 [ 16.41 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

ripup *

Skriv i fältet i toppen och tryck enter.
Finns kortkommandon för allt och det vettigaste är att du bindar dem till knappar annars blir man bara galen

Författare:  rogerk8 [ 17.11 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Underbart tips, tack!

Nu lurar jag emellertid på att göra såhär: Testpunkterna behöver inte ligga där dom ligger MEN jag vill hemskt gärna att dom ska grupperas så.

Genom att på nåt sätt flytta testpunkts-gruppen längst upp och motstånden närmast kretsarna (där dom faktiskt mest skall användas) så kanske routningen inte blir lika jobbig.

Ni vet ju alltför väl att jag inte bryr mig om snygg routning, men jag bryr mig om snygg (och helst flödesmässigt riktig) komponentplacering, dvs autorouting må vara ett underverk för att få det värsta fixat men det ger mig inte den placering av komponenter jag vill ha (fast stora DIL-kretsar sabbar det tydligen ändå :) ).

Nu är frågan om jag kan "låna" yta utanför boarden för att mellanlagra gruppen med testpunkter, jag misstänker att så inte är fallet för när man först börjar med en board så får man alla komponenter till vänster i en snygg klunga men när man väl har tagit tag i en komponent så kan man inte släppa den annat än på själva boarden.

MVH/Roger

Författare:  Henry [ 18.05 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så är det med gratisversionen, med betalversionen har jag dock för mig att man kan göra så. Annars kan du bara göra ytan större och sätta komponenterna du vill ha utanför på den nya ytan du precis gjort större så kan du ha resten "utanför" den delen du jobbar med så att säga utan att Eagle klagar.

Det att du vill ha komponenterna på ett visst absolut sätt må kanske vara praktiskt men kan skapa rena mardrömmar vid en routning och tom även göra det omöjligt i vissa fall.

Som jag och någon mer gör här så om det är en komplex routing eller man kanske inte vet om något är manuellt routingsbart eller ej så som man vill ha komponenterna så kan man köra autoroutern för att se. För klarar den av det till tex bara 50% eller så så kan det vara svårt eller omöjligt att routa själv men om den klarar 100% så kan man routa det själv med, om man vill.

Författare:  TomasL [ 18.11 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Om du överger dina konstiga ideer med att placera komponenterna efter schemat, så kommer du snabbt underfund med att det blir mycket enklare att routa.

Författare:  Electricguy [ 18.56 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Titta du på några professionellt tillverkade kort så märker du väldigt snabbt att man sällan eller aldrig placerar komponenterna precis som det ser ut i schemat. Det är helt enkelt en dålig lösning, om det inte handlar om HF kretsar.

Författare:  rogerk8 [ 19.17 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det spelar ingen roll hur andra gör.

Och att det skulle vara en "dålig lösning" att placera komponenterna i flödesordning, det är bullshit.

Varför tror du man gör det när det, som du själv säger, gäller HF-kretsar?

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 19.25 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det är en dålig lösning för att det helt enkelt inte går att routa vettigt. Det borde du också ha sett Roger!

Som sagt att routa efter hur du hade placerat från början går inte.... Då får du helt enkelt börja köra med top och botten lager!

Författare:  TomasL [ 19.40 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Det spelar ingen roll hur andra gör.

Och att det skulle vara en "dålig lösning" att placera komponenterna i flödesordning, det är bullshit.

Varför tror du man gör det när det, som du själv säger, gäller HF-kretsar?

MVH/Roger

Nej, det är garanterat inte bullshit, inte ens i HF-kretsar placerar man komponenterna enligt schemat.
Man placerar alltid i alla lägen komponenterna för en optimal routing, HF är dock lite speciellt, eftersom man också måste ta hänsyn till impedanser och min/max ledarlängder osv.
Sedan att det i enkla kretsar blir snarlikt schemat är en ren slump egentligen, då man naturligtvis också placerar komponenterna i signal-ordning.
EN enkel förstärkare kommer naturligtvis att bli ungefär som schemat, eftersom vi oftast ritar signaler från vänster till höger, och på kortet går oftast signalvägen från ena kortkanten till den andra.
Andra saker som man ofta måste tänka på är att partitionera korten, för att minska störningar och annat.

Så, oavsett vad du tycker, roger, så är det "Best Practice" att placera komponenterna för så effektiv routing som möjligt, allt annat är "Bad Practice".
Om du nu slutar med att envisas med att göra saker fel, kommer du att märka, när du gör saker rätt, att det är fasiken så mycket enklare, att göra rätt.

Författare:  rogerk8 [ 20.48 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Henry skrev:
Så är det med gratisversionen, med betalversionen har jag dock för mig att man kan göra så. Annars kan du bara göra ytan större och sätta komponenterna du vill ha utanför på den nya ytan du precis gjort större så kan du ha resten "utanför" den delen du jobbar med så att säga utan att Eagle klagar.

Det att du vill ha komponenterna på ett visst absolut sätt må kanske vara praktiskt men kan skapa rena mardrömmar vid en routning och tom även göra det omöjligt i vissa fall.

Som jag och någon mer gör här så om det är en komplex routing eller man kanske inte vet om något är manuellt routingsbart eller ej så som man vill ha komponenterna så kan man köra autoroutern för att se. För klarar den av det till tex bara 50% eller så så kan det vara svårt eller omöjligt att routa själv men om den klarar 100% så kan man routa det själv med, om man vill.


Henry min vän, orkar du möjligtvis göra det enkelt för mig genom att tala om exakt hur jag ska göra för att köpa full-versionen av Eagle.

Jag har förstått att det inte är så dyrt och jag gillar verkligen Eagle.

Jag svär för mycket ibland men det är bara min okunskap och frustration som talar.

Funkar inte med halva EU i längden, speciellt för konstruktioner jag har i åtanke (som iofs kanske aldrig blir av).

Så om prislappen hamnar under 500 spänn så köper jag det!

MVH/Roger
PS
Vore dessutom kul att sponsra företaget lite för fasen vilken nytta jag ändå har haft av gratisversionen.

Författare:  Electricguy [ 20.48 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

HF-kretsar över lag var nog ett lite dåligt exempel. Det jag syftade på vad VHF/UHF ingångsteg och liknande. Där råkar det mest fungera för att kretsarna i sig är väldigt simpla i sin konstruktion.
Ex.
Bild

Mer involverade kretsar blir självklart något helt annat, och även där lägger man inte komponenterna i flödesordning för att det helt enkelt inte är praktiskt genomförbart.

Författare:  rogerk8 [ 20.51 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men här ligger dom ju precis i flödesordning, förstår inte vad du säger.

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 20.52 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Roger läs vad han skrev. De ligger i flödesordning för att det är såpass simpelt och det är den ordningen som helt enkelt ger enklast routing.

Ett av de få exemplerna där det blir så helt enkelt.

Författare:  rogerk8 [ 20.59 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Okej, fast mitt livs första egencaddade kort mha Eagle blev en Effekt-OP som också hade komponenterna i flödesordning och jag har sällan känt mig så stolt som när jag fick det kortet från Kina och byggde ihop det varvid det dels nästan genast fungerade dels såg så förbannat fint ut.

Först kom liksom diffsteget med dess strömgenerator, sen kom drivsteget med förstärkningstrissan och dito strömgenerator samt sist kom det komplementära CFP-slutsteget.

För mig är sånt vackert och det är så jag vill bygga kretskort.

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 21.02 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja och det går att göra... Ibland... Dock så är det inte alltid praktiskt. Och ska du använda sådan princip på ett större kort så får du kanske använda extrmt många ledare och flera lager för att också sprida ut komponenterna.

Om du nu tycker det är snyggt med 50 talet byglar med sladdar som går här och var för att lösa ditt problem eller för att köra flera lager så ja då kan du ju alltid göra det. Det är varken praktiskt, lönsamt eller någon direkt effektiv lösning som många redan har nämt. Lite att gå runt ån för att hämta vatten.

Författare:  rogerk8 [ 21.12 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag busar lite mer med dig och säger att man alltid kan få komponenterna i flödesordning (sett ur mitt nyttoperspektiv i alla fall med relativt okomplicerade konstruktioner) men det kräver dels större "rityta" dels att man skippar fyrdubbla OP och kör enkla OP.

Att knö in saker på en begränsad yta kräver hjälp av nåt slag såsom en autorouter, men om ytan är tillräcklig vill jag mena att man inte behöver det.

Dvs allt går att routa manuellt och flödesriktigt om det bara finns utrymme.

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 21.36 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Citera:
Att knö in saker på en begränsad yta kräver hjälp av nåt slag såsom en autorouter,

Nej det gör det inte, ofta får autoroutern problem i de fallen, de gillar att kunna routa horisontellt eller vertikalt.
De korten jag gjort, är tämligen kompakta, så pass kompakta att det inte går att placera komponenterna närmare varandra med runt 800 komponenter oftast mixed signal.
De korten är helt handroutade.
Hemligheten ligger hur man placerar ut komponenterna.
Kortet jag postade bilden på är 233x160mm med 990 komponenter.
Med din metod vore kortet fullständigt omöjligt att få till.

Författare:  rogerk8 [ 22.08 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Fascinerande, jag börjar (motvilligt) lära mig.

Inte för att vara inställsam men jag kan inte låta bli att imponeras av din kompetens.

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 22.33 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Skall tillägga att kortet är ett 4-lagers kort, schemat utspritt på 14 A3-sidor.
Samma gäller i princip följande kort:
100x200mm, 540 komponenter 4-lagers, schema 11 A3-sidor.
Detta kortet är partitionerat i strömförsörjning (överst), analog del (till höger) och en digital del (till vänster).
Separata jordplan och matningar för analog resp digital del samt chassijord vilken går i en perimeter runt kortet.

Författare:  rogerk8 [ 22.48 2016-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Galet :)

Författare:  Henry [ 00.21 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Henry min vän, orkar du möjligtvis göra det enkelt för mig genom att tala om exakt hur jag ska göra för att köpa full-versionen av Eagle.
Jag har förstått att det inte är så dyrt och jag gillar verkligen Eagle.
Jag svär för mycket ibland men det är bara min okunskap och frustration som talar.
Funkar inte med halva EU i längden, speciellt för konstruktioner jag har i åtanke (som iofs kanske aldrig blir av).
Så om prislappen hamnar under 500 spänn så köper jag det!

MVH/Roger
PS
Vore dessutom kul att sponsra företaget lite för fasen vilken nytta jag ändå har haft av gratisversionen.


Kollade lite nu och de summor som jag såg innan hittar jag inte längre och deras betalningssystem är totalt omändrad och mycket färre alternativ än vad jag såg förra gången.

Men den billigaste versionen för att få just 100x160 yta, som du nu har som krav, (mindre storlekar kostar betydligt mindre) kostar 169$ + moms:

https://cadsoft.io/pricing/

Gå in på sidan och välj det alternativet i botten som kostar den summan och heter Maker, sedan är det bara att skriva in och följa anvisningarna i FAQen.

Jag svär för mycket ibland men det är bara min okunskap och frustration som talar

Det är därför det är rekommenderat att lyssna på oss för det är många här som har stora kunskaper inom både ditt och datt inkl inom detta med tex routing.

Författare:  rogerk8 [ 17.56 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tackar dig Henry för din ansträngning!

Men 1200 spänn får en och tänka på om och hur viktigt detta med kretskortscad är för mig.

Hade det kostat 500 hade jag slagit till direkt (samtidigt som 1200 inte är jättedyrt).

Jag måste fundera på det här, redan nu när jag bara "leker" har jag ju stött på patrull vad beträffar liten kortyta.

Jag har Eagle Light 6.4.0, tror du den muterar speciellt mycket om jag köper ovanstående?

Jag hatar uppgraderingar för det är rena mutationer (dvs att knapparna har flyttats runt, vissa finns inte längre och rullgardinsmenyerna både ser annorlunda ut samtidigt som vissa funktioner har lagts till eller tagits bort).

Jag fattar inte varför "uppgraderingar" ska vara så populärt, det funkade ju liksom innan :doh:

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 18.04 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Köp Edwin i stället, inga restriktioner i kortstorlek, lager eller antal komponenter.
NC-versionen kostar från $90:-
Den fulla Pro-versionen i NC-utförande $290:-
NC betyder NonCommersial, dvs de får inte tjäna pengar på dina alster.
http://visionics.a.se/EDWinXP2.00-NonCo ... cense.aspx

Författare:  rogerk8 [ 18.09 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack Tomas för förslaget!

Valet för en datadyslektiker som mig är dock mycket enkelt, jag har efter stor möda kommit så långt i mitt Eagle-kunnande som jag kommit, tror du då jag är speciellt pigg på att byta :D

MVH/Roger

Författare:  Henry [ 18.14 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag fattar inte varför "uppgraderingar" ska vara så populärt, det funkade ju liksom innan

Efteråt fungerar det ännu bättre eller nya bra funktioner läggs till som fungerar bättre även de, i bästa fall.

Använder 7.5 och det är ett stort aber om du uppdaterat till det då ingen av dina gamla sparfiler fungerar med den nya versionen om jag inte minns fel, då det systemmässigt är uppbyggt på ett helt annat sätt men layouten och så är dock den samma.

Som sagt det finns andra cad program för detta men själv räcker det med att jag har lärt mig Eagle och för min del räcker även storleken i gratisversionen än så länge då jag oftast bara gör små kompakta kort, men det var lite nära en gång med ett kort som var det största jag gjort men det gick.

Författare:  TomasL [ 18.23 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Tack Tomas för förslaget!

Valet för en datadyslektiker som mig är dock mycket enkelt, jag har efter stor möda kommit så långt i mitt Eagle-kunnande som jag kommit, tror du då jag är speciellt pigg på att byta :D

MVH/Roger

Det är alltid intressant att byta sådana program, oftast får man be barn och det täcka könet att hålla sig på behörigt avstånd, gärna med öronproppar.

Dock är det så att jag upplever Edwin som hyffsat enkelt och extremt kapabelt, till en låg penning.

Författare:  rogerk8 [ 18.37 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Henry skrev:
Jag fattar inte varför "uppgraderingar" ska vara så populärt, det funkade ju liksom innan

Använder 7.5 och det är ett stort aber om du uppdaterat till det då ingen av dina gamla sparfiler fungerar med den nya versionen om jag inte minns fel, då det systemmässigt är uppbyggt på ett helt annat sätt men layouten och så är dock den samma.


Men det är ju precis det här jag i grund och botten menar, det blir inte alltid bättre och i värsta fall försvinner bakåtkompatibiliteten helt.

Finns en anledning till att jag aldrig uppgraderar och du sätter fingret på det!

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 18.44 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Just eagle har väl ändrat filformat fram och tillbaka pga piratkopiering har jag för mig, vilket naturligtvis skapar stora problem med filkompabilitet.
Edwin lär kunna läsa EED filer från sent 70-tal då den första versionen kom.
Lite kuriosa, för dig Roger, Edwin är ett svenskt program, och lär ha varit det första EDA-systemet som utvecklades för oss vanliga dödliga.

Författare:  rogerk8 [ 19.44 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
Just eagle har väl ändrat filformat fram och tillbaka pga piratkopiering har jag för mig, vilket naturligtvis skapar stora problem med filkompabilitet.

Tråkigt.
Citera:
Edwin lär kunna läsa EED filer från sent 70-tal då den första versionen kom.

Mycket intressant!
Citera:
Lite kuriosa, för dig Roger, Edwin är ett svenskt program, och lär ha varit det första EDA-systemet som utvecklades för oss vanliga dödliga.

Ett svenskt program, mycket intressant.

MVH/Roger
PS
EDA=European Defence Agency?
EED=? (står inget vettigt på google).

Författare:  TomasL [ 19.57 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

EE Design, tror ärligt talat inte du hittar något om detta på nätet, då det är nästan 40 år gammalt.

Författare:  pstrand [ 20.03 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Den här köptes in på tidigt 80:tal. Många 2-lagerskort gjordes med detta systemet.

http://oju.mbnet.fi/retro/ABC80_sve.html

Författare:  rogerk8 [ 20.15 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
EE Design, tror ärligt talat inte du hittar något om detta på nätet, då det är nästan 40 år gammalt.


Vad är det som är så speciellt med EED-filer då menar du?

Du säger ju:
Citera:
Edwin lär kunna läsa EED filer från sent 70-tal då den första versionen kom.


MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 20.19 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ingenting speciellt troligen, men du klagade ju på bakåtkompabiliteten på eagle.

Författare:  rogerk8 [ 20.30 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag menade mest om EED är nåt slags begrepp inom CAD-världen.

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 20.34 2016-10-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nä det vet jag inte, eller kanske, då det var rekordsäljare på 80-talet, typ.
Visionics som står bakom Edwin lanserade det första EDA- systemet för en "PC" ABC-Cad, hade lite fel om årtalen innan, ABC-CAD kom -83, EE-Designer kom lite senare och ersattes vid 90-talets slut av EDWIN.

Författare:  rogerk8 [ 21.23 2016-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag fuskat så att jag skäms :)

Jag tog nämligen Daniel's brd-fil och fixade till det sista dvs knappt 10st ledningsdragningar (fetare) där dom flesta blev tvungna att gå i topplagret.

Sen körde jag konstruktionen genom CAM-processorn och fick ut Gerber :)

Dock protesterade min Eagle lite när jag bytte min brd-fil mot Daniels brd-fil men det verkar inte som om det spelar så stor roll.

Jag är mycket förvånad över hur mycket space som finns kvar i Daniel's konstruktion, min var ju fullständigt knökad.

Av det här har jag lärt mig att stora IC kan inte caddas flödesmässigt, det måste till andra knep (som dock kanske inte heter autorouter).

Jag tänkte i alla fall uppenbarligen fel.

MVH/Roger
PS
Nästa gång ska jag lägga kretsarna ner, sen ska jag placera ut de passiva komponenterna så nära där de ska kopplas in som möjligt. Nu saknar jag nämligen den noga planerade strukturen hos alla testpunkter. Samtidigt, om alla kretsar ligger ner (t.ex fyrdubbel OP) då kommer vissa testpunkter vilja vara kopplade på nedersidan av kortet medans andra testpunkter vill vara kopplade på ovansidan av kortet. Att då gruppera allihop på ena sidan som jag gjort i min konstruktion gör att många ledare kommer att behöva gå tvärs över kortet, inte bra. Slutsats, testpunkterna måste åtminstone befinna sig på rätt sida om kretsarna de skall kopplas till dvs de blir splittrade hur man än gör.

Författare:  TomasL [ 06.23 2016-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Inte bra, konstig ledningsdragning fortfarande samt att isolationsavståndet mellan en del ledare är alldeles för litet.

Författare:  Zkronk [ 09.55 2016-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Konfigurera och kör DRC (Design Rule Check) så kommer du få varningar om vart isolationsavstånden är för snålt tilltagna.

Författare:  danielr112 [ 10.12 2016-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Som jag nämde när jag la upp den. Det var inte optimalt draget någonstans och avstånden är default från Eagle.

Det var mer en hint om att gör man små ändringar kan man fixa mycket av de extra trådarna så använd min filen endast som nåt typ av dåligt exempel :D

Författare:  rogerk8 [ 18.29 2016-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Zkronk skrev:
Konfigurera och kör DRC (Design Rule Check) så kommer du få varningar om vart isolationsavstånden är för snålt tilltagna.


Hej Zronk!

Körde naturligtvis DRC när jag var klar, fick få varningar på "clearance", åtgärdade dom liksom några "overlap" sen hade jag bara mängder med "drill size" kvar som jag dock lärt mig att man kan ignorera.

MVH/Roger
PS
Jag har bestämt mig för att inte köpa nån skarp version av Eagle, detta har inte med priset att göra utan jag, med vettigare utplacering av komponenter, känner att ett halvt EU räcker för mig.

Författare:  rogerk8 [ 19.22 2016-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur sätter man ett extremt tjockt koppar-lager?

Vad är default?

Jag kan inte konstruera om den här kretsen för 5A (i vissa fall) för det finns helt enkelt inte plats på kortet, så en genväg kan vara att bara involvera ett tjockare koppar-lager och då på samtliga ledare, naturligtvis.

Jag nyttjar alltid default bredd, 0,016", Daniel har emellertid routat med 0,01".

Jag skulle vilja att 0,01" egentligen fyrdubblades till 0,04" men eftersom jag inte kan det så kan man ju istället fyrdubbla lagertjockleken, eller hur?

Så, hur gör man frågar jag lite desperat :)

MVH/Roger

Författare:  Zkronk [ 19.57 2016-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Om du ska beställa mönsterkort av någon tillverkare så brukar man kunna få välja hur tjock koppar man vill ha på kortet när du beställer.
Och om du ska etsa egna kort så finns det nog laminat med tjockare kopparlager att köpa.

Författare:  rogerk8 [ 21.05 2016-10-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur vet jag vilken tjocklek jag har?

MVH/Roger

Författare:  Zkronk [ 05.46 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Standard brukar vara 1 oz, vilket betyder en tjocklek på 0.0347 mm.

Författare:  rogerk8 [ 14.30 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack!

Orkar du möjligtvis tala om för mig hur man sätter egen tjocklek (så att det kommer med i Gerber)?

MVH/Roger
PS
Jag kör Eagle 6.4.0

Författare:  Henry [ 14.33 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det gör man inte i gerber eller dylikt utan man säger till tillverkaren/väljer där vilken tjocklek man vill ha, om de kan göra annan vls.

Författare:  rogerk8 [ 16.12 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Okej Henry, om jag ska leda 5A och jag inte kan göra nåt åt ledarbredden som är på 0,01", vilken tjocklek rekommenderar du?

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 16.56 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det finns standardtjocklekar som är 1oz, 2oz, 3oz osv. Men det är mycket dyrare. Exempel från itead.cc så kostar 10st 10x10cm kort med 1oz $19.90USD och med 2oz ökar priset direkt med $25USD.

Men vilka ledare är det som kommer bära 5A?
Kan inte tänka mig att det inte skulle gå att lösa på annat vis.

Citera:
Jag tror jag fattar lite mer nu, först väljer man verktyg sen "ringar man in"/markerar varefter verktyget gäller för markeringen. Så om jag vill kopiera så markerar jag kopieringsverktyget före det att jag markerar sen kan man nog högerklicka och få upp "Copy Group", eller?

Det spelar ingen roll, gör det som känns enklast. Det fungerar med alla verktyg och det är inga problem att skifta verktyg sålänge det är markerat.

Författare:  rogerk8 [ 18.06 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej Borre!

Jag har inte plats helt enkelt.

Om du tittar i schemat så är signaler märkta C/D och E/S bärare av 5A (max).

Själva förbindelserna har Daniel's autorouter fixat åt mig men autoroutern är ju bara måttligt smart för den förstår inte att det går 5A genom vissa ledare så den gör dom också 0,01"...

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 18.21 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jo autoroutern förstår att det går 5a igenom om "du säger till dem" att just dessa ledningarna ska vara av en viss storlek!

Det går även att ändra detta i efterhand genom att markera lednignarna och ändra dem.

Författare:  rogerk8 [ 18.48 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det låter ju bra i teorin :)

Men jag har försökt och i praktiken funkar inte "skiftnyckeln" för mig men det är inte det värsta, det värsta är att det inte finns nån plats för speciellt bredare ledare, jag har försökt.

Så jag kommer satsa på ett 3-4 ggr grövre kopparlager istället (4oz verkar lagom).

Fast samtidigt pulsar jag bara 5A under typ en millisekund, så jag vet inte om jag egentligen behöver tänka på detta.

Det är en millisekund 5A, sen en millisekund 4,5A, sen en millisekund 4A osv.

Tror jag skiter i att tänka på det och kör på med din fina konstruktion :)

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 18.54 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nja jag hade nog inte behållt så tunna ledare till sådan effekt. Tror det går att göra om designen så du får in de ledarna utan större problem.

Författare:  Magnus_K [ 19.02 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Någon kanske kan hjälpa dig i Eagle att göra dessa banor fria från lödmask och annat.
På så sätt kan du alltid förtenna banan alt. löda på en tunn ledare som löper utmed just de banor som det ska gå lite kräm igenom.

EDIT: Dra ett mail till din Kina-kontakt och hör hur det påverkar priset för varje oz du ökar med. Jag är rädd för att det kommer bli svindyrt, men det vore kul att få höra lite siffror då jag själv aldrig beställt med annat än 1 oz.

Författare:  rogerk8 [ 19.11 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vilket underbart kreativt förslag!

Snacka om att tänka utanför boxen :)

MVH/Roger
PS
Jag tror faktiskt att det största problemet med att pulsa ut 5A i dessa ledare är resistansen dvs mina mätningar kommer bli felaktiga för hög ström.

Författare:  Borre [ 20.12 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lägg upp både kort och schema-filerna så ska jag titta, är det bara C/D och E/S som ska klara 5A så ser det inte omöjligt ut.

Författare:  rogerk8 [ 20.42 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det var trevligt att höra :)

Här har du dom.

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 22.44 2016-10-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ett relativt snabbt förslag på hur man kan göra. Har över huvud taget inte tagit hänsyn till schemat eller annat, bara routat och placerat komponenterna där de passar bra. Mycket möjligt jag missuppfattat hur nått skulle suttit eller dragits. Gjorde om schemat något vid kontakten till vänster bla.

Har inte tid längre, men det är två ledare som är oroutad som binder ihop VSS och GND, annars är allt på en sida och relativt bra layout.
Jordningen och matningen kan alltid göras bättre, och jag hade definitivt gjort ett tvålagers kort och utnyttjat den ena sidan för det.

DRC passande http://www.itead.cc.

Författare:  danielr112 [ 06.18 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så ska det se ut!

Författare:  rogerk8 [ 17.00 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Ett relativt snabbt förslag på hur man kan göra. Har över huvud taget inte tagit hänsyn till schemat eller annat, bara routat och placerat komponenterna där de passar bra. Mycket möjligt jag missuppfattat hur nått skulle suttit eller dragits. Gjorde om schemat något vid kontakten till vänster bla.

Har inte tid längre, men det är två ledare som är oroutad som binder ihop VSS och GND, annars är allt på en sida och relativt bra layout.
Jordningen och matningen kan alltid göras bättre, och jag hade definitivt gjort ett tvålagers kort och utnyttjat den ena sidan för det.

DRC passande http://www.itead.cc.


Tack så jättemycket för all tid och energi du lagt ner!

Först är jag otroligt fascinerad över hur du fick plats på ett enda lager, mycket skickligt!

Sen gillar jag, förutom seriösa 5A-ledare, att du breddat jorden.

Sen är det fascinerande hur mycket space som ändå finns kvar!

Fattar dock inte vad du menar med:
Citera:
...det är två ledare som är oroutad som binder ihop VSS och GND

För jag tycker att allt ser routat ut (inga gula linjer) samtidigt som VSS och GND inte ens ska förbindas, naturligtvis.

Ett tag var jag konfunderad över hur du ändrat vänster plint, eftersom jag inte riktigt vågar ladda in schemat i Eagle så försökte jag klura ut vart exempelvis GND var (korkat va? :D ), sen försökte jag klura ut andra pinnar och kom fram till att P_OUT var flyttad längst ner, sunt.

Jag missade dock att berätta en sak, strömmen ska ju naturligtvis inte bara igenom testtrissorna utan också tillbaks till agget, eftersom strömmen mäts över R29-30 (speciellt R29 vid hög ström) så måste dessa motstånd också leda tillbaks 5A till agget, varför GND-ledaren är aningen för klen (men det är bra att IC1 är placerad längst till vänster för den sniffar av GND vid plint och gör mätningen därifrån men vägen från dessa motstånd till GND vid plint bör tåla 5A (och vara lågresistiva för annars blir mätningen fel, tror förresten att ledarresistansen skall jämföras med R29 och dess 100 mOhm).

Jag inser dock att jag själv kan bredda ledaren från dessa motstånd till GND på vänster plint (fast att bredda varje segment åt gången mha properties blir direkt tråkigt, önskar jag fick skiftnyckeln att fungera :) ).

Tack än en gång!

MVH/Roger
PS
Vad kan det vara för resistans i den där korta biten GND?

Vad menar du förresten med:
Citera:
DRC passande http://www.itead.cc.

Eagle har ju en DRC redan.

Författare:  GastonDeVille [ 17.10 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Snyggt CADat! Det finns ett simpelt sätt att göra det ännu snyggare utan att behöva ett andra lager. Nån sorts kvasi-tvålagerkort. Gör byglingar på komponentsidan och voilà - längden på kopparbanorna minskar dramatiskt på lödsidan. 8)

Författare:  rogerk8 [ 17.18 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu kan ju jag ingenting om sån här heller men om man kunde sätta godtyckligt rastermått för t.ex motstånd så kan man dra godtyckligt långa byglingar.

Men vänta nu, man kan ju nyttja testpunkter till det också (ska bli spännande och se vilken hål-diameter jag får :) )!

Samtidigt kan man routa i topp-lagret godtyckligt långt och sedan bygla istället för tvålagers, jag har emellertid redan upptäckt att via-hålen inte sväljer vanliga motståndsben så det får bli virtråd i det fallet, vilket ofta är för klent.

Fast nånstans kan man säkert sätta via-hålets hål-diameter.

Samtidigt som jag tycker att sporten är, som mästaren Borre uppvisar, dvs att få till enkellagriga kort.

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 18.35 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Fattar dock inte vad du menar med:
Citera:
...det är två ledare som är oroutad som binder ihop VSS och GND

För jag tycker att allt ser routat ut (inga gula linjer) samtidigt som VSS och GND inte ens ska förbindas, naturligtvis.

Lite otydligt kanske, men det är en ledare mellan två olika ställen av GND och VSS som inte är routad, kolla vid mitten av kortet till höger om R11 och vid C8.

rogerk8 skrev:
Ett tag var jag konfunderad över hur du ändrat vänster plint, eftersom jag inte riktigt vågar ladda in schemat i Eagle så försökte jag klura ut vart exempelvis GND var (korkat va? :D ), sen försökte jag klura ut andra pinnar och kom fram till att P_OUT var flyttad längst ner, sunt.

+/-24V är även ändrad.

rogerk8 skrev:
Vad menar du förresten med:
Citera:
DRC passande http://www.itead.cc.

Eagle har ju en DRC redan.

DRC (Design rule check) måste såklart passa vad tillverkaren klarar av. Filen som möjligen är med i Eagle är antagligen bara en mall/exempel.
Därför måste man alltid utgå ifrån vad tillverkaren anger för specifikationer. Många tillhandahåller drc-filer för detta, itead likaså.

Angående jorden och de där mätmotstånden är det lätt ordnat genom att fylla ovansida med ett jordplan, då får du ledare som mer än nog klarar av strömmen.
Bilaga:
ktt.png


VIA-hålen ändras när man placerar ut dem, eller vid routning, längst upp i raden där man ändrar ledarbredd och dylikt står det "Diameter" och "Drill" längst till höger.

Författare:  Henry [ 18.43 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det blir ju så mycket enklare att routa om man sätter komponenterna efter just det och inte strikt hur man ritat schemat som så många sagt, och här är nu beviset.

Författare:  TomasL [ 19.02 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vad jag inte riktigt förstå är alla TPar, som går till ensamma komponenter.

Författare:  rogerk8 [ 19.27 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Lite otydligt kanske, men det är en ledare mellan två olika ställen av GND och VSS som inte är routad, kolla vid mitten av kortet till höger om R11 och vid C8.

Ska göra det när jag vågat ladda in det i Eagle (kommer våga det).
Citera:
+/-24V är även ändrad.

Bra att veta.
Citera:
DRC (Design rule check) måste såklart passa vad tillverkaren klarar av. Filen som möjligen är med i Eagle är antagligen bara en mall/exempel. Därför måste man alltid utgå ifrån vad tillverkaren anger för specifikationer. Många tillhandahåller drc-filer för detta, itead likaså.

Intressant, men default har inte svikit mig än (endast ett kort producerat, dock)
Citera:
Angående jorden och de där mätmotstånden är det lätt ordnat genom att fylla ovansida med ett jordplan, då får du ledare som mer än nog klarar av strömmen.

Fiffigt, undrar hur jag fixar det? :)
Citera:
VIA-hålen ändras när man placerar ut dem, eller vid routning, längst upp i raden där man ändrar ledarbredd och dylikt står det "Diameter" och "Drill" längst till höger.

Tack för den informationen, kommer Eagle ihåg inställningen för alla framtida konstruktioner eller måste jag göra om det för varje projekt?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.35 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
Vad jag inte riktigt förstå är alla TPar, som går till ensamma komponenter.


Jag som trodde du var smart ;)

Dom flesta TP avses gå till brytare och då blir det ensamma TP vid komponenter.

Helst skulle jag velat haft plintar men dels finns det inte så stora plintar dels blir det ännu mer meck med alla ledningar som det skall få plats med att dras.

Min största besvikelse med denna fantastiskt trevliga och bra variant jag nu fått av Borre är att TP är utspridda över hela jävla kortet, dvs det finns ingen ordning kvar.

Men man får väl hålla tungan rätt i mun när man kopplar in grejerna, "bara" :)

MVH/Roger

Författare:  TomasL [ 20.44 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Om du nu skall dra en kopplingstråd från varje TP varför inte plint i stället?

Författare:  rogerk8 [ 21.13 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men det ska ju dras ledningar dit och jag ska få plats att dra dom, fattar du väl :doh:

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 21.41 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Borre skrev:
Lite otydligt kanske, men det är en ledare mellan två olika ställen av GND och VSS som inte är routad, kolla vid mitten av kortet till höger om R11 och vid C8.

Ska göra det när jag vågat ladda in det i Eagle (kommer våga det).

Spara filerna i en nya mapp så är det inga problem att öppna dem.

Citera:
Borre skrev:
Angående jorden och de där mätmotstånden är det lätt ordnat genom att fylla ovansida med ett jordplan, då får du ledare som mer än nog klarar av strömmen.

Fiffigt, undrar hur jag fixar det? :)

Med polygonverktyget.

Citera:
Tack för den informationen, kommer Eagle ihåg inställningen för alla framtida konstruktioner eller måste jag göra om det för varje projekt?

Nej det är inte en engångsinställning.

TP utspridda över hela kortet? Var dem inte det tidigare menar du?
Nu sitter alla TP i princip samlade i tre grupper, förutom till höger där du får flytta dom var du vill.

Författare:  TomasL [ 22.05 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Men det ska ju dras ledningar dit och jag ska få plats att dra dom, fattar du väl :doh:

MVH/Roger

Och varför är vanliga kopplingsplintar ett problem? Btw hur stort är kortet?

Författare:  rogerk8 [ 22.11 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:

TP utspridda över hela kortet? Var dem inte det tidigare menar du?
Nu sitter alla TP i princip samlade i tre grupper, förutom till höger där du får flytta dom var du vill.


Nej, de var absolut inte utspridda över hela kortet, de var noga placerade i kolumner för varje brytare så att man lätt kunde koppla in dom typ längst upp ena läget, mitten mittenläget och längst ner andra läget.

Nu finns det noll system på hur jag ska koppla in mina brytare, allt är ren kaos.

Men detta är inget problem, gäller bara att ha tungan rätt i mun.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.17 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
rogerk8 skrev:
Men det ska ju dras ledningar dit och jag ska få plats att dra dom, fattar du väl :doh:

MVH/Roger

Och varför är vanliga kopplingsplintar ett problem? Btw hur stort är kortet?


12 poler är ju max Eagle kan hantera, så hur trollar man fram resten om man typ behöver 24 poler?

Att sen dra ledningar till plintarna borde du förstå innebär problem, bättre att nyttja TP just där inkopplingen behövs.

Eller är det nåt jag missar?

MVH/Roger
PS
Kortet är som vanligt (och max i Eagle Light dvs ett halvt EU, 80X100).

Författare:  Borre [ 22.19 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

12 poler på en kopplingsplint?
Nej det finns inte en sån begränsning, varför tror du det?
Möjligen att du inte hittar en, men då får man göra en egen eller använda två.

Författare:  TomasL [ 22.22 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nej jag förstår inga av dina problem faktiskt.
Vad är skillnaden mellan tråd från en pad och från en plint?

Författare:  Electricguy [ 22.30 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

En rad med paddar som har rätt pitch, och lite sunt förnuft vad det gäller kringkomponenter så behöver man ju inte ha en footprint för en plint.

Författare:  TomasL [ 22.41 2016-10-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nä,
Men det är ju bra att veta förutsättningarna samt vilken ström som beräknad gå genom de olika delarna.

Författare:  rogerk8 [ 16.43 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
12 poler på en kopplingsplint?
Nej det finns inte en sån begränsning, varför tror du det?

Helt enkelt för att den typen av plint-footprint jag vill ha tar slut vid runt 12 poler.
Citera:
Möjligen att du inte hittar en, men då får man göra en egen eller använda två.

Jag tror jag är korkad på många sätt men om jag inte hittar det plintpolantalet jag vill ha så utgår jag från att det inte går att hitta en större plint.

Väl medveten om att man kan bygga egna plintar men jag har noll koll så jag vet inte hur jag ska göra.

Jag hade önskat att jag visste hur jag byggde mig ett eget bibliotek (och footprints) för jag tror jag bara nyttjar några procent av alla 1000 komponenter jag varje gång måste scrolla igenom och framförallt, komma ihåg.

Min dröm är alltså ett eget bibliotek som kommer innehålla mindre än 50 komponenter, garanterat (speciellt sant om du nu säger att man kan skarva plintar för då behöver jag ju liksom bara en två-polig respektive en tre-polig precis som i verkligheten :) ).

MVH/Roger
PS
Grejen är att jag är inte ett dugg intresserad av att simulera (jag gör detta på kopplingsplatta, speciellt enkelt med mitt halva EU som begränsning), jag är bara intresserad av footprints som stämmer. Ta t.ex BC546, mängder med trissor stämmer på den footprinten varför det räcker med BC546, likadant gäller det t.ex OP27, mängder med OP stämmer på den footprinten osv. Med andra ord är 99% av biblioteket överflödigt för mig (speciellt om jag lyckas lära mig göra egna footprints). Dessutom skulle man mycket snabbare hitta det man vill ha, man skulle inte ens behöva söka på grejerna!

Författare:  rogerk8 [ 16.46 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TomasL skrev:
Nej jag förstår inga av dina problem faktiskt.
Vad är skillnaden mellan tråd från en pad och från en plint?


Du har en skön stajl grabben, som Baloo sa :)

Plinten är mer robust och flexibel (går att skruva loss kabeln utan lödkolv...).

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 19.55 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Sätt 2 st 12or jämte varandra så får du ju 24.

Författare:  rogerk8 [ 20.12 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Blir det det i footprinten också?

Jag menar, hur ska man kontrollera rastret mellan sista och första i det fallet?

Stämmer alltid grid då, menar du?

MVH/Roger

Författare:  danielr112 [ 20.27 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja alltså om du vill ha 24 pluttar sätt antingen 2 st 12 eller så fixar du till en med 24 direkt.

Ser inte problemet?

Författare:  rogerk8 [ 20.35 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så talar ett proffs ;)

MVH/Roger

Författare:  metric [ 20.38 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

https://www.youtube.com/watch?v=RIfX3fxSpNY

Författare:  rogerk8 [ 22.13 2016-10-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Får man vara lite tyken?

Säg gärna nåt istället för att bara leverera en länk.

Jag avskyr sånt!

Värsta tänkbara är "googla på det" :)

MVH/Roger

Författare:  Electricguy [ 08.23 2016-10-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men innehållet i länken är en lösning på ditt problem. Var nöjd att folk hjälper dig eller lös det själv.

Författare:  metric [ 12.09 2016-10-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du kan välja att klicka på länken eller inte!

Författare:  rogerk8 [ 15.40 2016-10-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

metric skrev:
https://www.youtube.com/watch?v=RIfX3fxSpNY


Mycket trevlig video, tack!

Förstog kanske 10% dock, en del hade att göra med snabba dimensionsuppläsningar på engelska som jag inte hängde med i.

Men jag fattade att det tydligen finns tre knappar man använder, med början "package" som han visade.

Det här är bra att veta men samtidigt var det inte riktigt det jag frågade efter, jag frågade efter hur man kan göra ett bibliotek av ett urval dom komponenter som redan finns (där mitt bibliotek då alltså inte kommer innehålla mer än 50 komponenter).

Ett problem av mycket mindre dignitet, alltså :)

MVH/Roger
PS
Jag ångrar att jag skrev som jag gjorde även om andemeningen kvarstår. Samtidigt är det väl trevligare om man får en liten inledande förklaring på vad videon handlar om, kan jag tycka.

Författare:  rogerk8 [ 17.10 2016-10-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag tagit Borre's trevliga design, laddat in den i min Eagle, kompletteringsroutat på två ställen (blåa ledare dvs Bottom Layer), kollat varningar och justerat lite "clearance", fått mängder med "Stop Mask" (som jag helt okunnigt ignorerat), skapat lite bilder samt gjort Gerber.

Nåt lite lustigt hände när jag laddade in brd-filen, alla ledningar går i topplagret!

Fast jag antar att det inte spelar så stor roll.

Sen var min layer-lista oigenkännbar, hoppas jag slipper detta i övriga projekt men jag antar det för Eagle verkar lite "dålig" på att komma ihåg förändringar (t.ex tum/mm), vilket jag samtidigt är tacksam för.

Här har Ni annars bilderna.

MVH/Roger
PS
Jag kommer förstärka ground med ståltråd när jag får korten, för även om det låter enkelt att använda polygonverktyget ska man fatta det också.

Författare:  Borre [ 14.43 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det är för att jag laddade upp filen innan jag sparade senaste ändringen. Jag tänkte först visa hur jag skulle gjort, med alla ledare i topplagret och nyttjat bottenlagret till jord och matning.
Men här nedan är rätt fil istället.

"Sen var min layer-lista oigenkännbar"
Vad menar du med det? Det lagren som du valt att visa?


Men varför routar om/ändrar du inte bredden på jordledaren efter kanten istället? Det går ju betydligt snabbare än att hålla på och löda på ledare i efterhand, dessutom finns det ju hur mycket plats som helst.

Du har fortfarande oroutad ledare till höger om R11.

Tänker du skicka det här kortet på tillverkning?
I så fall finns ingen anledning till att inte nyttja bägge lagren. Och för den delen att minska storleken nu när det är så mycket outnyttjad yta, vilket antagligen sänker priset.

Polygon/jordplan. Välj polygon och skriv "gnd" och tryck enter, välj bottenlagret om det inte är valt, fortsätt med att välja "Isolate" (i ovankant där man alltid ändrar inställningar för aktuellt verktyg), tex 0.3mm och rita därefter en fyrkant utmed kortet ytterkant, se till att sluta exakt där du började. Ratsnest uppdaterar layouten som vanligt så avsluta med det så dyker jordplanet upp.

Författare:  rogerk8 [ 15.24 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Det är för att jag laddade upp filen innan jag sparade senaste ändringen. Jag tänkte först visa hur jag skulle gjort, med alla ledare i topplagret och nyttjat bottenlagret till jord och matning.
Men här nedan är rätt fil istället.

Tack, Borre!
Citera:
"Sen var min layer-lista oigenkännbar"
Vad menar du med det? Det lagren som du valt att visa?

Jag hade t.ex många fler lager att välja på samtidigt som ordningen på alla lager var omkastade.

Citera:
Men varför routar om/ändrar du inte bredden på jordledaren efter kanten istället? Det går ju betydligt snabbare än att hålla på och löda på ledare i efterhand, dessutom finns det ju hur mycket plats som helst.

Det här är en mycket bra fråga, jag är väl dum helt enkelt :)
Citera:
Du har fortfarande oroutad ledare till höger om R11.

Borde inte vara möjligt efter att kört det gula "urtropstecknet".
Citera:
Tänker du skicka det här kortet på tillverkning?
I så fall finns ingen anledning till att inte nyttja bägge lagren.

Ja, det är tanken (båda lagren nyttjas redan nu iom en enda speciell bygel).
Citera:
Polygon/jordplan. Välj polygon och skriv "gnd" och tryck enter, välj bottenlagret om det inte är valt, fortsätt med att välja "Isolate" (i ovankant där man alltid ändrar inställningar för aktuellt verktyg), tex 0.3mm och rita därefter en fyrkant utmed kortet ytterkant, se till att sluta exakt där du började. Ratsnest uppdaterar layouten som vanligt så avsluta med det så dyker jordplanet upp.

Vilken underbart trevlig förklaring, tack!

Dock är jag så osäker på detta att jag kommer bredda jord-ledaren istället, fast jag kommer bokmärka denna EF-sida så att jag lätt hittar din beskrivning till en annan gång.

Apropå det måste jag väl införa några vior också för annars hänger ju jordplanet i luften(?)

MVH/Roger

Författare:  Henry [ 15.59 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jordplanet fyller så mycket det kan av kortet och kopplas sedan automatiskt till alla komponenter/ben/ledningar som är kopplade till jord så jag tror inte det behövs någon extra via i detta fall men behövs det så är det bara att lägga till.

Författare:  Borre [ 16.05 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Från din egen bild du postade tidigare:
Bilaga:
ktt.png
När du kör ratsnest så står det i statusraden om det finns oroutade ledare (airwires).

Nu syftade jag på att ha alla ledare i bottenlagret tillsammans med jordplanet, så som jag visade tidigare.

Men vior till vadå?
Vior behöver du bara om du har jordplan på bägge sidor av kortet, och det behövs inte då det blir snudd på heltäckande ändå (om ledare är på topp och jordplan på botten). Dessutom är ju alla komponenter hålmonterade och de som ska anslutas till jordplanet ansluts då naturligtvis oavsett vilken sida jordplanet ligger på.

Författare:  Henry [ 16.13 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Sedan kan du stänga av alla lager utom "Unrouted" så ser du enbart de ej routade ledningarna om det skulle vara svårt att se.

Författare:  rogerk8 [ 16.24 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Från din egen bild du postade tidigare:
Bilaga:
ktt.png
När du kör ratsnest så står det i statusraden om det finns oroutade ledare.

Nu syftade jag på att ha alla ledare i bottenlagret tillsammans med jordplanet, så som jag visade tidigare.

Men vior till vadå?
Vior behöver du bara om du har jordplan på bägge sidor av kortet, och det behövs inte då det blir snudd på heltäckande ändå. Dessutom är ju alla komponenter hålmonterade och de som ska anslutas till jordplanet ansluts då naturligtvis oavsett vilken sida jordplanet ligger på.


Jag hittade "R11" :)

Vad betyder ratsnest för jag är väldigt konfunderat över varför utropstecknet uppenbarligen inte hittar oroutade ledare.

När det gäller vior förstår jag nu vad du säger, jag menar har jag grejer som går till jord så går ju alla till jord, men hur vet Eagle att jordplanet ska kopplas just dit? Det är ju faktiskt bara en polygon. Som jag ser det måste jag införa en via på åtminstone ett ställe som specificerar vilken punkt som skall jordas.

Jag får också ett nutt felmeddelande av utropstecknet, "Stop Mask" och då säkert 20 stycken.

Rout2+ och Milling, har jag förresten aldrig haft som layers förut, det kom med din trevliga fil.

Nedan följer sedan min slutgiltiga design.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.26 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Henry skrev:
Sedan kan du stänga av alla lager utom "Unrouted" så ser du enbart de ej routade ledningarna om det skulle vara svårt att se.


Basal användning av layers mao :)

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 16.37 2016-10-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ratsnest "uppdaterar" kortet och drar alla aiwires/ouroutade ledare den kortaste vägen, så när du flyttar runt en massa komponenter ska man alltid ta för vana att använda ratsnest, likaså när jordplan och annat ändras.

Utropstecknet/DRC kollar endast så du uppfyller designreglerna, inte om du dragit alla ledare eller inte. Kör ratsnest för jämnan och kolla i statusraden.

I beskrivningen tidigare anger man "gnd" i textfältet och det är det som ansluter plygonen till jord, om man nu döpt jord till gnd villsäga.

Felmeddelande om stop mask är för att silkscreenen (texten och dylikt) ligger över paddarna där stop mask finns (det som gör att lödmasken inte läggs där, därav namnet, "stoppa masken"). Stäng av lagret för stop mask så försvinner felmeddelandet.

De där lagren kommer från filen som laddades upp tidigare, från den där auto-routade-filen så det är antagligen auto-routen som lagt till dessa.

Författare:  rogerk8 [ 00.10 2016-11-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kommit på en liten tabbe i det här projektet.

I KTT försöker jag nämligen mäta Kollektor/Drain-spänningen (Ucd) med en OP som är matad med minst 6V (Low Batt).

Ucd kommer dock vara ända upp till 20V, det är det som är vitsen med min legendariska OP27 och KTS.

Men man kan inte mäta 20V med en OP som går på 6V.

Jag måste således spänningsdela ner Ucd.

Eftersom kortet blev väldigt komplicerat så funderar jag på att patcha en resistiv spänningsdelare istället för att cadda om KTT, men vi får se.

Det enda som gäller för hyfsad precision (observera att avläsningsprecisionen hos ett analogt oscilloskop ändå inte är så stort) är att spänningsdelaren ger en en Theveninsk resistans som är typ en faktor 10 mindre än motståndet in på minus på OP.

MVH/Roger
PS
Vänta lite nu, mitt resonemang stämmer inte. Om jag har 6V från ena batteriet som då är nära slutet, då har jag runt 6V även som matning. Och har jag 20V då måste jag ha antingen batteri eller AC så då har jag minst 6V som OP-matning, men då stämmer det att det är felkopplat. Det är så synd att t.ex TL084 som jag nyttjar inte tål +/-24V för då hade det funkat!

Sen gör jag dessutom bypass på Ucd när jag vill ha den rättvänd och detta medför oundvikligen en skalningsskillnad rak/inverterad på mätutgången. Jag har alltså ett problem här.

Författare:  rogerk8 [ 19.42 2016-11-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har hittat en fyrdubbel OP som tål +/-22V som jag kommer nyttja istället för TL084.

På så sätt slipper jag cadda om KTT.

Observera att jag fortfarande preliminärt vill nyttja +/-24V från KTD (Transformer Device).

Men jag börjar lura på att skruva ner spänningen lite genom att helt enkelt bygla LED (-1,8V).

Fast då tappar jag ON-indikeringen :(

OP'n är lite dyr (68 spänn) men jag har bestämt mig för att satsa på den (LT1491):

https://www.elfa.se/Web/Downloads/xx/_e ... tion%2Fpdf

MVH/Roger
PS
Sen kommer KTS (Supply) göras om lite, D1 och D10 kommer byglas för på det sättet finns alltid både "högspänd" matning och Vcc/Vss. Annars finns Vcc/Vss bara när det finns batteri eller AC.

Tyvärr måste alla OP tåla +/-22V så jag måste köpa 3st av denna dyra OP.

Författare:  rogerk8 [ 18.05 2016-11-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Jag har kommit på en liten tabbe i det här projektet.

I KTT försöker jag nämligen mäta Kollektor/Drain-spänningen (Ucd) med en OP som är matad med minst 6V (Low Batt).

Ucd kommer dock vara ända upp till 20V, det är det som är vitsen med min legendariska OP27 och KTS.

Men man kan inte mäta 20V med en OP som går på 6V.

Jag måste således spänningsdela ner Ucd.

Eftersom kortet blev väldigt komplicerat så funderar jag på att patcha en resistiv spänningsdelare istället för att cadda om KTT, men vi får se.

Det enda som gäller för hyfsad precision (observera att avläsningsprecisionen hos ett analogt oscilloskop ändå inte är så stort) är att spänningsdelaren ger en en Theveninsk resistans som är typ en faktor 10 mindre än motståndet in på minus på OP.

MVH/Roger
PS
Vänta lite nu, mitt resonemang stämmer inte. Om jag har 6V från ena batteriet som då är nära slutet, då har jag runt 6V även som matning. Och har jag 20V då måste jag ha antingen batteri eller AC så då har jag minst 6V som OP-matning, men då stämmer det att det är felkopplat. Det är så synd att t.ex TL084 som jag nyttjar inte tål +/-24V för då hade det funkat!

Sen gör jag dessutom bypass på Ucd när jag vill ha den rättvänd och detta medför oundvikligen en skalningsskillnad rak/inverterad på mätutgången. Jag har alltså ett problem här.


Jag har kommit på att jag faktiskt inte har nåt problem här.

Visst, TL084 tål bara +/-18V men det är faktiskt inget problem i sig ty de matas alltid av max +/-12V (min +/-6V).

Vad jag trodde var problemet var att de ska sniffa av uppemot 20V men eftersom referensingången (plus) i det här kritiska fallet är biaserad på 0V så måste minusingången också vara biaserad på 0V (definitionen av en OP vid linjär operation), därför är sniffningen av Ucd på 20V inget problem!

KTT duger alltså som den nu är.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.14 2016-12-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har nu plötsligt kommit på att jag trots allt har fel.

Visst, Vcm är inget problem men utspänningen är det :doh:

Med minst 6V matning kan jag egentligen inte räkna med mer än 4 Volt ut (om "godtycklig" OP ska användas)

Eftersom jag sniffar av 20V+ och just nu förstärker -1 så går inte det.

Ingreppet i schemat är dock ganska enkelt, R8 byts från 10k till 100k och jag får en dämpning på exakt -20dB

Först om man skulle pressa högeffektsmatningen uppåt 40V kommer jag nu få problem.

Samtidigt, transistorer tål i regel inte så mycket mer än 30V, BF199 tål t.ex 25V, BF245 tål 30V och vissa HF-trissor tål bara 12V så jag börjar luta åt att faktiskt begränsa högeffektsmatningen till 20V vilket samtidigt gör att min kära OP27 klarar biffen.

För övrigt har jag dessutom beslutat skippa min KLD (Transformer Device) helt och mata högeffektmässigt mha mitt labbagg istället (<32V/6A, parallell-kopplat) och då mha ett par polskruvar på fronten med en polväxlande brytare för NPN/PNP.

Detta var egentligen min ursprungliga tanke (fast med köpt SMPS).

Tilläggas skall att när nu inverteraren istället dämpar 10ggr så måste också den oinverterade signalen dämpas lika mycket (ty det ska inte spela nån roll skalmässigt om man mäter på NPN eller PNP) men i det fallet får det bli en patchning på plint där t.ex 9k/1k nyttjas (för jag gör av princip inte om konstruktioner jag redan genererat Gerber för).

MVH/Roger
PS
En stund där hade jag lust att köpa en sanslös OP jag blivit tipsad om på detta fantastiska forum (LTC6090, +/-70V, 93 spänn!) för att utöka spänningssvinget nu när jag kan nå 32V med mitt agg, men jag har nog kommit fram till, efter att studerat vilken spänning trissor faktiskt tål, att jag nöjer mig med +/-20V ut som min OP27 dessutom klarar.

Författare:  rogerk8 [ 20.07 2017-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag planerat borrmallen för matningsdelen (KTS) av min transistortestare som består av tre moduler/lådor.

Det har uppstått en tvekan om lådornas storlek, jag måste nog köpa större lådor för annars får jag inte plats med speciellt mina Deltron labhylsor (det är djupet hos dom som ställer till det ty kortet har bara c.a 1cm marginaler till samtliga kanter).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 00.10 2017-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag grovplanerat klart borrningen av hela min transistortestare (3 moduler) och iom detta är hela mitt racksystem (KPS) grovplanerat klart.

Nu ska jag bara fila på vilka typer av kontakter (ty endast dessa spökar) jag vill ha.

Jag är väldigt förtjust i DIN så det kan bli många sådana, på bakstycket är DIN spikad men på fronten vet jag inte riktigt än.

Monterar man DIN inifrån bygger den lite inåt men det är ändå inte så farligt (15mm max), jämfört med 23mm för Deltron labhylsa är detta mycket bättre.

Så DIN vill jag använda och då istället för både RCA och labbhylsor ty detta gör att allt kan monteras inifrån dvs man kan bygga kortet på utsidan av lådan, montera samtliga kontakter och reglage, mäta, testa, trimma, löda om, bli nöjd och SEN lyfta in allt i lådan utan att behöva löda loss allt som måste monteras från utsidan (typ egentligen DIN m.fl).

Om man nyttjar DIN effektivt så är egentligen de enda problemen DC-Jacket och Batteri-Jacket, jag skulle som sagt även velat ha att MIC_IN hos KMA och HGT_OUT hos KTA var speciella kontakter bortanför DIN, min tanke där är 3,5mm och som MIC_IN blir det inte så pjåkigt ty RCA/3,5mm-adapter finns även som mono men en högtalarutgång med lite power i 3,5mm, njae det känns inte så seriöst, tror det blir DIN-HT här samtidigt som ambitionen är så få kontakttyper som möjligt.

DC-Jacket känner jag bara måste vara DC-Jack, åtminstone vad beträffar AC_IN, Batteri-Jacket kan dock få vara 3,5mm för eftersom jag tydligen ändå kommer nyttja det lite överallt är det praktiskt att bara köpa på sig ett stimm, DC-Jacket för AC skulle jag också vilja att det vore ett 3,5mm MEN då måste man i princip alltid bygga en liten adapter DC-plugg/3,5mm för varje racksystem.

MVH/Roger
PS
Jag bestämmer nu 3,5mm som MIC-ingång, dels så funkar RCA/3,5mm-adapter men 6,3mm/3,5mm-adapter funkar också dvs man kan trycka in antingen en gitarr-propp eller en mikrofon-propp tämligen enkelt, jag tror att jag också bestämmer att DIN-HT får bli kontakten för AC_OUT hos KTA så att man kan säga till folk att endast den utgången får ni koppla till högtalare, sen inser jag plötsligt att KTA's ingång också behöver vara en 3,5mm pssso (men mest för att man då enkelt har en RCA via adapter).

Samtidigt, lite power kan man väl köra genom en 3,5mm? Jag menar i extrema fall med +/-24V matning och fullt sving samt 4 Ohm högtalare får man 72W innan R2R-förluster, överhuvudtaget en glädjekalkyl ty 6Ap ej möjlig, vanlig effektiv matning är nog +/-17V med 2A som strömgräns dvs 16W, 16W genom 3,5mm? Tror nu faktiskt att jag bestämmer att 3,5mm får det bli för högtalarutgången, enklare att borra för än en DIN-HT dessutom, samtidigt som nu antalet olika kontakttyper börjar bli väldigt få :)

Författare:  rogerk8 [ 17.29 2017-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Justerat KTS med avseende på effekttrissornas placering och kylning, ingen kabel kommer att behöva dras från kortet till trissorna som kommer monteras dikt ann höger kortsida.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.54 2017-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så, nu var hela transistortestaren reviderad.

Bytte BCE till DIN 3P och bytte X/Y till 3,5mm (inte riktigt bekväm med detta val för de ska direkt till skåp och skåp har BNC, dock kan man lite långsökt gå via 3,5mm/RCA till RCA/BNC).

Det går faktiskt och om priset annars är att det inte går alls pga för djupt byggande så kan det vara värt det.

Jag vill verkligen inte ha större lådor, dessa är gulligt optimala.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.18 2017-05-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

X&Y har bytts till Stereo-RCA.

DIN 3P är dock klockren för transistorbenen.

X&Y som 3,5mm kändes aldrig bra, snarare billigt och oseriöst ty de ska ALLTID kopplas till skåpet och RCA/BNC-adaptrar finns.

Då återstår att se om jag kan få tag i dessa Stereo-RCA.

MVH/Roger

Författare:  alexanderson [ 10.08 2017-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

John Schröder skrev en gång en bok om mätningar med oscilloskop (ebab förlag). Här fanns ett bra förslag.
Använd oglättad helvågslikriktad ström för att mata transistorns kollektor. Ett motstånd mellan likriktarbryggans minus och jord användes för att mäta strömmen. Likriktarbryggans plus anslutes till kollektorn på transistorn. Transistorns emitter anslutes till jord.

Författare:  rogerk8 [ 16.33 2017-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Låter faktiskt väldigt intressant för om man lägger den sista riktigt olinjära delen "utanför" skåpet så är man faktiskt nära en linjär ramp och kan få rätt schyssta mätningar av det.

Tack för informationen även om min transistortestare redan är spikad (kort gjorda i Kina).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.57 2017-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu påbörjat bygget av "hjärtat" i min transistortestare, KTI

KTI genererar dels en triangel-ramp (ser bäst ut på skåpet om strålen sveps pss både fram och tillbaks) för Uc/Ud-svepet dels genererar den en trappstegsformad signal för Ib/Ug, allt med en frekvens om c.a 1kHz.

Jag har nu klippt upp paketet från Kina och extraherat PCB samt plockat ihop alla komponenter och kommer montera dom ASAP.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.12 2017-10-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

alexanderson skrev:
John Schröder skrev en gång en bok om mätningar med oscilloskop (ebab förlag). Här fanns ett bra förslag.
Använd oglättad helvågslikriktad ström för att mata transistorns kollektor. Ett motstånd mellan likriktarbryggans minus och jord användes för att mäta strömmen. Likriktarbryggans plus anslutes till kollektorn på transistorn. Transistorns emitter anslutes till jord.

Fasen vad smart!

Jag som ansträngt mig så för att få det att gå ihop :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.19 2017-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag monterat alla motstånd på min KTI (Knoppson Transistor tester Interface).

Jag anpassade ett motståndsvärde till pottar jag råkar ha (som är på 5k fast schemat är för 10k pot).

Eftersom jag bygger mina kort med komponenter som bygger minst i höjd först så blir nästa komponenttyp keramiska kondensatorer (jag skulle kunna skippa dessa för de är bara avkoppling men jag har ju ritat in dom så varför inte använda dom)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.56 2017-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag montera alla kondensatorer.

Förutom ett värde (10nF/blå) är alla på 100nF, kondingar som jag upplever som lite överflödiga har fått en billig keramisk konding (blå), kondingar som jag upplever som mer betydelsefulla har fått kondensatorer av metalliserad polyester (bruna).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.49 2017-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag bara IC-socklarna och plintarna kvar men jag orkar inte göra mer ikväll, kanske jag dock gör klart kortet i morgon.

Sen ska det bli mycket spännande att se om det fungerar eller ej, jag bara tror det.

Fast detta "interface" kommer alltså bara förse själva transistortestaren (KTT) med ramp och trappstegssignal, själva testandet utförs av KTT-delen.

Får jag KTI att fungera kommer jag kunna generera ett "galler" av signal på oscilloskopet (typ en signal som ser ut som ett I/V-diagram men består av strikt vågräta linjer).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.57 2017-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär ser alltså schemat för KTI ut.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.00 2017-10-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så, då är jag helt klar med KTI.

Den är både bestyckad med IC och dummy-motstånd för enkel inkoppling av matning och mätning av utgångar.

Nu ska jag bara våga spänningssätta detta :)

Kommer sätta +/-12V, vrida ner strömmen hos nätagget nära noll och smyga igång grejerna, då borde jag i alla fall inte förstöra nåt.

Men om det sedan fungerar, det är en annan fråga :D

MVH/Roger
PS
Personligen känner jag att redan KTI nog är onödigt komplicerad, sen tillkommer hela två kort till, allt för att kunna visa I/V på oscilloskop :D

Författare:  rogerk8 [ 16.25 2017-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Efter en liten genomgång där jag bl.a vände på en Zener för att lättare kunna mäta så upptäckte jag till min förtvivlan att matningen var felaktig.

Logikretsarnas GND var dragen till den analoga VSS så jag fick lyfta ur alla logikkretsar, böja upp GND-benen och dra dom till GND separat.

GND och VSS hade alltså dragits ihop och TP9 (GND) var GND på alla sätt utom att den var kopplad till GND på matningen.

När jag studerade schemat slog det mig att jag hade glömt att göra Invoke så Eagle tolkade det på det bästa sättet den egentligen kunde dvs GND fick gå till VSS, den antog väl analoga kretsar eller nåt.

Nu verkar det dock stämma, jag har verifierat matningen flera gånger och ska försöka våga starta kortet men jag är faktiskt inte så rädd för det för ledningsdragningarna har varit perfekta hittills, det är således varken Eagle's eller Kinesen's fel utan mitt fel (än så länge i alla fall).

Jag kommer inte ihåg hur långt in i mitt lärande av Eagle jag var när detta hände men jag misstänker att det hände relativt tidigt för jag vill minnas att det här med Invoke kom senare i min förståelse av Eagle.

MVH/Roger

Författare:  cosmox [ 18.53 2017-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hejja hejja!!

Synd att det blev tokigt med matningen. Jag brukar också nästan alltid missa någon grej så man får göra något fult för att få ihop det istället. Lyckligtvis finns det ju många bokstäver kvar i alfabetet för framtida revisioner :)

Har du kunnat testa den något?

Författare:  rogerk8 [ 19.37 2017-10-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej cosmox!

Nu har jag testat apparaten, fick dock två små problem till, först hade jag tydligen beräknat integrationsmotståndet (R5) fel så jag nådde inte upp till 5Vpp, sen blev det ytterligare problem med matningen men i detta fallet VEE, VEE används dock bara på ett enda ställe och då som negativ referens för att mha (invertrande) summator lyfta trekantssignalen så att den är strikt positiv (0-5Vp).

Men efter att, med viss möda, lött loss trimmern (R4) och manuellt dragit om ena sidan av trimmern med en kabel till VEE så fungerar faktiskt nu alltihopa.

I XY-mod får jag precis det jag hoppats på och designat för, dvs 11 supersnygga horisontella streck :)

Fast först trodde jag att det var ett streck för mycket och fasade över den typen av ombyggnad (vilket sannerligen inte vore enkelt) men det visade sig ju att det skall vara exakt 11 "stolpar" och därmed 10 mellanrum/intervall :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.42 2017-11-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär ser signalerna ut som bygger upp ovanstående fascinerande mönster.

Triangelvågen skickas alltså in på X-ingången, trappstegssignalen skickas sedan in på Y-ingången.

Allt är kalibrerat vid detta test dvs triangelvågen/rampen är 5Vpp med 0V längst ner (transistorer av N-typ antas initialt), trappstegssignalen är sedan också 5Vpp med 0V längst ner (transistorer av N-typ antas även här initialt).

Vid test av P-typ inverteras båda dessa signaler.

MVH/Roger
PS
Frekvensen hos relaxationsoscillatorn blev 1,3kHz (satsade löst på RC=1ms dvs 1kHz), frekvensen hos trappstegssignalen blev sedan på 120Hz vilket är den bilduppdateringsfrekvens som gäller.

Författare:  rogerk8 [ 22.56 2017-11-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu planerat lådans front till att bli såhär.

Tyvärr hittar jag inga socklar för TO220, de passar dock bra i standard hylslist.

TO92 m.fl passar sen i TO5/TO39 transistorsockel, de passar INTE i standard hylslist (ramlar ur).

TO3-sockel köper jag från Mouser, rätt nödvändig mojäng.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.34 2017-11-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag kom på att jag missade några detaljer senast.

Socklarna måste ju vara kopplade till tre kontakter (jag har valt banan-hylsor), dessa tre kontakter måste sedan vara kopplade till tre kontakter till (även dessa banan) som går internt till BCE/GDS och mellan dessa kontakter måste man sedan nyttja banan-banan proppar så att man kan koppla in respektive ben hos trissa till rätt mätpunkt.

Så jag har lagt till dessa sex banan.

Nu handlar resten om xy-koordinater.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.42 2017-11-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har börjat klura på en digitalisering av den här mha UNO.

Två signaler att digitalisera är klockrena och det är Uc/d respektive Ue/s.

Uc/d är alltså kollektor/drain-spanningen och Ue/s är emitter/source-spänningen (som mäter strömmen över ett av två olika inswitchade små motstånd).

Eftersom Uc/d är uppemot 25V så kan man inte bara digitalisera den men man kan dela med en faktor 5 så att man digitaliserar <5V.

Ue/s är låg så den kan man digitalisera direkt (<5V).

Uc/d dämpad går alltså in på en A/D-kanal på UNO.

Ue/s går sedan rätt in på en annan kanal på UNO.

Sen kommer vi till ett litet problem, Ub/g (bas/gate) är i vissa fall (BJT) en ström och i andra fall en spänning (FET) så den går inte att bara digitalisera.

Us är en trappstegsfunktion med 11 nivåer dvs 10 steg, allt man egentligen behöver veta är spänningen hos den översta nivån, denna nivå kan dock styras analogt men man har alltid att varje stegs storlek är maxnivån/10.

Med andra ord behöver man bara veta max och kan sen räkna ut resten.

Dock är det svårt att säga vad det blir för ström, för FET är det enkelt för det blir bara max +/-5V (MOS/JFET).

Det finns många brytare med i spelet och min tanke är att skita i deras inställningar, man vet ju att man har mätt upp nåt och då vet man om det är NPN/PNP/N-JFET/N-MOS/Power N-MOS etc.

Men frågan är vad jag ska göra med Us?

Jag tycker jag ska avkoda 1011b för maxnivå och mha den gatea fram Us efter pot (ty Us är analogt justerbar för att kunna styra ut trissors Ub/g valbart mycket), då vet jag vad jag har ställt in för Us(max) och med tanke på att jag ju vet vad jag har mätt för typ av trissa så räcker det att veta Us(max), för basströmmen finns sedan enbart två omräkningsfaktorer.

Kanske man kan göra nån liten sample-and-hold krets som samplar Us(max) med hjälp av gate-signalen och att man skickar gate-signalen till UNO där man internt talar om för A/D'n att den skall sampla då.

Eller man kanske inte ens behöver nån sample-and-hold utan gate-signalen kanske kan skickas direkt till UNO?

Jag känner att den här eventuella tilläggsfunktionen faktiskt är ganska enkel att införa, vad jag vinner är att jag i slutändan faktiskt kan göra lite snyggare I/V-diagram än rena osciloskopbilder mha kamera, speciellt kan jag göra excel-grafer.

Signaler jag vill dra ut i en DIN-kontakt:
1) Uc/d
2) Ue/s
3) Us
4) b0
5) b1
6) b2
7) b3
8. CLK
9) GND (Chassis)

En 8-polig DIN tycks alltså räcka.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.45 2017-11-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

En kort notis angående min digitaliseringside'.

Man skulle kunna plocka tillstånd 11d via den AND-grind (IC4A) i KTI som gör reset på kretsen (IC3), 11d nås dock aldrig riktigt utan det blir bara en liten "glitch" på kanske nån us samtidigt vill man ju avkoda 10d (dvs 11:e nivån) och bara där gatea in värdet hos stegspänningen (Us), i princip kan man göra det med AND-grinden men den gate-pulsen blir så kort att UNO måste nyttja interrupt och jag hatar interrupt, polling är mer min melodi.

Så om man istället avkodar 10d under hela klockcykeln (och den tiden är c.a 1ms) så hinner man polla gate-signalen, dvs man nyttjar alla räknarnas bitar (ut från DIN) och avkodar 10d och sänder den till UNO som pollar med kanske en 1ms/10 och när den får gate-signalen så samplar den Us och man vet då vilken Us man ställt in.

Detta leder dock inte enda fram som jag beskrivit men man vet som sagt vad man har mätt för nåt och för Ugs(FET) är det bara att läsa av Us men för BJT är det inte lika enkelt fast så få som två omvandlingsfaktorer finns (HC/LC=HighCurrent/LowCurrent).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.51 2017-11-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu försökt mäta reset-glitchens storlek men det går inte ens att se den, jag kan trigga på den men när jag kör X10 MAG så ser jag den ändå inte dock borde dess positiva flank komma när "overload"-tillståndet (11d) redan är genererat så att flanken alltså finns på färdig "analog" data, se det som trappsteg och det sista trappsteget genereras i princip aldrig (blir bara en glitch) men det alldeles innan genereras och när det skall byta tillstånd så genereras Reset-signalen.

Tror dock att det är bättre att dra ut alla 4 bitar än att nyttja denna glitch-signal, speciellt för att den är så kort och går absolut inte att pollas (frågan är om den ens kan nyttjas för interrupt-on-change).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.20 2017-11-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag precis försökt mäta AND-glitchen och jag lyckas inte MEN jag lyckas indirekt mäta på den dels genom att man kan trigga på den dels genom att jag ser ett tillstånd 11 som är aktivt i ungefär 1us, detta syns tydligt.

Denna lilla tillstånds-glitch kommer garanterat inte hinna påverka R2R-stegen så när den osynliga glitchen kommer så kommer insignalen till R2R-stegen vara på tillstånd 10 och det är den analoga utsignalen vid det tillståndet som jag vill mäta.

Jag tänker mig då en sample-and-hold (SAH) krets bestående av en BJT och ett RC-filter (R//C) med 50ms tidskonstant, ett sådant arrangemang följer den analoga inställningen av Us snällt likt ett oscilloskops tidskonstant vid AC-mätning.

Jag undrar om jag kan nyttja en sån liten puls att jag inte ens kan se den (men kan trigga på den) för att styra en SAH, jag skulle vilja av smidighet men det känns som om jag faktiskt måste avkoda tillstånd 10 istället och få ut en SAH-puls på robusta 1ms istället, speciellt känns detta nödvändigt om kablarna blir lite långa (ringningar), detta är så synd för AND-glitchen är en TP jag redan har på kortet.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.58 2017-11-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag caddat ännu ett litet interface för min transistortestare, denna gången är det dock inte en så avancerad sak även om jag faktiskt är osäker på om den fungerar så kommentera gärna (som vanligt).

Jag har bestämt mig för att inte nyttja glitch-signalen från KTI för för det första kommer den vid fel tidpunkt (även om nog inget hunnit hända då) för det andra så innehåller den mycket högfrekventa komponenter och över en lite längre sträcka på några dm så känns det som om risken för en massa ringningar är stor (om jag har fel, kommentera återigen gärna).

Så jag har beslutat mig för att göra om signalen och sniffa en av de 1kHz logiska nivåerna där jag då får 100Hz ut ty 10 nivåer, denna signal kommer alltså vara på 1ms och det är sannerligen mer substansiellt än de 1us jag hade fått mha glitchen.

Jag är osäker på SaH-kretsern men tror faktiskt att den fungerar, vad tror Ni?

MVH/Roger
PS
Nu är alltså tanken att jag ska sampla "kollektorspänningen", "emitterspänningen" och "basspänningen" mha en Arduino UNO's tre kanaler, sen ska UNO få skicka datat till min dator där jag ALLTID vet vad jag har testat för typ av transistor så jag behöver INTE få några digitala svar på inställningar, vad som alltså istället skickas till datorn är kärndata dvs Uc/d, Ue/s och Us (effektiv), i datorn eller eventuellt i UNO'n kan man sedan skala alla dessa tre spänningar (Uc/d skall skalas en faktor 10 uppåt, Ue/s innebär egentligen Ie/s det gäller bara att hålla reda på om man kör Power eller Småsignal och det håller man lätt reda på dvs man vet vilket motståndsvärde spänningen skall delas med, Us(effektiv) innebär en spänning efter en pot (och OP), här vet man omvandlingsförhållandet och särskillt lätt är det för MOS men det är mindre lätt för BJT ty här föreligger en rätt krånglig koppling.

Författare:  opampen [ 21.54 2017-12-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

alexanderson skrev:
John Schröder skrev en gång en bok om mätningar med oscilloskop (ebab förlag). Här fanns ett bra förslag.
Använd oglättad helvågslikriktad ström för att mata transistorns kollektor. Ett motstånd mellan likriktarbryggans minus och jord användes för att mäta strömmen. Likriktarbryggans plus anslutes till kollektorn på transistorn. Transistorns emitter anslutes till jord.


Jag är själv intresserad av att projektera för en transistorprovare. Har haft det i tankarna ett tag och har följt denna tråd med stort intresse. Alltid trevligt att låta sig inspireras. Nu undrar jag angående Alexandersons kommentar om John Schröders bok. Om mätningar på oscilloskop. Är det den rätt titel? Schröder skrev ju ganska många böcker. Har några om radioteknik och HI-FI teknik.

Författare:  rogerk8 [ 22.37 2018-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är nu på gång med min transistortestare (KTT).

Ovan har jag byggt och verifierat funktionen hos min KTI dvs gränssnittets stimuli vs utsignal på skåp.

Nu har jag plockat alla komponenter som ingår i KTT (som både kan tolkas som en delmängd och hela mängden hos projektet).

Jag har dessutom plockat alla komponenter (utom 7912 som jag inte har) för KTS, där KTS står för Transistor tester Supply.

Apropå supplyet så velade jag en stund med dioderna, jag har tänkt köra 5A peak och då kanske 1N4007 blir en aaaaaning för klena MEN 5A är inte RMS ty det sveps fram och tillbaka med olika delar av strömmen så kanske 2A är RMS vilket dock redan det är för mycket för 1N4007 samtidigt som Eagle har gett mig så små benhål att jag faktiskt inte kan köra nåt annat, eventuellt drar jag maxströmmen till 3A peak för det skulle passa dom få effektmotstånd jag har (0,22R/3W över en bas-emitter sträcka).

Dags för kvällsvard, vi ses i morgon!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.42 2018-01-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag rensat lite i mitt kladdiga schema, det bästa med detta är att nu förstår jag mitt eget schema :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.42 2018-01-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

För övrigt ser projektet nu ut såhär.

MVH/Roger
PS
Jag har alltså numera full koll på matningen och hur fronten skall se ut, jag slänger i ett variabelt nätagg (KSU) också, som det ändå finns plats för, även om det inte behövs MEN det kan vara bra att t.ex kunna biasera en transistor.och skicka in X-kanalen (trekant) och mäta dessutom blir apparaten ännu mer flexibel i fält.

Författare:  rogerk8 [ 19.48 2018-01-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag ser nu att LED i KSU behöver ett motstånd också för annars brinner antingen LED eller typ Q2 upp.

Detta åker in i min Anteckningar.txt-fil för projektet :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.13 2018-02-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har gjort om den interna strömförsöjningen för KTT.

Lite onödigt att ha två olika AC-matningar liksom så jag har renodlat till endast 9V-batteri eller KTD_18V.

MVH/Roger
PS
Jag skall nu planera baksidan.

Författare:  rogerk8 [ 20.51 2018-02-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vill bara visa Er hur jag uppdaterat layout-ritningen med ett par batterier.

Jag svamlar mer om det här: viewtopic.php?p=1370905#p1370905

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.27 2018-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar min preliminärt färdigcaddade ritning.

Jag har infört en ny produkt som jag snart skall cadda, jag kallar den KPD (Knoppson Power Device).

KPD detekterar vilken källa som levererar ström (och jag har alltid två källor dvs batteri eller AC).

Här återstår annars mest att bestämma sig för exakt typ av mekaniska kontakter med dito borrhål.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 11.03 2018-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bra! Strömförsörjning är en viktig del i alla projekt!

Men jag är intresserad av att se hur det har gott med själva Curvetracer funktionen? Har du fått fram några bra kurvor i transistor diagrammet? Eller har det kört fast?

Alltid intressant och trevligt att följa dina projekt!

Författare:  Rolf Zetterberg [ 11.56 2018-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ur John Schröders "Så använder man oscilloskopet".

Författare:  rogerk8 [ 17.27 2018-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mycket trevligt, jag tackar för detta!

Dock förstog jag inte Ic/Uce kopplingen riktigt (Fig 12.5) men det verkar som om strömmen måste gå tillbaka till likriktarbryggan på nåt sätt varvid man kan fånga den skillnadsspänning som blir över mätmotståndet, eller?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.37 2018-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Bra! Strömförsörjning är en viktig del i alla projekt!

Men jag är intresserad av att se hur det har gott med själva Curvetracer funktionen? Har du fått fram några bra kurvor i transistor diagrammet? Eller har det kört fast?

Alltid intressant och trevligt att följa dina projekt!

Tack opampen!

Jag har inte byggt klart hela konceptet än, bara hjärtat (KTI) är klar och det enda den gör är att generera ingående tidsvarierande signaler såsom Uc/Ud-trekanstsignalen och Ug/Ib-trappstegssignalen.

Närmast kommer jag bygga KTT-kortet (en kort som råkar heta samma som projektet :) ), detta kort är mera hjärnan i systemet för den styr typen av transistor och hur den skall mätas.

Till skillnad från Schröders mycket fina koppling kommer min transistortestare kunna mäta precis ALLA typer av transistorer (och dioder) dvs BJT, MOS och JFET, personligen är jag mest intresserad av JFET och BJT.

Dock har mitt system en rätt allvarlig begränsning, jag kommer bara kunna mäta Uc/Ud upp till runt 15V, detta suger apa för jag hade velat mäta åtminstone upp till 25V men få OP:ampar klarar det och jag har ingen lust att lägga extra mycket pengar på en sådan feature så det får bli såhär, 0-15V here I come :D

MVH/Roger
PS
Fast när jag bygger min rörtestare kommer Schröders ide'er på första plats :)

Författare:  opampen [ 18.04 2018-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Intressant Roger! Ja, då får vi ses hur det kommer att gestalta sig! Måste säga att Schröder är mycket kunnig och låter oss bli inspirerade av honom. Intressant bok måste jag säga!

Detta ger även mig inspiration för ett eget projekt vad det gäller transistorprovare! Mycket bra!

Jag säger som min gamla gymnasium lärare i el. och elektronik sa en gång: "Transistorn är en underbar komponent" och det hade han så rätt i!

Roger, intressant med din kommande rör-provare också!

Författare:  opampen [ 18.10 2018-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Rolf Zetterberg skrev:
Ur John Schröders "Så använder man oscilloskopet".



Tack,Rolf för det utmärkta tipset om Schröders bok! Han är verkligen bra! Bra förklarat också!

Författare:  rogerk8 [ 20.46 2018-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu plockat större delen av de elektromekaniska komponenterna till min onödigt KOMPLICERADE transistortestare.

Saknar nu bara:
1) 3P power vipp-omkopplare
2) TO3-sockel
3) 2st LED-hållare modell EPA :)
4) 2st 6m8/35V/Bult-elyt
5) 2st Likriktarbryggor >5A (tänker ju köra nominellt max 3A, 1,4ggr detta blir nära 5A samtidigt som medelströmmen är typ halva maxströmmen då maxtrömmen ju delas i tio lika stora steg).

Detta är allt jag saknar.

Ska försöka körna och borra dom sista lådorna ikväll (KAP, KTT och KGA) där en låda är "klar".

KGA kräver ett sticksågsborrat hål för högtalare på toppen men det kanske dröjer innan jag fixar till det, nästa steg är att körna lådorna.

Alla tre projekten är nu i alla fall mekaniskt plockade så gott det går ty vissa saker saknar jag men dom är inte så många.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.53 2018-02-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu uppgraderat KTT-layouten något, skrev in lite förklaringar angående mina projektbeteckningar och har också uppgraderat bakstycket något.

Bakstycket måste nämligen härbärga rätt feta lytar och bryggor också, man kan tro att KTD innehåller dom grejerna men det gör den inte, den bara stabbar (fast) och jag behöver ju "förvara" bryggor+kondingar på nåt sätt så jag har valt att skaffa 6m8/35V bultelyter, jag måste ha 35V för en lyt ingår i en Cockcroft-Walton generator (dubblerare) hos min gitarrförstärkare (KGA) och spänningen över en sådan blir dubbla inkommande toppspänning (17V) samtidigt som jag alltså bara vill köpa in en typ av "effektlytar" för mina projekt.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.09 2018-03-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu vidareutvecklat min transistortestare (KTT).

Första steget var att klura ut hur jag ville ha det med matningen och dess indikation, jag är nu glad att säga att jag äntligen bestämt mig dvs KTT får en enklare variant av KPD (diod-summator) som i samspel med KSB (spisblinkare) indikerar de två fallen:
1) Matning kommer från AC/nätet: konstant grönt sken
2) Matning kommer från batteri: energikonservativt blinkande sken

Nu ska jag bygga mina tre KPD:er och jag kommer nyttja 5P sockerbit för alla tre även om KGA-fallet bara behöver enkel matningsspänning.

Äntligen börjar jag få koll på det elementära!

Nu återstår mest att planera panel-borrmallen för alla tre lådorna, sen tror jag att jag klarar kabeldragningen utan överdriven planering fast vissa saker är viktiga såsom att t.ex inte löda dit TO220 som kan bli varma, min plan här är att istället nyttja hylslist för då blir korten enkla att testa åtminstone och om det blir för varmt, trycka dit en stiftlist och skruva fast trissorna i AL-panelen.

MVH/Roger

Författare:  Akai [ 20.53 2018-03-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är så otroligt imponerad av den energi du har Rogerk8, hur gör du? Vad går du på?

Jag bara önskade att jag haft hälften av kraften och uppfinningsrikedomen du tyckt besitta :D

Ville bara ha det sagt :)

Författare:  rogerk8 [ 21.32 2018-03-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag går på pilsner :D

Tack för ditt inlägg, gjorde mig glad :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 17.57 2018-03-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, du är verkligen kunnig och driftig Roger! Pilsner och Sodavatten är bra!

Författare:  rogerk8 [ 19.25 2018-03-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen!

Säga vad man vill men jag försöker i alla fall :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.57 2018-03-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär ser alltså PCB-strukturen ut för min transistortestare (KTT).

Jag blev extra glad att jag så perfekt fick plats med en halv sockerbit (6P), med hjälp av den kommer jag luftbygga min KPD (Knoppson Power Device) dvs en liten apparat som diodsummerar ihop två matningsspänningar, hade man haft lite mer kyla i kroppen så hade man integrerat detta i produkterna istället men det är inte lätt att tänka på allt (speciellt pga att jag först trodde att jag skulle bygga en låda per projekt).

Gillar looken på dessa PCB :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.35 2018-03-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag knäckt mitt 10-pack PCB från Kina med spänningsagg för min transistortestare (KTS).

Jag har tagit ut ett kort som kommer sitta i:
1) KTT, Knoppson Transistor Tester

KTS ingår i KTT som det kort som boostar strömmen för KTT, beteckningarna är egentligen lite förvillande för KTT är både ett samlingsnamn på ett projekt och ett separat kort.

Det separata kortet försörjs dock av KTS och på det sättet att det både genererar Vcc/Vss och hjälper OP27 i KTT-kortet att leverera en massa ström så att jag teoretiskt kan testa transistorer med Ic/Id runt 5A.

Ic står då för kollektorström och Id för drainström.

Jag är lite tveksam till att jag kan nå 5A för nättrafon kan bara leverera 3A (DC, 40% högre är ju AC-strömmen hos FW-bryggor) MEN nu sveps bara strömmarna och jag har 10 ekvidistanta svep per maxström där svepen är 1ms/ström så jag inbillar mig att effektivvärdet hos dom här svepen kanske tom är Imax/10, men det här är rena amatörspekulationer :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.50 2018-03-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag knäckt mitt 10-pack PCB från Kina med transistortestare (KTT).

Jag har tagit ut ett kort som kommer sitta i:
1) KTT, Knoppson Transistor Tester

Kortet KTT är hjärnan i projektbenämningen KTT, den är bara beroende av KTI (Knoppson Transistor tester Interface) som genererar en trekantssignal som sveper Uc/Ud respektive en trappstegssignal för Ug/Ib, KTT och KTI backas upp av KTS (Knoppson Transistor Supply) som alltså är supplykortet för projektet och främst ström-boostar OP27 så att strömmar uppemot 5A kan genereras.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 22.41 2018-03-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

OP-27 är en trevlig op! Har byggt några förförstärkare, linje förstärkare med dessa. Min erfarenhet är att dom är stabila och lågbrusiga. Det sitter OP-27:or även i mitt RIAA-steg från Dali.

Författare:  rogerk8 [ 18.04 2018-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag håller med dig opampen, OP27 är trevlig.

Kan berätta en liten anektdot, under en tid hade jag rätt täta läkarbesök och en vacker dag undrade min läkare om jag eventuellt kunde bygga om deras telefonsystem till handsfree för annars skulle dom behöva köpa in en ny dyr typ växel.

Jag tänkte då att jag kanske får en slant om jag lyckades göra detta ombygge så jag gav mig ikast med att bygga en akustisk kopplare där jag började med CA3140 men dels så brusade det en massa dels hade jag medhörningsproblem och ekoproblem som jag försökte lösa genom att bygga en liten låda över kopplaren, det blev bättre men inte bra framförallt fanns ekoproblemet kvar och bruset var fortfarande irriterande högt, jag letade då rätt på OP27 och bruset försvann!

Sen dess gillar jag OP27 för jag liksom vet vad den går för, intressant är också att den klarar ovanligt hög matningsspänning dvs +/-22V slutligen är jag inte nån anti-brus nörd alls för jag skiter egentligen i brus, tycker mest det är lite roligt när det dyker upp (och intressant hur man kan få bukt med det).

MVH/Roger
PS
Jag fick dock ingen slant för kopplaren blev helt enkelt för dålig, en sak jag kommer ihåg det var att ljudet inte blev realistiskt ty det fanns som sagt inslag av eko men det fanns också en typisk burkighet i ljudet och detta trots att jag hade nyttjat uppochnervända diskho-proppar med pålimmade kryddburkslock (innehållandes en elektretmikrofon respektive en liten högtalare) som gränssnitt mot luren, borde blivit bra kopplat kan man tycka men det blev som sagt skit :)

Författare:  rogerk8 [ 18.48 2018-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär skall alltså de båda matningarna för KTT hanteras mha KPD, bygget kommer stadgas av de två 6-poliga sockerbitarna i detta inlägg ovan viewtopic.php?p=1373495#p1373495

KPD summerar alltså bara ihop en högspänd matning (HV) med en lågspänd samt lämnar ut en resistiv styrsignal för att kunna stroba spisblinkaren (KSB) så att den slutar blinka när HV finns.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.45 2018-03-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar en bild på hur jag fått byggt KPD och placerat in den luftbyggda modulen.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 11.08 2018-03-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, jag ser det ! Smart tänkt! Visst, det går ju bra att luft koppla det som tillhör ström försörjnings delen!

Roligt det du berättade om läkaren som ville ha handsfree till telefonen! Det kan ju varit ett anpassningsproblem mellan din mikrofon och telefon systemet som gjorde att det lät dåligt. Men bra att du ville försöka fixa det i vilket fall!

Jag gillar även CA3140 men har inte använt den så mycket till just audio utan det har varit mer som mät förstärkare till bl.a olika instrument.

Författare:  rogerk8 [ 16.17 2018-03-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för ditt trevliga inlägg!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.13 2018-03-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag grovplanerat klart layouten för min transistortestare.

Fick vända på ett kort för att få det bra.

Layouten visar mest plintnamnen och hur matning skall dras, resten blir att tänka på vid skarpt läge för jag orkar inte teoretisera mer än såhär :)

Anyway, här kommer layouten.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.37 2018-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Detta är den färdigplanerade layouten.

Jag har lagt till "värden" på alla kontakter och reglage, vilket är bra att ha koll på.

Nästa steg, mm-papper.

Nästa gång jag stör Er har jag sågat till panelen samt monterat kontakter och reglage.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.13 2018-03-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det slog mig plötsligt att matningen ju kan dras smidigare, så jag har dragit om den på ett sätt som minimerar ledningslängder (och korsningar av ledningar)

Blev bra tycker jag, vad tycker Ni? :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 22.57 2018-03-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bra! Det ser lite enklare ut!

Författare:  rogerk8 [ 00.15 2018-03-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen, jag tycker också så.

I morgon hoppas jag att jag känner mig redo för mm-papper.

Sen ska jag "bara" såga ur panelen ur min 0,5mX0,5m stora Aluminium-plåt jag köpt från ELFA av alla ställen :D

MVH/Roger
PS
Köpte nyligen en "universalsåg" från Biltema, den var billig och verkar bra så jag tänker preliminärt använda den men jag är sugen på att köra min elektriska Verto sticksåg istället fast kruxet är att när man närmar sig slutet på sågningen så hamnar "markören" utanför objektet och det kan bli riktigt snett, tro mig jag har varit där.

Författare:  rogerk8 [ 21.31 2018-03-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Min KTT har nu fått en KSU (variabelt nätagg) installerat också (bygg- och planeringsmässigt, alltså).

Hade lite problem med KSU initialt men har mha speciellt Janson1 fått ordning på problemen som började med att man inte ens kunde ändra på spänningen innan KSU gick i strömgräns, dock hade jag korkat nog tagit bort stabiliseringskondingen över Vbe-multiplikatorn och det gjorde jag för att inkommande matning i det här fallet redan är stabbat men det visade sig vara fel så när jag införde 100uF så löste denna biten sig, dock hade jag sen problem med att man inte kunde "brutal-kortsluta" för då brann grejerna upp, lösningen fick jag alltså från Janson1 dvs ett lite seriemotstånd i serie med basen på strömavkänningstrissan (samtidigt som jag kom på att man behöver ett motstånd i serie med LED).

I detta projektet återstår nu bara bygge av KTS (supplyet) och KTT (själva hjärnan i systemet).

Min ide' är dock att det lådprojektet som saknar minst antal kort skall iordningsställas först, det lådprojektet är KGA (gitarrförstärkare) och det saknar bara ett enda kort, KVD (spänningsdubblare och laddningskrets).

I morgon skall jag alltså hugga in på KVD :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.49 2018-03-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Min KTS (Transistor tester Supply) är nu färdigbyggd.

Jag behöver dock testa den och behöver tänka en stund för hur jag skall göra även om det egentligen inte är så konstigt för utgångssteget är i princip ett Klass B audiosteg även om det inte används till audio för det används bara med en matningspolaritet om gången dvs för typ NPN nyttjas den positiva halvan av KTS och för PNP nyttjas den negativa halvan, inget märkvärdigare än så alltså.

Vis av problemen med min KSU (Supply Unit) har jag infört dom ändringar som krävdes i det projektet och de var dels att det krävs ett seriemotstånd mellan strömavkänningstrissan och överströmsindikerande LED för annars kan både trissa och LED brinna dels behövs det ett "base-stopper"-motstånd för att lugna ner systemet och framförallt för att verkligen iscensätta strömgränsen (finns annars ingen strömgräns av nån konstig anledning).

Nu ska jag äta kvällsvard :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.24 2018-03-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har funderat idag kring möjligheten att boosta spänningen något för jag kan just nu bara mäta upp till c.a 15V vilket har att göra med att mina OP bara tål +/-18V.

15V är en rätt ynklig maximal kollektor/drain-spänning, jag siktade ursprungligen på 25V i alla fall (har en effekt-JFET jag skulle vilja mäta vid dess maxspänning, 24Vds) men OP's dåliga spänningstålighet fördärvade det.

Nu är det dock som så att man är egentligen inte så beroende av vad OP tål för man kan separera kollektor/drain-matningen från OP/sys-matningen MEN försöker man göra det blir det komplicerat på andra sätt, till exempel behöver jag då en hela 5-polig vippbrytare för alla matningar (inklusive en fas AC), AC:n kan man dock låta bli att bryta dvs alltid lämna den på (likt hur en TV fungerar i stand-by) och då krävs bara 4-polig brytare vilket dessutom finns.

Men man får fler problem för dels måste minst en singel-OP tåla spänningen (som vi leker kan vara +/-50V) dels måste då trafon leverera samma ström men vid en högre spänning och jag önskar gärna kunna svepa 5Ap, detta svep är en trekant så vi kan anta 3Ae sen skall detta svepas under hela trekansvepet av spänningen som vi kan anta är 25Ve, då blir förlusteffekten hos KTS-buffertrissan 25*3=75W!

Uppskattningsvis 3Ae behöver alltså kunna levereras "kontinuerligt" av trafon och om vi antar att trafospänningen också är 50Ve (lite onödigt högt, men ändå) då är dess VA-krav 50V*3A=150VA.

Jag har precis sett att det finns toroid-trafos på 40Vac, toppspänningen är då 57Vp och om man reglerar ner den till 50V så har man i grova drag 7V*3A=21W att kyla bort från de reglerande trissorna.

Trafon (Block, 56-129-80) är bred (122mm) men inte jättehög (53mm).

Dock är den dyr så detta kommer nog aldrig hända :D

MVH/Roger
PS
Det är för mycket strul med den här ombyggnaden så jag kommer nog strunta i det, jag har t.ex redan börjat bygga ett kort (KTS) där jag struntat i att montera vissa komponenter som inte behövs OM jag ska köra enligt ordinarie ide', ska jag däremot köra enligt den här nya ide'n så måste jag löda dit nästan alla dom komponenter jag nu struntat i. En liten småklurig ide' slog mig dock, man kan dra KTD-matningen (högspänningsmatningen) till AC_IN där det ju sitter en regulator, sen kan man diodsummera ihop denna spänning med Batt_IN vilket redan görs på kortet och ut har man då att Vcc/Vss antar +/-(6V-12V) där 6V är urladdat 9V-batteri (men skall ändå räcka för att driva TL084 OP).

Jag har förresten kommit på att jag inte kan köra med OP27 för även om den tål hög spänning så funkar den inte vid så låg spänning som jag behöver, data är typiskt +/-(15-22)V och jag behöver minst +/-6V vilket TL071 dock klarar dvs +/-(3,5-18)V

Ett sätt att enkelt få upp Uc/Ud vore om det fanns Single och Quad OP som helt enkelt tålde mer, en intressant rackare har jag dock hittat och och det är OPA445 [+/-(10-45)V] som är single men den funkar inte tillräckligt lång ner i spänning har jag precis upptäckt, jag är nämligen envis med att mina grejer SKALL fungera med 9V-batteri(er) :)

PS2
Det stämmer inte att OP27 bara kan köras mellan +/-(15-22)V trots att detta var vad som stod i ELFA-katalogen för enligt Ti's datablad kan den köras mellan +/-(4-22)V. OP27 rules :D

Jag behöver alltså minst en enkel men gärna också en fyrdubbel OP som klarar så hög spänning som möjligt SAMTIDIGT som dom ska klara +/-6V.

Jag kan inte påstå att jag hittade den för jag fick tipset från EF men det var ett tag sedan jag snurrade runt kring detta, anyway denna har jag återfunnit: LTC6090 [+/-(5-70)V] 10-310-79 SO8 (har dock SO8-DIL8 adaptrar köpta av Electrokit).

Det börjar bli intressant nu :)

Författare:  rogerk8 [ 17.55 2018-03-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag håller nu på och testar KTS.

Fick genast problem.

Med en tillfällig spänningsföljande OP som drivare av slutsteget så fick jag inte ut mer än +/-8V när jag på OP:ns plusingång vred in +/-18V.

Fattade ingenting men till slut chansade jag på en grej (även om jag tyckte att det inte borde behövas för jag har byggt OP:buffrar med komplementära trissor och bara dragit ihop basarna förut) dvs att klippa ena komplementärsidans basmotstånd (R1=0 Ohm) och bara nyttja R2 (0 Ohm).

Då fick jag rätt positiv spänning :)

Sen provade jag den negativa sidan också och det funkade där med.

Jag har ingen bra teori om varför men kanske man måste ge trissor lite "slack" i sådana här sammanhang för vad jag i praktiken gör är att jag stryper 6st Vbe på de två Tripplington.

När jag kommer hem från ICA kommer jag således stoppa i 2X10k som "base-stoppers" (igen).

Base-stoppers börjar visa sig mer användbart än vad man kan tro :)

MVH/Roger
PS
Vore intressant att veta EXAKT varför det blev såhär :)

Författare:  rogerk8 [ 21.21 2018-03-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag får inte ordning på det här projektet.

Jag har antingen för låg utspänning (R1=R3=0) eller så har jag för hög utström/oscillationer (R1=R3=10k).

Det mest intressanta är att om jag kör ENBART OP_OUT in på KTS samtidigt som OP är kopplad som spänningsföljare vilket kopplas till OP_IN då drar KTS +/-30mA när jag vrider på potten (och ställer in typiskt +/-18V ut på OP), observera att det inte finns några BDX:er på kortet vid detta testet.

Så vart tar strömmen vägen och HUR kan den ta vägen nånstans när effekttrissorna är bortkopplade och det typ är avbrott i kedjan samtidigt som strömbegränsartrissan dels är hårt spärrad dels aldrig får nån signal för dess LED är urkopplad dels mäter hel?

I ren frustration blev jag att koppla ihop ett par BDX:er psss i projketet och lät dom drivas av en OP psss i projektet på mitt Velleman kopplingsdäck.

Vad hände tror Ni?

Jo, det fungerar galant!

Så jag har alltså nåt problem med själva kortet, två scenarior:
1) Jag har gjort en dundertabbe i min caddning
2) Kinesen har gjort fel

Jag vågar dock påstå att Kineser inte gör fel så det är jag som gjort fel på nåt sätt, blir att syna kortet ordentligt i morgon, eventuellt spärrar strömbegränsartrissorna inte lika bra som jag tror men att BÅDA trissorna skulle gå sönder på precis samma sätt, nej det köper inte jag.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.39 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu bestämt en sak som gäller hela projektet men speciellt kan KTS fortsätta vara så fattigt bestyckat som det är.

Jag nöjer mig med att bara kunna testa trissor upp till c.a 15V, dessa är fördelarna:
1) I/V-linjer kan extrapoleras ty de följer ju ändå bara "Early Voltage".
2) Finns ingen risk att man bränner en trissa för typ alla tål 15V
3) Mindre komplicerad (speciellt map alla tre matningarna, batteri MÅSTE liksom vara med :) )
4) Standardlösning vad gäller power för i princip alla mina låd-projekt (KGA undantagen men power är snarlik även där)

Nästa steg är således att försöka få ordning på min KTS (Transistor tester Supply), här är mina ide'er:
5) Kolla OP'ns utström genom att lägga 10R i serie med utgången, eftersom labbagget visar +/-30mA i ändarna av potten så kan det dock inte vara OP som drar ty dom brukar inte klara mycket mer än 5mA
6) Inför Rail-motstånd, eftersom Velleman-plattan försörjer både OP och KTS så kan man lägga ett par 10R i serie med KTS rail (första testet verifierar sedan att OP inte drar så OP kan hänga kvar på labbaggs-matningen)
7) Klipp kollektorerna hos "Vbe-trissorna" (T3&T4, som bara används för strömgräns), dessa dessa borde alltså vara FULLSTÄNDIGT spärrade av att ett motstånd är kopplat mellan bas och emitter/jord samtidigt som jag ryckt ur strömgräns-LED (som ger basström till Vbe-trissorna vid strömgräns)

Summering (olastat mest, basarna kortslutna till varandra vilket borde vara ett säkert Klass B-steg :) ):
8. Bygger jag separat med BDX så funkar kopplingen klanderfritt (även med belastning)
9) Har jag båda BDX ombord blir spänningarna ut bara +/-8V dvs 10V mindre än normalt samtidigt som det går +/- 30mA när pot är i ändlägena
10) Tar jag bort båda BDX från kortet så blir det fortfarande +/-30mA i ändlägena av potten :!:
11) Har jag bara en BDX ombord och testar enbart den sidan så funkar det perfekt

Den enda teorin jag egentligen har är att TL071 faktiskt kan leverera 30mA och Vbe-trissorna leder trots att dom borde vara spärrade men det finns ingen annan väg strömmen kan ta, enligt schemat alltså.

MVH/Roger

Författare:  Janson1 [ 16.44 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ang spänningsfelet: är det exakt lika på plussidan som på minussidan?

Författare:  rogerk8 [ 16.48 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Janson1 skrev:
Ang spänningsfelet: är det exakt lika på plussidan som på minussidan?

Ja, mer eller mindre.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.41 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Med 10 Ohm i serie med utgången på OP får jag c.a (spänningsföljare, i pottens ändlägen <+/-18V kopplad till V+)
1) +/-30mA
2) +/-8V (mätt på OP'ns utgång, nåt annat finns ju liksom inta att mäta på ty BDX är borta)

4k7 ligger förresten i serie med rail in till potten (100k) för jag har märkt att OP inte gillar Vcc/Vss rätt in på V+.

Men det slår mig nu att OP borde vara i det närmaste OL dvs sakna feedbackmotstånd för BDX är borta så varför går den då att reglera överhuvudtaget och det dessutom ganska linjärt?

Detta stämmer inte, den jobbar nämligen som komparator ser jag nu där komparatorgränserna dock bara är runt +/-8V när det borde vara närmare +/-18V som är matningen.

Men tydligen får den i alla fall ingen feedback, vilket är bra såhär långt ty den ska inte ha nån feedback MEN vad är det då som slukar så mycket ström att "rail" inte kan nås?

Jag ändrar mig, en spänningsföljande OP kan i princip ha hur högt feddbackmotstånd som helst och ändå fungera, allt hänger då på biasström vilket min JFET OP i princip inte har.

Sen märker jag att även om BDX saknas så att det bara borde vara "luft" där så reagerar OP genom att höja lägstaspänningen något när jag rycker ur V-_kabeln (går i princip från -8V till -7V) men eftersom detta är de fysiskt bortkopplade BDX:ernas emittrar så undrar jag över den skillnaden för den pekar på att bortkopplade BDX:er ändå representerar en resistans som skiljer sig ifrån öppen minus-ingång (observera att OM det finns V- motstånd så fås ju förstärkning).

Men jag har en tydlig komparator-funktion med BDX:erna bortkopplade (fysiskt), jag har den med OP(V-) kopplad till de icke-existerande gemensamma emittrarna OCH jag har det, med viss skillnad dock, när jag fullständigt drar ur V-_tåten ur OP så på nåt sätt får OP bias från det obestyckade kortet (för det har ju ingen bias när tåten är urdragen), samtidigt är tydligen V-_resistansen ner till backe ALLTID mindre än feedback-resistansen där feedback-resistansen börjar hos OPn's utgång och går via input-arrangemanget hos KTS och plockas sedan vid de obefintliga BDX:arnas emittrar där den går till V-, detta är loopen.

V- går sedan på nåt sätt relativt lågimpedivt ner till backe för annars finns ingen förstärkning och finns det ingen förstärkning så finns det ingen komparator-funktion.

På nåt sätt verkar det alltså som om om utgången blöder trots att den inte ens är bestyckad!

Nej, jag vet inte för samtidigt orkar ju inte OP driva ingången...

Mera mätningar :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.13 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu fått viss fason hos min KTS.

Jag mätte först och fick knepiga mätvärden över "Vbe-trissorna" (T3&Q4), de är ju spärrade med 10k från bas till emitter/gnd och det finns ingensomhelst väg som basström kan nå basarna, de vägarna är effektivt avskurna, de borde med andra ord vara fullständigt spärrade.

Men när jag mäter med min diodtestare över kollektor-emitter så får jag 1V framspänningsfall (mäter då med korrekt polaritet).

Jag fattar som vanligt ingenting men beslutar mig för att klippa kollektorbenen så att Vbe-trissorna inte är med i leken.

DÅ funkar det!

På nåt extremt mystiskt sätt så läcker Vbe-trissorna från kollektor till emitter trots att dom borde vara fullt spärrade.

På slutet gjorde jag sedan två ytterligare tester, jag kortslöt 10k:orna för att försöka spärra Vbe-trissorna ännu mer men vad hände tror Ni?

Jo nåt helt sanslöst, utspänningen blev ÄNNU mindre :D

Hur fasen kan en trissa vars bas och emitter är kortslutna leda nåt via kollektorn överhuvudtaget?

Jag fattar ingenting :D

Klipper jag sedan 10k:orna så blir det lika illa som innan.

Nu har jag byggt ett par transistorsocklar av hylslist jag köpt av Swech och när jag rycker dom trissorna så fungerar det alltså.

Ni kanske tror att detta är ett stort problem?

Egentligen är det emellertid inte det för jag har klurat på att skippa strömskydd i detta fallet för problemet är att strömmen inte är DC, strömmen är trappstegsformad samtidigt som min primitiva variant av strömgräns reagerar på toppvärde och jag planerar testa vid minst 5A samtidigt som säkringarna kan få vara på 3A, är min tanke (det är dock lite surt att inte ha en "automatsäkring" för 0,1A ut dvs nåt lågt som man kan leka med)

En toppvärdesavkännande strömgräns är således inte att önska, tänkte ett tag slöa/integrera ner den med en kondensator över strömavkänningstrissans bas-emitter (matad med 10k) men nu ser det ut som om jag kan glömma det.

Glassäkring på 3A verkar bli melodin, jag är dock lite glad i alla fall att jag nu har lite småkoll på felet MEN det är surt att inte riktigt förstå varför.

MVH/Roger
PS
Vänder och vrider man på PCB och riktigt synar signalvägarna så stämmer dom med schemat, det finna alltså ingen typ av läckage som kan förklara ovanstående fenomen.

Författare:  rogerk8 [ 22.28 2018-03-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lyckats återskapa problemet på kopplingsdäck.

Med andra ord är det inga fel på PCB.

Det jag upplever som fascinerande är att om jag bryter den positiva Vbe-trissans kollektor så blir negativa sidan okej medans om jag bryter den negativa Vbe-trissans kollektor så blir positiva sidan okej (motsatta sidoorna antar +/-8V max).

Och jag fattar fortfarande ingenting :D

MVH/Roger
'

Författare:  rogerk8 [ 15.19 2018-03-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu fattar jag :D

I morse ramlade polletten ner, jag kör ju för bövelen trissorna växelvis baklänges :D

Så om vi tittar på en NPN och CBE ovanifrån och ner så fås:
1) Om plus ligger på kollektorn och det finns ett motstånd mellan bas och emitter/gnd: LEDER EJ
2) Om pss minus ligger på kollektorn då leder både bc-dioden OCH eb-Zener: LEDER men bara till eb-Zenernivån

Spänningen över trissan i fall två blir således Vbc+Vzeb.

Att jag kom på det här har med ett mycket gammalt projekt att göra dvs mitt livs första egenbyggda funktionsgenerator där konstruktören nyttjar just Zener-kopplade transistorer som begränsare och jag tror det beror på att be-Zener är mycket snabbare än Zenerdioder, runt 8V verkar man uppenbarligen kunna förvänta sig :)

MVH/Roger
PS
I praktiken stävjar jag problemet genom att införa en diod mellan emittrarna och jord, då kan trissorna aldrig leda åt andra hållet. Detta är precis gjort och det fungerar väl (på kopplingsdäcket).

Författare:  rogerk8 [ 18.13 2018-03-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu flyttat fokus till själva KTS.

Direkt funkade spänningen ut, den går c.a 3V från endera rail (tappar minst 1V pga OP).

Sen fokuserade jag på strömgränsen och det blev svårare än jag trodde.

Först ville den inte strömgränsa alls, gick förbi 100mA till labbaggets inställda 0,4A bara sådär.

Hade svårt att förstå men till slut förstod jag att R3&R1 INTE kan vara byglar för då kortsluts OP när strömgräns går in (finns en notis om det på schemat som jag själv gjort men jag struntade i det...).

Men jag fick ingen riktig ordning på strömgränsen ändå, strömmen stoppade liksom aldrig.

Beslöt då att klippa bort R2&R6, då började det att fungera, problemet var bara att LED inte syntes när strömgräns gick in men fungerade, det gjorde det.

När jag sen återinförde R2&R6 för att blöda lite mer ström bara så får jag LED att lysa men systemet fungerar då inte som det ska.

Jag har ingen riktigt bra beskrivning på felyttrandena för jag har kämpat rätt länge med KTS nu fast om jag väljer att antingen nyttja R2 ELLER R6 så funkar det fortfarande med respektive kanal, systemet klarar bara inte båda motstånden av nån anledning.

Undra om en diod mellan LED och bas kan hjälpa ännu en gång?

Samtidigt har jag, pga rätt knepiga mätvärden, upptäckt att systemet självsvänger med ganska rejäl amplitud (runt 5Vpp, >1MHz).

Jag har försökt kompensera bort det genom cc-kondingar över dom i princip spänningsförstärkande strömavkänningstrissorna (Q1&T4) men utan nån riktig succe, känner inte att detta är nåt större problem dock.

Så två problem återstår med denna mycket enkla krets:
1) Få LED att lysa ordentligt vid strömgräns utan att det sabbar systemet (mätte 17uA som basström utan R2&R6)
2) Få bort självsvängningarna

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 15.17 2018-04-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har beslutat mig för att attackera självsvängningarna först (kan tom vara därför LED inte kan lysa som dom ska).

Detta ska jag prova:
1) Montera avkopplingskondensatorer alldeles intill OP och så nära Trillington-kollektorerna som möjligt (sitter bara ett par 100nF en bit ifrån kollektorerna på kortet, på kopplingsdäcket sitter 3m3//100n vid banan dvs en bit ifrån OP)
2) Mät OP-ut med oscilloskop (motkopplad OP ger 4Vpp/1MHz ut från kort, enbart OP-utgång som driver ger 1Vpp/4MHz ut från kort, här är dock återkopplingsslingan öppen samtidigt som den i princip kan vara av oändlig resistans ty spänningsföljarkoppling och JFET-OP)
3) Emulera pot på kortet med 2*47k som halverar Vcc dvs där oscillation är som värst (oscillationerna har annars en tendens att avstanna i ändlägena men det är nog inte så konstigt för det finns ju då inget att svinga med)
4) Prova både med och utan last
5) Bygg om OP till inventerande för om det är där problemet sitter kan man kanske parallella ner förstärkningen för höga frekvenser genom en konding över motkopplingsmotståndet, dessutom är OP kopplad så i KTT.

Jag är rådvill över vart problemet sitter nånstans men allmänt känt är ju att avkoppling är mycket viktigt så jag ska börja med det.

MVH/Roger
PS
Jag ska köra en korrekt spänningsföljarkoppling också dvs OP kopplas med bygel som Rf och utgången får driva kortet, här är således slingan under kontroll och jag borde bara få pottens spänning ut utan oscillationer (åtminstone på OP ut).

Författare:  rogerk8 [ 16.39 2018-04-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tror jag börjar närma mig nåt :)

Jag har avkopplat lite kors och tvärs men det har inte inneburit nån revolution.

Jag har styrt med enbart pot men det oscillerar ändå.

Jag provade att brutalfiltrera löparpositionen med 1000uF, oscillationerna försvann men när jag istället provade 100uF så märkte jag att dom bara kom tillbaka efter en stund (dvs efter att kondensatorn laddat upp sig och det således börjar gå ström till sluttrissorna igen...).

Jag provade avkoppla med 10uF på strategiska positioner på kortet, marginell förbättring.

Jag byggde om drivningen av Klass-B_steget (drog ihop basarna och nyttjade ett seriemotstånd, bara), ingen förbättring.

Jag märker att jag får oscillationer oavsett om jag ligger på plussidan eller minussidan, vid olika absolutbelopp, dock.

Allt detta med 220R last.

Så då testade jag utan last, inga oscillationer (och kan svepa Rail-1V)!

Allt oscillerar alltså BARA när utgångstrissorna surplar ström.

Refererar till två tidigare projekt:
1) KTA: Dess matning blev tvunget att förstärkas ty hög utström gav kraftigt distad signal ut.
2) KJA: Dess matning gick inte att använda alls ty då självsvände det med VLF (hög last).

Nu kan jag således ha problemet att min slarviga (passa på med lite kritik nu ;) ) layout är källan till problemet.

Samtidigt är HF-problem en bit ifrån ovanstående två punkter och dessutom drar jag bara 0,1A MEN jag tänker faktiskt förstärka HELA matningen ändå, det blir alltså sedvanlig trial-and-error på detta :)

Men iom att detta är ett HF-problem så är jag inte säker på att det kommer hjälpa fast en sak är säker, skadar det gör det inte :)

MVH/Roger
PS
D11, D12, R2, R6, T3, Q4: obestyckat, allt vänster om D1, D10: obestyckat (D1 & D10 är byglade).

Författare:  rogerk8 [ 21.25 2018-04-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag får ingen riktig ordning på min KTS men det har blivit bättre!

Jag gjorde lite halvdrastiska åtgärder och förstärkte matningsledarna, cappade matningen på plint (fast under kortet), cappade kollektorerna hos effekttrissorna, dessutom införde jag 100u+100u över matningen (korta signalvägar).

Detta hjälpte dock inte, det självsvängde fortfarande med flera MHz och flera Volt (för vissa spänningar bara, dock).

Då fick jag ide'n att jag skulle försöka dra ner/stabilisera strömförstärkningen på nåt sätt och ide'n kommer ifrån Jan Soelberg (Josty Kit) och hans koppling vad beträffar en så kallad serieregulator med Vbe-multiplikator som jag gärna använder (sitter t.ex i både min KVR och min KSU), detta går ut på att man kopplar ett litet MYSTISKT (som jag intills nu alltid skitit i) bas-emitter motstånd.

När jag först gjorde detta så körde jag 1k, problemet var bara att OP driver via 10k så det blev "ingen" signal ut men jag observerade att det heller inte självsvängde, med hjälp av lite blyerts och papper såg jag varför.

Ökade då till 1M (för att tappa max 1%) men då självsvängde det igen fast nu hade jag lärt mig att en mindre "impedans" kunde få fason på självsvängningarna så jag cappade istället, körde på med 100nF vilket ju är lite mycket MEN oscillationerna försvann och jag fick ut hela mitt spänningsspann!

Sen kommer dock nästa problem.

Jag vill ju kunna köra POWER trekant 1kHz ut från KTS, jag kan på sätt och vis det nu men trekanten distar fast den distar utan självsvängningar så länge som jag inte motkopplar för då självsvänger det igen och även om trekanten blir väldigt bra trekant med motkoppling så har den 100kHz på flankerna och det vete tusan hur man får bort för en sak är säker, jag kan inte gärna filtrera hårdare än dom RC=10k*100n som jag har nu speciellt för att jag ju skall köra trekant 1kHz.

Intressant också är att OP självsvänger som attan när KTS-utgången självsvänger lite mindre (motkopplat scenario), jag byggde då om OP till inventerande koppling för jag tänkte att man då kanske kunde cappa bort HF (över Rf) men det gick inte, dock fanns viss påverkan av oscillationerna men bort fick jag dom inte.

Detta är synd för man riktigt ser att trekanten är trekant med motkoppling, utan motkoppling distar det som sagt samtidigt som med motkoppling så självsvänger flankerna.

Undrar om detta ens går att få ordning på? :humm:

Har Ni några tips möjligtvis? ;)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 12.00 2018-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du måste ha något konstruktions fel från början. Det hjälper inte med att byta några kondingar här och där.

Varför har du inte OP:n på samma kort som transistor stegen? Den här blandningen av NPN och PNP är ju bäddat för självsvängning. Kopplingen går att gör enklare.

OP:n borde som sagt vara på samma kort! Använd istället två darlington par (npn/pnp) som utgångstrissor kopplad direkt till OP:n utgång! Låt återkopplingen från OP:n gå via utgångssteget. Komplettera gärna med en shunt på varje emitter motstånd och en trissa som stryper utgångssteget för att förhindra kortslutning.

Det borde fungera utmärkt! Det borde inte vara några problem med att ta ut några amp.

Författare:  rogerk8 [ 16.45 2018-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Du måste ha något konstruktions fel från början. Det hjälper inte med att byta några kondingar här och där.

Varför har du inte OP:n på samma kort som transistor stegen? Den här blandningen av NPN och PNP är ju bäddat för självsvängning. Kopplingen går att gör enklare.

OP:n borde som sagt vara på samma kort! Använd istället två darlington par (npn/pnp) som utgångstrissor kopplad direkt till OP:n utgång! Låt återkopplingen från OP:n gå via utgångssteget. Komplettera gärna med en shunt på varje emitter motstånd och en trissa som stryper utgångssteget för att förhindra kortslutning.

Det borde fungera utmärkt! Det borde inte vara några problem med att ta ut några amp.

Tack för ditt mycket hjälpsamma och trevliga inlägg!

Citera:
Varför har du inte OP:n på samma kort som transistor stegen?

Mycket bra fråga, funderade igår på samma sak dvs att åtminstone tillfälligtvis och testmässigt flytta in den på kortet.

Fast i praktiken är tanken att OP sitter på ett annat kort (KTT) och att man därifrån skall kunna power-boosta en OP27 genom att loopa runt KTS.

Citera:
Använd istället två darlington par (npn/pnp) som utgångstrissor kopplad direkt till OP:n utgång! Låt återkopplingen från OP:n gå via utgångssteget

Detta görs redan om jag fattar dig rätt dvs med en Darlington på den ena sidan och den komplementära på andra sidan (jag kallar dom dock för Tripplington för det är i praktiken tre seriekopplade transistorer, hfe~100000 :D )

Citera:
Komplettera gärna med en shunt på varje emitter motstånd och en trissa som stryper utgångssteget för att förhindra kortslutning.

Förstår tyvärr inte riktigt vad du menar här, vadå shunt?

Trissor som stryper slutsteget har jag redan

MVH/Roger
PS
Jag börjar tro att strömförstärkningen är för stor för att få stabilitet, eventuellt kortsluter jag förbi den tredje högförstärkande BC5xx för BDX33/34 har c.a 1000 i hfe och 5mA ut från OP27 kan man nog ändå räkna med. Ser nu i databladet för OP27 att den klarar ungefär +/-15mA dvs BC5xx kan man ta bort ty det är nog den som ställer till det, jag menar, varför ska jag ha typ 200ggr högre förstärkning än nödvändigt samtidigt som (hög) förstärkning är en känd anledning till att det sjävsvänger?

Eftersom jag är en envis rackare kommer jag dock börja med att försöka få ordning på det jag har (det är en liten fördel med BC5xx ty den gör så att jag enklare kan ha ett seriemotstånd till basarna vars ström strömbegränsartrissan stryper), min plan är att koppla 10k över alla tre Vbe för att försöka lugna ner situationen, jag tror också att det inte blir nån nämnvärd minskning i sving för 3hie<<10k och det är 10k jag driver med (måste sitta där pga strömbegränsartrissan, eventuellt kan jag dock gå ner till 1k).

Får jag inte ordning på det med 10k-motståndet så byglar jag den högförstärkande BC5xx så får vi se, fast det är dumt för OP behöver då leverera c.a 5mA (som den klarar, dock) för 5Ap ut och basmotstånden vars övre sida skall kortslutas vid överström, dom måste vara mindre än 1k (5V förlust i sving annars) samtidigt som OP, när överströmsskyddet går in, levererar uppemot 18mA (kortslutningsskyddad dock så det kanske inte är nåt problem det här).

Tappet på 5V i sving, är inte bra för kom ihåg att jag ju kommer köra +/-18V (som TL084 max tål) och redan 18V är kasst samtidigt som svinget hos OP sänker spänningen med säkert 2V från Rail och om jag då sedan har ytterligare 5V i tapp pga att jag byglat bort en trissa ja då är jag nere i att bara kunna testa mina transistorer med patetiska 12V.

Här kommer det dock in en grej till, tappet över basmotståndet (1k) blir ju större ju mer ström jag drar, självklart men innebär att max utspänning vid uppsvepandet av I/V-diagram blir olika beroende på hur mycket ström jag levererar och så vill jag inte ha det.

Ser bara två lösningar på detta:
1) Ha kvar BC5xx
2) Bygga om strömskyddet på nåt sätt (det bästa är ju om jag inte nyttjar några basmotstånd alls men...)

Författare:  rogerk8 [ 20.42 2018-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har fått ordning på min KTS :D

Åtminstone självsvänger den inte längre (dock självsvänger den fortfarande när man loopar runt OP).

Dessutom kan den leverera 15Vpp i 4 Ohm utan att utsignal sjunker nämnvärt (kanske en halv Volt, dock).

Utsignalen är mycket lik en trekant (lite dist kring nollan som inte genomgås, dock) och peakar nära 15Vpp per matningshalva när matningen är +/-18V.

Observera att jag aldrig kommer använda nollgenomgångarna utan denna ström-buffer kommer jobba antingen positivt eller negativt och ALDRIG båda halvorna samtidigt (skall ju Uc/Ud-svepa NPN respektive PNP, liksom).

Jag är rätt nöjd med nuvarande resultat, hade iof gillat att motkopplingen hade fungerat (bättre) ty då hade trekanterna blivit att se ut bättre också MEN dom är faktisk mycket lite distade just nu, dessutom är detta redan "bättre" än Schröder's metod med oglättad likriktad spänning för Uc/Ud-svepet.

Bifogar lite foton och ett uppdaterat schema.

MVH/Roger
PS
Nu ska jag "bara" få ordning på strömgränserna också, detta kommer troligtvis bli lite lurigt för jag vill ha en medelsvärdesbildande strömgräns dvs peakar på 5A skall släppas igenom (nuvarande strömgräns är peak-avkännande) så att Ie=3A nånstans för då kan jag ha en 3A-säkring samtidigt som jag kan svepa 5Ap under 1ms där dock strömmen sedan trappstegsmässigt dämpas i tio lika stora steg, så jag gissar 3Ae för en sådan signal, vad tror Ni? :)

Författare:  opampen [ 16.53 2018-04-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

3 A. borde räcka!

Det ser betydligt bättre ut nu!

Ja, det var det jag tycker att ett Darlington-steg är fullt tillräckligt! Din version med tre trissor blir alldeles för mycket! Det blir en enorm förstärkning som blir svår att kontrollera. Du använder inte jordplan? Det är nästan nödvändigt i så fall.
T.ex. brus på några mV blir en kraftig signal på utgången!

Jag vill ändå fortfarande påstå att det blir ett ännu bättre resultat om OP:n placeras så nära trissorna som möjligt. Just med tanke på att det är en del förstärkning totalt sätt och strömmar som kommer att gå här.

Författare:  rogerk8 [ 21.22 2018-04-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen för att du följer och tipsar mig, mycket roligt!

Det blev inte helt lätt att införa strömgräns också, det småoscillerade och busade, sen upptäckte jag att om jag hade ett par dm med labbkablar innan min "reostat" på 1k/7W så självsvängde det.

Jag gjorde då som så att jag införde ett bootstrap-filter på 100n i serie med 100 Ohm direkt över utgången, problemet försvann :)

Sen var det dags för strömgräns-test, gick inte alls, det oscillerade än en gång och på ett sådant sätt att LEDsen lyste lite som dom ville.

Tänkte då på hur jag mha janson1 fick ordning på min KSU dvs det blev tvunget att lägga en liten konding (100uF dock i detta fall) över Vbe-multiplikatorn/strömregleringstrissan (in på basen till Tripplington), först då slutade dom oscillationerna.

När jag nu la 100nF (bara) på samma sätt så försvann oscillationerna :)

KTS fungerar nu hjälpligt men ett par problem återstår:
1) Jag vill mäta upp snabbheten hos KTS så att den inte strömbegränsar vid peak utan vid rms, eller nåt i den stilen.
2) Jag har mycket dålig bandbredd nu, mätte precis 1,7kHz (behöver dock bara 1,3kHz) dvs trekanten är inte trekant utan mer lik sinus dvs man kanske skulle satsat på Schröder's variant redan från början :D Fast ärligt, då när jag caddade korten kände jag inte till Schröder, jag tror sedan att bandbredden (och därmed trekantsformen) kan fixas genom att jag minskar återkopplingskondingen med en faktor 10, borde räcka och förhoppningsvis återkommer inte oscillationerna även om dom var på över 1MHz.

MVH/Roger
PS
När jag tittar på schemat tror jag mer på en minskning av Cx1 eller R3 som eventuellt kanske tom kan byglas.

Författare:  rogerk8 [ 22.37 2018-04-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Genom att minska R3 från 1k till 100 Ohm fick jag bättre bandbredd och därmed en trekant som var mer lik en trekant.

Bifogar ett par bilder.

Jag tycker det är lite skumt att, i negativa fallet, OP klipper neråt och klipper mer ju mer man vrider på.

Jag har alltså biaserat OP på Vss/2, uppåt kan den ju gå ända till Vcc men neråt går den ju bara till Rail minus typiskt 2V, därför är det inte så konstigt :)

Men iom att jag biaserar med Vss/2 där Vss är -18V så borde man komma nära 14Vpp i rent svep, tycker jag i alla fall, fast det är ju det jag får också :)

Positiva sidan uppvisar en aning bättre prestanda dvs typiskt 14Vpp, minussidan stannar tyvärr på typ 12Vpp eller nåt, lite beroende på vilken ström som går, vilket inte är så bra för det skall inte spela nån roll så länge strömmen är mindre än strömgränsen, samtidigt hade man fått den finessen om jag hade kunnat loopa KTS vilket dock inte går även om oscillationerna är borta, trekanten huggs kraftigt av vilket jag tror har att göra med att motkopplingen inte får symmetrisk signal, jag menar att åt ena hållet är trissorna lågimpediva men åt andra hållet spärrar dom så det verkar inte passa att motkoppla nåt som inte kan svinga symmetriskt när man driver med symmetrisk signal fast jag vet egentligen inte vad jag snackar om :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.38 2018-04-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är nu färdig med min KTS :)

Försökte alltså införa dynamisk strömgräns men det blev inte att se så bra ut på skåpet så jag la ner det.

Jag la ner det sen också för att det ju inte finns nåt som hindrar med en 5A-säkring trots att "trafon" bara är specad till 3A, detta för att man kan nyttja 5A-säkring och få det dynamiska spelet mha en sådan dvs man sätter glatt strömgränsen till 5A och först när det går 5A en "längre" stund så brinner säkringen (bör nog köra snabb 5A här, vad tycker Ni?).

Slutligen fick jag problem med strömgränsen på ett lite underligt sätt, den funkade perfekt med måttliga +/-_spänningar men när man kortslöt utgången med inspänning motsvarande rail ja då funkade inte strömgränsen längre.

Efter lite chansartat klurande kom jag på en ide hur jag eventuellt skulle kunna lösa detta, strömbegränsartrissorna T3/Q4 dom får vid potstyrning av ingången (0-+/-18V@X2:2) och potten fullt åt nåt håll R3/R1 kopplade till just rail, sen måste T3/Q4 dra ner den strömmen (18V/100 Ohm=180mA) för att utgången skall gå låg, detta innebär i runda slängar 2mA i basström som alltså strömavkänningstrissorna Q1/T4 måste kunna leverera.

Jag chansade då på att Q1/T4 inte orkade leverera den strömmen så jag bytte R3/R1 från 100R till 1k (och korrigerade filterkondingen Cx1 till 10nF), då funkade det :)

För övrigt har jag varit en elektroteknisk idiot när jag involverade R2/R6 i konstruktionen, och Ni ser säkert varför, mycket riktigt, T3/R2 är i princip en Vbe-multiplikator så när jag får en varierande ström från Q1 samtidigt som spänningsskillnaden är konstant jag då har jag i praktiken ett variabelt motstånd mellan R2 och rail SAMTIDIGT som jag har ett motstånd mellan bas och emitter DVS när kollektormotståndet "rail-R2" varierar så får jag olika förstärkning av Vbe (hos T2), mer exakt kan man se det som att när strömskyddet börjar gå in och man drar på med last så att strömmen ökar lite jag då minskar effektiva resistansen rail-R2 vilket påverkar spänningen på kollektorn hos T3, rail-R2 kan sen aldrig bli noll så strömgränsen blir dåligt definierad (tanken var väl att ge lite mera lyse till LED).

MVH/Roger
PS
Dx1 är direkt onödig, det var bara jag som var desperat och okunnig. Cx4 skulle jag sedan också vilja kalla onödig för C7 sitter där (om än lite längre bort). Resten av x-komponenterna måste jag ha för att få det att fungera. Dx2 sitter lite dumt, man hade kunnat ha den in på kollektorn istället men i det här fallet gör det ingenting att Vbe blir 2Vbe :)

Författare:  rogerk8 [ 18.53 2018-04-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vill bara visa Er detta också, tidigt upptäckte jag ett fel i layouten, det är ett fel som Eagle måste ha gjort för varken jag eller Kinesen är skyldig till att datorn inte har följt schemat vid routingen.

Det är faktiskt ett Eagle-fel men det är inget allvarligt fel speciellt för att jag i detta bygge byglar dioden (D1) ändå.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 19.22 2018-04-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men det är ju bra att du är nöjd med din "KTS"! Då får vi se hur du går vidare nu! Ska bli intressant att se!

Schröder:s variant tycker jag annars är intressant. Som jag nämnt tidigare kommer jag framledes titta på någon form av Curvetracer för egen del. Ska studera Schröders alternativ då det verkar vara en vettig lösning. Ska göra lite fältstudier och labba lite.

Just nu är jag på gång med en "vanlig" transistortestare så jag kan se Ice0, Icb0 och Hfe. Vill kunna till att börja med se att mina trissor jag använder i projekt är som dom ska och hur mycket dom förstärker.

Får se hur det slutligen blir om jag kommer att använda två instrument för att läsa av Ib och Ic. Eller ett gemensamt där jag växlar i mellan. Men jag återkommer om det.

Författare:  rogerk8 [ 16.41 2018-04-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag beslutade jag mig för att bygla strömavkänningsmotståndet i fallet högström.

Jag kommer istället nyttja säkring på 3AT för den trög och dessutom så finns viss peakmarginal dvs jag gissar att 5Ap är möjligt i ett trekantscenaio, gissningen kommer ifrån att effektivvärdet hos en sinus ju är 30% lägre samtidigt som en trekant har mindre "area undre kurvan" högst upp vilket kan betyda att effektivvärdet är ännu lägre än för sinus, om vi antar 50% så betyder det att peak-strömmen kan få vara så hög som 6A utan att en 3AT-säkring brinner.

Jag måste göra såhär känner jag för det blir för osäkert och struligt annars, egentligen ser jag inga större nackdelar annat än att dom fina LEDsen inte kommer att kunna lysa för högströms-mod (bara för 100mA-mod).

För 100mA-mod så kommer dock sedvanlig "toppvärdesavkännande" strömgräns finnas vilket jag tycker är bra för 100mA är ingen hög ström så att det smäller vid brutal-kortslutning dvs den är tacksam att "leka" med, man kan ju tom börja testa godtycklig trissa i den moden och om man sitter där med en fet högströmstrissa så är det bara att flippa brytaren till säkring-strömgräns.

Jag tycker faktiskt det förfarande blir bra samtidigt som jag får möjlighet att testa vid 5Ap som jag så envist vill :)

MVH/Roger
PS
Opampen: jag tycker du ska studera Schröders variant, framförallt enklare men också bättre än min :)

Låt oss försöka räkna ut RMS för en trekant:

U_{rms}=\sqrt{2\frac{1}{T}\int_0^{T/2} (kt)^2 dt}

dvs

U_{rms}=\sqrt{\frac{2}{3}[\frac{1}{T}k^2t^3]_0^{T/2}}

eller

U_{rms}=\sqrt{\frac{1}{24T}k^2T^3}

dvs

U_{rms}=\sqrt{\frac{1}{24}k^2T^2}

eller

U_{rms}=\sqrt{\frac{1}{24}}kT

sen har vi att

k=\frac{Umax}{T/4}

då blir rms-värdet

U_{rms}=\sqrt{\frac{1}{24}}4Umax

dvs

U_{rms}=\sqrt{\frac{16}{24}}Umax

eller

U_{rms}=\sqrt{\frac{2}{3}}Umax

Undrar om detta stämmer, i så fall är rms-värdet för en trekant faktiskt något högre än för en sinus (82%) :)

Författare:  opampen [ 20.19 2018-04-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

"Opampen: jag tycker du ska studera Schröders variant, framförallt enklare men också bättre än min "

Tycker också det verkar bra och intressant att jobba vidare med den!

Tror du klarar dig utan att säkringen går av. Men det verkar för att finnas lite marginal ändå! 5Ap. borde funka!

Författare:  rogerk8 [ 22.24 2018-04-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu förstärkt ledningsbanor i min KTS, jag gjorde det för jag misstänker att via-hål inte är dom minst resistiva övergångarna man kan hitta på och när nu jag ska nyttja 0,14Ohm (2X68mOhm) som strömavkänningsmotstånd så blir det extra viktigt med låg resistans hos ledningsbanorna.

Jag tror det blir bra :)

MVH/Roger
PS
Jag har fixerat lite med mitt favoritlim, smältlim :)

Författare:  Janson1 [ 09.17 2018-04-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har du testat hur mycket en ledningsbana klarar? Dom klarar väldigt mycket ström utan att bli varma, det fanns en enkel "formel" på detta som jag inte minns... Men testa och kör 5 eller 10 amp och känn om det blir varmt någonstans. Vior har en väldigt stor totalyta om dom är riktigt gjorda från fabriken så dom behöver inte vara flaskhalsen. Efter en halvvetenskaplig test så kanske du slipper både trådar och ditt favorit-lim till just detta ändamålet.

Författare:  rogerk8 [ 16.31 2018-04-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Janson1 skrev:
Har du testat hur mycket en ledningsbana klarar? Dom klarar väldigt mycket ström utan att bli varma, det fanns en enkel "formel" på detta som jag inte minns... Men testa och kör 5 eller 10 amp och känn om det blir varmt någonstans. Vior har en väldigt stor totalyta om dom är riktigt gjorda från fabriken så dom behöver inte vara flaskhalsen. Efter en halvvetenskaplig test så kanske du slipper både trådar och ditt favorit-lim till just detta ändamålet.

Intressant, det visste inte jag!

Som det är nu så kanske smältlimmet smälter :D

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 10.59 2018-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Janson1 skrev:
Har du testat hur mycket en ledningsbana klarar? Dom klarar väldigt mycket ström utan att bli varma, det fanns en enkel "formel" på detta som jag inte minns... Men testa och kör 5 eller 10 amp och känn om det blir varmt någonstans. Vior har en väldigt stor totalyta om dom är riktigt gjorda från fabriken så dom behöver inte vara flaskhalsen. Efter en halvvetenskaplig test så kanske du slipper både trådar och ditt favorit-lim till just detta ändamålet.


10 amp. ska du absolut inte skicka med den tunna ledningen! Egentligen bruka man säga 1A./mm när det gäller bredden. Sen beror det på hur tjock kopparen är. Är det 70µm eller 100µm gör också skillnad!

Författare:  Janson1 [ 18.09 2018-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har för mig att säger man inget om detta till fabrikanten så blir det ca 70 my, kretskortet är från början belagt med ca 35 my och sedan efter första etsningen så läggs det på genom, ja heter det elektrolys? lika mycket koppar till och samtidigt så blir alla hålen "kopparfyllda" runt om kanten så själva hålet är kvar fast lite mindre än det borrades från början. Det är denna process som avgör hur bra en via blir, ja alla hål blir pläterade på detta sätt.
Jag har för mig att max ström var 1 amp per 0,7 mm ledare med tjockleken 70 my.? Så man nog på den säkra sidan med 1 amp/mm 5 eller 10 amp får givetvis skickas på efter förstånd, men det tror jag Rogerk8 har!

Författare:  opampen [ 19.47 2018-04-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tror också att Roger har ett gott omdöme här!

Författare:  rogerk8 [ 17.04 2018-04-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

I mitt KMA-projekt sprang jag nyligen på ett fel som bara kan bero på att Eagle gjort fel, i detta projekt fick jag också problem med att Eagle har gjort fel så jag har bestämt mig för att dokumentera båda felaktigheterna noga.

Håll till godo :)

MVH/Roger

Författare:  rvl [ 18.44 2018-04-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Säker på att det inte är PEBKAC?

Författare:  rogerk8 [ 20.12 2018-04-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Va? :D

Författare:  rogerk8 [ 00.26 2018-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu påbörjat bygget av hjärnan i min transistortestare dvs KTT-kortet.

Jag vill minnas jag fick rejäl hjälp med att cadda det här kortet mest för att jag inte fick plats på det halva EU-kort jag som gratisanvändare har tillgång till.

MEN vilken röra det blev!

Man såg ju inte ett skit vart dom olika komponenterna hette eller vart dom skulle sitta, mitt sämsta kort hittills ur den synpunkten!

Tyvärr syns det ju inte speciellt bättre om man zoomar i brd-filen av Eagle, troligtvis borde man spara en brd-fil med enbart komponentbeteckningarna som aktiverat lager men hur skall man klara av att tänka på allt?

Nej, det här kortet blir inte enkelt att bygga.

MVH/Roger
PS
Jag saknar nåt effektmotstånd annars kan jag nog bli klar med kortet i morgon.

Författare:  rogerk8 [ 00.05 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu mer eller mindre monterat klart alla komponenter på kortet.

Jag har bara två saker kvar och det ena är att trycka i alla fyra kretsar (där jag dock inte har nån OP27 kvar så det får bli en TL071 istället), det andra är hur jag vill göra med alla fyra effekttrissor, jag tycker mig ha räknat ut att de klarar sig nakna så de behöver mao inte flytta ut till panel och iom att de inte behöver det så kan jag skippa att slösa hylslister på dom och detta är troligtvis vad jag kommer att göra.

Väldans massa TP räknar jag dock, hela 30st!

Det värsta med det är inte antalet utan numreringen för jag ser inte ett piss!

Observera dock att jag inte klagar för jag tror jag fick den här Eagle-lösningen av Borre efter att ha misslyckats själv, det är tom ganska tydligt på kortet att jag inte gjort layouten för jag tänker mer modell flöde vilket dock är mycket svårt när det kommer till IC med multipla funktioner, singel-OP och trissor funkar bra men inte IC.

Men i det här fallet blev det så trångt med texten att man inte ser ett skvatt, allt jag kan göra är att mäta och kanske numrera om mha klen spritpenna.

Jag är i alla fall glad att konstruktionen fick plats på ett halvt EU men jag är faktiskt lite konfunderad över hur knäppt Eagle löser numreringen, den är ju inte ens konsekvent för ibland numreras motstånd med numret längst ner till vänster men ibland numreras motstånd med numret längst upp till höger och hur fan skall man då kunna veta vad som är vad när det blir lite trångt?

Det smarta vore väl om Eagle var konsekvent, ELLER att det var intelligent så att det hela tiden la texten så att man kan se den, borde egentligen inte vara så jättesvårt att implementera.

Som det är nu suger det!

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 02.37 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Texten får man (du) flytta själv, och nej jag har inte orkat gjort det. Du måste väl ha sett hur det såg ut på bilderna/i Eagle?

Om det nu är så svårt att se är det väl bara öppna Eagle och använda show/ögat för att "highlighta" komponent på kortet och i schemat.

Författare:  rogerk8 [ 16.42 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ska man verkligen behöva flytta texten på varje komponent manuellt? :humm:

Då undrar man ju lite vad man skall ha datorer till (med viss överdrift).

MVH/Roger

Författare:  tecno [ 16.53 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Skit in = Skit ut

Ovan gäller alltid, läs på och anpassa dina komponenter så du får det som du vill ha det. Det sker ingen automagi som du verkar tro ;) Har inget med datoer att göra utan det gäller den som håller i spakarna.

Författare:  rogerk8 [ 19.14 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött dit hylslister istället för de fyra BDX-trissorna.

Problemet nu är att när jag kan identifiera hur trissorna är kopplade till närmaste IC så kan jag inte se IC-numret så jag vet alltså inte vilken IC det är!

Detta är egentligen bara början på problemet för titta hur väl man ser TP-beteckningarna :D

Jag är tacksam för tipset om "ögat" i Eagle, tack Borre!

Min plan nu är att om jag inte bara skall slänga det här kortet i papperskorgen för jag är rätt less på problemen, det är att på nåt sätt mappa vad Eagle säger med ögat till en Paint-fil, DVS jag måste skapa en nära nog exakt komponentplaceringskopia i Paint och sedan titta vad ögat säger och skriva in det i Paint för varje enskild komponent, helst hade man ju även haft med riktningen men det skiter jag i för bara jag vet VID vilken komponent jag skall mäta så är jag nöjd.

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 22.19 2018-04-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vad är det du ska mäta, hur sakerna ska sitta?

Onödigt i så fall. Öppna både schema och board så du ser bägge fönstren samtidigt och använd dig av ögat, markera en komponent du ska montera så visas den i båda fönstren, du ser var den är i board och vad för komponent/värde i schemadelen, montera och gå vidare till nästa.
Gör du så behövs ingen text på kortet och tar ingen större tid att göra.

För övrigt så kolla lite noggrannare, antingen på kortet i sig eller bilderna du postat. På bilden syns det rätt tydligt vilka som är IC1, IC3 och IC4 och eftersom du bara har fyra(?) IC är det lätt att räkna ut vilken IC2 är.

Författare:  rogerk8 [ 16.57 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Markerar ögat hela komponenten?

Eller är det bara beteckningen jag ser?

Det var så längesen jag använde Eagle och mitt minne är dåligt så det känns som att börja från början :)

MVH/Roger
PS
Jag nyttjar bara datorer när jag måste, jag har ingen vid mitt labb utan jag printar mest ut saker och följer dom schema jag printar ut, jag har mao ingen möjlighet att sitta alldeles invid en dator medans jag jobbar så min plan är istället en Paint-fil som liknar brd-filen sen sitta och nyttja ögat till dess jag, på ett mer tydligt sätt än Eagle, fått märkt upp komponenterna. Jag ser inte fram emot det här jobbet för det känns ansträngande då det ändå är rätt många komponenter men jag vill få ordning på min transistortestare så då är det väl bara att bita i det sura äpplet. Mäta förresten det måste jag för jag är inte så skicklig på elektronik vilket bevisas av att typ hälften av mina kort måste ha fixar i sig för att fungera.

Författare:  rogerk8 [ 21.21 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu bestyckat kortet med allt det ska ha.

Nu återstår att koppla ihop alla testpunkter på rätt sätt så att jag kan få provköra åtminstone vissa funktioner MEN för att jag skall kunna göra det krävs först och främst att jag kan se vilka TP som är vilka, ett mycket onödigt problem kan jag tycka.

Men tipset med ögat är som sagt trevligt och jag ska försöka ta till det men samtidigt känner jag att jag har glömt i princip allt vad gäller Eagle (som jag samtidigt fick kämpa för att förstå basala delar av OCH jag hade ALDRIG klarat det det utan alla hjälpsamma människor på detta trevliga forum, jag är VÄLDIGT tacksam!) så det tar emot att ens öppna Eagle igen, anledningen stavas osäkerhet.

Med andra ord har jag tänkt skinlägga det här projektet och gå vidare med mina lådprojekt, nästa projekt kommer bli KMA_D som är min diskreta lösning till en mikrofonförstärkare, inte riktigt lika trångt på det kortet :D

Därefter kommer jag nog vira KFD som alltså är en Auto-Sweep tillsats till min KFG (funktionsgenerator), fast jag är lite sugen på att nyttja mitt kompakta nya Eagle-bibliotek som swesysmgr så tacksamt hjälpte mig bygga dvs istället för LÖJLIGA 10000 komponenter typ har jag 100 OCH kan göra samma sak :D

MVH/Roger
PS
Det löjliga tycker jag är alla typvarianter av t.ex transistorer när hela programmet ju mest går ut på att få kopplat ihop grejerna (simulering är dock en annan femma, fast jag är skeptisk till simuleringar).

Författare:  Borre [ 21.27 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du använder ögat på samma sätt på testpunkterna också.

Författare:  rogerk8 [ 21.32 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Highlightas hela "symbolen" eller bara "numret"?

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 21.39 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Testa. Men som jag skrev, komponenten (allt som hör till den alltså) visas i både schema och kortdelen.
Bild som visar det här, visserligen flera markerade men bortse från det:
Bild

Förstår du?

Författare:  rogerk8 [ 21.53 2018-04-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack Borre, jag tror jag förstår.

Men det tar emot att starta Eagle för jag är rädd för att jag glömt bort allt :(

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.21 2018-05-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har tre stycken "lådprojekt" som jag kallar dom på gång, två av dom är elektromekaniskt definierade (KGA och KAP) så att jag kan gå vidare med borrmall på mm-papper som jag gillar, det tredje lådprojektet kallat KTT (transistortestare) är däremot inte riktigt klart elektromekaniskt men det är bara små detaljer som saknas för allt jag behöver är måtten på en bit veroboard som håller i socklar för TO220/126 och TO92.

Jag har idag gjort en liten elektromekanisk plan över hur alla trissor skall testas, jag har sockel för TO3 och de kommer monteras innanför panel, TO220/126 kommer testas mha hylslist modell lite grövre hål (för stiftlist) och slutligen kommer TO92 testas mha hylslist modell mindre hål (sådana man kan bygga IC-socklar med).

Veroboard-biten kommer preliminärt bli 60mm lång och 40mm hög med skruvhål 8mm in och 44mm CC, avståndet mellan "socklarna" är 30mm.

Här satsar jag alltså på 30mm CC mellan socklarna men jag har bara 282 fria mm innanför lådan samtidigt som jag just nu har 18 reglage i "serie", detta gör att avståndet mellan varje reglage inte får överstiga typ 16mm.

Detta gör så att jag inte kan välja en generell cc mellan reglagen och detta för att dels är marginalerna för små även om reglagen är "smala" dels har vissa reglage (såsom 4-polig vipp) ganska rejäl utbredning.

Lite tråkigt det här för jag vill inte ha så tajt mellan reglagen som 10mm, redan 16mm tycker jag är för tajt, dock kan man se över om man inte kan vara lite flexibel så att vissa reglage har vissa cc medans andra reglage har andra cc, skulle jag annars satsa på nåt generellt i detta läget så blir det nog 15mm samtidigt som X/Y kan göras vertikala i värsta fall.

Slutligt lösning på det här kommer när jag fått ritat in allt på mm-papper.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.01 2018-05-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag planerat färdigt hur jag skall nyttja veroboard för att få till mätning av TO220 och TO92 utöver TO3 som naturligtvis har en egen sockel, men för TO220 och TO92 har jag tänkt nytta hyllslist av två olika sorter, jag är dock inte riktigt säker på faktiska mått i horisontell led för jag har noterat att det faktiskt kan bli lite trångt där, behöver nog en mer skräddarsydd cc-mall även om jag hoppas att typ 12mm mellan ALLA reglage duger.

Som referens kan nämnas att fyr-polig vipp bygger 23mm bakom panel så ett allmänt cc-avstånd på 12mm funkar bara i teorin.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.23 2018-05-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag börjar nu få koll på det mekaniska så jag har caddat bifogat.

Det lustiga är ar att antalet reglage för KTT vad beträffar cc-avstånd är samma som för KAP dvs jag kan mekaniskt göra dom likadana i x-led, om Ni fattar.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.08 2018-05-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu påbörjat mitt försök att identifiera vad tusan det sitter för komponentnamn på detta mycket trånga kort.

Jag har nyttjat Eagle och skalat av alla irrelevanta lager (såsom t.ex top/bottom/origin) för att få en bild på hur själva kortet är komponentplaceringsmässigt uppbyggt.

Sen har jag gjort en arbetskopia i paint där jag alltså ENBART noterar de komponentnamn som är ställt utom alla tvivel.

Kvar blir ungefär hälften av komponenterna för dom har Eagle FULLSTÄNDIGT misslyckats med att benämna på ett entydigt och bra sätt.

Nästa steg blir att nyttja ögat i Eagle så att jag skall kunna se vilken komponent som sitter var, just nu är alltså många komponentnamn mycket diffusa mest för att Eagle tycks ha en tendens att ibland märka till vänster och ibland märka till höger på t.ex motstånd och jag VET att det nummer som är närmast faktiskt inte alltid stämmer, DÄREMOT gillar jag när Eagle märker komponeterna på samma sida för då är det glasklart.

Jag tycker eagle sköter den här biten väldigt dåligt faktiskt.

Så det så :D

MVH/Roger

Författare:  Oskar [ 19.22 2018-05-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Precis så som du gjort i Paint skall man göra i sitt el CAD, det må vara Eagle eller vilket annat som helst. Snygga till och placera om komponentnamnet för varje komponent. Det är faktiskt en omöjlighet för CAD programmet att placera texterna i silkscreen så att det blir läsbart. Som standard är texten låst, man måste välja ett verktyg och därefter klicka på komponenten så att texten därefter går att flytta oberoende av komponenten. Tror verktyget heter "explode" :)

Författare:  rogerk8 [ 20.46 2018-05-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag gjort klart min komponentnamnsmappning.

Tog en stund och ganska tråkigt att göra MEN nu har jag en paintfil där alla komponentnamn tydligt syns.

Ett litet problem nu är att schemat också är lite grötigt men det är inte lika illa som brd-filen så det ordnar sig nog.

Nästa steg blir att spänningssätta grejerna OCH har jag tur så har detta arbete varit i onödan MEN om nåt skiter sig så är detta bra att ha.

Jag brukar alltså utgå från att det skiter sig och jag tycker det är en bra inställning för hur skall man kunna reparera en pryl när Murphy varit framme om man inte har koll ens på komponentplaceringen?

MVH/Roger
PS
Jag älskar "Ögat", superbra funktion även om den faktiskt strulade för mig typ att det bara funkade ibland.

Författare:  rogerk8 [ 15.18 2018-05-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Oskar skrev:
Precis så som du gjort i Paint skall man göra i sitt el CAD, det må vara Eagle eller vilket annat som helst. Snygga till och placera om komponentnamnet för varje komponent. Det är faktiskt en omöjlighet för CAD programmet att placera texterna i silkscreen så att det blir läsbart. Som standard är texten låst, man måste välja ett verktyg och därefter klicka på komponenten så att texten därefter går att flytta oberoende av komponenten. Tror verktyget heter "explode" :)

Tack för tipset!

Fast nu undrar jag mest hur jag skall kunna flytta texten i schemat för om jag inte kan se komponentnamnen där så är mitt arbete hittills meningslöst.

Men jag skall tacksamt leta efter funktionen "explode" :)

MVH/Roger
PS
Jag ser tydligt hur Eagle har grötat ihop även schemat, om du t.ex tittar på Q2 Q3 så ligger dom direkt fel i förhållande till "placeringen" och det enda sättet att fatta detta är att titta på typen (för ena trissan är NPN och andra trissan är PNP) man kan naturligtvis använda "ögat" för detta också men när man printat ut schemat... Dom enda riktiga problemen jag nu ser är hur flertalet TP har grötats ihop, diskreta komponenter ser jag annars inga problem med vad gäller schemat men TP måste jag göra nåt åt, frågan är hur? Jag tycker Eagle har arrangerat alla TP ganska bra ändå för det är inte så mycket space. Ser nu att jag kanske inte behöver göra nåt åt TP för även om det då blir lite chansartat så verkar dom vara närmast aktuell pinne om man säger fast visst hade det varit roligt att lära sig hur man flyttar komponentnummer :)

Författare:  Borre [ 18.23 2018-05-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det är smash du ska använda, inte explode.

Författare:  rogerk8 [ 18.34 2018-05-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack, då är bara frågan hur man hittar det verktyget men kanske man kan hovra över knapparna?

MVH/Roger

Författare:  Borre [ 18.35 2018-05-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja.. Eller skriv i kommandoraden.

Författare:  swesysmgr [ 19.57 2018-05-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Tack, då är bara frågan hur man hittar det verktyget men kanske man kan hovra över knapparna?

Bilaga:
Eagle smash.png

Texten med komponentnamnet tror jag kan hamna olika beroende av om man roterat eller spegelvänt komponenten.

Författare:  rogerk8 [ 23.15 2018-06-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu konfigurerat upp min KTT så att den kan testa NPN, sen har jag monterat en småsignals-NPN (BC546B) som DUT.

Eftersom systemet är ganska flexibelt vad beträffar tarnsistortyper så har jag i detta teststadium varit tvungen att dra flertalet tåtar på enklast sätt, jag kan ju liksom inte ha spänningssvep av BJT-basar så jag måste manuellt koppla om så att jag får det jag vill ha.

Nu saknar enheten Ur (linjär trappstegsramp för Uc/Ug) och Us (stegformad trappstegsramp för Ib/Ug), dessa fås från KTI, Transistor tester Interface.

Nu är min förhoppning att jag i morgon faktiskt kan lyckas få upp en NPN-plot på skåpet ty allt verkar konfigurerat.

Extra sugigt är dock att jag precis kommit på att OP ingalunda kan leverera 18V ut när insignalen är 18V, utsignalen kommer mer sannolikt bli runt 16V vilket gör min transistortestare ännu mera patetisk :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.33 2018-06-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag upptäcker nu ett fel, även denna gången är det inte Kinesens fel och inte ens Eagle's fel utan det är mitt fel.

Jag har nämligen misslyckats routa ordentligt, knepigt dock att Eagle släpper sådana kort.

Titta på X1:2 och se att den centimetern in till Vss inte är routad (syns bara en tunn guldfärgad tråd).

Detta får till följd att OP27 inte får nån negativ matning.

MVH/Roger
PS
Jag har tagit flertalet kort för att försöka visa detta men min kära Nikon är inte så bra i macro-mod.

Författare:  rogerk8 [ 21.07 2018-06-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har stött på fler problem, denna gången begriper jag dock dom inte.

Jag manipulerar t.ex Us genom att addera bias till denna trappstegsformade steg-signal, detta är inte så svårt om man nyttjar OP i inverterad mod ty det är då bara att hänga på ett motstånd till och summera.

Jag summerar alltså en viss DC in i en ren inverterare (förstärkning: -1) ut förväntar man sig då en inverterad signal minus DC MEN det får inte jag, jag får en utsignal som ser ut som insignalen men är pytteliten dvs typ 20mVpp när inkommande signal är 5Vpp, dessutom ser jag precis att signalen inte ens inverteras.

Det finns ingen belastning av framförallt första inverteraren/summatorn ty den driver en till summator, matning stämmer och alla minus-ingångar är jordade ÄNDÅ har jag problem här, fattar ingenting.

Hur kan en 1:1-inverterare dämpa signalen så kraftigt?

Vad är det jag missar?

Observera att jag naturligtvis provat att byta OP utan framgång.

MVH/Roger

Författare:  Oskar [ 21.17 2018-06-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du har sprungit på en anledning till att man alltid bör köra en "design rule check", eller "DRC", innan man genererar produktionsunderlag. Det är mer regel än undantag att man gör sådana missar som du upptäckt. Den typen av felkontroll som du tycker "Eagle har missat" är i själva verket en separat del av arbetsflödet och något man själv måste initiera. Det skulle vara ganska irriterande om Eagle höll på och klagade på oroutade nät hela tiden under det att man jobbar med kortet. Med tanke på den mängd olika krav som kan finnas på mönsterkort så finns ett system i Eagle att spara och köra olika "regler" i filer. Det är ofta olika krav beroende på tillverkare, så då har man separata DRC filer för varje leverantör. En DRC är en naturlig del av arbetsflödet

Jag brukar ofta använda iteadstudios DRC fil då det är en bra utgångspunkt för ett "hobbyistkort".
Bilaga:
ITead_rule.zip


Här hittar du DRC
Bilaga:
eagle_drc_1.png


Så här ser menyn man får upp när man klickar på DRC knappen ut, spara dina DRC filer nånstans och ladda vi denna meny. Tryck sedan på "check".
Bilaga:
eagle_drc_2.png


Exempel på fel som man kan få
Bilaga:
eagle_drc_3.png


Det gäller att läsa på vad felen innebär och om det är ett problem för den tillverkare man valt eller inte.

Låt DRC bli ett naturligt nästa steg i din el-CAD bana, lägg tid på att lära dig det och du kommer att hitta och undvika otaliga liknande missar = spara mycket jobb!

Författare:  Borre [ 23.10 2018-06-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Fast DRC säger inget om oroutade/airwires, om inget ändrats i nyare versioner.
Det är ratsnest som visar airwires och den ska man ta för vana att köra hela tiden när man ändrar och flyttar om saker.

Författare:  Oskar [ 05.34 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jaså? Det tänkte jag inte på att kolla, nu när du säger det tror aldrig att jag sett en DRC error eller varning för unrouted net i Eagle.
Tycker ändå att DRC är en bra grej att göra för att fånga misstag man gör.
Om trace, vior eller pads kommer för nära varandra får man i alla fall DRC fel.

Författare:  rogerk8 [ 16.22 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tycker faktiskt inte det finns nån som helst ursäkt för att ett avancerat CAD-system skall kunna släppa oroutade kort till Gerber, det borde vara barnsligt enkelt att fånga upp och varna för och dessutom borde man inte behöva vara hacker för att sånt skall fås med, det borde vara självklart.

Så den här biten tycker jag faktiskt Eagle sköter dåligt.

Å andra sidan är detta faktiskt ingen katastrof, det är redan patchat och fixat :)

MVH/Roger
PS
Jag klassar mig som datadyslektiker så jag förstår inte direktiven med DRC, jag förstår att det står för "Design Rule Check" men där upphör min förståelse (samtidigt som jag vet med mig att jag tryckt på knappen flertalet gånger). Sen har Ni sagt att JAG skall se till så att inte komponentnamnen hamnar hur som helst, detta borde heller inte var så svår uppgift för en skicklig programmerare (tänker mest på komponentnamn som hamnar på varandra) för lite programmeringsteknik kan tom jag :)

Författare:  swesysmgr [ 16.34 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Fast DRC säger inget om oroutade/airwires, om inget ändrats i nyare versioner.
Det är ratsnest som visar airwires och den ska man ta för vana att köra hela tiden när man ändrar och flyttar om saker.

Jo den säger till om ej routade airwires i nyare versioner. Tror det är standard för jag hittade ingen inställning om det.

Bilaga:
DRC airwire.PNG


Eagle version 8.7, har för mig det fanns i 7 också men kan ha fel.

Författare:  Borre [ 17.05 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja då har det ändrats.

Men det spelar inte så stor roll, använder man ratsnest hela tiden ser man alltid i statustaden hur många airwires det är kvar, och det har jag förklarat för rogerk tidigare.

Författare:  rogerk8 [ 17.23 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ratsnest är en bra funtion i Eagle, efter att du upplyste mig om det så har jag använt den flitigt, vill jag minnas.

Så om det blir nåt mer Eagle-CAD för mig så kommer jag köra det flitigt (för som Ni vet, så gillar jag inte att uppgradera saker även om det är intressant att veta att airwires numera detekteras automatiskt, om jag förstått saken rätt).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.20 2018-06-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu hittat felet, OP-amparna är vända åt fel håll :D

Jag har nämligen fått plus uppåt så när jag försöker bygga inverterande förstärkare så nyttjar jag plusingången för signalen istället för minusingången.

Resultatet är KATASTROF!

Nu undrar jag hur jag skall få fason på grejerna på enklast sätt (för jag ger mig inte så lätt), min tanke just nu är att vika ut/upp +/-_benen och korsbonda till sockel (tur man i alla fall kör sockel).

Detta kan gå och kanske tom bra, kör man emaljerat 0,28mm så räcker det om man förtenner typ tre millimeter på båda sidor bondtråden, löder i benen och sticker ner andra ändarna i sockeln.

Men för sjuttsingen Eagle, vem fan nyttjar OP med +-ingången överst? :bravo:

Nej, Eagle har helt klart sina brister men å andra sidan det har ju allt och alla ty ingen eller inget är perfekt bara approximativt perfekt, brukar jag säga.

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 13.57 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Är det fel i symbolen för OP11P eller sitter det en annan krets där som inte passade? Att rita en liten adapter i Eagle med förskjuten sockel som drar pinnarna rätt är så klart svaret :)

Författare:  Borre [ 14.14 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ytterligare en gång du gnäller och skyller på Eagle när det är du som har gjort fel. Du måste väl se symbolerna i schemat?
Det är ju hur tydligt som helst vilka som är plus/minus. Passar det inte att plus är uppåt vrider man på den...

Författare:  rogerk8 [ 16.35 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ärligt talat här är det JAG som klantat mig och inte Eagle, fast i stridens hetta vill man gärna skylla på nån annan samtidigt som det faktiskt är lite korkat att per default portionera ut OP:ampar med plus uppåt, det är ju liksom bara att läsa vilken basal lärobok som helst om OP:ampar, minus ritas i princip ALLTID överst (jag kan dock ha fel i detta påstående så någon får gärna motbevisa mig med ett test där man placerar mitt val av OP på ritbordet för att se hur den hamnar i default, eventuellt kommer jag försöka göra det själv vid nåt tillfälle för jag är osäker på mitt påstående men misstänker starkt att jag har rätt).

Skulle man få gnälla ytterligare så tycker jag att Eagle borde kunna stoppa sådana här konstruktionsmissar helt enkelt för att det elektriskt inte fungerar samtidigt som Eagle sägs kunna simulera saker och har man då dessutom nåt som kallas "DESIGN RULE CHECK" så är det väl bara att fixa så att den verkligen kollar så att designen stämmer, vad är det för fel på det tänket?

Jag tycker knappast bara illa om Eagle, jag gillar det tom men det har dykt upp en del saker det senaste som faktiskt sätter käppar i hjulet för mig och således gör mig irriterad ty alla dessa saker med text ovanpå varandra, airwires som följer med till Gerber och nu senast OP:ampar som kopplas ofunktionellt galet GÅR att fixa med smart programmering.

Saklig kritik borde Eagle med vänner tåla.

MVH/Roger
PS
Jag funderar nu faktiskt på att vara lite bekväm och göra som på bilden nedan. Jag har böjt till en tvåpolig stiftlist och kört ner den i sockeln för de intilliggande +/-_benen, sen har jag vinklat ut benen hos en DIL14 testkrets (HCT nåt), stiftlistens två ben sticker nu ut lite onödigt långt utanför kapseln men jag har turligt nog plats för det även om jag planerar kapa ner ett par millimeter av stiftlisten så att den inte bygger lika mycket i bredd. Att cadda ett nytt litet adapterkort är uteslutet för mig mycket för att mina pengar är slut men även för att jag inte vill starta en sådan process, jag har alltså två val och det är antingen det jag nu beskriver eller så nyttjar jag Dremel och kopplar om kortet underifrån fast jag har redan kikat lite på det och iom att det tycks vara autoroutat så är routningen kaotisk och går tom emellan IC-ben och under IC, det blir med andra ord svårt att fixa till kortet på det sättet (jag gnäller inte här för jag vill minnas att jag helt enkelt inte fick ordning på kortet alls varvid Borre m.fl så hjälpsamt hjälpte mig dvs bättre med ett kaotiskt kort än inget alls).

Författare:  rogerk8 [ 17.02 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

swesysmgr skrev:
Är det fel i symbolen för OP11P eller sitter det en annan krets där som inte passade? Att rita en liten adapter i Eagle med förskjuten sockel som drar pinnarna rätt är så klart svaret :)

Tack för ditt trevliga svar även om jag inte riktigt förstår.

Jag nyttjar TL084 så visst OP11P kör jag inte men jag har tidigt kollat pinkonfigurationen och OP11P är exakt som TL084 och faktiskt mycket generell för fyrdubbla OP överhuvudtaget (dvs OP11P är all footprint för Quads jag behöver).

Så det finns ingen mixup här vad beträffar konfiguration.

Du har sedan en skön lösning på problemet men jag är väldigt tungrodd när det gäller allt modernt, jag tycker själva processen med ny caddning med uppstartsproblem iform av att jag glömt allt->ny Gerber modell hur fasen gjorde man? ->nytt skick till producent->ny betalning som inte är trivial på nåt sätt osv är påfrestande så jag har nog tänkt försöka lösa det med hjälp av virning (se ovan).

Jag gillar (och avundas) er ungdomars sätt att se så positivt på saker.

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 17.14 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ok, fast TL084P finns i min version av Eagle (8.7, i linear.lbr) och den har också + uppåt. För att ändra på det spegelvänder du bara symbolen och roterar den sedan, det spelar alltså ingen roll. Behöver du 10st då kan du kopiera den "rättvända".

Det finns många korttillverkare numera som inte bryr sig om Gerber utan accepterar Eagle och KiCad filer direkt. https://www.oshpark.com/ och https://aisler.net/ är två exempel, den sistnämnda ligger i Tyskland dvs. du slipper momskrångel och får korten snabbt.

Det är aldrig för sent att läsa sig nya saker :)

Författare:  Borre [ 17.17 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk skrev:
Borre skrev:
Du har fortfarande oroutad ledare till höger om R11.

Borde inte vara möjligt efter att kört det gula "urtropstecknet".

Borre skrev:
När du kör ratsnest så står det i statusraden om det finns oroutade ledare (airwires).

Borre skrev:
rogerk skrev:
Vad betyder ratsnest för jag är väldigt konfunderat över varför utropstecknet uppenbarligen inte hittar oroutade ledare.

Ratsnest "uppdaterar" kortet och drar alla aiwires/ouroutade ledare den kortaste vägen, så när du flyttar runt en massa komponenter ska man alltid ta för vana att använda ratsnest, likaså när jordplan och annat ändras.

Utropstecknet/DRC kollar endast så du uppfyller designreglerna, inte om du dragit alla ledare eller inte. Kör ratsnest för jämnan och kolla i statusraden.

Såhär gick diskussionen tidigare där jag förklarar hur ratsnest och DRC fungerar och att den inte kolla airwires. Ändå har du i samma veva själv lyckats ta bort ledaren som nu fattas på ditt kort, för bilden på kortet du visar innan sista citatet här har mycket riktigt inte ledaren med, men som är med på filerna jag laddade upp strax där innan. Så även fast jag förklarar så har du uppenbart inte gjort så ändå, och eftersom du inte svarar eller kommenterar alls därefter, så antar jag att du förstått.
Nu är ju tydligen DRCn ändrad vad gäller airwires men faktum kvarstår att ett tryck på ratsnest och det syns direkt i statusraden om det finns oroutade ledare kvar eller inte.

Om du kommer med vettig kritik, absolut, men du klagar på saker som du själv gjort fel när du fått det förklarat för dig hur man gör.

Det är mycket möjligt att de för det mesta ritas med minus uppåt, men det är ändå så extremt tydligt märkt att om du bara varit det minsta uppmärksam skulle du sett det. Men lärdomen är väl att inte ta så mycket för givet, eller nått.
De flesta bibliotek görs av andra, allt från privatpersoner till företag, och fel följer alltid med. Så att kolla så det stämmer hör till vardagen. Ska du vara helt säkert så gör alla komponenter själv.

Författare:  rogerk8 [ 18.46 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Borre skrev:
Om du kommer med vettig kritik, absolut, men du klagar på saker som du själv gjort fel när du fått det förklarat för dig hur man gör.

Jag tackar för detta uttalande vilket gör så att jag känner att du inte är alltför trött på mitt "gnäll".

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.56 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

swesysmgr skrev:
Ok, fast TL084P finns i min version av Eagle (8.7, i linear.lbr) och den har också + uppåt. För att ändra på det spegelvänder du bara symbolen och roterar den sedan, det spelar alltså ingen roll. Behöver du 10st då kan du kopiera den "rättvända".

Det finns många korttillverkare numera som inte bryr sig om Gerber utan accepterar Eagle och KiCad filer direkt. https://www.oshpark.com/ och https://aisler.net/ är två exempel, den sistnämnda ligger i Tyskland dvs. du slipper momskrångel och får korten snabbt.

Det är aldrig för sent att läsa sig nya saker :)


swesysmgr skrev:
Ok, fast TL084P finns i min version av Eagle (8.7, i linear.lbr) och den har också + uppåt.


Tack för det testet, tydligen kan man inte bara anklaga mig för att "gnälla" för tydligen har jag rätt åtminstone ibland, OP:ampar hamnar på ritbordet med plus uppåt per default, att man sedan kan spegla och rotera dom tycker inte jag hör till saken för till saken hör att vi användare är människor och människor gör fel DÄRFÖR behöver vi all hjälp vi kan få av datorer med andra ord tycker jag plus uppåt är direkt felaktigt och uppmuntrar till misstag.

Citera:
Det är aldrig för sent att läsa sig nya saker :)

Det här är en bra inställning, dock är inte all nytt värt besväret och jag tänker då mest på mjukvara och då speciellt OS som muterar vartannat år dvs allt man lär sig om sånt är inte bestående kunskap, att tycka det vara kul att lära sig mjukvara det är naturligtvis OK men att sedan behöva lära om sig två år senare är INTE OK så jag skiter så mycket det går i att lära mig om datorer/mjukvara för det är bortkastad tid och energi, jag studerar hellre fysik eller matematik för det muterar fanimej inte! :)

MVH/Roger
PS
Intressant dock att denna bit tycks vara konsekvent fast å andra sidan hur hade det annars gått till? En slumpgenerator som roterar kretsen innan den placeras på ritbordet? Nej, det är klart att nån programmerare har tänkt (eller inte tänkt) att plus skal vara uppåt.

Författare:  rogerk8 [ 19.14 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag tagit fram den här.

Jag skippar virande för jag kom på att det inte går, däremot tänker jag köra 0,28mm emaljerad koppartråd (där emaljen kan smältas bort med lödkolven) och så patcha dit sex tåtar, tror det kan bli bra.

När jag byggde denna PnP-modul så trodde jag först inte att det skulle funka för stiftlisterna satt inte så bra sockeln MEN när jag även fick tryckt i TL084 så sitter dom bättre och den sista fixen kommer jag göra mha smältlim underifrån.

Nästa steg är alltså 0,28mm emaljerad kolvsmältbar koppartråd, lite spännande detta :)

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 19.35 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
swesysmgr skrev:
Ok, fast TL084P finns i min version av Eagle (8.7, i linear.lbr) och den har också + uppåt. För att ändra på det spegelvänder du bara symbolen och roterar den sedan, det spelar alltså ingen roll. Behöver du 10st då kan du kopiera den "rättvända".

Det finns många korttillverkare numera som inte bryr sig om Gerber utan accepterar Eagle och KiCad filer direkt. https://www.oshpark.com/ och https://aisler.net/ är två exempel, den sistnämnda ligger i Tyskland dvs. du slipper momskrångel och får korten snabbt.

Det är aldrig för sent att läsa sig nya saker :)


swesysmgr skrev:
Ok, fast TL084P finns i min version av Eagle (8.7, i linear.lbr) och den har också + uppåt.


Tack för det testet, tydligen kan man inte bara anklaga mig för att "gnälla" för tydligen har jag rätt åtminstone ibland, OP:ampar hamnar på ritbordet med plus uppåt per default, att man sedan kan spegla och rotera dom tycker inte jag hör till saken för till saken hör att vi användare är människor och människor gör fel DÄRFÖR behöver vi all hjälp vi kan få av datorer med andra ord tycker jag plus uppåt är direkt felaktigt och uppmuntrar till misstag.

Det är ingen som anklagar någon för något men det finns olika standarder för allt, se bara på bipolära transistorer, det tillverkas hålmonterade med olika pinordningar och olika hålbilder för benen. Ett annat exempel är ritningsprojektion, så länge jag kan minnas har det funnits både Europeisk och Amerikansk ("third angle") varför alla ritningar innehåller information om vilken som gäller.

Här är en som klagar på att KiCad har ingångarna "felvända", gäller tydligen inte bara Eagle:
http://www.itsonlyaudio.com/audio-hardware/opamp-drawing-standard/
rogerk8 skrev:
Citera:
Det är aldrig för sent att läsa sig nya saker :)

Det här är en bra inställning, dock är inte all nytt värt besväret och jag tänker då mest på mjukvara och då speciellt OS som muterar vartannat år dvs allt man lär sig om sånt är inte bestående kunskap, att tycka det vara kul att lära sig mjukvara det är naturligtvis OK men att sedan behöva lära om sig två år senare är INTE OK så jag skiter så mycket det går i att lära mig om datorer/mjukvara för det är bortkastad tid och energi, jag studerar hellre fysik eller matematik för det muterar fanimej inte! :)

MVH/Roger
PS
Intressant dock att denna bit tycks vara konsekvent fast å andra sidan hur hade det annars gått till? En slumpgenerator som roterar kretsen innan den placeras på ritbordet? Nej, det är klart att nån programmerare har tänkt (eller inte tänkt) att plus skal vara uppåt.

Det går nog att göra ett litet program (ulp) som vänder alla opampar som du vill ha dem men jag tittade i Sedra Smith "Microelectronic circuits", där är - uppåt i alla enkla exempel med en eller två opampar men i de mer komplicerade som intrumentförstärkare förekommer både och. Det är alltså inte hugget i sten hur det skall vara :)

Författare:  rogerk8 [ 19.55 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

swesysmgr skrev:
Det går nog att göra ett litet program (ulp) som vänder alla opampar som du vill ha dem men jag tittade i Sedra Smith "Microelectronic circuits", där är - uppåt i alla enkla exempel med en eller två opampar men i de mer komplicerade som intrumentförstärkare förekommer både och. Det är alltså inte hugget i sten hur det skall vara :)

Jag är nog en för gammal uv för Eagle :)

Kikar nu i Walter G. Jungs böcker och han kör konsekvent med minus uppåt, i Millman är det inte konsekvent men dom flesta kopplingarna är minus uppåt, allt handlar egentligen om att man måste vara vaksam för det kan vara lite bådeock men det som rent basalt sitter inpräntat i mig är minus uppåt och jag vågar nog påstå att dom flesta kopplingarna där ute är med minus uppåt, inget stort problem bara surt när man springer på det.

Nu har jag i alla fall byggt klart min PnP-adapter, var inte alls svårt och jag tycker att stiftlisterna sitter bra men jag tror ändå jag skall ge dom en liten smältlim-klick så att dom inte halkar ur sockel efter lite vibrationer och annat.

Jag tycker faktiskt det här blev bättre än jag hoppades, nu ska jag plugga i det i kortet och se vad som händer (observera då att jag kommer ha två socklar på höjd staplade i varandra :) )

Tills vidare serverar jag Er denna tjusiga bild :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.59 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Här sitter alltså PnP-modulen på plats.

Det funkar dock inte så bra för jag har nån slags glapp ty när jag trycker på kapseln så blir signalen renare och bättre, trycker jag inte blir den "brusig".

Men jag tycker ändå att det är ett framsteg för nån typ av I/V-diagram är skönjbart, antal linjer skall dock vara 11 och inte typ 5 men det får vi oroa oss för sen, klockren I/V med Early Voltage och LV-krökning finns.

Jag kör med EPA-socklar av billigaste modell, nu funderar jag på om jag kanske skulle köpa en proffsigare, sockeln i kortet är en EPA och den varken vill jag eller tror mig behöva byta MEN den sockel som PnP-modulen sitter i den bör bytas.

Jag har en modell till vad beträffar IC-sockel och det är en modell med separata hylsor för varje ben, har aldrig gillat den modellen men den kan funka bättre i det här fallet OM det inte vore för att standard stiftlist inte passar MEN jag kan då byta mot svarvade stiftlister istället vilket dock innebär jobbigt merjobb.

Nån som tror detta blir bättre, eller ska jag satsa på att fräsa underredet och bonda där istället?

MVH/Roger
PS
Bifogar ett par oscilloskopbilder också, skillnaden mellan den brusiga och den icke-brusiga är att jag trycker på kapseln. DUT är BC546B. För övrigt tracar systemet både upp och ner så det är egentligen inte så konstigt att man kan se dubbla trace "på varandra" fast normalt sett skall dom vara exakt lika så det är nåt lurt även här.

Författare:  Oskar [ 23.01 2018-06-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kul med lite resultat! Ser ju ut som början till en curve tracer nu! :tumupp:

Det kan ju också vara så att rent glapp i sockeln inte är problemet, utan att du har någon självsvängning. När du håller ditt finger ovanpå OPn påverkas självsvängningen och "lugnar ner" det något så att bilden på oscilloscopet ser bättre ut. Kolla med scopet hur matningsspänningen till OPn ser ut, prova bättra på avkoppling osv.

Författare:  rogerk8 [ 15.47 2018-06-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Oskar skrev:
Kul med lite resultat! Ser ju ut som början till en curve tracer nu! :tumupp:

Tackar :)

Lite roligt är det ju ändå men att antalet trace inte stämmer vet jag inte vad det beror på (väldigt olinjärt också dessutom men trissor är i regel det), att IV/diagrammet sen tycks ha en lastlinje stämmer inte heller för det ska den inte ha för jag matar nämligen kollektorn resistanslöst dvs alla trace skall sluta när triangelspänningen slutar dvs längst till höger, fast jag kan ha kopplat fel så att jag matar via en resistor och då ska I/V-diagrammet se ut som det gör.
Citera:
Det kan ju också vara så att rent glapp i sockeln inte är problemet, utan att du har någon självsvängning. När du håller ditt finger ovanpå OPn påverkas självsvängningen och "lugnar ner" det något så att bilden på oscilloscopet ser bättre ut. Kolla med scopet hur matningsspänningen till OPn ser ut, prova bättra på avkoppling osv.

Mycket intressant och tacksam kommentar, tack!

Jag har inte tänkt i termer om självsvängning alls men när du säger det så är det ju nästan en omöjlighet att tracen är exakt lika förutom "brus" om jag trycker lite på kretsen eller inte, tryckandet borde medföra en extra funktion och inte att bruset försvinner bara, när jag nu testar så får jag brusfri respons utan att trycka.

Det här kanske duger ändå så kanske jag skall nyttja mitt favoritlim, trycka och fixera med smältlim?

Jag är annars rätt van vid att saker jag bygger nu för tiden oscillerar, fast det är sällan jag tänker tanken brukar mest tänka att jag får skumma mätvärden på DVM och sedan inte fatta mer :)

KJA (JFET-förstärkare) oscillerade med VLF pga för högresistiva matningsbanor, KSU (variabelt supply) oscillerade med HF pga att jag inte nyttjade base-stoppers för strömavkänningstrissan och KTS (strömbuffring av OP i KTT för att kunna mäta "högströms-TO3", byglad just nu) självsvängde med HF på ett sätt som knappt gick att stoppa, avkopplade vilt kors och tvärs men till slut var det en måttlig resistiv bypass av "Triplington" som löste problemet (tre trissor i "serie", hfe~100k).

Roligt det här med din kommentar, kanske jag faktiskt kan gå vidare istället för att bygga en ny adapter?

Går jag vidare så ska jag försöka få kläm på varför I/V ser ut som det gör, det kan också vara såhär att iom att en ensam stackars TL071 sitter där med max utsröm på, vänta...jag tolkar databladet som +/-6mA (jag brukar säga +/-5mA och det tycks stämma), jag matar alltså med +/-12V nu under testfasen och jag har ställt in gain för TL071 att ungefär förstärka upp mina logiska 5V-signaler till 12V för NPN (och -12V via switch för PNP), trekanten sveper alltså 0-12V fram och tillbaks, jag nyttjar sedan 5k för att sätta basströmmen, på nedersidan av 5k så ligger 3V fast mha en OP+trissa i spänningsföljarkoppling (maxfallet med +/-18V matning innebär då att 15V ligger över trissan och effektivt kan det gå runt 250mA DUT-basström (Ib) genom den dvs nära 4W förlust, personlig notering), andra sidan av 5k styrs sedan av trappstegspänningen (Us) för basströmmarna, den är noll för 0mA och 5V max för 1mA.

Nu nyttjar jag alltså 5k och Ib går då från 0mA till 1mA MEN iom att hfe>100 så går det mer än 100mA genom trissan vilket skall levereras av den stackars OP:n som bara klarar 6mA...

Ser Ni problemet?

Jag tror således att de I/V-trace vi ser är dom allra första bara modell (basstegen är 0,1mA/trace ty tio ekvidistanta steg) dvs 0mAX100=0mA, 0,1mA*100=10mA...dvs systemet borde inte ens kunna visa två trace ty 10mA>6mA.

Nej, jag fattar inte det här men det är nog i alla fall som så att det är dom första tracen man ser som alltså ger en utström som är i paritet med vad OP kan leverera (6mA)

Fast att jag har den där lastlinjen rätt över allt, det begriper jag inte dessutom verkar det som om TL071 har mer kräm i sig än vad som visas i databladet, eftersom jag har 4 trace över noll så borde högstaströmmen vara minst 4X0,1X100=40mA...

Flera saker tycks vara fel här så det är bara att sätta igång och mäta, brukar hjälpa :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.16 2018-06-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har en ide'!

Kan det möjligtvis vara så att TL071's utgångsresistans inte är bättre än typ 250 Ohm?

För om man tittar på mitt I/V-diagram och tar fasta på mina skissartade beräkningar med max basström (som levereras av OP, säger vi) på runt 40mA och en maxspänning på runt 10V (kör som sagt 12V men OP tappar), då har jag 250 Ohm vilket kan vara anledningen till att jag ser en lastlnje.

Oavsett hur det är så står det ställt bortom allt tvivel att TL071 inte klarar 100mA (som är ett snålt uppskattat teoretiskt max för Ib=1mA hos BC546B).

Nästa steg blir alltså en tillfällig och slarvig OP-booster modell två komplementära trissor (dock kan jag faktiskt skippa PNP ty mitt testande avser NPN bara, fast det vore intressant att testa PNP också vid tillfälle) med basarna ihopkopplade och dragna till matning, eftersom jag aldrig går igenom noll så blir denna koppling bara buffer och stand-by.

För att förenkla det hela tror jag nu att jag bara buffrar med en NPN, jag är nämligen ganska säker på att den komplementära sidan funkar om jag kan få den första sidan att fungera.

Nu ska jag in och koppla :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.57 2018-06-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det ser bättre ut på åtmistone ett sätt, BJT-boostad OP gör så att alla trace slutar vid samma spänning (ungefär).

Dock får jag ett nytt fenomen och det är att översta tracet dyker på slutet, förstår inte varför för det borde vara enkelt att leverera så lite basström och jag kan inte tänka mig att spänningen skulle vara "slut" eller nåt så detta är nåt jag inte förstår.

Mest förvånad över detta test med boostad OP är jag över det faktum att antalet trace är lika, jag som trodde att inte OP orkade med och det var därför det bara blev 5 trace men där hade jag uppenbarligen fel, på nåt sätt genereras inte 11 trace.

Trycker nu på IC med skaftet hos en avbitare och det pendlar mellan brusigt och icke brusigt så jag känner att jag måste göra om den här biten, hade jag varit lite proffsig så hade jag åtgärdat det via layouten men jag gillar min Josty Kit-metod.

Så jag kommer prova en annan variant där jag dessutom kommer kunna löda benhylsorna i de svarvade stiftlisterna så jag tror att det kommer att bli bra.

MVH/Roger
PS
Att tracen nu i alla fall går i kant gillar jag, knepigt dock att TL071 som sades bara kunna leverera 6mA faktiskt kan leverera uppemot 40mA om än med runt 250 Ohm som utgångsimpedans.

Författare:  rogerk8 [ 19.26 2018-06-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tror jag har kommit på varför jag får så få trace.

Jag har nämligen råkat bisera OP:amparna fel, de ska typ vara på minimum 3,3V (=Blå LED) och nominellt 5,8V+/-2,5V för att ge intervallet 3,3V->7,8V men de är på 0V+/-2,5V och egentligen borde inte grejerna fungera alls för bara spänningar över 3,3V ger nån Ib att tala om så denna biten förstår jag inte men det är uppenbart att jag biaserat fel för när intern Us är som minst (3,3V) skall strömmen strypas för att 5V senare generera 5V över strömkalibreringsmotståndet (5k), tveksamt om Ni förstår vad jag menar för jag förstår det knappt själv :)

Men jag har alltså cementerat en spänning på ena sidan av basmotståndet (och denna spänning är tom satt så låg att man kan nyttja olika matningsspänningar), saker händer sedan på andra sidan detta motstånd där det alltså sitter ytterligare en spänningsgenerator styrd av stegspänningen (Us) så att alla spänningar över 3,3V ger en ström samtidigt som jag försökt kalibrera denna basström till att hålla sig mellan 0mA och 1mA för småsignals-BJT och mellan 0mA och 500mA för storsignals-BJT, båda alltså med 10 ekvidistanta strömsteg.

MVH/Roger
PS
Jag har beslutat mig för att "uppgradera" adaptern för det glappar onekligen.

Författare:  rogerk8 [ 20.57 2018-06-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det börjar faktiskt bli lite bättre.

Jag räknade om bias för de basströmstyrande OP:amparna och även om jag inte fick fler trace så tyckte jag det blev bättre, dippen försvann nästan och det verkar nästan som om tracen inte är fram och tillbaka utan olika.

Dock inser jag att bias fortfarande inte stämmer, väldigt knepigt detta men just nu ligger jag på 2,5V+/-2,5V och jag försökte korrigera till 5,8V+/-2,5V, jag fick inga fler trace men I/V-diagrammet blev bättre.

Verkar således som om jag måste boosta DC lite till, närmare bestämt 2,5/5,8*7k5=3k2 dvs typ 3k9//15k.

Känns bättre i alla fall att inte grejerna dippar fullt så mycket nu.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.00 2018-06-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

På bussen idag kom jag på varför de översta tracet inte sveper så bra.

Det översta tracet och därmed högsta basströmmen innebär nämligen att "baksidan" hos det strömbestämmande motståndet är på noll Volt, denna punkt är sedan kopplad till en PNP's emitter (Q3) vars kollektor går via DUT's Vbe OCH strömmätningsmotstånd till backe.

Högsta basströmmen var tänkt att nyttjas vid 0V i emitterpotential vilket är en blunder från min sida (och inte Eagle's :) ) men i det här fallet så ligger alltså kollektorn hos Q3 på MINST Vbe pga DUT vilket ju innebär att det inte kan gå nån ström genom DUT's bas längre ty Q3 är alltså tom backspänd!

För måttliga strömstyrande spänningar fungerar det dock, har nu kopplat om och konfigurerat om lite så att istället för en 5Vpp trappstegssignal (Us) skickar jag in en 1Vpp trappstegssignal VILKET, iom att jag nyttjar Blå LED som 3V-referens gör att jag kan "svepa" 3V->2V trappstegsmässigt istället varvid jag visserligen får byta de båda strömbestämmande motstånden MEN jag får 2V kvar över typ Q3 så att den kan jobba hyfsat bra i alla fall (jag borde höja från 3V till 5V men gillar mina Blåa LED :) ).

Jag har precis kopplat upp grejerna på ovanstående sätt och Jesus, vilken skillnad!

Det är inte riktigt kalibrerat än men det ser bättre ut, speciellt för att jag nu har 11 svep och att dom är mycket mindre dubbla.

Försökte ta ett kort men batteriet i kameran dog precis, jag har dock inte vågat stänga av grejerna så det får tugga på i en halvtimme eller nåt innan jag stjäl ett kort.

Detta var faktiskt mycket roligt, fantastiskt vad bussresor är nyttiga tankesmedjor :)

MVH/Roger
PS
Sen är det knepigt hur inget trace börjar ordentligt, dom är dubbla runt knäna allihop. Jag förstår inte detta även om jag ser en work-around och det är att istället svepa en gång per trace, problemet med detta är emellertid att man lätt får spöksignaler som jag egentligen inte tycker är speciellt mycket bättre. Men kanske jag kan fason på denna delen också eventuellt mha bättre avkoppling (in my dreams). I/V-diagrammet är sedan förvånandsvärt linjärt, tror inte riktigt på detta så nåt mer fel kan föreligga.

Författare:  rogerk8 [ 18.43 2018-06-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det verkar som om jag har fattat varför översta tracet tidigare distade.

När jag nu krympt ner stegspänningen (Us) så att det i alla fall blir 2V kvar på emittern så ser det bättre ut, nåt skumt händer dock i knäna på svepen och jag har ingen aning om varför det enda jag kan säga är det jag ser dvs att ena tracet ser bra ut medans andra peakar typ "ktritiskt dämpat", har ingen aning om varför.

Anledningen till korrupt HC-trace verkar dock vara utredd, nu borde jag gå upp i referensspänning (Blå LED just nu) för att få än bättre marginaler men detta verkar inte lösa knäna samtidigt som LED-byte är bökigt.

Bruset i mätningarna tycks vara lite hög och jag vet inte riktigt hur jag skall få bukt med det men förutom det törs jag deklarera att min KTT nu fungerar!

Fast kanske jag ska vara lite mer ödmjuk för det finns andra typer av transistorer jag borde testa först och det är speciellt PNP, N/P-JFET och N/P-MOS, MOS/JFET testas egentligen på samma sätt skillnaden är bara att Gate-spänningen är inverterad, personligen tycker jag att alla polariteter måste testas för om jag nu t.ex lyckats testa NPN så ska jag även lyckas testa PNP, testningen av MOS/JFET går sedan lite annorlunda till men det viktigaste är polariteten dvs om t.ex N-JFET och P-JFET går att testa så räcker det.

Nästa steg blir att testa PNP därefter blir det att testa N/P-JFET sen är det klart.

Ser nu förresten att när systemet är matat med +/-12V så får jag mer eller mindre exakt 10V ut i I/V-graferna dvs TL084 tappar 2V och i mitt maxade system på +/-18V kommer jag således bara få ut 16V.

Detta är egentligen skitdåligt om det inte vore för en speciell sak, det mest intressanta hos transistorer händer ju under 10V, resten kan man ju liksom exrtrapolera :D

MVH/Roger
Fast ärligt, detta ser fortfarande för bra ut för vart är nu de skönt krökta knäna? :humm: Jag tror dock lite naivt att dom rundade knäna kommer när man närmar sig trissans maxström men jag har förmodligen fel.

Författare:  rogerk8 [ 16.28 2018-06-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är inte riktigt nöjd med min adapter så jag funderar på att bygga en ny.

Ni känner säkert till att det finns en typ av IC-sockel med lösa hyls-stift, dom är lite grövre än EPA-socklarnas klena ben så dom passar bättre i EPA-sockel, i dessa hylsstift passar sedan svarvad stiftlist relativt bra även om jag kommer behöva löda.

Så jag bockar tre par av svarvad stiftlist och löder dit 6st hyls-stift sen bondar jag på sedvanligt sätt.

Bifogar bild på början till adapter.

MVH/Roger
PS
Har börjat "blogga" lite i Electronics Point, jesus vilken respons (men användargränssnittet suger jämfört med EF)!

Författare:  rogerk8 [ 19.28 2018-06-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har fått till en bättre graf genom att fippla lite med Us.

Dock har jag fortfarande olika beteenden beroende på åt vilket håll svepet går, skumt.

Nuvarande botten-trace verkar dock vara relevant, jag har precis kollat att lägstanivån faktiskt är 0mA så vad som händer vid så låga basströmmar som runt 10uA är att hfe är sämre, därför är avstånden mellan tracen mindre.

Jag känner faktisk att jag nu har en fungerande trasistortestare!

Det som återstår är mest att bygga in den i lådan.

Det kan dock vara problem med JFET/MOS så kanske jag bör testa det först.

MVH/Roger
PS
Lite besviken är jag på bottentracen för det känns inte helt rätt men det är allmänt känt att vid låga strömmar så är hfe mindre så det kan stämma.

Författare:  opampen [ 20.55 2018-06-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Snygg graf! Ska du kunna testa Ice0 och Ieb0 också? Hur kommer du lösa det?

Författare:  rogerk8 [ 21.08 2018-06-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack!

Börja gärna med att förklara vad det står för för jag vet inte vad du menar.

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 13.27 2018-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kollektorström med emitter öppen (iceo), emitterström med bas öppen (iebo)?

Edit: skrev fel först

Författare:  rogerk8 [ 14.28 2018-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Detta förstår jag inte, hur ska en trissa kunna leda överhuvudtaget om emittern är öppen?

Dioden från bas till kollektor (bc) är ju backspänd då hos en NPN (om vi börjar med det scenariot).

Är det nån slags läckageström man är ute efter?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 15.30 2018-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har testbytt till min favorit-JFET (BF245A, N-Ch) och märker nu ett problem, jag hade ju skruvat ner stegspänningen (Us) till 0,5Vpp (från 5Vpp) detta för att få ett I/V-diagram som sträcker sig ända ut i höger kant, den strömgenererande trissan krävde alltså ett par Volt för att funka.

Nu däremot kräver BF245A runt -5V Ug (som normalt bara är inverterad Us) för att kunna strypas så när jag nu bara kör Ug=0,5Vpp med noll Volt högst upp så kan jag bara köra ner till -0,5V vilket är en bit ifrån cutoff.

Bifogar i vilket fall den grafen för den ser ändå rolig ut :)

Sen är tanken att jag återställer Us (KTI IC1:14) till 5Vpp och byter de båda ingångsmotstånden (R12 och R17 i KTT) till 10ggr deras nuvarande värde (10k nuvarande) och detta borde ge så att BJT-delen jobbar med Us'=0,5Vpp medans MOS/FET-delen jobbar med Us=5Vpp.

Om vi kikar lite på ett datablads-I/V för BF245A (som jag bifogar) så ser man att cutoff sker vid ganska precis -2V så det räcker för att kunna svepa den trissan ordentligt, för BF245C som jag dock aldrig sprungit på så krävs det -6,5V och då ligger jag lite över den spänningen men det spelar ingen roll för man kör inte där nere ändå, summa summarum är att hela BF245-serien går att svepa (och troligtvis även många andra typer).

Sen tittar vi på en kulig trissa dvs LU1014D som är nåt så unikt som en POWER N-JFET, där ser jag nu att den den förutom att den klarar 25V/50A/69W (i knäpp kåpa) så behöver den faktiskt bara runt -2V för cutoff.

Iom att dom här två transistortyperna är så väsensskilda förutom att dom är JFET så vågar jag påstå att jag kommer kunna svepa dom flesta JFET, kanske jag tom vågar påstå att jag kan svepa dom flesta MOS också.

Så jag nöjer mig med Us=5V, har ju visat sig vara en bra skattning för vad som behövs.

Nästa steg, återställning av Us till 5Vpp därifrån skall jag ta en plot på BF245A, fota och lägga upp här, sen går jag in och ändrar de båda ingångsmotstånden och jag gör det genom ett fysiskt byte för jag vill verkligen ha 0,5Vpp för att via/över 5k få 0,1mApp (eller 10uA/step), om BC546B''s hfe kan skattas till 200 så innebär detta i princip Ic=0,1mApp*200=20mA vilket är en något låg ström att testa vid, man kunde byta 5k till 1k och istället svepa till 100mA vilket egentligen var min ursprungliga plan (Ic=100mA, alltså) men kortet är trångt speciellt nu när det är färdigbyggt och jag tvingats nyttja adapter.

Samtidigt har jag en power-range också för typ TO3, det strömbestämmande motståndet är då 10 Ohm, Us'/10=0,5Vpp/10=50mApp=5mApp/step vilket kompletterar ganska dåligt om det inte vore för just effekt-trissor. Här får jag dock alltid 50mApp totalt sett in i basen, med Hfe hos TO3 så lågt som kanske 10 så blir det bara 500mA.

Fasen det här är för lågt, jag vill ha ut 5A MEN Ni ser, att byta effektiv Us till en tiondel sabbar mitt system!

Fast egentligen är det inte svårare än att byta ut de strömbestämmande motstånden, om Ic=20mA är för låg kollektorström, byt ut 5k till 1k, om Ic=500mA är för låg kollektorström byt ut 10 Ohm till 1 Ohm för då blir det rätt, väl?

Check:
0,5/1k=0,5mA, *200=100mA
0,5/1=500mA, *10=5A

MVH/Roger
PS
De flesta av dom här problemen beror egentligen på att jag nyttjad för små spänningsreferenser OCH att strömgenererande trissa måste ha ett par Volt över sig, så om man höjer referensspänningarna till säg 4V7 så ligger dom en lagom bit ifrån slut 9V-batteri (~7V) och så ligger dom en bit över minspänning hos den strömgenererande trissan (~2V), detta kan vara en lösning men Us=5Vpp som designat funkar inte ändå, jag måste upp i typ 7V's referens (så att jag har 2 kvar när jag sveper 5Vpp).

Författare:  rogerk8 [ 18.18 2018-06-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu justerat Us till 5Vpp och lyckats få upp ett nytt I/V-diagram.

Spänningsjusteringen var enkel men det fel jag fick efteråt var svårare, visade sig att source/emittermätmotståndet blev kortslutet (till det närliggande högströmsmotståndet på 0,1 Ohm) pga den typen av stift/hylsor jag för närvarande använder som då inte tillåter 100mil avstånd ordentligt för är dom snett vridna så kortsluts det till det närliggande stiftet, rätt kasst egentligen så jag tror jag skall sluta med den typen av sitft/hylsa och hellre köra stiftlist/hylslist för dom är tom isolerade OCH billigare, nej det där var ett misstag (om man inte kör 200mil men det vill inte jag).

Grafen jag nu presenterar är som från databladet för BF245A, jag är supernöjd!

Det blev naturligtvis inte så många synliga svep pga att den går i cutoff vid c.a 2V (och nu sveps den med 0,5/steg).

Skalan i X-led är ungefär 1V/DIV och skalan i Y-led vad beträffar Ug är 0,5V/steg och vad beträffar Id så är skalan ungefär 8DIV*5mV/DIV delat med Rs/Re på 10 Ohm dvs jag har faktiskt lyckats pricka 4mA som Idss.

Detta var roligt, nu ska jag justera Us' till 0,5Vpp genom att minska förstärkningen hos två OP med en faktor 10, jag gillar OP i inverterad mod för man kan göra ALLT med dom dvs varken förstärkning eller dämpning är nåt problem samtidigt som man på ett "perfekt" sätt kan summera in vad som helst, det enda en icke-inverterande Op-koppling duger till är egentligen audio och högre ingångsimpedans (man kan dock ha hög ingångsimpedans i en inverterande koppling också och då tänker jag på FET-typer men om då samtidigt hög gain önskas...).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.21 2018-06-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

När jag försökte trimma KTT hade jag sönder en fyrdubbel OP dvs den jag byggt adapter för.

Jag har hela tiden tyckt adaptern var dålig så jag försökte spåna ut nåt bättre, första spånet blev dock såpass mycket sämre att det inte ens gick att bygga så jag fick spåna om och kom till slut på nåt som tydligen fungerar dvs att man nyttjar en (asdyr) komponentadapter där man löder dit alla ben som inte skall justeras och sedan bondar resten med klen emaljerad koppartråd (där emaljen kan smältas bort, typiskt <0,50mm krävs då).

Jag har nu gjort klart adaptern och förtestat den i en testuppkoppling samt testat den live och alla signaler finns där.

Jag har dock fått kämpa i flera timmar för detta lilla men trevliga resultat så jag struntar i att göra nåt mer på projektet idag och skjuter utvärdering och trimning på morgondagen (som jag hoppas jag får uppleva).

Bifogar bild på den nya adaptern som faktiskt blev mycket bättre än den förra som framförallt glappade, den här glappar inte :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 22.37 2018-06-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Detta förstår jag inte, hur ska en trissa kunna leda överhuvudtaget om emittern är öppen?

Dioden från bas till kollektor (bc) är ju backspänd då hos en NPN (om vi börjar med det scenariot).

Är det nån slags läckageström man är ute efter?

MVH/Roger


Ja, det stämmer det är läckströmmarna man mäter. Det är vanligt att man mäter läckströmmar på det viset. Dom flesta transistorprovare mäter åtminstone Ice0. Här är några exempel:
Bilaga:
Transistor-Tester-1.jpg

Författare:  rogerk8 [ 15.47 2018-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mycket pedagogiskt, tack opampen!

Jag noterar att i fallet Icbo så skickar man in basström bakvägen medans det är rättvänt för Iceo.

Iceo skulle jag kunna testa genom att helt enkelt inte kopppla in basen, om jag har förstått det rätt.

Jag borde då få upp en I/V-graf på "samma sätt" som tidigare men eftersom strömmarna är så mycket mindre nu så kommer troligtvis spänningen över det ynka 10 Ohm Ic-mätmotståndet drunkna i brus.

Vad gäller Icbo så tror jag mig förstå av din fina bild att där mäter man med öppen emitter och reverserad polaritet på basströmmen, detta skulle man kunna mäta genom att lämna emiter öppen och köra PNP-mätning av NPN-trissa men återigen så är mätmotståndet lite litet.

Jag har sprungit på liknande problem med min konstruktion för jag har precis "uppgraderat" basströmsgenereringen så att den ligger på i runda slängar 0,5mA vilket innebär "olovliga" 200mA Ic i runda slängar (uppskattar nämligen hfe för BC546B till närmare 400, min APPA 76 säger också så).

Just nu är alltså både Ic-mätmotståndet och Ib-genereringsmotståndet fixerade (förutom att jag byggt in så att man kan koppla in 0,1 Ohm som Ic-mätmotstånd för typ TO3 också) och dom är fixerade till maxbasström vad gäller typ TO92 som 0,5mA(1k) och för TO3 som 500mA(1 Ohm), samtidigt är Ic-motstånden 10 Ohm (TO92) respektive 0,1 Ohm (TO3) där jag räknar med Ic_max i runda slängar om 100mA för TO92 och 5A för TO3, vilket man får om man antar en hfe för TO92 på minst 200 och en hfe för TO3 på minst 10, är Ni med :)

Jag är knappt med själv kan jag berätta :D

Men jag tror faktiskt jag prickat in hur det ligger till nu.

Nackdelen här är alltså att Ic-mätmotstånden är fixerade dvs jag kan utesluta mätningar av typen Icbo och Iceo om jag inte höjer mätmotstånden (antar jag) samtidigt som mitt kort dels är så knökat med komponenter och TP:ar att jag inte får plats med mer dels är i alla fall jag inte intresserad av dessa obskyra mätdata, jag menar att jag knappt förstår vad en trissa gör för nåt ändå :D

MVH/Roger
PS
Dock kan Ib och Ug dras ner så att man kan zooma in på mindre strömområden i I/V men då har jag i praktiken bra "upplösning" men jag kan inte zooma in i nåt när jag inte har nån upplösning alls, typ brusig signal.

Författare:  rogerk8 [ 18.15 2018-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lyckats få liv i min KTT igen.

Jag passade på att både mäta och trimma spänningen över det strömgenererande motståndet, lämnade 0,1V som marginal mot en refdrift pga 7-18V matning över blå LED.

Hade lite problem med att få upp I/V-diagrammet på skåpet igen men det visade sig att jag bara hade glömt en bygel (som jag lustigt nog fick över när jag modiifierade, reparerade och byggde ihop kretsen igen).

Slutligen är I/V-diagrammet inte sig likt, det är komprimerat vid högre strömmar (Y-skalan är ungefär 8mA/DIV kollektorström) så jag är osäker på om detta stämmer.

Man kan dock ratta (mha trimningen ovan) upp ett "bättre" I/V men då fås inte alla svep med, jag tror jag förstår varför för när det blir färre svep så blir det fler svep i "nollan" om man säger, som man kan se som att spänningen över det strömgenererande motståndet kan bli både negativt och positivt när man trimmar men det är bara den ena polariteten som kan ge basström pga den likriktande funktionen hos bas-emitter så om man trimmar så att man bara har några få steg med rätt polaritet ja då blir det bara några få steg, dom andra drunknar i fel polaritet.

Men det ser bättre ut :)

Bifogar ett par bilder.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 20.41 2018-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mycket pedagogiskt, tack opampen!
Tack!

Jag noterar att i fallet Icbo så skickar man in basström bakvägen medans det är rättvänt för Iceo.
Det stämmer!

Iceo skulle jag kunna testa genom att helt enkelt inte kopppla in basen, om jag har förstått det rätt.
Det är rätt!

Jag borde då få upp en I/V-graf på "samma sätt" som tidigare men eftersom strömmarna är så mycket mindre nu så kommer troligtvis spänningen över det ynka 10 Ohm Ic-mätmotståndet drunkna i brus.
Nej, det går inte att göra en graf eller det behövs ju inte! Eftersom det bara är läckström du ska titta på! Dessutom är strömmarna så låga! Det handlar om för en modern småsignalstrissa om kanske max 100nA i backriktningen. Däremot en germanium dom kan läcka ganska ordentligt i backriktningen en småsignaltrissa som t.ex. 2N1305 (GE) har jag mätt och den läckte i Icb0 läge ca.20µA så det är ju mera mätbart. Jag har en GE-effekt trissa som heter 2N2082, den är i en gammal kapsel den s.ka. "spisplattan". Den mätte jag också upp och den läckte hela 100µA i Icb0. (Ganska normalt för en GE-trissa). Men det är ju mest kisel vi använder!

Jag använde en curvetracer på jobbet för några år sedan, när man mäter läckströmmar på en sådan så blir det bara en prick (ej en graf). Där kan man ställa in vilka läckströmmar som ska mätas, kan ju vara från någon µA till flera mA

Så om vi tittar på en praktisk koppling, alltså om du vill visa läckströmmarna på scopet så väljer du ett lämpligt motstånd, "R" i schemat för att över det mäta spänningen som du kan förstärka upp i en OP-krets så spänningen blir mer hanterbar kanske runt några 100mV för att sedan visa på scopet i DC-läge. Då får du en skala där man kan se "läckströmmarna". (Du får ju kalibrera in det hela förstås)
Självklart kan du enkelt titta på läckströmmarna på ett visarinstrument enligt schemat, men jag tycker det är snyggt att se det på scopet!

Vad gäller Icbo så tror jag mig förstå av din fina bild att där mäter man med öppen emitter och reverserad polaritet på basströmmen, detta skulle man kunna mäta genom att lämna emiter öppen och köra PNP-mätning av NPN-trissa men återigen så är mätmotståndet lite litet.

Författare:  rogerk8 [ 21.07 2018-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Intressant det här, opampen!

Jag är inte ointresserad av Germanium, mina få kompisar som för övrigt båda heter Roger och jag har designat en Germanium hörlursförstärkare (RGA) där vi iofs fuskar med emitterföljare av typen BC516 (Darlington) men man hade kunnat nyttja en till ASY77 som emitterföljare, det är dock jag som designat kretsen och på den tiden tyckte jag mest att det var spänningsförstärkning (GE-steg) som gav det fina ljudet, inte strömförstärkning (läs emitterföljare), en anledning till det är att utimpedansen är så fruktansvärt låg i jämförelse med belastningen så att eventuella olinjäriteter hos trissa får noll betydelse.

Inte för att jag förstår Icbo eller Iceo så bra men plots på dom hade ändå varit intressant.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 21.41 2018-06-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, Germanium har ju lite andra egenskaper. Det fanns en anledning till att man hade germanium kvar i slutstegen på audio förstärkare ganska länge långt efter att kisel hade blivit etablerat. Bl.a. Philips hade en del lösningar där.

Skickar med det jag skrev tidigare om den praktiska lösningen för att mäta läckströmmarna även här om du inte han se det!

Så om vi tittar på en praktisk koppling, alltså om du vill visa läckströmmarna på scopet så väljer du ett lämpligt motstånd, "R" i schemat för att över det mäta spänningen som du kan förstärka upp i en OP-krets så spänningen blir mer hanterbar kanske runt några 100mV för att sedan visa på scopet i DC-läge. Då får du en skala där man kan se "läckströmmarna". (Du får ju kalibrera in det hela förstås)
Självklart kan du enkelt titta på läckströmmarna på ett visarinstrument enligt schemat, men jag tycker det är snyggt att se det på scopet!

Författare:  rogerk8 [ 18.05 2018-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har bestämt mig för att låta KTS (Transistor tester Supply) utgå ur mitt lådprojekt kallat KTT.

KTS möjliggör främst en sak, man kan ha en annan (läs högre) svepspänning (Uc/Ud) än vad man har på kontrollogiken (om man säger för den består mest av opampar) där kontrollogiken typiskt max kan vara +/-18V ty få opampar klarar mer.

Med KTS kan man alltså separera svepspänningen från OP-matningen och därför kan man testa ganska höga Uc/Ud OM det inte vore för en sak och det är att denna enkla OP i princip nu driver Uc/Ud (buffras mha KTS vilket jag dock tänker lösa på annat sätt) och därmed MÅSTE den tåla Uc/Ud för annars funkar det inte ändå.

Dock har vänliga EF hjälpt mig hitta en singel OP som faktiskt klarar +/-70V och då kan man plötsligt svepa upp såpass, jag kommer inte ihåg vad OP:n heter men jag har skrivit upp den nånstans i tråden och jag tror märket var Linear Technologies.

Observera att det är bara en enda singel-OP som behöver klara samma höga spänning man vill mäta vid, resten kan matas med +/-18V OM det inte vore för att mätning av Uc/Ud också sker mha OP så om OP matas med 18V och signalen är på 70V så funkar naturligtvis inte det men här kan man dämpa med t.ex en faktor tio och det enda "problemet" man då får är att man ju måste komma ihåg att spänningen är just dämpad :)

I det aktuella fallet har jag dock försökt förenkla så mycket som möjligt varför jag diod-summmerar 9V-batt med 18V från KTD (Transformer Device) vilket gör att jag i praktiken får en matningsspänning mellan 7V-18V, denna spänning matar dock sedan BÅDE styrlogikens opampar OCH Uc/Ud dvs med batteri kan jag kanske köra ända ner till 7V (utan regulator) och AC-matat upp till 18VDC, man hade kunnat lösa detta på annat sätt vilket ursprungligen var planen (12V reglerat med 18V in och 9V_batt som diodsummerar och bypassar när 18V är borta).

Jag tycker det känns bra att KTS kan tas bort ur ekvationen, effekttrissorna som måste sitta där för att kunna generera Uc/Ud med 5A kan fästas i panel och kablar dras till KTT istället, egentligen ingen jätteskillnad jämfört med KTS för mest skiljer det sig att jag skippar ett kort (även om KTS har en finess till dvs strömmen är begränsad till två lägen 0,1/5A fast jag tänker köra 5A glasrörssäkring här istället för som Ni kanske minns hade jag stabilitetsproblem med KTS).

MVH/Roger
PS
Glasrörssäkringar: om man leker med tanken att jag har en trissa som är ce-kortsluten, den buffrade OP'n (två stycken BDX33/34 kommer det nog bli) som ger svepspänningen (Ur) kommer då leverera så mycket ström att 5A-säkringen brinner, strömmen kan dock tyvärr gå två vägar eftersom jag valt två Ic-mätmotstånd beroende på småsignal/power, för närvarande är HP-mätmoståndet 0,1 Ohm/6W och LP-mätmoståndet 10 Ohm/0,6W (där HP står för High Power och LP för Low Power).

Om glasrörssäkringen då är på 5AT så betyder det 2,5W i 0,1 Ohm/6W-motstådet dvs det klarar sig, om dock 5A råkar gå genom 10 Ohm/0,6W så innebär det 250W och motståndet brinner (dock kan bara runt 15V (18V-"rail-tapp")/10=1,5A gå men 1,5A^2*10~22W i ett 0,6W-motstånd, dvs det brinner även om signalen är AC/triangel).

Med andra ord kan man inte riktigt skydda kretsen mha glasrörssäkring på 5A för det beror på HUR jag kortsluter, i HP-mod funkar det men i LP-mod funkar det inte alls.

Inte bra det här, funderar på om jag kanske skulle dumma mig med att ha två glasrörssäkringar på fronten tom där ena värdet är 0,1A och andra 5A men att endera säkring switchas in beroende på det område jag valt (läs HP/LP).

Kom ihåg att KTS innehåller exakt den här funktionen MEN jag är ändå intresserad av att skippa den.

Lite B kan jag tycka att switcha in två olika glasrörssäkringar, enkelt dock.

Författare:  rogerk8 [ 19.24 2018-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har laborerat lite med min transistortestare nu.

Jag införde en trimmer (tillfälligt, kommer bli en pot sen) för att sätta så att svepen precis går så långt det går i X-led dvs om man kör 18V så vill jag att svepen skall nå 18V, sen blev den roliga konsekvensen att svep med lägre matningsspänning bara blir mindre i X-led om man bortser från faktumet att antalet svep blir mindre också i Y-led helt enkelt för att strömmen genom strömmätningsmotstådet blir mindre (tror jag).

Sen har jag tänkt om, det blir KTS och jag får då två finesser dvs strömboostning av enkel-OP OCH strömvalsfunktion så att jag slipper glasrörssäkringar för det vilket jag tror Ni håller med om är en bättre grej.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.24 2018-06-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lite småoptimistiskt (beroende på VAR) så har man i mina grafer:
1) Ib=50uA/steg
2) Ic=10mA/DIV [10mV/mA]

hfe för första svepen är då nästan 20mA/50uA=400.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 10.08 2018-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det beror ju på vilken upplösning du vill ha? Hur ser max/min värdet ut för skalan? Men min. värdet för Ib borde ju gå ned till ca. 10µA.

Författare:  rogerk8 [ 16.49 2018-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Det beror ju på vilken upplösning du vill ha? Hur ser max/min värdet ut för skalan? Men min. värdet för Ib borde ju gå ned till ca. 10µA.

Ic-strömmätmotståndet är på 10 Ohm så jag har 10mV/mA (med 100mV/DIV så har jag 10mA/DIV)

Ic-skalan är alltså på [0; 80mA] pga 8 DIV *10mA samtidigt som 0 är intrimmad att vara i det närmaste 0.

Ic-skalan är alltså på 10mA/DIV (beror dock på hur jag ställer in Y).

Ib-skalan är [0; 0,5]mA där 0 är intrimmad till att vara i det närmaste, men inte exakt, 0.

Ib-skalan är alltså på 50uA/steg och totalt 10 steg (finns ingen DIV-skala här).

MVH/Roger
PS
Ib-skalans nolla är lite känslig för jag nyttjar blå LED som spänningsreferens samtidigt som KTT inte är reglerad utan drivs av allt från 7V till 18V varvid referenserna driver lite (misstänker jag).

Författare:  rogerk8 [ 22.01 2018-06-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har ändrat mig, KTS utgår.

KTS utgår för att den egentligen bara komplicerar saken, den viktigaste finessen med KTS är strömboost av OP men jag behöver egentligen inte "Tripplingtons" för att generera 5A från ordinär opamputgång (TL071 just nu), jag inbillar mig att BDX33/34 med 750 i hfe räcker, kalkylerar man med 1000 så behövs bara 5mA från OP för 5A ut och det borde räcka (i KTS sitter dock en extra trissa som medger typ 200 gånger högre strömförstärkning).

KTS har en annan finess som jag trodde var bra men den visade sig värdelös, den har nämligen "automatsäkringar" för (kollektor)ström MEN den har det utifrån vilket område man har valt, dvs om jag har valt HP-området så är strömgränsen på 5A och det finns ingen korrelation med hur man sen ställt KTT dvs om man valt HP i KTS men LP i KTT så brinner strömmätmotståndet om det skulle råka vara kortslutning i trissan.

Så jag får inte ut nånting av KTS och tänker mer att jag korrelerar HP/LP med ett par glasrörssäkringar dvs om man flippar i LP så gäller 100mA och om man flippar i HP gäller 5A, jag tycker det känns bättre än om man t.ex flippar i 5A i KTS och man försöker mäta en LP-trissa på sådant sätt att KTT står i LP-mod men att trissan är kortsluten vilket genererar 15V över strömmätningsmotståndet på 10 Ohm eller typ 22W ( i ett 0,6W-motstånd), nåt sånt tror jag det blir.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.05 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har beslutat mig för att testa igenom hela KTT och därmed alla polariteter innan jag "släpper" den.

Nästa babystep har blivit test av N-MOS (N-JFET är redan testad, N-MOS behöver bara inverterad Gate-spänning).

Blev en kul upplevelse, 5V som gate-spänning visade sig ge en såpass hög drain-ström att den tillfälligt buffrande OP-trissan blev varm och dessutom sackar rampspänningen (Ur) för att buffertrissan (BC546B bara) inte orkar leverera, på skåpet kan man se det som en slags lastlinje.

Jag får upp 9 svep av denna 2N7000 på skåpet, eftersom MOS börjar svepas vid noll Volt som ligger bortanför pich-off så är det inte så konstigt, teoretiskt kan man se det som att dom första två svepen (som totalt alltid egentligen är 11) genererar 2X0,5V Ug och att Ug<1V behåller trissan strypt (databladet säger att gate treshold-voltage kan vara så liten som 0,8V men max 3V).

MVH/Roger
PS
Nästa steg, test av BJT modell "P-kanal", jag måste nog ändå testa detta även om jag inte vill för allt ser så bra ut just nu, MOS/JFET kan jag dock anse vara färdigtestade för iom att jag nu både testat N-JFET och N-MOS så funkar den "inverteraren" med dito polariteter så den biten är klar, nu behöver jag testa PNP innan jag är nöjd, kruxet med PNP är att jag får byta buffer-trissan från NPN till PNP för rampspänningen (Ur) går nu negativt men teoretiskt ska det räcka att byta till PNP för att köra PNP som DUT och eftersom jag beslutat mig för att skippa KTS och bara låta typ OP27 driva ett BDX-komplementärt buffersteg så blir hela systemet enklare, jag är dock aningen skeptisk till att OP27 via BDX33/34 kan leverera 5A men jag tror faktiskt det för hfe sägs vara runt 750 och jag gissar att OP27 kan leverera något mer än 5mA.

Författare:  opampen [ 22.01 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Trevligt! Snygg graf!

Författare:  opampen [ 23.00 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bilaga:
576.jpg
Kunde inte låta bli att skicka en bild på Curvetracernas Rollsen! Alltså Tektronix! Använde den på jobbet när vi kvalitetskontrollerade transistorer och dioder som sedan skulle ut i produktion.

En riktig pärla! Visst är den tjusig!

Författare:  rogerk8 [ 23.21 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Den var ju sanslöst vacker!

Vilken inspiration, tack!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.27 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Här ska du få se nåt roligt.

Jag trodde jag förstog nåt men när jag monterade en PNP på transistortestaren så blev allt uppochner.

Tror du jag hade kalkylerat med det :D

Visar sig alltså att jag egentligen saknar två inverterare (även om Y-kanalen kan inverteras på skåpet).

Jag finner det komiskt att jag faktiskt inte fattade detta när jag designade KTT.

MVH/Roger
PS
Roligt dock att PNP-mätningar funkar.

Författare:  opampen [ 23.36 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, precis! Polariteten blir omkastad! Men det går ju i och för sig bra att läsa av på skärmen ändå! Eller tänker du göra någon lösning för det?

Författare:  opampen [ 23.43 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

En trevlig transistorsockel till Curvetracern! Smart om man vill matcha två transistorer!

Den där sockeln har jag använt för att mäta dubbeltransistorer med. Typ MAT02 eller någon eq var det!

Författare:  rogerk8 [ 23.47 2018-06-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Ja, precis! Polariteten blir omkastad! Men det går ju i och för sig bra att läsa av på skärmen ändå! Eller tänker du göra någon lösning för det?

Hej min vän, jag kan ju inte riktigt ha det såhär även om det funkar elektriskt.

Just nu vet jag inte hur ja ska göra, krävs en bussresa (tänker bra på buss).

Spontant kan jag dock säga att jag inte vill ha det på det här sättet.

Dock är jag myckat glad att allt funkar för det innebär att min KTT formellt sett är färdig och kan monteras i min låda som jag så länge velat.

MVH/Roger
PS
Väldigt trevlig sockel!

Författare:  opampen [ 00.07 2018-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag förstår att du vill kunna vända polariteten rätt!

Roligt att den fungerar så bra i övrigt!

Författare:  rogerk8 [ 16.32 2018-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är en idiot :D

Jag förstår inte ens min egen konstruktion!

Till mitt försvar skall sägas att konstruktionen är typ 4 år gammal.

Självklart hade jag sett till så att man kan vända polariteter lite som man vill, har flera OP-bypass + inverterande OP parallellt.

Så efter att ha kommit på det på min bussresa så gjorde jag slag i saken och bara kopplade om, vips blev allting rättvänt!

Jag har ett litet bekymmer dock, Uc-svepen (Ur) görs trekantsmässigt fram och tillbaks för varje bias vilket tycks vara anledningen till att dom öppnar upp sig lite så att det sveper lite mindre kollektorström åt ena hållet och lite mer åt andra hållet vilket jag inte förstår alls speciellt för att jag har checkat så att Ib-trappstegssignalen (Us) är en snygg trappa så det är inga problem med Us, den bör ge stabila olika basströmmar för den ser snygg ut men på nåt sätt så sveps alltså kollektorströmmen för den tämligen exakta basströmmen något lite olika beroende på vilket håll det sveps.

Mitt amerikanska elektronikforum hade en ide' om att det kan vara olika induktans i svepen men det kräver ju olinjärt material och det finns ju inte här men tanken far ändå lätt till en hystereskurva, eller vad tror du?

MVH/Roger
PS
Det är uppenbarligen, av tidigare bilder på MOS och JFET att döma, bara BJT som har problem, så nåt händer när det går basström, går det ingen basström så är det lika med noll problem.

Jag betraktar nu detta projekt som färdigtestat, nu skall här planeras borrning av 2mm AL-paneler. Jag har dock även bestämt mig för att krympslangisolera alla TP-hylsor för dom har en tendens att vrida sig och om testpunkterna (TP) ligger på mindre än 200mils avstånd så kan det bli kortis. Råkade hitta en FE av 4mm krympslang som jag tänker klippa 1cm-bitar av och isolera alla hylsor, kopplingstråden kommer f.ö bli enkeltrådig (brun 0,6mm) för det är den varianten jag har mest av men eventuellt kan den ta slut för jag har inte mycket.

Författare:  rogerk8 [ 18.43 2018-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu korrigerat min mekaniska layout för KTT.

Jag har alltså tagit bort KTS och ersatt den med OP-drivna komplementära BDX33/34 (räknar kallt med att få ut 5A från TL071 på det viset) sen har jag hårdvirat glasrörssäkringar för 5A/0,1A (eller HP/LP), jag beslutade mig för det för jag kan ju inte gärna ha en 5A säkring bara och detta för att småsignalstrissor tål helt enkelt inte 5A, om det dessutom skulle vara en ce-kortsluten trissa och man råkat välja LP-mod (LP=småsignalstrissa) då har man typ 15V över strömmätningsmotståndet på 10 Ohm (läs 22W i ett 0,6W-motstånd), därför måste säkringsvärdet följa HP/LP och ärligt gillar jag glasrörssäkringar bättre än åtminstone mina taffliga försök att bygga automatsäkringar.

Jag börjar närma mig en bra mekanisk utformning, nästa steg blir millimeter-papper så att man ser exakt hur det blir.

MVH/Roger
PS
Två andra stora moment har jag kvar och det är dels tillsågning av 2mm AL-panel dels slipning och lackning av låda, förutom att panel naturligtvis behöver borras också :)

Författare:  opampen [ 21.10 2018-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mitt amerikanska elektronikforum hade en ide' om att det kan vara olika induktans i svepen men det kräver ju olinjärt material och det finns ju inte här men tanken far ändå lätt till en hystereskurva, eller vad tror du?

Nej, induktans verkar konstigt?

Även om Ib-trappstegssignalen (Us) är bra så skulle det vara möjligt att det är osymetri i triangel vågen? Men det är konstigt att det bara märks ibland? Nej, det är en svår fråga!

Författare:  rogerk8 [ 21.48 2018-06-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för ditt svar, opampen!

Fast det tycks inte vara nåt fel med triangel-vågen (Ur) ty när jag mäter MOS/JFET så funkar det klockrent!

Det är alltså bara när jag genererar Ib som jag får problem.

Man borde således kunna dra slutsatsen att triangel-vågen inte är nåt problem utan problemet tycks sitta i Ib-genereringen.

Ib genereras alltså genom att ha ena sidan hos ett motstånd på fix potential för att sedan på andra sidan addera denna potential med Us (dvs trappstegsspänningen) då får man en trappstegsformad basström som dock på nåt sätt är olika beroende på svep-riktning hos Ur, jättekonstigt det här.

Tror inte jag kan lösa det här, samtidigt hoppas jag att det kanske löser sig i skarpt läge :D

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 15.33 2018-06-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, det var inte helt lätt att förstå varför det blir just i det läget? Jag ska fundera också om jag blir klokare på det!

Författare:  rogerk8 [ 16.08 2018-06-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen :)

Jag har nu skruvat isär KTI och KTT samt placerat dom på den tilltänkta lådan.

KTS utgår som sagt och ersätts av opamp-drivet komplementärt par (BDX33/BDX34) där strömgräns också blir rena glasrörssäkringar (0,1A/5A).

En sak som jag vill berömma Eagle för det är den fascinerande funktionen att Eagle numrerar plintbenen helt perfekt trots att jag BARA använder 2-poliga och 3-poliga plintar samt stackar dom, fattar inte hur Eagle lyckas med det, som exempel klan man ta den 7-poliga plinten på KTT-kortet som alltså är uppbyggd av en 3-polig plint och två 2-poliga plintar MEN tror Ni Eagle numrerar om för att plinten är "slut", nej den bara stegar på så jag får 7 som nummer på sista benet trots att jag borde få 1-3, 1-2 och 1-2, jag är IMPONERAD av denna trevliga funktion (för i praktiken kommer jag aldrig köra med annat än 2- och 3-poliga plintar).

Sen har jag räknat alla TP och ihop med KFG är dom hela 57 stycken (32+25), jag tänker då köpa lite mer brun 0,6mm kopplingstråd (ty har bara knappt 5m kvar och beräknad mängd är 15m) och köra 25cm per trådbit (allt skall gå till panel som inte är långt men det är alltid bra att ta i lite extra för kapande är enklare än skarvande) sen blir det 1cm krympslang på alla hylskontakter för TP, här kan det dock bli problem för jag mäter 0,25mm som okrympt gods hos min krympslang och eftersom godset måste ta vägen nånstans när det krymper så blir godset tjockare och när avståndet mellan två TP faktiskt ibland är mindre än 100mil (gäller speciellt KTT) så kan det bli tufft att konsekvent köra med krympslang, men jag kom på en nödlösning för om jag inte kan trycka på två hylsor invid varandra så kan jag skära bort den ena krympslangen för allt som egentligen behövs är att VARANNAN har krympslang :)

MVH/Roger
PS
Jag vill passa på att tacka Borre för hjälpen med det här kortet, jag fick det inte att fungera CAD-mässigt men du fick det och jag är mycket tacksam!

Författare:  rogerk8 [ 18.59 2018-06-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

"I need a rest" (Tommy Lee Jones i Jagad)

Visade sig nämligen vara mycket jobbigt att såga upp AL-panelerna, jag har kämpat i typ en kvart och knappt kommit igenom hälften.

Jag ska dock igenom med detta första test, sen kommer jag naturligtvis lägga ut detta, det får kosta vad det vill (nästan).

Jag är lite spänd på hur det kommer att se ut, slitsarna medger ungefär 73mm, jag sågar panel som är 70mm (åtminstone teoretiskt).

Annars har jag slipat och våttorkat alla mina tre lådprojekt, tänkte ett tag att jag nog borde slipa lite försiktigt efter våttorkningen men ytan var lika len efter som innan så jag ser ingen anledning till det, dock kommer jag slipa efter första lackningen som mer garanterat kommer ge resning.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.35 2018-06-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Slut i armen men jag har nu sågat klart :)

Biltemas universalsåg visade sig i alla fall såga rakt, när jag skulle kapa ner längden på 70mm-fläsket så tog jag till min Sandvik mini-bågfil och visst den kapade snabbare och bättre men ack vad snett allting blev :D

Men som sagt, jag kommer lägga ut liknande eskapader för det här blev både för jobbigt och för svårt.

Kul ändå att 2mm AL-panelen passade fint i slitsarna.

Nästa steg är lackning av lådorna där jag har börjat lura på illrött, det är ju trots allt lite roligt att sätta färg på tillvaron men jag äger ingen röd färg (dessutom sägs grundfärg behövas) vilket innebär en kostnad så troligtvis kör jag på med det jag har dvs båtfernissa.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 15.51 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mina tre lådprojekt på rad :)

MVH/Roger
PS
Alla har fått apparatfötter mest för att kunna lackas utan att tidningen fastnar.

Författare:  rogerk8 [ 18.36 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu uppdaterat schemat för KTT.

Det betyder två saker:
1) TP13 och TP14 måste kastas om i just denna konstruktion för jag såg inte riktigt vad schemat sa (ändring ej införd i schemat ty engångsproblem)
2) R18 och R19 har fått ett par 100k trimmers över sig, detta är nödvändigt för att I/V-diagram för BJT skall bli okej när det gäller dom minsta/första strömsvepen.

KTT_box_layout har en hel del brister, avser uppdatera dom men inte just nu, dock har jag kikat lite på bristerna och korrigerat dom flesta idag (ska bara in i datorn).

Tänkte jag skulle lacka lite ikväll :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 19.52 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Dom blir fina! Blå färg är väl inte så dumt?

Författare:  rogerk8 [ 21.00 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tycker du att jag skall måla dom blåa?

En viss nyans av blå är faktiskt min favoritfärg (närmar sig lila och kan kanske kallas kobolt-blå).

Men jag har som sagt planer på båtfernissa även det nog finns få människor som gillar furu mer än jag :)

Fast jag har större problem än färgval, hur jag ska få till panelborrningen och märkningen överstiger min fattningsförmåga!

För att inte tala om hur jag skall få till all kabeldragning korrekt :D

MVH/Roger

Författare:  4kTRB [ 21.13 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

2D skrivare är kanon att ha till paneler.

Författare:  rogerk8 [ 21.22 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur menar du nu?

Fattar ingenting :)

MVH/Roger

Författare:  4kTRB [ 22.07 2018-06-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Om du vill snitsa till schabloner så är det kanon.

Författare:  rogerk8 [ 15.53 2018-06-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Man kan också kalla schabloner för mask, eller?

Med mask menar jag att man t.ex har en platta modell plyfa med en massa hål i och hålen är t.ex i form av bokstäver, sen tar man "masken" och lägger den över panelen samt typ spraymålar, är detta riktigt?

Intressant att det här dyker upp just nu för jag var precis och pillade på mitt examensarbetes panel och panelens bokstäver verkar skrivna/maskade på aluminium-panelen, det är alltså inte gjort som jag privat både brukade och brukar göra dvs mha självhäftande OH-film fast som sagt, jag har glömt det mesta inklusive vilket program jag satt i (var nåt unix-program som jag tror hette Frame Maker).

Mitt examensarbete gjorde jag så långt tillbaka i tiden som 1996 så jag kommer inte ihåg hur jag gjorde annat än att de mekaniska underlagen lades ut på skolans mekaniska verkstad, dvs dom fixade all håltagning och textskrivning på panelen.

Fast jag har precis kommit på att det är så jag vill ha det, kostar lite extra men mitt intresse är elektrisk konstruktion (tom Eagle intresserar), elektromekanisk montering (skön känsla när det passar, mindre skön känsla när det inte passar), komponentplacering vid luftbyggen (som alla mina rörförstärkare är), ledningsdragning och inte minst blyad lödrök, utöver detta tillkommer nåt intressant som testning och i vissa fall lyssning.

Att böka med håltagning i typ 2mm Aluminium och böka med att få dit text så att panelen duger till nåt, det känner jag att jag varken behärskar eller är intresserad av, jag ser fram emot att få hem en plåt och bara börja montera grejerna.

Det här är en något lyxig inställning och tummar lite på min princip om att jag ska göra så mycket hantverk jag kan själv, men ärligt det blir inte lika bra om jag ska göra det själv samtidigt som jag ju inte ens gjort korten själv (annat än att caddat dom med Er trevliga hjälp), ett annat exempel på projekt där jag inte gjort allt hantverk själv är min skivspelare, där hade jag en sanslös tur som träffade på LaRdA som gjorde både plyfa-skivtallriken och skivtallrikstrissan, men jag känner mig faktiskt inte så misslyckad ändå TROTS att jag inte gjort allt själv.

Så nu siktar jag på att bara göra det jag är intresserad av och kanske tom är lite kunnig inom (brukar hänga ihop...), resten lägger jag ut även om det lär dröja lite i tiden för jag är ju inte så tät just nu.

Dagens färska plan är annars att fråga min kines-kontakt (gjort både toroider och PCB åt mig) om han möjligtvis också kan göra lite grejer i plåt, först ut blir mitt rörslutsteg (KPA) som kommer byggas av 1mm U-bockad Kopparplåt, därefter kommer jag försöka be han tillverka panelarna för min transistortestare (KTT) plus två lådprojekt till.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 21.04 2018-06-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Tycker du att jag skall måla dom blåa?

En viss nyans av blå är faktiskt min favoritfärg (närmar sig lila och kan kanske kallas kobolt-blå).

Men jag har som sagt planer på båtfernissa även det nog finns få människor som gillar furu mer än jag :)

Fast jag har större problem än färgval, hur jag ska få till panelborrningen och märkningen överstiger min fattningsförmåga!

För att inte tala om hur jag skall få till all kabeldragning korrekt :D

MVH/Roger


Spray färg borde väl underlätta?

Det ska ju finnas program där man kan göra texter och symboler avsedda för paneler. Skriva ut på overhead och limma på.

Författare:  swesysmgr [ 22.35 2018-06-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Fast nu undrar jag mest hur jag skall kunna flytta texten i schemat för om jag inte kan se komponentnamnen där så är mitt arbete hittills meningslöst.

Men jag skall tacksamt leta efter funktionen "explode" :)

MVH/Roger
PS
Jag ser tydligt hur Eagle har grötat ihop även schemat, om du t.ex tittar på Q2 Q3 så ligger dom direkt fel i förhållande till "placeringen" och det enda sättet att fatta detta är att titta på typen (för ena trissan är NPN och andra trissan är PNP) man kan naturligtvis använda "ögat" för detta också men när man printat ut schemat... Dom enda riktiga problemen jag nu ser är hur flertalet TP har grötats ihop, diskreta komponenter ser jag annars inga problem med vad gäller schemat men TP måste jag göra nåt åt, frågan är hur? Jag tycker Eagle har arrangerat alla TP ganska bra ändå för det är inte så mycket space. Ser nu att jag kanske inte behöver göra nåt åt TP för även om det då blir lite chansartat så verkar dom vara närmast aktuell pinne om man säger fast visst hade det varit roligt att lära sig hur man flyttar komponentnummer :)


Autodesk har lyssnat på dig, i Version 9 finns nu en ny funktion för att snabbt och med viss inbyggd intelligens snygga till värdenas och namnens placering:
"Cleaning up component text, moving designators and value attributes in the latest EAGLE Version 9 with the new Reposition Attributes Features!"
https://www.youtube.com/watch?v=0UEXd_LcbPc&list=PL1rOC5j_Fyi7w2QbnzFxp5m6WiXXSRwg-&index=6

Det märks att Autodesk har helt andra resurser att satsa på mjukvaruutvecklingen än tidigare ägare.

Författare:  rogerk8 [ 15.40 2018-06-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mycket intressant!

Fattade inte allt men det lät bra.

Fast jag kommer aldrig få användning för den här fina nya featuren för jag har som princip att aldrig uppgradera :)

Dock har jag börjat överväga att köpa Eagle för jag gillar programmet trots allt (och med trevliga Er som support så verkar jag uppenbarligen kunna få saker gjorda), halva EU-kort är sedan ingen jättebegränsning egentligen men större kort är ibland önskvärda.

Om jag kommer ihåg rätt kostar Eagle runt 1200 spänn, undrar om jag får behålla min gamla kära Eagle-version då? :)

MVH/Roger
PS
Jag vet inte riktigt hur Borre gjorde med KTT men jag gissar nån slags auto-routing för ledarna går "intelligent men dumt", en speciell sak som slår mig är cc-avstånd mellan TP, de håller inte ens jämna 100mil och har tyvärr orsakat vissa problem för mig MEN konstruktionen fungerar så jag är tacksam :)

I framtiden tror jag att jag konsekvent routar manuellt och när det går kommer jag routa "flödesriktigt" (vilket dock inte riktigt funkar för IC) för jag gillar att routa flödesriktigt och blir det för trångt så får det i nuläget innebära ännu ett kort istället. Jag gillar sen även halva EU som kortstorlek för den storleken är ju den enda begränsningen hos gratis-Eagle.

Författare:  rogerk8 [ 17.19 2018-06-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Titta nu här vad jag gjort i ett annat projekt (KRA).

Kan man sälja sånt?

Nej, det är klart man inte kan.

På nåt sätt måste jag hitta en metod hur jag kan märka upp alla kontakter och reglage så att det blir snyggt.

En tanke var som sagt en enhetlig självhäftande OH-film för då blir texten åtminstone rak men jag tycker det känns B ändå.

Det som behöver göras är nån slags mask/schablon och därefter spraymåla men hur jag skall lyckas ta fram en sådan vete tusan.

Eventuellt kan jag be min Kines-kontakt att göra lite som han vill och bara bifoga vad det skall stå på panelen.

Det kan gå men blir inte mycket av precision (för jag nyttjar ju som vanligt MS Paint).

MS Paint funkar dock bra för själva borrmallen.

Jag är alltså på väg att komma med en "Inquiry" om detta men just nu vet jag inte hur mycket jag skall lassa på karln.

Kanske jag skall börja med mina rörförstärkare för där handlar det bara om borrning/stansning och bockning.

Vad heter förresten bockning på engelska?

Folding, eller?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.39 2018-06-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu uppgraderat ritningen för min KTT, hade ju glömt dom fina men rätt dyra handtagen jag har köpt så jag införde dom och siktar nu på att ta fram en ren borrmall med hjälp av mitt kära MS Paint som kommer bekräftas med hjälp av millimeter-papper.

MVH/Roger
PS
Det knöliga med KTT är att få fason på det elektromekaniska vad beträffar typ TO3/TO220/TO126/TO92, jag nyttjar nu två olika typer av hylslist för TO220 och TO92 och jag tror det kommer bli bra om det inte var för de rektangulära panel-hålen :)

Jag är dock på väg att lägga ut detta på min Kines-kompis, detta beror naturligtvis på vad det kostar.

Tills dess har jag flera saker kvar att göra, främst en seriös borrmall som jag kommer börja med att göra i datorn mha MS Paint men för att jag ska känna mig säker innan jag lägger ut det så kommer jag föra över grejerna på millimeter-papper så att jag mha skjutmått kan se att sakerna verkligen får plats.

Kom på fler problem som jag nu justerat, detta gäller speciellt faktiska mått för TO3-sockeln men också hur jag skall kunna knö in mina handtag.

Ärligt talat är jag så trött på den här never-ending-storyn vad beträffar mekaniska problem att jag kan SPY!

Jag gillar att konstruera elektroniska saker, planera hur jag skall placera ut komponenterna, placera ut komponenterna inklusive de mekaniska, ledningsdra, lukta på blyad lödrök, testa och många gånger, lyssna.

Jag fullkomligt HATAR borrning, stansning, bockning och annan mekaniskt SKIT (som dessutom är fullkomligt oförlåtande om man gjort fel).

Medans ett motstånd är tämligen lätt att byta :)

Författare:  opampen [ 13.28 2018-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Håller med dig Roger! Mekanik är bökigt att hålla på med! Därför försöker jag att i den mån det går att använda plastlådor som är lättare att bearbeta. Men samma sak där förstås, slinter man med borren eller ett hål blir för stort att det adjöss med den lådan i värsta fall! Skulle vilja ha en pelarborrmaskin! Det hade varit bra istället för den där hand drivna! Visserligen med hastighetskontroll men ändå!

Författare:  rogerk8 [ 17.02 2018-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen!

Man känner sig lite gnällig när man säger så men så är det ju, mekaniskt arbete suger!

För titta här nu, jag har kämpat mig fram till en transistortestare som till slut ändå tycks fungera, för att få folk att vilja köpa dylikt av mig måste LÅDAN vara snygg för tro inte att folk bryr sig om innanmätet dvs att det funkar bra, nej snyggt ska det va.

Denna biten med att konstruera saker tycker jag är direkt tröttsam, glädjen med att konstruera försvinner liksom.

Jag har inte tummen mitt i handen men jag bara avskyr speciellt metall-arbeten, arbete i plast eller trä däremot det kan jag tom tycka om (åtminstone ibland när det inte blir för mycket, rektangulära hål är dock gränsen :) )

Jag är nu på väg att göra bort mig med min Kines-kompis som jag precis lagt ut mitt KPA-chassi på (rörslutsteg med chassi av 1mm kopparplåt).

Jag känner att jag gör bort mig av två anledningar där den första anledningen är kostnaden (säkert minst 1k) och den andra anledningen är mer designfilosofiskk dvs det blir då inte JAG som har skapat grejerna för om man fortsatt göra dom i plyfa så hade det blivit det och jag har precis kommit på ett nygammalt trick hur det tom kan bli snyggt, påklistring av marmor-liknande plast som jag faktiskt redan har på mina stora högtalare.

DÅ hade jag kunnat fortsätta "leka" och ändå skapat det där sjukt snygga som ju är ett sånt frustrerat måste idag MEN framförallt hade jag haft roligt och känt att jag hantverkat fram så mycket som det går för vissa saker måste trots allt läggas ut typ när man bor i en LITEN (men gullig) lägenhet.

När det gäller KTT (denna tråden) så kommer det dock inte bli det minsta bra om jag försöker göra allt själv, jag ser snarare framför mig att det gränsar till katastrof med de mekaniska för ibland kan man inte ens träffa märket man körnat!

Sen har du "schablon-problemet" som är dubbelt för jag vill ju ha text ovanför reglagen och visst jag kan printa ut en transparent självhäftande OH-film, klippa ur texten och applicera den men tom jag tycker det blir B! Att sen ta fram en schablon för att kunna maska fram en sprayad text det vet jag inte ens hur man gör, speciellt inte som mitt FANTASTISKA CAD-program stavas MS Paint :)

Med andra ord tycker jag hela panelbiten för mina lådprojekt MÅSTE läggas ut, samtidigt kan jag ju inte på ett vettigt och entydigt sätt ens specificera hur jag vill att dom skall placera texten :D

MVH/Roger
PS
Jag har bestämt mig för att gå tillbaka till plyfachassin (och marmor-plast som man stryker på med hjälp av strykjärn, vill jag minnas) vad gäller mina rörförstärkare, när det gäller mina lådprojekt verkar dock min Kines-kompis kunnig nog att fixa det, fast om det blir med eller utan text låter jag vara osagt. Eftersom jag engagerat honom i KPA så får det nog ändå bli i alla fall ett par kopparchassin till OM det inte blir för dyrt dvs (än så länge är det bara en "inquiry" och vi diskuterar detaljer).

Författare:  rogerk8 [ 21.13 2018-06-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu börjat "mm-cadda" min KTT.

Jag gjorde fel flera gånger och svor högt över vilken klåpare jag är men på slutet fick jag lite fason på grejerna.

Nästan alla reglage är nu märkta med sina positioner och håldimensioner (dimension bakom panel tillkommer naturligtvis, och det är där jag oroar mig).

Ser ut att funka, dock kvarstår transistorsocklarna där TO3 inte är så svår men TO220/TO92 är värre för de består av hylslister som inte är lika enkelt att "cadda" in i ritningen, TO3-sockeln innebär dessutom ett par extra symmetrilinjer men det tror jag mig klara även om det kladdar ner hela ritningen, tänk Er att man har två symmetrilinjer i x-led för alla andra reglage men sen tillkommer udda symmetrilinjer för TO3, hela mm-schemat blir då alldeles kladdigt samtidigt som dessa två nya symmetrilinjer som går rätt igenom hela ritningen BARA gäller TO3-sockeln, är Ni med på vad jag menar?

Värst är dock TO220/92 för dessa hylslister måste monteras på en bit veroboard och sedan presenteras i var sin rektangulär slot vilket samtidigt är en ytterligare komplikation för KTT då man inte gärna kan borra för dessa typ 1cm långa stiftlister utan man måste såga ut slots ur panelen.

MVH/Roger
PS
Jag har förlängt mitten med ett blyertsstreck för att markera uppdelningen front/bakstycke grejen är bara att jag hade lite bråttom så jag gjorde så att bakstyckets reglage-avstånd hade samma cc som fronten men det är ju inte sant :D Så jag måste göra om bakstycket (det nedre) för det blir för mycket suddande annars. Men fronten ser faktiskt lovande ut, börjar med 13mm från kant, sen 16X16mm och sen 13mm på slutet. Detta verkar faktiskt funka!

Författare:  opampen [ 08.58 2018-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Visst är det så! Plast tycker jag är roligt att jobba med! Jo, jag är stadig på handen så det går bra med den hand hållna maskinen men som sagt jag är lite sugen på en pelarborrmaskin! Det vore bra!

Jag har lämnat bort en panel i aluminium för håltagning för flera år sedan och jag kommer ihåg att det var ganska dyrt!

Författare:  swesysmgr [ 11.38 2018-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur stor är panelen?

https://www.schaeffer-ag.de/en/products/prices/

Författare:  rogerk8 [ 15.41 2018-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack, mycket intressant för jag kan alltså INGENTING om sånt här :)

Panelen är 70X324 och vad jag förstår av exemplena så hamnar det på runt 1000 spänn MEN då verkar jag kunna få med "engraving" som jag tolkar som att text ingår i priset fast "engraving" är inte det samma som gravering för i så fall är det lite lyxigt, att få texten spraymålad på panelen räcker

Men text vill jag ha och jag har huvudbry över hur jag skall få till det.

Dock hade jag en intressant diskussion med en vän i morse där vi (snarare han) kom fram till att allt som behövs för lite text och textplacering är ju nåt slags avstånd från hålet (upp) till textens centrum och att tillverkaren får reda på font och storlek, teoretiskt kan detta ganska enkelt fixas genom att man har en särskild symmetrilinje för texten och då tänker jag mig att alla reglage kanske är av samma typ modell vipp-brytare och man vill ha texten 10mm ovanför vipp-brytarnas centrum, då får man alltså en symmetrilinje som går genom hela konstruktionen från vänster till höger där dess höjd är 10mm över mittlinjen och därmed vipp-brytarnas centrum.

Detta kanske är allt man behöver ange för tillverkaren, eller?

Det bästa med det är att då funkar mitt favoritprogram (MS Paint) även för detta :)

Alltså:
1) Vanlig borrmall där inget annat står än hålens placering och storlek
2) En textmall som utgår ifrån borrmallen men innehåller symmetrilinjer/offset för textsnuttarna (refererade till deras geometriska centrum).
3) Eventuellt kan man slå ihop 1&2

Det här börjar likna nåt :)

MVH/Roger
PS
Slår mig nu att man faktiskt kan använda gnuggisar till detta, det blir inte bra men det blir faktiskt bättre än att printa till självhäftande OH, klippa ur och klistra på. Problemet med gnuggis-metoden är främst att det är svårt att gnugga rakt och speciellt tydligt blir detta med flera bokstäver i rad :D

Författare:  swesysmgr [ 21.41 2018-06-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Schaeffer har ett eget program för att rita panelerna, använder man det blir det nog rätt:
https://www.schaeffer-ag.de/en/front_panel_designer/the_idea/

Paint skall väl gå bra det med, rita panelen, skriv ut i banderoll-läge när den är större än A4 ("banner") och tejpa upp utskriften på plåten du skall borra och dremla i.

Jag hade lagt till skalor i kanterna för att dubbelkolla att utskriften håller dimensionerna och för att få ihop pappren exakt. Alternativt rita något slags kryss i skarven.

Författare:  rogerk8 [ 15.45 2018-06-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Citera:
Paint skall väl gå bra det med, rita panelen, skriv ut i banderoll-läge när den är större än A4 ("banner") och tejpa upp utskriften på plåten du skall borra och dremla i.

Det här lät intressant, kan jag t.ex tejpa ihop två A4 och skriva ut i "banderoll-läge"?

Min plan är annars att "stympa" fronten i två delar (egentligen i tre delar) där första delen till vänster innehåller en borrmall från kant till andra nyttohålen i x-led (handtagen), om man säger, där första nyttohålen är monteringshålen för panelen, sen kan man bara flippa denna del och nyttja den från andra kanten, jag kan tom ta med dom andra nyttohålen (handtagen) så att det är gjort av kant-mallarna, sen lägger jag en borrmall som är nära A4 i bredd omlott över andra nyttohålen (handtagen).

Detta är skitsvårt att förklara så jag klandrar dig inte om du inte förstår.

Jag var förresten och besökte en mekanisk verkstad idag, tyvärr var alla snubbar på lunchrast men jag fick snackat lite med ett par grabbar som satt utanför och kopplade av, min fråga var egentligen rätt korkad men jag ville ha ett besked.

Jag frågade alltså om dom kunde klippa upp några plåtbitar åt mig, dom sa naturligtvis ja och jag sa att ni förmodligen kan så mycket mer men jag fick i alla fall det bekräftat och nu återstår hur jag ska lyckas få tag i dom en annan timme men min plan är att kolla upp mer i detalj vad dom hette, skriva ner det och googla lite (åker förbi där varje dag).

Så det verkar som om jag har en mekanisk verkstad på gång.

Idag har jag sen bestämt mig att jag kommer inte lägga ut nånting ÖVERHUVUDTAGET förutom en "måttligt" bekväm sak och det är tillkapning, detta har inte så mycket med kostnad att göra som det har med min hantverkskänsla att göra.

Jag måste ju för bövelen lära mig jobba i metall också, kan inte bara sticka huvudet i sanden och lägga ut saker för att det är tråkigt :)

När det gäller mina rörchassin som jag lagt ut på Kina kommer jag förmodligen göra på ett annat sätt i framtiden och det är att lägga ut plåtklippningen där jag gör alla hålen men överkursen blir att gå tillbaka till den mekaniska verkstaden och be dom bocka plåten åt mig, då gör nämligen jag vad jag faktiskt kan, det jag inte kan lägger jag ut men INGET mer!

Borde innebära lite stoltare känsla.

MVH/Roger
PS
Att be en mekanisk verkstad att klippa upp plåt (eller en brädgård såga upp plyfa), det är teoretiskt onödigt det med, men Ni ska se hur fina mina rör-pA mallar blev när jag nyttjade plåtsax :D Dessutom skall man ha materialet hemma...

Författare:  rogerk8 [ 19.33 2018-06-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag gjort klart millimeter-mallarna för mina tre lådprojekt (KTT, KAP och KGA).

Avståndmässigt är det nämligen inte så stor skillnad på projekten (jag har medvetet gjort det så) så att om jag caddar upp KTT så kan jag lika gärna cadda upp dom andra två projekten också genom att ha dom "under" och bara dra symmetri-strecken genom dom också.

Jag har nu placerat ut alla mekaniska komponenter för baksidan av KTT för att checka om allt får plats.

Det är småproblem på två ställen, ett 9V-batteri får i princip inte plats mellan handtaget och DC-jacket (där dess spänning skall in) MEN om man tar bort handtagets fina bricka så får det plats, och ärligt talat får det plats ändå men då får man finna sig i att batteriet sitter lite snett, mellan ett par säkringshållare skall sedan en M3 skruv med dess huvud (på 6mm, precis mätt) plats, det får det men med bara 1mm's marginal.

Bakstycket är knökat, det finns ytterst få mm kvar att fördela.

Dock verkar jag ha planerad väl för allt får plats :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.32 2018-06-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu gjort samma sak med fronten.

Här är egentligen marginalerna ännu sämre.

ON/OFF-brytaren hamnar mer eller mindre under handtaget, den fyrpoliga vipp-brytaren får nätt och jämt plats (jag mäter 22mm som dess bredd och närmast pot som 10,5mm dvs totalt 32,5mm som delat med två överstiger cc på 16mm fast ärligt talat inte med mycket, eventuellt kan detta fixas genom att nyttja något större hål för vipp än nödvändigt).

Inga stora problem men återigen är panelen knökad dvs det finns ytterst få mm att omfördela.

Så jag kör på med det här.

MVH/Roger
PS
Eftersom en 4-polig vipp-brytare ändå åtminstone nästan tycks få plats och mina andra lådprojekt har samma struktur vad gäller avstånden så kommer jag inte testa deras kompatibilitet med verkligheten utan jag kör glatt, och kanske något naivt, på med dom mm-ritningar jag nu tagit fram.

Tror f.ö att jag beställer färdigkapad eloxerad Aluminium (silvrig?), sen gör jag hålen själv med hjälp av dom borrmallar jag nu tagit fram.

Hur det blir med texten, det vete tusan men det är ett problem.

Författare:  rogerk8 [ 18.59 2018-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu börjat titta på hur jag eventuellt skulle kunna lägga ut borrning och schablonspraymålning av text.

Det går inte jättebra, dock har jag några principer:
1) Text som står ovanpå ett reglage/kontakt skall målas 10mm från reglage-hålets centrum.
2) text som står vid sidan om reglage/kontakt skall målas 10mm från reglage-hålets centrum.

Udda reglage/kontakter såsom TO3-sockel får jag dock ingen riktig kläm på, det är trångt för kontakten breder ut sig och det är diffust vart jag skall klämma in texten, i alla andra fall är det enkelt för jag har bara tre symmetrilinjer höjdledes dvs mitten, 36cc och 56cc (som bara används för handtagen).

Nåväl, just nu ser min borr- & textmall ut såhär.

MVH/Roger
PS
Nån som fattar vad jag håller på med :)

Författare:  rogerk8 [ 19.57 2018-07-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är nu klar med en "T&H"-mall (dvs bara text och hål), börjar få lite koll.

Det var inte så svårt att specificera textposition för TO3-sockeln, bara nyttja 10mm från symmetrilinje.

Däremot är det värre med TO220/92 för här finns inga marginaler, jag kan liksom inte knö in två kolumner med siffror på 2mm.

Så TO220/92-biten får bli utan siffror (tänker mig ändå 1 2 3 uppifrån vilket inte är så svårt att komma ihåg men eventuellt gnuggar jag dit lite siffror).

Nu fick jag dock en ide' och den innebär att jag lägger kolumnerna med siffrorna på utsidan av socklarna, då får jag plats :)

Jag känner dock att det inte är riktigt entydigt, bl.a gäller det färgerna på texten och om det är text eller borr-dimensioner, detta måste specificeras tydligare för att kunna läggas ut.

Men jag närmar mig nåt användningsbart, tror jag :)

MVH/Roger
PS
Jag är lite konfunderad över mina sidostycken som bara är med på ett enda ställe, vid alla andra tre "hörn" har jag utelämnat dom och istället skrivit "0" för där själva lådans innanmäte börjar, vad tror Ni om det?

Författare:  rogerk8 [ 20.47 2018-07-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lådan är nu grundmålad.

Nästa steg, grundmåla två lådor till.

Beräknad tidsåtgång: 4 dar

Totalt beräknad tidsåtgång (ett lager skarp färg): 8 dar

MVH//Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.27 2018-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag kämpar med min transistortestare.

Jag är inte helt nöjd med Hål&Text-schemat men jag tycker det börjar likna nåt.

Det är nästan så att jag kan lägga ut det här, tror jag nu.

Kom gärna med några åsikter om vad jag eventuellt glömt.

Börja gärna med att fråga Er om Ni förstår vad jag menar.

MVH/Roger
PS
Jag ser redan ett par misstag "0" skall bort och alla vertikala streck skall bort, mallen skall ju styra hur allt skall borras och hur text skall placeras, inget mer.

Författare:  rogerk8 [ 20.52 2018-07-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lite bättre.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.25 2018-07-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det börjar likna nåt :)

Jag tror nästan jag kan lägga ut det här.

Dock vill jag justera Y-märkningen så att man ser att den utgår från mitten och att den inte behöver synas på alla fyra kanterna av lådan.

Sen kommer jag byta ut cc-märkningen för 9V-batterierna, det skall stå 3cc11 men jag vill inte ha svarta hålmarkeringar utan dom skall vara runda utan inskriven dimension när det gäller cc-hål.

För övrigt behöver jag en bussresa för att klura ut det där sista.

Därefter kommer jag nog lägga ut det på Eliasson & Lund (jag har deras mejl och vet vart dom huserar).

Eller också blir det min Kines-kompis men han verkar vara på välunnad semester.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.13 2018-07-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Den här ritningen är jag i det närmaste 100% nöjd med.

Jag har ett aber och det är måtten i Y-led, kommer en legotillverkare förstå det?

Ja, det är klart dom gör men bör man göra det än mer entydigt?

Ambivalensen är ju center-symmetrilinjen (som inte syns) dvs det ska vara +/-18mm och +/-28mm jämfört med center-symmetrilinjen vilket inte GLASKLART framgår.

Men jag tror dom här skickliga killarna fattar.

Jag kommer satsa på det.

MVH/Roger
PS
Eftersom min Kines-kompis tycks vara på semester (jag unnar honom det) så kanske ordern hamnar i Sverige och då hos Eliasson & Lund på Hisingen.

Författare:  rogerk8 [ 19.51 2018-07-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tror faktiskt att jag är klar med min ritning nu.

Jag har printat ut en kopia för att studera på bussen i morgon men det känns bra.

Jag hade framförallt missat att tydligt ange panelens yttre dimensioner OCH vilken typ av material.

Jag la då till ett par pilar och skrev in bredden men sen specade jag även materialet där jag dock är osäker på engelskan för jag beskriver en svart-el-oxerad Aluminiumpanel som "Balck Anodized Aluminum" och jag vete tusan om det är rätt.

Min plan är i alla fall att i mina röda plyfa-lådor så vill jag ha svart aluminium med röd text.

En grej som är bra med eloxering (om det nu ens heter så) är att aluminiumet blir icke-ledande vilket passar utmärkt för TO3-sockeln som annars behöver en typ glimmerskiva mellan sig och panel som då också slits när man som människa missar att pricka rätt med benen.

Med andra ord fungerar det inte att limma på en skör glimmerskiva (som jag dock har gott om) utan man får limma på nåt gummiaktigt (som finns) men det blir direkt fult för bara glimmerskivan är "transparant".

Skall bli spännande att se vad detta mynnar ut i :)

MVH/Roger
PS
Fast en sak är säker, jag SKA ro det här i land.

Författare:  rogerk8 [ 16.24 2018-08-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

swesysmgr har tipsat mig om en brist i mina ritningar så jag har korrigerat dom, blå siffra (6) är ändringen.

Utan denna ändring kommer handtaget så nära vippbrytaren (ON/OFF) att texten inte får plats.

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 01.24 2018-08-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Här är ett uppdaterat förslag med allt inritat och svarteloxerad bakgrund. Typsnitt m.m. får du fundera på, vissa mått som slitsarna för hylslist(?) till TO220 har jag gissat hur de skall vara.

Det går att exportera som dxf-fil (AutoCAD) från programmet om du vill skicka den till någon annan för produktion.

Om den skall visas upp med marknadsföring som syfte hade jag försökt få dit någon logotype också (en stiliserad knopp?).

PDF-filen borde gå att skriva ut med rätt proportioner, limma upp på tunn papp, skära eller stansa ut alla hål och sedan testmontera den i lådan med alla knappar på plats.
Bilaga:
Transistortestare front svart.PNG

Bilaga:
Transistortestare front svart pris.PNG

Författare:  rogerk8 [ 16.26 2018-08-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du är ju helt otrolig!

Hur orkar du hjälpa mig på detta sättet?

Ett sätt som dessutom inte bara är en bit på vägen för nej då, du hjälper mig HELA vägen!

Stort tack!!

Annars måste jag säga att din panel blev mycket bra, lite roligt med tillägget "Analog Design" :)

Men panelen är klockren och mycket roligt att se att den ju ser ut att funka på mer än en prototyp.

Jag har lite grand räknat med 1000 spänn per panel om jag lägger ut det (vilket jag tror jag gör även om det blir en del sparande först :) ) dock kan jag tänka mig att de bakre panelerna med färre hål kan bli något billigare, eller?

Det ser jättebra ut det här och du förstod TO220/TO92-slitsarna helt korrekt (något diffust beskrivet, alltså?)

Tack än en gång!

MVH/Roger
PS
Pdf:en lär nog inte bli så lätt att printa ut för den är längre än ett A4 men eventuellt kan jag gå till ett tryckeri och få den utprintad, jag ska ändå printa min "Bygge av fusionsreaktor"-bok där fast bara för genomläsning och korrektion (långt ifrån klar om den ens någonsin blir det). En annan grej i samband med mina lådor till KTT/KAP/KGA är att jag pratade med CC-Marin i förrgår och dom la undan en International Toplac (lösningsbaserad) röd båtlack av kulören "Fire Red" (för 420 spänn, suck :) ) som jag bestämt försöka måla de tre lådorna med utanpå vit vattenbaserad grundfärg som dom tyvärr har idag. På måndag kommer jag fråga hur det går med vattenbaserat underst men jag tror inte det är några problem. Har jag sedan lite tur så kan det bli bra dvs att lacken täcker ordentligt utan direkta penselränder. Det blir en utmaning men jag har bestämt mig för att chansa på att det blir bra. En sak är dock säker, vattenbaserad lackfärg suger (det roliga är att tom Caparol själva säger mer eller mindre det dvs dom sa till mig när jag släpade dit "slevlådan" att starka kulörer inte täcker och att dom har problem med det samtidigt som hon sa att man kan pigmentera grundfärgen, det var så dags att medge det :D

Jag har en ide' till en logga faktiskt, min ide' var ett tag att fram en "inverterad" stämpel (jämfört med julvax-stämplar) och bränna in loggan i allt trämaterial jag ju så gärna använder.

Jag kommer PM:a dig angående ett samarbetsförslag.

Författare:  rogerk8 [ 17.35 2018-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag var jag till Caparol och nyttjade deras erbjudande om en gratis burk vit färg.

Min tanke nu är att måla lådorna seriöst vita (högblank vit) eftersom då kanske det räcker med två lager utanpå den vita kassa grundfärgen.

Sen kommer jag anamma ett mycket trevligt erbjudande från min vän Magnus_K som tydligen kan klippa upp alla mina paneler (AL-vita, då förstås) åt mig.

Jag har lyckats såga upp en enda panel av Aluminium och min tanke nu är att jag minst skall hinna körna den panelen för KTT innan bärsen är slut ikväll.

Jag satsar således på vita lådor och AL-vita paneler (tror faktiskt det blir snyggare än svarta paneler i det här fallet).

Emedan inga hål egentligen är större än mina standardborr (1-10mm) och därför inga större problem även om jag också äger ett koniskt borr så är texten ett stort problem men jag kommer göra som så att jag faktiskt printar ut texten till självhäftande OH-plast och klipper ur texten.

Detta blir inte jättesnyggt men jag får väl i detta läget betrakta lådorna som prototyper, i vilket fall är det viktigast att se vad det är för reglage.

Blir den elektriska funktionen tillräckligt bra (och att jag t.ex inte behöver typ fler pot-hål) då kan man satsa mer då, med lyx-paneler så hade jag ärligt talat fått funktionen att ytan varit bättre än innehållet, lite som att stöta på tjejer bara för att dom är snygga :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.29 2018-08-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu körnat min panel.

Sen har jag fixerat den i arbetsbänken med offerbräda under.

Körningarna ser bra ut.

Alla hål är större eller lika med 4mm så jag kan börja med att borra alla 4mm.

Undrar nu hur jag skall göra med Aluminium och T-sprit :humm:

MVH/Roger
PS
Jag har lite handdesinfektionsmedel kvar.

Författare:  rogerk8 [ 18.31 2018-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu borrat alla hål 3mm.

Ser bra ut.

Jag bestämde mig till slut för 3mm ty slits-arrangemangen för TO220/TO92 är lite tajta.

Nu återstår en hel del andra större håldiametrar och jag kommer ta dom i dimensionssteg, varje håldiameter får bli ett baby-step.

Det blev rakt och fint med 3mm i alla fall, min högerarm är dock slut efter alla borrningar :)

MVH/Roger

Författare:  swesysmgr [ 19.03 2018-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ser bra ut, en stegborr till de stora hålen?

Författare:  rogerk8 [ 20.12 2018-08-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack!

Vet du vad, jag behöver nästan inte mitt koniska plåtborr.

Dom flesta hålen är < 10mm och jag har HSS-borr ända upp till 10mm.

MEN, jag måste borra hål för två säkringshållare på 13mm, tror jag kör 10mm och borrar upp det där sista med det koniska plåtborret, det är ju tom inte så noga för det finns "kragar" som täcker.

Ikväll har jag annars påbörjat min VITA målning av mina tre lådprojekt, undersidan på alla tre lådorna är målade och i morgon skall jag ta ovansidorna sen ska jag köra ett varv till för att eventuellt avsluta med att nyttja roller för det blir bannemig inte bra med pensel, massa penselränder speciellt när man försöker bättra målningar som bara är gjorda för nån minut sedan, den vattenbaserade inomhusfärgen torkar ASSNABBT!

Det småintressanta med det här konceptet är att jag inte behöver rolla de "slitsade" fronterna (tänk att du ser lådorna rakt framifrån, vad du då ser är ju bara ändträ't på lock respektive botten) för dom får nog med pensel-färg och syns heller inte så mycket utan rollning kommer bara göra så att de stora ytorna hos lådorna blir att se bra ut.

Jag har tom tänkt att när jag nu ser att ett lager riktig högblank vit lackfärg (och inte grundfärg) inte tycks räcka för täckning så kommer jag lacka minst två gånger men där lurar jag på om jag inte skall småslipa det sista lagret och därefter köra roller som avslutning, vad tro du om det?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.02 2018-08-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Typiskt SOPAN mig!!!!

Jag har borrat fel.

Fästskruvshålet för TO3-sockeln blev borrad hela 6mm!

Nu ramlar tom M3-skruvhuvudena igenom hålet.

Det känns som om jag måste kassera den här panelen för jag vet inte hur jag skall kunna få platt montage av TO3-sockeln annars.

Jag måste ju liksom nyttja bricka och bara den bygger runt en mm, sen skall nån försänkt skalle passa men den bygger säkert en mm till, utanpå allt det här MÅSTE jag ha en isolerande TO3-skiva (är på väg att köpa självhäftande modell gummi).

Jag måste göra om alltihopa vilket suger apa. :(

MVH/Roger
PS
Det står rätt i de skarpa ritningarna för outsourcing men det stod fel på mm-mallen som jag körnat och borrat efter.

Författare:  swesysmgr [ 17.10 2018-08-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Sätt en TO3 sockel (om det finns) eller plastbit på utsidan i samma form? På baksidan kan du väl ha en båtbricka eller två vanliga?

Författare:  rogerk8 [ 18.11 2018-08-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

TO3-sockel finns men den är en aning speciell vilket gör att den i praktiken bara kan monteras inifrån.

Den har nämligen bakåt en snedställd lödögla för kåp-kontakt och den gör man inga vanliga hål för, dessutom vill jag inte ha den utifrån.

Som jag nu ser det kommer det bli en bulle pga bricka+försänkt skruv på minst en mm, utanpå detta skall sedan isolerande gummibricka för TO3 monteras så att jag undviker kortslutning speciellt kåpa-chassi.

Men alternativet att montera sockeln framifrån är tacksamt emottaget och kommer att övervägas.

MVH/Roger
PS
Om jag gör ett speciellt hål för det snedställda kåp-lödörat så kan jag ha en bricka på insidan som bara gör så att mutter funkar, då syns inte det för stora hålet och en annan vinst är att jag inte behöver isolera grejerna med gummi-mellanlägg. Undrar om jag skall satsa på det? :humm:

Författare:  rogerk8 [ 18.46 2018-08-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har redan kommit på andra tankar (laddade mest upp ovan pga bilden).

Man kan göra såhär, jag KLIPPER lödörat :)

Kåp-metallen Ni ser i bilden ovan är gängad (M3).

Klipper jag lödörat och köper ett mellanlägg (typiskt silikon) så kan jag montera den utifrån OCH istället för det knöliga snedställda lödörat så kan jag montera ett standard M3 lödöra (som jag har) på just insidan, eftersom TO3-sockeln har två fästpunkter för trissan så kan jag "sno" den ena för "sockel-lödörakontakt" (får försänka lite i plasten då), då har du alltid kontakt med TO3-sockeln som har en remsa av metall över till andra sockel-hålet, det andra sockel-hålet kan man sen nyttja för att koppla ihop kåpa-sockel-lödöra och då får man göra det med en skruv utifrån varje gång man testar TO3.

MVH/Roger
PS
Skruven skulle kunna bli en vingmutter men då tänker jag högt :)

Författare:  rogerk8 [ 16.11 2018-08-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag kom på en lösning som faktiskt är bättre än original :)

Genom att nyttja två siolerande TO220-bussningar får jag upp trissan en bit från panelen och därmed beböver jag inga mellanlägg.

Jag försänkte ena bussningen något även om jag inte fick försänkt den tillräckligt för försänkt M3 men jag vågade inte mer pga dåligt med gods, i vilket fall byggs det nu inte mer än kanske 0,5mm så TO3 är plan och fin, detta alltså efter att arragemanget blivit själva fästet av TO3-sockeln.

Andra transistor-hålet nyttjar jag nu enbart för att fästa själva trissan i sockeln, jag har en del M3-joks och däribland M3 vingmutter och distans.

Distansen behövs för att vingmuttern inte skall slå i kåpan när den vrides för att klämma fast trissan, jag upplevde sedan att det behövdes en bricka som förlängning av distansen för att vingmuttern skulle gå fri.

Och det är så det ser ut nu, jag är mycket nöjd!

MVH/Roger
PS
Det jag inte riktigt är nöjd med är att jag blev tvungen att fila upp ett par hål för att sockeln överhuvudtaget skulle få plats (feluppmätt horisontelllt cc) och dessa uppfilningar är allt annat än snygga så kanske jag kör igenom ett 7mm borr också, nästa steg blir annars TO220/TO92-gränssnittet.

Författare:  rogerk8 [ 17.15 2018-08-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Slitsarna är gjorda.

Jag knäckte ett Dremel-verktyg (klen metallfräs) när jag fösökte dremla upp slitsarna, genast tog jag då istället till vanlig nålfil (rund) och filade ihop hålen sen tog jag en annan nålfil (platt) och filade slitsarna fyrkantiga.

Blev bra om det inte vore för att jag slant flera gånger (trots att jag säkert hade 3 tum fil bakom panel) och gjorde ganska rejäla repor på fronten :(

Jag svor en del över det men nu funkar det i alla fall och kanske man kan putsa ner panelen innan montage (för det finns fler repor).

Precisionen är lite för bra just nu för jag skall bygga mig en jigg som innehåller två olika typer av hylslist (en för TO220 och en för TO92) och denna jigg skall passa både i slitsarna OCH i fästhålen.

Jiggen kommer byggas på veroboard modell öar där jag inte bara behöver två olika hylslist som "output" jag behöver också nån slags stiftlist som gemensam input, vinklad stiftlist funkar nog bäst men det har jag ingen fast eventuellt kan jag böja till en standard stiftlist (jag tror faktiskt det blir riktigt bra när jag tänker efter).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.20 2018-08-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har stött på ett problem.

När jag caddade TO220/TO92-jiggen så har jag tydligen tänkt 6mm cc mellan slitsarna och 16mm cc mellan monteringsskruvarna.

Nu försöker jag alltså skapa ett sådant litet kretskort utifrån ett förhålat 100 mil veroboard.

cc mellan monteringskruvarna blir ju då till att börja med inte 16mm utan runt 15,2mm, mellan slitsarna blir det sen bara 5,08mm dvs en hel mm fel.

Monteringsskruvarnas cc har jag fixat med lite filande men slitsarnas cc är värre.

Jag har alltså 6mm cc hål i panel där det inte finns mycket marginal till spel så de behöver alltså vara 6mm och nu ligger dom en hel mm fel.

Jag kan slipa AL så att jag får plats MEN det blir oerhört fult.

Min tanke är nu istället att gnugga ihop ett kort, jag behöver ändå gnugga 6st små PCB för mitt Philips-projekt så varför inte slå ihop dessa gnuggningar och få det rätt?

MVH/Roger
PS
Även om jag har lite gnuggsymboler (som dock passerat bäst-före datum för typ 20 år sedan) så behöver jag fler för speciellt Philips.

Författare:  rogerk8 [ 17.03 2018-08-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag kommit på en annan ide' som är rätt enkel.

Jag sågar veroboardbiten mitt itu, den behöver ju inte ens dubbla sruvar samtidigt som jag då sågar ner lite cc-bredd.

Bredden blev dock för stor ändå så jag fick fila lite och nu passar bitarna.

Vad jag har kvar är att koppla ihop de båda hylslisterna så att jag kan koppla in BCE på båda, detta kommer att göras med en (manuellt) vinklad stiftlist och lite kopplingstråd eventuellt modell emaljerad kopplingstråd där man kan smälta emaljen med kolven, kan vara bäst för stumparna är väldigt korta.

Ett litet Baby-Step på väg :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.40 2018-08-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag nyttjat ett par 3-poliga stiftlister och lött samman benen hos de båda "transistorsocklarna" (e.g hylslisterna), allt som behövs för funktion är nu att man tar BCE-tåtarna från korten och löder på de parallellade stiftlisterna.

Nu ska jag bestycka resten av panelen.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.31 2018-08-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag kämpat med att bestycka min panel.

Gick ganska bra faktiskt, förutom några små problem som antingen går att göra nåt åt eller egentligen är okej:
1) Potten alldeles bredvid 4P-vipp är turligt precis i avstånd, knappt ens ett hårstrå får plats :)
2) Nedre BNC vid TO3 går ej att använda om jag önskar nyttja vingmutter (vilket egentligen är onödigt)
3) Högra banan-hylsor är så nära handtaget att det knappt går att sticka i en banankontakt (men det går så det är inget problem)
4) Ena handtaget ligger ur fas på nåt nästan mystiskt sätt men konsekvensen är att jag måste fila hålet så att cc blir åtminstone en mm mindre (för annars kan jag inte skruva dit det), det knepiga är att det går inte att mäta sig till det här problemet, man kan bara se det, fattar som vanligt ingenting :)

I morgon ska jag fila upp det här handtagshålet och kanske byta vingmutter mot nån annan typ av (smalare) distans som man ändå orkar dra en aning för hand (för kom ihåg att det är inte mycket kraft som behövs för att det skall vara kontakt mellan panel-sockeln och TO3-trissan).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.18 2018-08-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar ett par bilder som zoomar in på dom småproblem jag borde lösa men faktiskt och tacksamt nog inte behöver lösa (just nu).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.22 2018-08-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär skulle jag vilja uppgradera grejerna till.

Kom ihåg att cc är 16.

Dock är avståndet pot-vipp längst till vänster för tajt, gäller att man borrar snett åt rätt håll :)

MVH/Roger
PS
Bifogar även bilder på hur jag tempurärt byggt in panelen, jag har markerat skruvhålen men avser vänta med skruv ty jag har bara 40mm eller 16mm och jag tycker ingen funkar, skulle vilja ha nån 20-25mm, förhoppningsvis med min standard-torx dvs T20.

Författare:  rogerk8 [ 21.23 2018-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag tycker min transistortestare blev ful :(

Jag gillar inte alls den Aluminium-vita designen ihop med vitt.

Jag hade hellre sett rött + svart.

MVH/Roger
PS
Dessutom har jag misslyckats med några reglage-placeringar.

Författare:  swesysmgr [ 22.32 2018-09-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det går alltid att måla om, snickerifäg glans 40 är inte så dyrt. Beckers och Nordsjö har alltid fungerat bra är min erfarenhet.

Författare:  rogerk8 [ 14.43 2018-09-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för uppmuntran!

Men jag är lite bekväm av mig, vad tror du om att jag skaffar 6 svarteloxerade paneler som jag borrar själv?

SMF som jag kontaktade kan säkert fixa det men frågan är vad det kostar.

Drygt 4000 per panel för kapning + borrning + lasergravering, kanske 1/3?

Fast dryga 1000 spänn per styck för panelerna är på tok för dyrt, 500 skulle jag kunna tänka mig max.

Kan tycka att svart + vitt är snyggare än AL-vitt + vitt.

Men jag är dum om jag gör såhär för jag råkar ha gratis tillgång till AL-vitt.

Skulle jag köra svarta paneler så vill jag nog ha röd låda också så då blir det att göra om.

Jag tror dock inte jag återanvänder min röda skit-färg men jag gillar att pensla så eventuellt köper jag den där dyra oljebaserade båtfärgen och målar med istället, frågan är bara om den biter på vattenbaserad lackfärg :humm:

Gör jag så så kommer jag försiktigt slipa ner nuvarande penselränder.

MVH/Roger
PS
Kanske att svart kontrasterar bättre mot vitt? Jag är som sagt inte riktigt nöjd med disponeringen av reglagen så det finns incitament för att göra om den ändå. Samtidigt, alltihop osar amatörskap och därmed prototyper så det finns egentligen ingen anledning att kosta på grejerna för mycket (även om den mekaniska bestyckningen såsom stålhandtag, fällbara apparatfötter av Aluminium och ALPS-pottar ÄR påkostade).

Egentligen skulle man provmåla en bit med min vita vattenbaserade lackfärg och måla med den röda oljebaserade ovanpå, problemet är bara att jag får hosta upp med 420 spänn som kanske inte ger nåt. Du nämner samtidigt tacksamt Beckers och Nordsjö så kanske jag borde sansa mig lite och köpa nån av dom istället? Fast ett prov vill jag i så fall göra så det kan bli att pengarna är bortkastade men det får jag väl ta då då :)

Ett litet trick Ni på EF nyligen lärt mig (Dicard tror jag han kallar sig) är att nyttja skruv med liten skalle medans man målar och sen byta till riktig skruv när man är klar för man vill ju att lådan skall hänga ihop medans man målar men jag märkte att skruvarna riktigt drog med sig lacken när man skruvade ur dom efter målning, detta kunde resultera i trävita fläckar som jag dock, iom vitt, kunde fixa mha Tippex :)

Författare:  swesysmgr [ 21.51 2018-09-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Färgen på träet kan du alltid slipa ner och måla om, varför det skall vara färg för båtar förstår jag inte, snickerifärg fungerar bra på grundat och spacklat trä och lådan skall inte vara i kontakt med vatten.

Här är ett förslag på någorlunda billig natureloxerad aluminiumpanel. Den borde vara enklare att måla själv än obehandlad. Din är mindre, de små hålen i kanterna försvinner när du kapar ner den.

https://www.conrad.se/p/frontplatta-proma-138087-lxb-4315-mm-x-1285-mm-aluminium-aluminium-eloxerad-1-st-522368
Frontplatta Proma 138087 (LxB) 431.5 mm x 128.5 mm Aluminium Aluminium (eloxerad) 1 st

84,95 kr/st ink. moms.

Författare:  rogerk8 [ 15.23 2018-09-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vad billigt det var, tack!

Fast den tycks inte vara svart utan bara eloxerad (vilket jag läser i Wikipedia kan göras i många olika färger).

Lite tråkig specifikation hos Conrad dvs "Färg: Aluminium (eloxerad)"

Säger ju ingenting :)

MVH/Roger
PS
Eller menar du att jag ska måla panelen och att det biter bättre med eloxerat än med naturell? Jag har sedan räknat ut att en enda plåt räcker för alla mina paneler MEN då kommer problemet med sågning igen, om du minns...

Författare:  opampen [ 12.00 2018-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tycker ändå att lådan är snygg i övrig! Synd att det blev fel i panelen!

Men om du trots allt ska gör om panelen så varför inte titta på sådan här pult låda i stället? Trevlig låda som ger ett proffsigt utseende!

https://www.elfa.se/sv/pultlada-moerkgr ... simi=98.88

Det kanske är som att svära i kyrkan men då slipper du såga och allt annat mekaniskt mekande som jag förstår att du inte gillar.
Denna låda är så pass stor att du borde kunna få in alla reglagen, kontakter och handtagen utan problem. nätdelen kan du alltid ha i en separat låda. Vad tror du? Ja, det blir ett annat tänk men kanske lite lättare?

Författare:  rogerk8 [ 17.27 2018-09-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Tycker ändå att lådan är snygg i övrig! Synd att det blev fel i panelen!

Men om du trots allt ska gör om panelen så varför inte titta på sådan här pult låda i stället? Trevlig låda som ger ett proffsigt utseende!

https://www.elfa.se/sv/pultlada-moerkgr ... simi=98.88

Det kanske är som att svära i kyrkan men då slipper du såga och allt annat mekaniskt mekande som jag förstår att du inte gillar.
Denna låda är så pass stor att du borde kunna få in alla reglagen, kontakter och handtagen utan problem. nätdelen kan du alltid ha i en separat låda. Vad tror du? Ja, det blir ett annat tänk men kanske lite lättare?

Tack opampen för ditt beröm av lådan!

Tack också för ditt trevliga lådförslag!

Dock har jag ju redan byggt lådorna och dom klarar av att husera alla komponenter, kretskort och reglage, det är bara detaljer kvar.

Tack vare era kommentarer har jag idag tänkt om lite grand.

Jag kommer göra som så att jag borrar upp ALLA mina sex AL-vita paneler (två bakstycken är dock egentligen likadana) och detta gör jag för jag har ju redan med transistortestaren upptäckt att min planering/disponering inte är perfekt.

För transistortestaren finns det tre grupper av reglage som skulle behöva korrigeras MEN det är inte problemet, problemet är att det kan vara liknade problem med dom andra panelerna och vad är bättre än att testa?

Så jag kommer gå en omväg här dvs jag borrar alla mina paneler och får då klara svar på om dom duger disponeringsmässigt, SEN kör jag svarteloxerat och gör om alltihopa inklusive eventuella korrigeringar av mallar (bäva mig :) ).

Jag tro det blir en bra approach, det roligaste i kråksången är att det inte kommer kosta mig något samtidigt som jag slipper såga ur panelerna ur natur-vit Aluminium.

Ikväll skall jag sedan skicka en stänkare till SMF på vad svarteloxerade paneler kan kosta men det skulle förvåna mig om dom kostar mindre än 500/st, fast håller dom sig där omkring så går jag nog all-in :)

MVH/Roger
PS
För det är ju så tråkigt att lägga ner en massa tid, pengar och energi på att skapa nåt som man från början tycker är fult, jag vill liksom inte ha urklippta textsnuttar som jag mha pincett klistrar dit vid reglagen för att hålla koll på vad det är för reglage, jag vill ha nåt snyggt 1:1-skalat "heltäckande folie" och jag kan eventuellt få den möjligheten för min gode vän har lovat skänka mig en gammal Mac med nåt CAD-rogram, jag håller precis på att planera ett bygge av ett bord för den datorn (och det blir den absolut sista plats jag har över i min gulliga lilla lägenhet, skall Ni veta).

Författare:  Teknikern [ 08.16 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

"För det är ju så tråkigt att lägga ner en massa tid, pengar och energi på att skapa nåt som man från början tycker är fult, jag vill liksom inte ha urklippta textsnuttar som jag mha pincett klistrar dit vid reglagen"

Den här panelen gjorde jag med toner-transfermetoden i färgskrivaren och valsade fast texten med laminatorn precis som när jag gör kretskort, sen är det överlackad med samma lack som konstnärerna har till kolteckningar. Loggan hittade jag på nätet och allt gjordes i Photoshop.

Det är en spridarprovare till bensinmotorer.

Bilaga:
2017-04-25 22.15.17.jpg

Författare:  HUGGBÄVERN [ 08.30 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

SKITSNYGGT Teknikern, och så djävla proffsigt!!!!! :tumupp:

Jag gör ungefär som du men lite enklare. Jag skapar en panel i Illustrator (vilket vettigt ritprogram som helst skulle duga). Använder ett lager för att få "konturer" på panel, prylar som ska sitta på panelen med hårkors var centrum på prylar är - borrcentrum, ett annat lager för text och figurer.
Jag printar sedan ut ett papper med kryssen och ett annat med text. Använder jag "krysspappret" som borrmall kommer textpappret som jag fäster med montagelim (sprejar på plåten och på pappret - fäster som fasen) att hamna helt rätt. Lackar sedan med klarlack.
Man kan använda självhäftande papper men i staden säljs sådant bara i 100-pack.

Författare:  Teknikern [ 08.54 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hårkors för borrningen kör jag också med, att jag gör såhär är bara för att jag ville utesluta en del extrasteg och få allt "på ett papper" så att säga, sen får man inte glömma bort att spegelvända eländet innan man trycker på PRINT, det blir så bakvänt annars (har jag märkt). :mrgreen:

Fördelen med att köra direkt på plåten är ju att då kan man använda även annan färg på panelen än natureloxerad för eloxerad plåt finns ju i regnbågens alla färger. När jag "för hundra år sen" började tillverka paneler åt mig själv och andra i enstycke var det gnuggisar som gällde, ett j*vla pill som inte ens var kul.

Vilken spraylack som helst går bra men den som blir slätast är faktiskt bokhandelns som är avsedd för att skyddslacka kol och blyertstäckningar men vill man ha tjockt skyddslager funkar Biltemas motorplast som ju blir högblank och tål bensin och oljor lite bättre.

Författare:  swesysmgr [ 10.29 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Vad billigt det var, tack!

Fast den tycks inte vara svart utan bara eloxerad (vilket jag läser i Wikipedia kan göras i många olika färger).

Lite tråkig specifikation hos Conrad dvs "Färg: Aluminium (eloxerad)"

Den är natureloxerad, som en del av en bom till en segelbåt eller liknande.

Vill du ha svart panel billigt då finns det pulverlackade 4U rack-fronter för 99:- på Webhallen.

Stål visserligen men du slipper måla. De sågade kanterna borde hamna i spåren på lådan och inte synas? De blanka som eventuellt sticker fram tror jag du kan dölja genom att måla med svart hammarlack enbart på sågytan med en liten pensel eller tops.

https://www.webhallen.com/se/product/89252-Deltaco-Tackpanel-4U-19

Författare:  HUGGBÄVERN [ 10.30 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kan tänka mig att firmor som säljer paneler och moduler till synthar har fina paneler i alla möjliga modusjanger.

Författare:  rvl [ 10.48 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Utseende är smaksak, men användningsergonomin i att pilla in transistorer i en frontpanel känns litet sådär. Handtagen är jäkligt nära annat krafs, men det tror jag du redan kommenterade att det blivit ännu närmare än tänkt.

Författare:  rogerk8 [ 16.34 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Teknikern skrev:
"För det är ju så tråkigt att lägga ner en massa tid, pengar och energi på att skapa nåt som man från början tycker är fult, jag vill liksom inte ha urklippta textsnuttar som jag mha pincett klistrar dit vid reglagen"

Den här panelen gjorde jag med toner-transfermetoden i färgskrivaren och valsade fast texten med laminatorn precis som när jag gör kretskort, sen är det överlackad med samma lack som konstnärerna har till kolteckningar. Loggan hittade jag på nätet och allt gjordes i Photoshop.

Det är en spridarprovare till bensinmotorer.

Bilaga:
2017-04-25 22.15.17.jpg


Vad snygg den var!

Hur bar du dig åt?

Vi har ju varit inne på toner-transfermetoden förut som tydligen även funkar för kretskort men jag har inte riktigt greppat hur man gör, orkar du möjligtvis förklara mer i detalj?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.02 2018-09-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rvl skrev:
Utseende är smaksak, men användningsergonomin i att pilla in transistorer i en frontpanel känns litet sådär. Handtagen är jäkligt nära annat krafs, men det tror jag du redan kommenterade att det blivit ännu närmare än tänkt.

Jag har tre, egentligen fyra, problem med reglage-disponeringen:
1) Höger handtag är för nära bananhylsorna, flyttar grupp av reglage 8mm vänster.
2) BNC för nära TO3 ty vingmutter krockar med BNC, flyttar BNC 8mm vänster
3) Pottar alldeles för tajt ty rattar krockar, flyttar ena ratt plus grupp av reglage 8mm höger (går in under BNC, ty cc=16)
4) Andra pot+vipp alldeles för tajt (mellanrum=hårstrå), gör nog inget åt det

Nu ska jag ta fram en ny ritning som innehåller de här justeringarna, sen skall jag även justera mm-pappermallen.

MVH/Roger
PS
Jag fick svar från SMF idag, tyvärr hade han missförstått min fråga så han bad mig ringa istället och i morgon ringer jag. Sen har jag fått kontakt med min Kines, det är på gång ett par plåtar till mina KAP och även om dessa är av ren Koppar så är jag lite nyfiken vad han kan tänkas ta för dom och sen också för att göra panelerna åt mig, eftersom jag i princip är pank idag så kommer det inte bli nåt av men fråga om pris kan man ju alltid göra.

Författare:  rogerk8 [ 18.58 2018-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu infört två av förflyttningarna i min paint-ritning (blå text).

TO3-BNC avståndet struntar jag i för man måste inte nyttja vingmutter.

Men ett seriöst avstånd mellan pottar (så man kan nyttja muttertäckare) och ett seriöst avstånd mellan handtag och bananhylsor (så att inte banankontakterna måste köras i snett) tycker jag är ett minimum av korrektion.

MVH/Roger
PS
Nu ska jag överföra det här till millimeterpapper-mallen, EN session med förändringar är inte så svår för jag brukar då bara "haka" (e.g nyttja hakparenteser) de gamla hålen som inte skall nyttjas och markera/kryssa in de nya.

Författare:  rogerk8 [ 21.06 2018-09-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag körnat baksidan i en 2mm AL-plåt jag fått av min goa vän Magnus_K.

I morgon skall jag borra grejerna, börjar med att borra alla hål 3mm för det är min-diametern.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.51 2018-09-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bakpanelen är nu 3mm-borrad.

Skarpa håldiametrar borrar jag i morgon.

Plasten verkar ha varit ett litet problem för jag automatkörnade nu med exakt samma kraft som för den andra panelen, den andra panelen blev dock rakt och bra borrad (och var utan plastfoile), den här stack iväg på flera ställen och vid nåt hål ville det splirrans nya borret inte vila alls i det körnade hålet, upplever således att även om plastfolier är mycket käckt så verkar dom kräva starkare körning, konstigt nog.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.03 2018-09-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu borrat och byggt ihop bakpanelen till min KTT (samma som för min KAP).

Blev bra men inte jättebra.

Ett hål kunde inte användas ("Lödstöd"), jag lyckades sedan repa plåten trots skyddplast och bultlytarna får inte plats.

Bultlytarna skulle alltså behöva sänkas 3mm ner i panelen, detta kan man göra på två sätt:
1) Köper nya (svindyra) bultlytar som har 6mm klenare diameter (jag nyttjar gamla ASEA-Rifa jag snott av farsan på 4m7/40V) och eftersom jag kommer köra max 25VDC så är detta definitivt en mölighet.
2) Jag dremlar ner hålet till en oval form så att jag kan skjuta ner bultlytarna 3mm.

Vi får se hur jag gör, klart är i alla fall att jag vill hålla i pengarna.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.54 2018-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu dremlat "ner" hålen för bultelyterna, dom har typiskt kommit 3mm längre ner i panelen.

Sen har jag handavgradat fästhålen gentemot låda.

När det gäller fästandet av panel i låda är jag dock lite rådvill, jag har alltså ett par sidostycken av 21X70 planhyvlad furu, i ändträ't av dessa är det tänkt jag skall dra fast panelerna som har fyra fästhål vardera för detta.

Fast vågar jag dra säg en 40mm lång träskruv rätt i utan att det spricker eller måste jag förborra först?

Förborrning är egentligen inget problem men det bökar till det hela.

Så vad tycker Ni?

Ska jag förborra eller går det ändå?

MVH/Roger
PS
Jag har inte bestämt mig för faktisk skruvlängd, jag vill ha kortast möjliga (för panelen är ju liksom bara två millimeter) av modellen T20 träskruv för även om jag har bits så är det "jobbigt" att byta och jag föredrar att all min torx har samma dimension, verkar gå att få tag i T20 ner till 25mm i alla fall.

Författare:  rogerk8 [ 20.19 2018-09-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

KTT-lådan ser nu ut såhär.

Skall bara köpa andra typer av 9V-kontakter och löda på DC-pluggar (2.1mm stiftpinne) på dom, kan hända jag gör det i morgon.

MVH/Roger
PS
Och som sagt, ihopskruvningen av panelerna är oviss.

Författare:  rogerk8 [ 19.58 2018-09-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag skruvat dit panelerna.

Allvaret kan börja :)

Det första jag vill göra är att skruva dit alla korten, jag önskar dock distanser på 5mm och skulle kunna få det på två sätt:
1) Jag kapar upp typ 40st av mina felbeställda plastdistanser (~12mm), har ungefär 100st
2) Jag köper nya

1) funkar men är lite drygt att utföra, samtidigt vill jag inte slösa på pengar även om de inte kostar så mycket.

Iom att jag skall skruva fast korten i trä så funkar det utan distanser också men jag vill faktiskt ha distanser för då blir korten plana utan interna spänningar (jag har t.ex sällan klippt plint-bena så de sticker ner en bit).

Ditskruvningen av panelerna lämnar förresten lite mer att önska, jag justerade dom relativt fint i x-led men i y-led var jag inte lika noggrann och det blev nästan ett problem för panelerna är egentligen typ två mm för låga.

Nu är frågan lite hur jag skall göra med trafon, ska jag montera den tidigt eller sent?

Jag tror jag går på sent.

Dock ser jag nu att trafon måste monteras, djupmässigt, en bit in i lådan (kommer monteras i locket) så det är lite spännande om jag ens får plats med trafon (ovanpå korten, obs).

Likriktarbryggorna har lite olyckligt hamnat under bultlytarna men ärligt talat går det inte att göra på annat sätt.

Det här ska bli spännande, fast det skall överarbetas så man kan bli lite nöjd i alla fall nu när utseendet blev lite B :D

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 12.11 2018-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tycker det ser bra ut!

Angående distanser så är det bra i alla fall fast det är en trälåda. Om korten monteras direkt kan det bli spänningar om dom inte är plana, alltså rider på bottenplattan. Har varit med om att spänningar i kortet kan göra att någon tunn linje går av. Så ta det första alternativet om du inte vill lägga ut pengar på nya distanser.

När det gäller trafon tror jag det är bäst att montera den först i lådan. Kan ju bli lite knöligt att pressa in den sist när alla korten är på plats. Jag tycker det är enklast i alla fall. Skulle du mot för modan inte få plats med trafon i lådan kan du ju alltid ha den i en separat liten låda bredvid.

Författare:  rogerk8 [ 16.46 2018-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen, det var roligt att höra!

Jag tror också på distanser, vill vara lite seriös nu.

Jag är på väg att lägga en beställning på 1400 spänn hos ELFA men vill inte riktigt, det är för mycket pengar.

Hälften av prylarna skulle jag kunna köpa på ett annat ställe (min hovleverantör Tema Elektronik) och det blir garanterat i alla fall momsen billigare.

Funderar på att ta med mig listan och se vad han kan göra (vissa saker som Pico-prob och Neutrik-RCA måste jag dock ta från ELFA).

Fast första steget är egentligen distanser som jag kan såga upp som nåt slags pyssel :)

Därefter vill jag sedan skruva i korten, dra matningen och dra min kära >32-poliga flatkabel på ditt trevliga tips som dock kostar 60 spänn för en enda meter hos ELFA, jag kan nästan lova att Tema inte tar mer än hälften.

När det gäller trafon hör jag vad du säger men det är ju lite smidigt om inte lådan börjar med att vara för tung men jag måste nog ändå känna av så att trafon får plats innan jag skruvar dit korten.

Det är lite spännande det här även om jag inte riktigt börjat än, väntar i princip på distanserna även om jag ju så att säga redan har dom hemma :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.15 2018-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lite problem här.

Korten får inte riktigt plats och ärligt talat får inte riktigt trafon det heller, det går dock men om vi leker med tanken att den vilar på plintarna så finns bara typ 4mm i höjdmarginaler.

Missen jag gjort är att jag missat hur mycket alla reglage bygger inåt lådan, generellt för att vara safe kan man nog säga 30mm (värst är säkringshållare, bultlytarna är upplyfta så mycket det går och dom klarar sig över korten så dom utgår ur beräkningen).

Nu funderar jag på nåt brutalt, jag gör om trä-biten av lådorna helt och lägger på en dm, då går alla kort ledigt fria och det är bara att skruva dit och dra kabel (vilket det inte är nu).

Samtidigt får jag möjligheten att måla dom seriöst röda igen, jag byter då min kassa Caparol-röda mot Beckers eller Nordsjö som jag fått tacksamt tips om här i tråden.

Alternativt köper jag båtlack fast det är dyrt och inte så smidigt ty oljebaserat.

Det värsta är att jag måste fräsa nya spår i lådorna och det var ganska svårt, fast nu vet jag att det räcker med 1mm djupt spår (man lär sig :D ).

Nu gjorde jag lite rokad genom att vrida KTI och KTT för ett kort har utgått (KTS) och då får jag plötsligt lite marginaler dvs jag får två cm till (1/2 EU), detta ser bra ut!

Dock innehåller min KAP tre kort och dom måste placeras med kortändan i x-led MEN KMA kan husera UNDER KFG ty KMA är bara en mikrofonförstärkare utan direkta trimpunkter dvs den kan begravas under ett annat kort och gör man det så kan man nyttja långsidan av kortet i x-led.

Knepigt nog tycker jag plötsligt det ser bra ut med endast två kort per långa långsida, fast jag har bara vunnit två cm (inåt sett).

MVH/Roger

Författare:  ToPNoTCH [ 20.42 2018-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kan du inte stacka kort med distanser. Det ser ut som du har gott om höjd.

Författare:  rogerk8 [ 20.49 2018-09-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jo det kan jag, och jag måste nog göra det vad beträffar KAP i alla fall.

I det här fallet (KTT) behöver jag dock inte göra det.

Men du sätter tacksamt fingret på en sak, det gäller att ha distanser mellan korten av lämplig längd och det får jag klura lite på.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 11.34 2018-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tycker också att det är bäst att stacka korten. Visst måste du ha distanser mellan korten men jag tänkte om du kan ha långa skruvar blir det kanske billigare!? Det finns långa skruvar som du kan kapa i lagom längd till varje kort. Jag har själv använt en lång gängad M3 och kapat. Tror det fanns att köpa i längd om en meter eller liknande.

Titta på Sifvert Skruv AB Hemsidan: http://www.sifvert-skruv.se

Författare:  rogerk8 [ 16.52 2018-09-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen för tipset!

Ett lite problem då är att jag har trälåda och vill inte gärna göra genomgående hål dvs jag skulle behöva distanser med trä-gänga, finns ens det :humm:

Fast en sak är säker, jag MÅSTE stacka korten inför KAP.

Fast jag är lite glad att det har frigjorts lite space nu när jag roterade korten, kan nog köra på med min lådvolym :)

MVH/Roger
PS
Vridningen av två kort gör sedan att jag lättare kommer åt plintarna, nu måste jag bara bestämma mig för vilka plintar som skall peka vart fast jag har då bara två val ty all inkommande matning kommer in på ena kortsidan av alla kort medan alla förädlade signaler kommer ut på andra kortsidan, således gäller det nu bara att bestämma sig.

Jag kan tycka att matning längst ut i kanterna är bäst, sen har man dom förädlade signalerna i mitten där då dessa skall gå till panel fast det hade kunnat varit käckt att ha all matning på mitten också för då är de aktuella plintarna nära varandra och man håller nere förluster men jag tror jag siktar på att ha matningsplintarna utmed lådsidorna dvs ytterst.

Författare:  LeCanard [ 06.42 2018-09-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Går det att ställa korten på högkant ? Kanske hänga toroiden i trälocket ?

Författare:  rogerk8 [ 16.37 2018-09-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Toroiden ska hänga i locket men att ställa korten på högkant har inte slagit mig.

Dock är det halva EU-kort dvs 80X100 så lägstahöjd blir 80 samtidigt som innermåttet är 70 i höjd så nej, det går tyvärr inte.

Tack ändå för tipset!

Idag har jag annar spånat lite på min KTT och hur jag skall göra med korten, kom fram till:
1) Jag låter KPD (Power Device som bara är en diodsummator av nät-genererad spänning dvs +/-18V och batterigenererad spänning dvs +/-9V) vara spindeln i nätet ty all matning utgår från dess utgång. Jag placerar den sedan så att den "når" alla kort på så kort sträcka som möjligt dvs alla tre övriga kort har matningsplinten vänd mot KPD (och därmed inåt centrum).
2) Bultlytarna har lite slumpmässigt och tacksamt hamnat bra nära mitten av lådan, men inte riktigt, vilket gör att jag måste dra ut korten på vänstra sidan en aning mer mot vänster för att komma åt att skruva alla plintar (speciellt KTD, Transformer Device som bara reglerar oreglerad 24VDC till 18VDC). Detta gör att marginalen vänsterplint-vägg är mycket liten (<1cm) som i sin tur gör att inlirkning av RK-kabel blir svårt att göra i efterhand. Så jag lurar nu på att bestycka precis alla kort med RK05-kabel INNAN jag skruvar dit korten i lådan.
3) På opampens trevliga tips har jag igår köpt 34-polig flatkabel med en massa färger, denna flatkabel kommer jag endast nyttja för alla TP (tespunkter) jag har på KTT som skall gå till alla reglage (vipp-brytare mest) medans power kommer gå via RK05-kabel. Ena ändan av flatkabeln kommer jag sen förse med TP-hylsor och även ett överdrag av en liten bit krympslang för avstånden mellan TP på kortet är ibland så små så att det räcker att man lyckats vrida en TP-hylsa för att det skall bli kontakt med TP-hylsan bredvid. Jag har kapat upp typ 60 krympslangsbitar som kommer krympas på för KTT (och för KAP).
4) Jag har påbörjat uppkapningen av mina felbeställda D3X11 plastdistanser så att jag får 5mm-distanser istället, jag har bara kapat 10st (20st 5mm:s) än så länge men planerar lite terapijobb med att kapa 20st till så att jag därför har till mina två andra lådprojekt också. Vill nödvändigtvis ha distanser under korten även om det bara är ett trächassi (mindre spänningar i korten då).
5) Jag kommer strippa alla korten på sånt som inte skall ingå i projektet, nu sitter det t.ex lite små lytar på matningen för att göra det möjligt att enkelt sätta dit krokodilklämmor från nätagg. Själva KTT-kortet har dessutom en massa "TP-dragningar" för att möjliggöra stand-alone test, dessa tåtar skall bort.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.05 2018-09-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu strippat korten på i princip allt onödigt.

Det sitter dock ett par lite onödiga LEDs i KSU (Supply Unit längst upp till höger) men dessa LEDs skall flyttas till front.

Sen har jag några käcka men onödiga påpressbara TO220-kylflänsar på KTT-kortet (längst ner till höger).

Alla TO220 (utom de hos KTT, för effektförlusten är liten) skall flyttas till panel för kylning, det sitter dock redan ett gäng TO220 i bakre panel så TO220 skall alltså typ tas bort från korten där jag alltså nyttjar hylslist för IC-ben (kablar med vanliga stiftlister kommer skapas för ledningsdragning till panel).

Jag har precis kapat till ett gäng kablar som avses vara för matningen (som jag börjar med), KPD (Power Device dvs diodsummator byggs alltså på två sockerbitar) blir spindeln i nätet eftersom reglerad matning kommer från KTD (Transformer Device, stabiliserar ripplande 24VDC till 18VDC) och in på KPD.

Ett tag tänkte jag fel och gjorde i ordning tre set kablar (RSB, röd svart blå dvs plus gnd minus) där tanken var att alla skulle kopplas på andra sidan KPD, sen kom jag på att jag ju vill nyttja mina säkringar (3A) så då blev jag tvungen att tänka om för +/- skall gå på andra sidan säkringarna (plus-säkring +9/18V och minus-säkring -9/18V) dvs KPD blev då inte riktigt spindeln i nätet, jord kan dras från KPD men +/- måste dras från säkringarna.

Detta underlättar faktiskt för jord (svart ut från KPD) kräver hela fyra kablar (0,75^2) ty jord skall gå till alla enheter dvs KTI, KSB, KTT och KSU och kravet för blå/röd är nästan lika stort (KSB behöver dock ingen blå) MEN eftersom säkringarna kommer emellan så kommer istället blå och röd gå från säkringarna och anledningen till att detta underlättar är att man får inte plats med fyra ihopnajjade 0,75-kvadratare i min sockerbit, de svarta måste dock in där men för dom har jag precis nyttjat dremel + fil för att de svarta skall gå in i sockerbiten :)

Nu är jag alltså ett baby-step på väg mot målet men jag har beslutat mig för att försöka göra det här riktigt bra, en sak jag kommit på är att om jag för ihop korten i djupled samtidigt som jag har distanser under korten så kommer jag skapa en liten kanal på säg HXB=5X10mm för att lite snyggare kanske kunna dra kabel till och från panel.

Jag vill med andra ord skynda långsamt med det här även om den närmaste frågan dels är om jag skall montera speciellt matningskablar på korten innan jag skruvar dit dom eller om jag skall vänta till efteråt, jag föredrar att montera kablarna efteråt för då kan jag ledigt placera korten där jag vill ha dom men det finns ett litet aber kring den här metoden (inget stort aber dock) och det är att plintarna invid sidostyckena kan bli lite svåradresserade med bara en dryg cm marginal.

MVH/Roger
PS
Jag var lite orolig för hur mina sågade 5mm-distanser av plast skulle kunna sitta kvar på plåtskruven när jag har kortet i luften och vänder kortet neråt när jag försöker skruva dit kortet, många gånger löser approximativa metoder biffen bättre än exakta metoder för vet Ni varför? Jo jag får plastrester när jag sågar mina 11mm-distanser på "mitten" och dessa rester håller distansen på plats :D

Författare:  Teknikern [ 11.46 2018-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Tack opampen för tipset!

Ett lite problem då är att jag har trälåda och vill inte gärna göra genomgående hål dvs jag skulle behöva distanser med trä-gänga, finns ens det :humm:


Såga till en liten plyfakloss för varje skruv som du borrar och försänker ett hål i, trä försänkt skruv genom hålet och limma fast klossen i lådan. Då har du inga genomgående hål och det lär bli stabilt så det räcker till.

Är lådan tillräckligt tjock kan man borra nästan genomgående hål som är för små och dra fast skruvarna i den direkt, det går jättebra.

Författare:  rogerk8 [ 16.38 2018-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Teknikern skrev:
rogerk8 skrev:
Tack opampen för tipset!

Ett lite problem då är att jag har trälåda och vill inte gärna göra genomgående hål dvs jag skulle behöva distanser med trä-gänga, finns ens det :humm:


Såga till en liten plyfakloss för varje skruv som du borrar och försänker ett hål i, trä försänkt skruv genom hålet och limma fast klossen i lådan. Då har du inga genomgående hål och det lär bli stabilt så det räcker till.

Är lådan tillräckligt tjock kan man borra nästan genomgående hål som är för små och dra fast skruvarna i den direkt, det går jättebra.

Tack teknikern men jag förstår inte riktigt vad du säger.

En plyfa-kloss för varje skruv tror jag att jag förstår för säg att jag nyttjar 4mm plyfa, då får jag en distans på 4mm, eller hur?

Klossen kan sen limmas fast i lådan men varför behövs det?

Om man gör hålet i plyfa-klossen precist så hänger ju skruven och klossen kvar där (tänk dig momentet skruv-genom PCB-genom kloss) och då kan man bara vända kortet neråt i lådan samt skruva på.

Citera:
Är lådan tillräckligt tjock kan man borra nästan genomgående hål som är för små och dra fast skruvarna i den direkt, det går jättebra.

Detta är sant men som jag och opampen lite diskuterat så vill man kanske inte ha för stora spänningar i korten dvs distanser behövs (fast det kanske dom egentligen inte gör men jag känner att det blir en bättre konstruktion då).

Författare:  nybörjarnörd [ 18.17 2018-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Plyfaklossarna behöver nog limmas fast i lådan som teknikern säger, och vara tilltagna så att skruven inte går genom chassit. Så fort man börjar approximera hur djupt man kan skruva i chassit är man ute på osäker mark, om man är ovan vid detta typ av arbete :) Allt beror på bottens tjocklek. Hur skulle du förresten fixera klossarna utan att limma dem ?

Författare:  rogerk8 [ 20.15 2018-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Som jag skriver ovan kan man faktiskt borra så tajt att skruvarna nätt och jämt går igenom och när dom då nätt och jämt går igenom så hänger dom kvar på andra sidan sidan kortet, liksom.

Kan dock hända att man behöver en borrsamling med 0,1mm-steg för detta men klart är att mina plast-distanser som jag kapat på mitten, dom har plastrester som liksom funkar som hullingar dvs griper tag om skruven även om skruvdiametern är lite för klen.

MVH/Roger

Författare:  nybörjarnörd [ 21.32 2018-09-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Du har rätt roger, skruven behöver inte ha så mycket att "bita" i. 0.5 mm-borrar, 1 mm-borrar, 1.5 mm-borrar osv är det set vi har på snickeriet jag har tillgång till, det räcker långt. Jag följer med spänning ditt projekt som jag fått upp ögonen för av min vän opampen :tumupp:

Författare:  rogerk8 [ 16.44 2018-09-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Så du är polare med opampen, han är en skön kille!

Kul att du följer mig och mitt projekt!

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 13.32 2018-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, det gör jag också! Det är så trevligt att följa och kan man komma med lite råd och tips är det alltid roligt att hjälpa till.

Du är bra Roger! :D

Författare:  rogerk8 [ 17.05 2018-09-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack ska du ha opampen!

Kul att inte alla tycker jag bloggar för mycket :D

Jag har kommit en liten bit till på väg.

Jag har nu monterat alla korten i lådan, det gick asbra tack vare ditt tips faktiskt för du tyckte jag skulle såga av mina felbeställda långa plastdistanser och iom att jag gjorde det så fick jag plastrester inuti distanserna pga värmen och dessa "hullingar" höll fast i skruvarna så pass mycket att jag kunde hålla korten uppochner och stoppa i skruvarna underifrån samt distanserna och bara vända det distansbestyckade kortet neråt lådan och skruva.

Låter nästan lite menlöst men hur skulle jag gjort om jag haft "riktiga" distanser som bara hade trillat ur så fort jag vänt kortet neråt, jag vet faktiskt inte hur jag skulle ha gjort då, kanske dock inte så mycket svårare än att pilla under en distans åt gången fast det här blev onekligen smidigare.

Alla kort är alltså på plats och seriös kabeldragning väntar.

Tänker köra ett baby-step ikväll där jag drar jorden ut från KPD (Power Device) som sedan är spindeln i nätet när det gäller matning men tyvärr blir det inte jätteenkelt att dra matningen för +/- ut från KPD måste gå via säkringar (som blir den andra spindeln, om man säger) ty jag har annars ingen begränsning av strömmen i ett katastrofläge, lite onödigt känns det som samtidigt som min konstruktion innehåller hela fem säkringar :)

Bifogar lite bilder.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 16.37 2018-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det är bra att du säkrar av ordentligt! Blir det kortis någonstans och det inte finns säkringar så kan ju kortslutningsströmmarna bli väldigt höga framförallt från ringkärnetrafos! Jordning är också värt att tänka på!

Roligt att det börjar ta form!

Författare:  rogerk8 [ 16.51 2018-09-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen!

Häromdan blev jag att lura på en oplanerad feature, om man stoppar dit en tillräckligt stor lyt på C/D-utgången så borde jag kunna mäta BH-kurvor hos magnetiska material.

Eventuellt behövs inte ens nån lyt men i så fall är spänningen och därmed strömmen alltid större än noll (i fallet NPN/N-CH) och jag vet inte hur bra det är för att kunna bestämma BH.

En sak är dock säker, jag sveper alltid i triangel (dvs fram och tillbaks över eller under nollan) så olinjäriteten, när det händer nåt på ett visst sätt, vid svep åt ena hållet och på ett annat sätt vid svep åt andra hållet (noll-svep i detta kondensatorlösa fall) borde kunna detekteras.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.14 2018-09-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Visar Er ett litet framsteg vad beträffar kabeldragningen.

Det är många kablar kvar att dra men nu är jag på gång i alla fall.

Matning ut från KTD (Transformer Device dvs reglerar bara rå +/-25V till +/-18V) längst upp till vänster är dragen till KPD (Power Device dvs diodsummator av +/-18V nätmatning och +/-9V batterimatning) dvs sockerbitarna i mitten och jord ut från KPD är dragen till alla kort.

Matning till alla kort utgår från KPD MEN dom skall ta vägen via ett par säkringar (som jag nog nämnt) så jag drar röd och blå från andra sidan av KPD till säkringarna sen utgår matningen till alla fyra korten från dom (najjat ihop fyra blå respektive fyra röda RK075).

Så det är nästa steg, tror jag smyger tåtarna under korten så att det blir att se lite snyggare ut.

MVH/Roger
PS
Jag skriver mycket det här för idag har varit min 50-årsdag och jag gjorde misstaget att låta min mor med man vistas i min lägenhet medans jag var ute på ett ärende, morsan är hysterisk när det gäller smuts (och jag är hysterisk när det gäller förändring) så när jag kom hem så hade hon (eller snarare henne man) städat min dator, som ärligt talat såg fördjävlig ut för jag har inte vågat städa den på 10 år, hoppas den funkar nu också tänkte jag och slog på den, men se det gjorde den inte och jag blev återigen hysteriskt förbannad på min stackars mor men efter att ha lugnat ner mig en stund (kände igen felet, hänger sig i boot-menyn ibland men bara typ två gånger om året...) fick jag igång datorn på sedvanligt sätt dvs rycka ur matningen i typ 5 minuter och sätta dit den igen. Kort sagt, jag ville testa så att datorns tangenter fortfarande fungerar och det tycks dom göra förutom en liten irriterande detalj, tandpetaren under caps lock var borta så ikväll har jag nog råkat trycka på den tio gånger dvs en ny tandpetare skall dit asap :)

Författare:  opampen [ 00.24 2018-09-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jaså! Du fyllde år igår! Stort GRATTIS får jag säga! Hoppas att du har ätit mycket tårta! :D

På tal om städning så var en tjej kompis här hos mig för ett tag sedan och hon fick för sig att börja damma och plocka undan på mitt arbetsbord där jag har alla elektronik apparater och lösa komponenter som låg där till kommande projekt! :evil: Detta är ju helig mark för oss elektroniker! Till råga på allt hade hon startat min dator medans jag var ute. Hon måste ha råkat kommit åt start knappen av misstag!? :shock: Hon menade ju bara väl men det blev ett stressmoment för mig!

Men det har lugnat sig nu så det gick bra allting ändå! Inget skadat eller så!

Författare:  rogerk8 [ 23.19 2018-09-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Jaså! Du fyllde år igår! Stort GRATTIS får jag säga! Hoppas att du har ätit mycket tårta! :D

På tal om städning så var en tjej kompis här hos mig för ett tag sedan och hon fick för sig att börja damma och plocka undan på mitt arbetsbord där jag har alla elektronik apparater och lösa komponenter som låg där till kommande projekt! :evil: Detta är ju helig mark för oss elektroniker! Till råga på allt hade hon startat min dator medans jag var ute. Hon måste ha råkat kommit åt start knappen av misstag!? :shock: Hon menade ju bara väl men det blev ett stressmoment för mig!

Men det har lugnat sig nu så det gick bra allting ändå! Inget skadat eller så!

Min mor bjöd mig på sjömagasinet igår, vi åt stekt marulk för 400 spänn per portion!

På morgonen blev jag väckt av grannar som kom med princesstårta (min favorit) och sjöng för mig.

Jag åt upp halva biten och har sparat resten i kylen.

Morsans restaurang-nota gick förresten på 2500:- :D

Fast deras ölutbud sög, jag ogillar öl som smakar för mycket (ofta beskt) men stället var ju så sofistikerat att dom bara hade lokalbryggda öl att erbjuda (rätt pretentiösa varianter dessutom som smakade skit) fast tredje och sista ölen slank ner, tror den hette Poppels (kostnad: 90 spänn för ynka 33cl) och bryggs i Partille alldeles utanför Göteborg.

En sak angående morsan gör jag aldrig om igen, släpper ohämmat in henne i lägenheten för du fattar vad hon stökade till allt som var det minsta skitit, bytte till exempel sängkläder, slängde favoritdörrmattor, slängde favorithanddukar, slängde favoritkuddar, nej hon kommer ALDRIG mer in i min lägenhet, dags att klippa navelsträngen liksom :)

Fast minst en positiv sak innebar hennes besök trots allt, hennes man gjorde så rent min dator att den faktiskt känns som ny :)

Fast det var inte så roligt i går kväll när den vägrade starta och jag typ trodde "vatten i tangentbordet".

Nåväl, i morgon ska jag gå vidare med mitt projekt, ikväll blev jag tvungen att tvätta för att göra mig kvitt morsans "så här ska det vara".

Alltså, hon reducerar mig till ett barn när hon är här :)

MVH/Roger

Författare:  rvl [ 17.38 2018-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Grattis, såhär i efterskott. (Eller borde man snarare delta i sorgen över åldrandet, när man kommit upp i vår ålder?) Minns inte om jag smakat på marulk, eller breiflabb som de så passande heter på norska. Däremot minns jag väl när jag litet retades med en, så att det blev tandmärken i dyklampan som var över 10 cm i diameter. Stor käft fast det var ett ganska litet exemplar.

Författare:  opampen [ 19.40 2018-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men det var ju trots allt roligt att du blev firad! Princestårta är min favorit också!

Ja, som rvi säger det är lite sorgligt! Åren går så fort! Vi är ju i samma ålder, jag fyllde 50år för några år sedan!

Ha det!

Författare:  rogerk8 [ 20.21 2018-09-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack ska Ni ha, kul att bara chatta lite en stund :)

Fast ikväll har det hänt saker med min transistortestare.

Dock har jag precis kommit på att jag redan kopplat fel, jag har ju matning från två håll (som diodsummatorn KPD administrerar) dvs från nätet och från de båda batterierna.

Men för att kunna stänga av apparaten så behöver jag bryta BÅDE nätet och batterierna, batterierna kräver sedan tom var sin pol på brytaren och jag har trots allt varit så vaken att det sitter en 3-polig brytare som ON/OFF.

En stund blev jag konfunderad över varför men för att inte reglerad nätspänning ska finnas framme hela tiden så måste jag bryta AC, samtidigt måste jag alltså bryta Plus och Minus från batterierna (vilket jag dock gör summerat) för annars tar dom helt enkelt slut med tiden.

Så jag får koppla om, vilket jag nog skiter i ikväll men i morgon tänkte jag göra det, kommer tom ta bort hela dom feldragna plus/minus-ledningarna fullständigt och dra om kablaget (har förtennt ett gäng tåtar för detta ändamål).

Lite misslyckat ikväll men inte helt misslyckat för grovt sett är DC-matningen nu färdigdragen.

MVH/Roger
PS
Marulk har en mycket stor mun sen har jag för mig att den typ har "fiskespön" på huvudet och att det alldeles framför gapet hänger nåt "bete" som lackar småfisk så marulken bara ligger där på botten och "metar" och när nån tillräckligt aptitlig liten fisk är i närheten av betet så öppnar den sin stora mun och fisken sugs in i gapet.

Författare:  opampen [ 13.30 2018-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det blir många anslutningar att bryta på en och samma gång! Kan du tänka dig att använda reläer för t.ex. batterierna som styrs av brytaren när du slår till och från apparaten. Då räcker det kanske med en tre eller två polig brytare?

Författare:  rogerk8 [ 16.49 2018-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu trots allt dragit om kablaget, frågan är om Ni ser nån skillnad på bilderna :)

I vilket fall går nu KPD's plus/minus via brytaren längst ner till vänster och sedan (lite fel ordning egentligen) via var sin säkring till samtliga kort.

Jag betraktar nu DC-matningen som klar.

Nästa steg blir AC-matningen inklusive bryggor och glättningskondingar (som är tillfälligt bortskruvade).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.04 2018-09-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Det blir många anslutningar att bryta på en och samma gång! Kan du tänka dig att använda reläer för t.ex. batterierna som styrs av brytaren när du slår till och från apparaten. Då räcker det kanske med en tre eller två polig brytare?

Jag förstår tyvärr inte vad du menar, jag har ju en 3-polig vipp-brytare redan som bryter AC och +/-sup där sup är allt mellan 7-18VDC.

Jag hade tydligen missat skicka mitt senaste inlägg men Firefox och EF är så trevliga att dom kommer ihåg det senaste jag skrev så jag har nu skickat det.

Ikväll har jag tänkt ta tag i AC-biten och då speciellt 230V-sidan, ena faspinnen på C8 (nät in) kommer då dras till nät-brytaren (3P) på fronten sen kommer återvändande fas från brytaren landa i ett litet 3-poligt lödstöd som jag precis monterat vid ena skruven i C8, andra faspinnen på C8 kommer sedan gå till AC-säkringen och tillbaka till lödstödet där jag då alltså får två stabila lödöron att löda in trafon på.

Borta vid bryggorna har jag sedan tänkt ut en liten specialare, jag monterar två stycken 5-poliga lödstöd i brygg-fästena där jag då vinklar in benen i lödstödet för att på det sättet få en robust kontakt ty detta är nödvändigt när jag kommer nyttja "trafo hängades i locket" som alltså alltid kommer vrida i kablar dvs det gäller att alla trafoförbindelser är robusta.

Tror inte jag hinner den sista biten ikväll men den första blir ett enkelt "Baby-Step" :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 13.23 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, då förstår jag! Trodde du skulle bryta både AC/DC. Men hur går det med batterierna? Ska inte dom bortkopplas? Då lär väl inte 3-pol brytare räcka ? Eller...?

Författare:  l2t [ 13.50 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Grattis i efterskott då! 50år är ju en milstolpe i ens liv

Själv så fick jag fira 55 i söndags i thailändska.
Hua Hin. Värre kan man ju ha det på sin födelsedag.

Författare:  rogerk8 [ 15.56 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Ja, då förstår jag!

Kul :)
Citera:
Trodde du skulle bryta både AC/DC.

Det gör jag också.
Citera:
Men hur går det med batterierna?
Ska inte dom bortkopplas?
Då lär väl inte 3-pol brytare räcka ? Eller...?

Jag nyttjar alltså fyra kraftdioder (3A) i KPD där jag summerar ihop likriktad DC (+/-18V) och DC från batteri (+/-9V) så att jag har +/-(7-18V) efter KPD.

Sen vill jag kunna bryta BÅDE AC från trafo OCH batterierna och då krävs det tre poler dvs en för AC och två för +/-DC.

Man kan tycka att +/-DC räcker MEN det gör det inte för då har man kvar AC dvs trafon blir aldrig avstängd.

Så jag kan inte ha att jag bara bryter +/-DC efter KPD för då dras det tomgångsström hos trafo SAMTIDIGT som jag måste bryta batterierna för annars dras det ju tomgångsström av hela systemet, märk att batterierna alltså kopplas in elektroniskt på ett sådant sätt att högst potential "vinner", med andra ord vinner likriktad DC när dom finns och batterierna när likriktad DC inte finns och i båda dom här fallen gäller det att kunna stänga av.

Tack för dina frågor, gillar ditt engagemang i mitt projekt!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.02 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

l2t skrev:
Grattis i efterskott då! 50år är ju en milstolpe i ens liv

Själv så fick jag fira 55 i söndags i thailändska.
Hua Hin. Värre kan man ju ha det på sin födelsedag.

Tack ska du ha I2t och stort grattis till dig!

Ditt firande i Thailand verkar ha varit trevligt.

Själv behöver jag inte åka så långt, lyxmat på Sjömagasinet var fullt tillräckligt för mig :)

MVH/Roger

Författare:  l2t [ 16.19 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Visst, en dvd som första steg är alltid trevligt. Tyvärr så missar man alla andra intryck.

Av olika orsaker så har jag inte rest speciellt mycket innan så det tar jag igen nu.

Författare:  rogerk8 [ 16.32 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu ser jag att du ju är Thailand!

Kul för dig!

Hann du förresten se min kommentar om DVD som jag tog bort? :)

Resa ska man göra tillsammans med nån, tycker jag.

Och har man ingen att resa med kan man lika gärna stanna hemma och kolla på DVD om landet.

Det var väl mest det jag menade.

Rocka loss i Hua Hin!

MVH/Roger

Författare:  l2t [ 16.47 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Japp. Jag såg dvd inlägget. Jodå visst är det trevligare att åka 2 men blev tvungen att åka själv.

Nästa tripp blir nog i december.

Författare:  rogerk8 [ 21.14 2018-09-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kommit en liten bit ikväll.

Drog all AC-matning utom från och till själva trafon som kommer monteras i locket.

Sen monterade jag fem-poliga lödstöd i vardera likriktarbrygga, blev asbra för nu kan man dra nästan hur mycket som helst i dom tåtarna vilket faktiskt krävs om trafon skall hänga i locket och vridas upp och ner varje gång man öppnar lådan (vilket dock inte kommer hända speciellt många gånger).

I morgon är min plan att dra klart matningen ända fram till bultlytarna och KTD för när det är gjort är all matning på plats dvs både AC och DC.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 10.42 2018-09-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
opampen skrev:
Ja, då förstår jag!

Kul :)
Citera:
Trodde du skulle bryta både AC/DC.

Det gör jag också.
Citera:
Men hur går det med batterierna?
Ska inte dom bortkopplas?
Då lär väl inte 3-pol brytare räcka ? Eller...?

Jag nyttjar alltså fyra kraftdioder (3A) i KPD där jag summerar ihop likriktad DC (+/-18V) och DC från batteri (+/-9V) så att jag har +/-(7-18V) efter KPD.

Sen vill jag kunna bryta BÅDE AC från trafo OCH batterierna och då krävs det tre poler dvs en för AC och två för +/-DC.

Man kan tycka att +/-DC räcker MEN det gör det inte för då har man kvar AC dvs trafon blir aldrig avstängd.

Så jag kan inte ha att jag bara bryter +/-DC efter KPD för då dras det tomgångsström hos trafo SAMTIDIGT som jag måste bryta batterierna för annars dras det ju tomgångsström av hela systemet, märk att batterierna alltså kopplas in elektroniskt på ett sådant sätt att högst potential "vinner", med andra ord vinner likriktad DC när dom finns och batterierna när likriktad DC inte finns och i båda dom här fallen gäller det att kunna stänga av.

Tack för dina frågor, gillar ditt engagemang i mitt projekt!

MVH/Roger


Ja, då är jag med på hur du tänker. Det är en smart lösning på det hela!

Författare:  rogerk8 [ 19.50 2018-09-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen!

Nu har jag gjort klart hela matningen sånär som på trafon.

Det blir lite knöligt att få dit trafons tampar för jag måste skruva loss bultlytarna dock har jag tagit detta i beräkningarna när jag dimensionerade kablarnas längd och även om det är precis så går det.

Ska bli kul att nu kunna fokusera på mer intrikata signaler, till exempel behöver KTT-kortet (dvs själva hjärnan i systemet) buffras internt för att kunna testa typ TO3, min plan för detta är att montera ett ytterst primitivt "push-pull"-steg där basarna på två effekttransistorer (BDX33/34) helt sonika dras ihop men iom att detta inte är nån förstärkare och styrande signal (Ur dvs en trekantsignal) alltid är ANTINGEN större än noll ELLER mindre än noll så finns ingen nollgenomgångsdistorsion och jag räknar kallt med att kunna svepa +/-3A kollektorström i alla fall, dessa trissor sitter sedan på bakre panelen för kylning och detta ihop med de båda KTD-trissorna (reglerar ner rå +/-24V till stabil +/-18V) samt de båda KSU-trissorna (justerbart labbagg).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.19 2018-09-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag kommit på att jag råkat ljuga lite :)

Matningen är inte alls klar, jag har visserligen dragit klart 18V_FrånAC men 9V_FrånBatt är inte draget.

Jag vill ta tag i tre saker härnäst, frågan är bara i vilken ordning:
1) Dra klart 9V_FrånBatt (inklusive montage av två stycken DC-plugg på Batt-adapterkabel)
2) Dra alla trissor
3) Installera trafon i locket

1) låter sig enkelt göras men kablarna korsar över de tre transistorparen (BDX33/34) på bakpanelen så det blir enklare att ta tag i 2) och jag har efter inspektion precis bestämt att första paret trissor längst till vänster kommer gå till KTD (längst upp till vänster i lådan), nästa par går till KTT (längst ner till höger) och det sista paret går till KSU (längst upp till höger).

I KTD substituerar jag bara dom testtrissor jag haft där och installerar ett par tre-poliga stiftlister (en per trissa) där jag löder förlängningståtarna som skall gå till trissorna i bakre panel istället.

I KTT är det lite speciellt för här avser jag bygga ett rent Klass B-steg (där dock matningshalvorna används var för sig ty antingen testar jag ju NPN eller också testar jag PNP dvs aldrig testar jag båda typerna samtidigt så det räcker alltså att använda en rail, och därmed en trissa, åt gången), basarna på de båda effekttrissorna kommer jag helt sonika dra ihop sen drar jag även ihop emittrarna och slutligen låter jag kollektorerna gå till respektive rail (+/-7-18V).

I KSU är det raka spåret dvs bara förlänga från stiftlist till panel (alla testtrissor på samtliga kort sitter just nu i hylslister och går därför att bara dra ur samtidigt som stiftlist och panel-trissor ersätter).

Slutligen känner jag inte att trafon i locket är så svårt att fixa (mycket tack vare tips från Er), problemet är bara att det är en tung klump och allt blir lite svårarbetat efter montaget (dessutom är det aningen tveksamt om den får plats), speciellt tänker jag på att om jag löder in den så får jag ju dras med den, så att säga, därför funderar jag på nån käck kontakt som man bara kan knö ihop och dra isär för säg 230VAC/5A (där 5A kommer av samma kontakt på sekundären som på primären, av smidighetsskäl hade detta varit önskvärt).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.43 2018-10-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu skapat all kablage för mina tre komplementära par effekttrissor som sitter i bakpanelen.

Jag valde orange, brun och lila för CBE, jag ville ha unika färger för detta.

Inkoppling av färgerna kommer sedan bestämmas av NPN dvs CBE blir: orange (hot/plus)=C, brun=B, lila (cold/minus)=E.

Det är aningen dumt att PNP kommer att kopplas in på samma sätt men kanske det ändå blir bra? :humm:

Sen har jag varit på väg att löda 9V-kontakterna i DC-pluggarna, gjorde en skiss i huvet på bussen att jag borde kolla så 9V-kontakterna hamnar åt rätt håll, har tom med muppat mig med att köpa ett gäng kontakter där 9V-tåtarna går ut på långsidan, tidigare har jag köpt 25st kontakter där tåtarna går ut på kortsidan i stället men då skulle tåtarna bli att se lite konstiga ut, bättre om dom sträcker sig rakt bakåt tänkte jag och köpte tio till, MEN kontakterna är av hårdplast och bygger för mycket dvs jag får inte plats med DC-pluggen om jag använder dom, så även om hela grejen blev lite banal så uppstod en viktig sak att tänka på.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.39 2018-10-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag lött dit 9V-kontakter på alla sex stycken DC-pluggar.

Kablaget har synats både fram och tillbaks, nu hoppas jag bara stiftpinnen stämmer :)

Nästa steg i mitt projekt blir att dra alla komplementära effekttrissor.

MVH/Roger
PS
Det har blivit bestämt att jag kommer nyttja sex-polig vanlig sockerbit för krafttamparna, det som gjorde att jag bestämde mig för det var mest att jag plötsligt kom på att dom ju går att skruva fast i locket utan problem, har man då två stycken 6-poliga sockerbitar med stift iskruvade i den ena så kan man relativt enkelt skruva och jacka loss den andra, kommer låta sockerbiten som sitter kvar i locket vara utan stift, stiften får sitta på den sockerbiten som drar med sig en navelsträng från lådan (den är dessutom alltid safe).

Författare:  rogerk8 [ 17.08 2018-10-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Igår kväll fick jag kopplat in det första komplementära effekttransistorparet.

Det blev paret som bestyckar min KTD (Transformer Device, serieregulator +/-18V ut).

Märkte att jag hade felfärgat tåtarna ty jag hade ju siktat på E=lila, B=brun, C=orange men jag råkade kasta om B/C när jag lödde dit de tre-poliga stiftlisterna (BDX har bas längst till vänster och inte i mitten...).

Lila är nu dock riktmärket för det sitter alltid på emittern (oavsett "kanal").

Ikväll ska jag försöka dra KTT's (dvs själva hjärnan i systemet) effektmatning.

Jag har skissat på hur jag skall göra och allt handlar om att basarna på det komplementära BDX-paret skall dras ihop, sen skall även emittrarna dras ihop och kollektorerna skall dras till respektive rail (observera att paret alltid kommer användas var rail för sig dvs att det är ett rent Klass B-steg försämrar inte funktionen).

Basarna skall drivas från plintnummer 3 (OP27-utgång och som står för själva lågströms-svinget för C/D-rampen), emittrarna skall kopplas till plintnummer 9 vilket därmed innebär buffrad C/D-signal.

På detta sätt kan jag eventuellt svepa upp effekttrissor med så mycket som 5A(p), dioderna i KPD (som summerar de olika DC dvs 9V_Batt/18V_nät) tål bara 3A MEN detta avser kontinuerlig drift och jag har tänkt köra ty 5A delat i tio olika steg samt under var sin tid om c.a 0,1ms så jag tvivlar på att säkringen kommer att gå för detta, fast lite spännande är det :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.01 2018-10-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Här kommer en eftersläntande bild på ovanstående.

Mitt nästa steg kommer att bli att dra strömboostern ut från KTT-kortet och tillbaka igen så att den lilla OP27 triangelmässigt genererar Uc/Ud-matningen, maxström är via säkring satt till 3A kontinuerligt, dynamiskt kommer dock 5A kunna levereras, tror jag (ser förresten att i ritningen står det 5A säkring men det anser jag är fel för diodsummatorn, KPD, innehåller dioder som bara tål 3A så 5A kontinuerligt är inget bra val).

Förhoppningsvis kommer jag igång med detta ikväll, jag har varit tvungen att skissa lite för hur jag skall montera och dra trissorna eftersom detta moment i byggandet är lite flummigt planerat (tillkom sent).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.23 2018-10-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Strömboost-trissorna för KTT-kortet är nu dragna, jag har dessutom dragit KSU's (Supply Unit) båda effekttrissor, slutligen har jag dragit de båda signalerna Us (U_step, bas/gate-trappsteget som DUT matas med) och Ur (U_ramp, Uc/Ud-triangelvågen som DUT matas med) från KTI (Transistor tester Interface) till KTT-kortet.

Starkströmsmässigt har jag nu bara två saker kvar att dra där det ena är den "navelsträng" av AC-matning från trafo som jag planerar, jag har nämligen forskat lite i kontakter som gör att man kan skruva loss locket och ENKELT koppla isär saker, jag startade tom en tråd om detta och fick mycket bra hjälp från moderatorerna på det här trevliga forumet, problemet var mest att de dels blev för dyra dels passade de dåligt för kabel-kabel dels gick de inte att montera mot chassi, så jag kör på med mina favvo-kontakter dvs sockerbit istället.

Den andra saken är dragningen av batteri-kraften från DC-jacken, jag har lite akademiska problem här för batterierna seriekopplas ju och mitten avses gå till jord (så att jag får +/-9VDC) MEN i mitten på KPD (Power Device, diodsummator) sitter redan en svart tamp från KTD (Transformer Device, +/-18V regulator) dvs jag måste då tvinna ihop 9V-svarta med KTD-svarta vilket kan låta sig göras men sockerbiten sväljer inte hur stor area som helst samtidigt som det blir lite krångligt.

Så en fundering jag har är att "bypassa" KPD och injicera +/-9V-matningen på andra sidan första sockerbiten (för det finns lite komponentben över där) men jag tycker det blir lite fult även om få kommer se KTT inifrån så jag kommer nog skruva dit +/-9V samt svart/GND på det korrekta sättet (kräver mest att jag tillfälligt skruvar loss bultlytarna).

Vi får se hur jag gör, skall fundera på det på bussen i morgon vilket brukar lösa saker :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.50 2018-10-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Batt_9V är nu dragen, jag har bestämt mig för att göra bakstycket helt klart innan jag går vidare till fronten och dom mer intrikata signalerna.

Jag har klippt till 40cm-stumpar RK05-kablar för HVAC och LVAC som alltså kommer att mynna ut i en gemensam sockerbit på sex poler (går liksom inte att koppla sockerbiten fel) som i slutändan fästs i locket.

Jag har varit lite tveksam till att göra detta just nu för "navelsträngen" kommer att hänga och slänga medans jag bygger fronten men jag vill faktiskt mest få klart bakstycket före fronten, sen får det hänga och slänga ty det är inget jätteproblem.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.36 2018-10-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

HV-AC och LV-AC från trafo är nu dragen till den sockerbitskontakt jag tidigare svamlat om.

HELA bakpanelen är nu alltså klar, återstår en mängd finlir på fronten.

Jag tror jag kommer börja från vänster till höger dvs förutom att power-brytaren ju redan är inkopplad så blir nästa steg power-LED som dock specialkopplas via min spisblinkare (KSB) så att den blinkar med liten d-c när apparaten går på batteridrift och lyser konstant när apparaten går på nätet.

Därefter tror jag att jag klipper till och bestyckar min 34-poliga mångfärgade flatkabel med TP-hylsor och krympslangsbitar över TP-hylsorna (ty TP ligger för tätt på kort) som jag klippte upp för typ en månad sen och förvarar i en liten Makrillfile'-ask.

Vi får se i vilken ordning jag tar det här i men klart är att själva KTT-kortet (hjärnan) har 32 testpunktspinnar (TP) och dom vill jag administrera flerfärgat mha min flatkabel för om jag skulle använda samma färg till alla TP så blir felsökningen hopplös.

Jag har köpt 1m flerfärgad 34-polig flatkabel och tänkte dela den på fyra vilket borde räcka (en stump på 25cm tillägnas mitt KAP-projekt som typ har samma problem).

MVH/Roger
PS
Ide'n med flatkabel är inte min, jag fick den briljanta ide'n av opampen.

Författare:  rogerk8 [ 22.02 2018-10-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kommit en bit på väg.

Jag är klar med bakpanelen, det mesta blev bra men jag är besviken på hur jag fixade lödningarna gentemot de tre komplementära effekttrissornas ben fast det är nästan en löjlig detalj men jag gillar den inte riktigt, transistorbenen riskerar nämligen att kortslutas om man så mycket rycker i ledningarna (vilket man dock inte gör, men ändå :) ).

En annan miss var att hjärnan i systemet (KTT) den blev jag bestämma skulle ha samma matning på dess interna opampar som på DUT (detta är en förenkling men den är egentligen till den sämre samtidigt som en enkel intern OP bestämmer hur hög spänning jag kan testa vid, matning till de andra interna typ +/-18V-OPs kan alltså skilja kraftigt gentemot matning ut mot DUT, EF har tacksamt nog tipsat mig om en OP som klarar +/-70V som alltså gör så att trissor kan testas vid +/-70V) så jag drog matningen från Vcc/Vss till "DUT-matningen" med hjälp av klen 0,6mm kopplingstråd.

Jag har dragit allt ända fram till BCE-bananhylsorna, i morgon skall jag dra de andra BCE-hylsorna till TO92/TO126/TO3-transistorsocklarna, jag vill ha 1-2-3 från kapslingarna uppifrån och ner, platta sidan hos trissorna vetter då åt vänster dock blir det lite speciale med TO3, den kommer ha 1-2-3 CCW.

Undrar om nån förstår vad jag menar för jag förstår knappt mig själv :D

Efter transistorsocklarna, där jag för övrigt kommer behöva fixa typ tre vit/grön/gul-kablage om typ 1dm för att kunna koppla in godtycklig transistor, så ett par banan-kontakter av varje färg modell Hirshmann krävs, har jag BNC att koppla, dessa går till plint så det blir lite speciale.

Slutligen har jag runt 30 förbindningspunter modell TP som jag kommer dra mha opampens trevliga förslag dvs flatkabel, och jag närmar mig den situationen.

I morgon: Transistorsocklarna
I övermorgon: BNC (X-Ch, Y-Ch)
Därefter: Flatkabel (några poler i alla fall)

MVH/Roger

Författare:  Janson1 [ 19.14 2018-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jodå, jag förstår det här med transistorerna, det finns väl bara tre möjligheter för övrigt. Går det att få bort trimpotarna på det vänstra kortet så det ser lite snyggare ut, då dom ser lite malplacerade ut...
Sen en undran, vad kan den här transistortestaren kolla? Känner den om det är NPN/PNP/P-MOS/N-MOS/Darlington eller bara diod?
Hfe förstår jag är ett måste, kan den även känna ett överslag i kislet? En ev ESD-skada? Om transistorn har backströmsdiod?
Ja det var mycket frågor...
Edit: tänker efter nu och det blir ju fler möjligheter till olika benanslutningar...

Författare:  rogerk8 [ 19.46 2018-10-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Alltid lika trevligt med kommentarer :)

Trimmisarna går tyvärr inte att tas bort för styrningen av basström är kinkigare än teoretiskt dvs för att få noll Ib vid noll trappstegsspänning (Us) så måste dom, med min lösning, trimmas (i nästa version kommer jag nyttja mångvarvig trimmis).

Transistorstestaren kan BARA kolla Ic som funktion av Ib eller Id som funktion av Ug eller If som funktion av Uf (dvs den kan mäta BJT, JFET, MOS och dioder), den kan inget annat, förutom att den åtminstone teoretiskt även kan mäta upp transformatorjärns BH-kurvor (detta kräver dock en konding i serie med transformatorspolen), den kan detta för att Uc/Ud sveps triangelmässigt dvs både fram och tillbaks.

Slutligen ska det gå att kunna mäta effekttrissor uppemot 5A, maxspänning hamnar dock på ynka 18V (7-18V nominellt) och detta har att göra med att jag kopplat som jag kopplat, det finns i princip ingen gräns för hur högt upp i spänning jag kan mäta men det är smidigast om DUT matas med samma spänning som OP och därför hamnar max på 18V.

Så prestanda är 0-18V (Vce/Vds), 0-5A (Ic/Id), hfe/my får man skärmdumpa/fota och använda linjal för att bestämma.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 11.48 2018-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ser bra ut! Roligt att den börjar ta form!

Det som jag dock tänkte på och som du själv nämnde är dom transistorer som sitter löst med trådar i bakstycket. Skulle rekommendera att du sätter dom på ett lite kort, kan vara en bit weroboard eller liknande så ledningarna inte hänger löst, för man kan ju av misstag rycka i trådarna så det blir kortis!

Kommer du att kunna mäta transistorernas läckström i backriktningen? Icbo, Iceo och Iebo ? Visserligen ser jag att du skriver att den bara kan mäta Ic som funktion av Ib. Men bara en tanke om du skulle kunna ha det som tillval?

Författare:  rogerk8 [ 16.57 2018-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack ska du ha opampen!

Kul att du skriver i min tråd!

Den biten blev direkt dålig, efteråt kom jag på att jag hade kunnat nyttjat hyslister och bara trätt på transistorbenen samt fått att benen aldrig kan kortslutas oavsett hur man drar i kablarna, dock ska det när väl lockets stängs aldrig dras i några kablar men jag gillar inte nuvarande lösning även om jag inte tänker göra nåt åt den.

Din förfrågan är sedan intressant och som jag ser det kan man ju koppla trissorna lite som man vill dvs vill man mäta i backriktningen så kopplar man in trissan i backriktningen och får ett I/V-diagram på det.

Jag vill dock förtydliga, för det blev lite luddigt senast, att jag bara kommer kunna skapa olika typer av I/V-diagram som alltså inte behöver vara i framriktningen utan kan vara i vilken riktning man vill, gäller bara att vara lite försiktig med instälningarna för man vill väl kanske inte kräma på med 18V över den runt 7V-tiga Vebz (som jag kallar den för det är en Zener-funktion, tycker jag).

Ikväll ska jag ta tag i BNC, gillar färger på kablar så att man lättare kan följa hur man kopplat men jag är osäker på vilka färger jag skall välja, svart för jord naturligtvis men sen hade jag tänkt leta upp några rester och nyttja ett par olika färger dvs påsens innehåll vad beträffar stumpar jag vill bli av med får bestämma vilka färger det blir :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.17 2018-10-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött dit fyra kablar för BNC-kontakterna (X och Y).

Först körde jag RK075 men när de inte gick in i BNC (naturligtvis) så bytte jag till flerkardelig klen kabel (typ 0,3^mm) från Vellemann, inte världens bästa kabel men vad fan den innehåller metall som leder ström :D

Nu är jag alltså framme vid alla TP-hylsor som jag behöver trycka på hos hjärnan i systemet (KTT), antalet tomma TP-torn är nu 26st (om man bortser från dom tre som utgör BCE för DUT men som också finns på plint).

Flatkabeln jag köpte från Tema är på 34 ledare, jag kommer alltså skala bort 8 ledare.

De kvarvarande 26 ledarna kommer bestyckas med TP-hylsor med ett överdrag av krympslang för det är tajt med space på kortet.

Flatkabeln kommer kapas till mitt standardmått för kabel (25cm dvs så man aldrig står där med för kort kabel...), sen har jag tänkt strippa/riva/lösgöra KTT-sidan med 10cm varvid jag har 15cm kvar på kabeln, andra sidan river och klipper jag till den längd jag behöver för att på ett snyggt sätt nå reglagen.

Jag har sedan tidigare kapat upp typ 50st bitar 5mm krympslang om 10mm längd så nu är det är bara att köra på :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.32 2018-10-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Som vanligt går jag fram med baby-steps :)

Jag har nu kapat till 25cm av min 34-poliga flatkabel, rivit av 8 ledare så jag får en 26-polig flatkabel istället, rivit ändarna typiskt 5cm (har dock utrymme och plan för 10cm), skalat ändarna och förtennt.

Nu återstår montage av TP-hylsor och en liten bit krympslang utanpå dom (för det är tajt och risk för kortslutning finns).

Sen kan jag koppla in flatkabeln på KTT-kortet och dra och klippa till alla ledare ut mot reglagen.

MVH/Roger
PS
Önskar jag hade varit såhär noggrann när det gällde effekttrissorna, montaget är ett skämt.

Författare:  rogerk8 [ 19.45 2018-10-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött på 26st TP-hylsor på bandkabeln, sen har jag påbörjat arbetet med att krymslanga alla hylsor (har gjort 6st av 26st dvs 20st kvar att göra i morgon, här tar vi det i baby-steps minsann :) ).

Sen har jag funderat hur jag vill koppla in bandkabeln, ska jag köra i nummerordning så att TP1 går till första ledaren och TP2 till andra ledaren eller ska jag köra reglage-mässigt från vänster till höger?

Jag vet inte riktigt vad som är bäst men jag föredrar nog reglage-varianten även om det kan scrambla TP-numrerna på kortet (samtidigt som TP-numrerna faktiskt mycket ligger i reglage-ordning FAST garanterat inte i den ordning jag valt på fronten).

Känner alltså att det är bättre reglagen ligger i "serie" på bandkabeln än att TP-numrerna stämmer med ordningen hos bandkabeln, om Ni förstår?

Eller vad tycker Ni?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.22 2018-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Alla TP-hylsor är nu beklädda med krympslang.

Jag stoppade sedan i ett par hos bandkabeln närliggande tåtar i KTT-kortets TP:ar av störst avstånd, 5cm skalad längd på bandkabeln visade sig vara aningen för lite så jag har nu "dragit upp" en tum till på varje sida (det blev nämligen lite knapert hos reglagen också).

Det här blir bra.

MVH/Roger
PS
Är dock fortfarande lite osäker om jag skall köra kortets TP-nummerordning på bandkabeln eller om jag skall köra reglage-ordning, tror det blir reglage-ordning för då blir reglagen snyggt monterade i alla fall. Jag är ganska nöjd med mitt bygge än så länge fast en sak retar mig och det är hur jag adresserade effekttrissorna, det går naturligtvis att göra om men jag vill inte :)

Författare:  opampen [ 22.45 2018-10-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tror reglage-ordning är det bästa!

Författare:  rogerk8 [ 01.05 2018-10-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för ditt tips!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.08 2018-10-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har påbörjat mitt ledningsdragande.

Drog flatkabelns första tåtar till reglaget längst ut till vänster (en pot som dämpar triangelspänningen dvs Uc/Ud vilket gör att man kan mäta dioder) sen har jag avisolerat alla andra tåtar för jag upplever att längden på flatkabeln är ganska okej (aningen kort faktiskt men det är inget problem), förtenning kommer nog ske efter hand ty jag har nu inget stöd hos tåtarna när jag inte kan nyttja min tredje-hand så det blir lite bökigt.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.19 2018-11-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött tre av fyra poler hos det första reglaget (efter triangel-potten).

Reglagen är rätt svåra att löda för bandkabeln blev aningen kort och därför är allt spänt och extra trångt.

Det går dock framåt samtidigt som jag lär mig att löda sånt här, till exempel blev jag att förtenna precis alla vipp-hål för först försökte jag stoppa i kabeln och löda men den drev omkring så att jag vid ett tillfälle blev att löda långt upp på isoleringen, jag klippte då bort denna misslyckade bit och förtennte alla hål istället, blev mycket enklare att löda.

Nu har jag ungefär 26-11=15 lödöron kvar att löda, tre lödöron per dag ger fem dagar sen ska trafon monteras i locket, allt felsökas och först därefter kan vi förhoppningsvis testa trissor :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.26 2018-11-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hela den 4-poliga NPN/PNP-brytaren är nu dragen.

NPN/PNP-brytaren är samtidigt ekvivalent med N-CH/P-CH-brytare för allt den gör är att ställa om polariteten hos Uc/Ud samtidigt som den väljer om spänningen över transistorn och emitterströmsmätmotståndet skall inverteras eller inte (det är ju liksom trevligast om graferna kommer åt samma håll på skåpet hela tiden), switchen styr också polariteten hos basströmmen, i MOS/JFET-fallet är det bara en invertering av gate-spänningen som krävs men i BJT-fallet måste jag fysiskt byta basströmgenerator, med andra ord är brytaren på fyra poler.

MVH/Roger
PS
Jag är mycket tveksam till om jag kommer få det här att fungera och jag bävar mig för att felsöka i det läget att det inte fungerar DÄREMOT felsöker jag alltid mina grejer innan jag slår på matningen och förhoppningsvis räcker det.

Författare:  opampen [ 19.23 2018-11-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hoppas att allt kommer att fungera! Men ha is i magen! Tar man det bara lugnt så brukar det lösa sig! Men det kan ju blir bra vid första påslaget!

Författare:  rogerk8 [ 20.09 2018-11-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen för din trevliga kommentar!

Jag tänker nu såhär att jag löder de kvarvarande 12 tåtarna sen försöker jag, som du sa, ha is i magen och tar det lugnt och metodiskt med felsökningen.

Då kan jag få scenariot att allt funkar vid spänningssättning.

Jag tvivlar men är man försiktig och metodisk kan det faktiskt gå.

Wish me luck!

MVH/Roger
PS
Ikväll ska jag löda tre tåtar, efter det återstår nio tåtar, tre dagar till mao. Det funkar faktiskt bättre att ta saker i babysteps, man minimerar slarvet då för det blir ingen stress dvs man kan göra de tre lödningarna (till exempel) approximativt perfekt istället för att stressa iväg och löda alla tolv. Jag har märkt detta även i mitt KAM-projekt där jag alltså handlindar 1000 varv 0,1mm Cu, jag började med att jag tänkte att jag skulle linda 200 varv åt gången för annars "händer" ju inget men jag fick flera problem och då speciellt hade jag av den tunna tråden MEN när jag istället började linda 100 varv per dag istället så har jag fått flyt, det gäller alltså att inte gapa över för mycket.

Författare:  rogerk8 [ 21.02 2018-11-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött in tre tåtar till (sex lödningar).

Reglaget har jag kallat JFET/MOS som alltså kastar om polariteten på gaten.

Observera att jag inte kommer kunna testa nåt annat än det "politiskt korrekta" dvs om det är en JFET kan jag bara testa gate-spänningar mindre än noll (för N-kanal) vilket innebär att jag inte kan driva på gate-spänningen till att till exempel vara en aning positiv, samma gäller MOS dvs bara det politiskt korrekta funkar, vilket är lite synd.

MVH/Roger
PS
Bara 12 tåtar kvar, om tre dagar är jag färdig med det formella :)

Författare:  rogerk8 [ 19.17 2018-11-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu lött klart allting :)

Det enda som egentligen byggmässigt återstår är att montera trafon i locket och skruva dit trafons sockerbit.

På tacksamt tips från Protte har jag sågat upp och kapat upp en 12mm tjock typ 20X20mm plyfa som jag avser limma i locket (inuti toroiden) och detta för att stärka montaget för om man bara skruvar träskruv i 12mm plyfa (som locket också är i) samtidigt som man inte vill att skruven skall sticka igenom OCH skruven är avsmalnade och spetsig där fram, ja då kan det hända att netto skruvgods inte blir större än säg 5mm, det är alltså det djupet skruven biter ordentligt i vilket jag anser är för lite för en 2kg tung trafo, så jag kommer alltså limma på en plyfa-bit.

Dock kommer jag inte ta tag i trafo-biten på ett bra tag för nu återstår främst att jag felsöker noggrant och därefter monterar jag dit alla fem (!) säkringar samt spänningssätter med de båda 9V-batterierna, Ohm-meter kommer användas flitigt i felsökandet t.ex kommer jag testa vilken resistans "batterierna" ser när systemet är påslaget, detta värde bör vara högt, jag skulle inte acceptera mindre än 10k (med polriktig mätning).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.24 2018-11-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu felsökt hela matningen, tog typ en timme.

All matning verkar vara rätt kopplad, AC stämmer, glättningskondingarna stämmer och dioderna/bryggorna dit stämmer, batterimatningen stämmer, diodsummatorn stämmer (summerar 9V perfekt med 18V), brytaren bryter ordentligt och matningarna på respektive kort stämmer.

Sen har jag roat mig med nåt spännande, när nu alla kort är inkopplade, dvs att sniffa av vilken resistans respektive rail har till backe (med noga vald polaritet dvs plus på Vcc osv).

Jag får då:
R(Vcc vs GND)=280 Ohm
R(Vss vs GND)=900 Ohm

Att det här är asymmetriskt är inte så konstigt för ofta drar man mer från plus än från minus, i alla fall gör jag det när jag t.ex lägger nån extra lysdiod på positiv rail.

Men 280 Ohm känns aningen lite för säg 18V över det då surplar det alltså statiskt hela 64mA (om vi räknar linjärt, alltså).

Tror Ni det är nåt galet med detta?

Eller ska jag inte oroa mig?

MVH/Roger
PS
Det är inte så bra för batterierna om det nu är så att Vcc surplar typ 30mA vid 9V.

Författare:  rogerk8 [ 23.00 2018-11-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag försökte nu testa standby-strömförbrukningen men misslyckades.

Jag lödde dit var sitt 10Ohm-motstånd på DC-plugg kontakterna och i serie med batterimatningarna, minusmatningen svarade då med avbrott och det var mycket riktigt avbrott i DC-plugg kontakten, det fanns alltså ingen kontakt inifrån mittstiftet till mitthylsan, om Ni förstår vad jag menar.

Kontakten var köpt hos ELFA men jag klandrar inte dom för även solen har fläckar :)

I morgon får jag byta ut DC-pluggen mot en ny, hoppas det kommer funka bättre.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.25 2018-11-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag nyttjat mina DC-plugg adaptrar för att kunna sniffa strömförbrukningen i stand by.

Denna är inte så imponerande för båda rail ger lite knappt 50mA och mitt nyligen köpta uppladdningsbara 9V-batteri (till mitt gitarrförstärkarprojekt) har en kapacitet på 300mAh och då fick jag leta så ett alkaliskt batteri har kanske 500mAh men troligtvis inte så mycket mer.

Då är det bara att räkna, stand-by tiden blir i runda slängar 500mAh/50mA=10h.

Fast det funkar faktiskt för man testar bara "stötvis" och om man hushåller med soppan håller det en arbetsdag.

Så det här anser jag inte är nåt problem.

Dock har jag fått lite problem med nåt oväntat, min spisblinkare (KSB) vill inte fungera riktigt.

Först fungerade KSB inte alls men när jag drog ur "strobe"-signalen (signalen som kommer från nätet dvs +18V och då skall stroba KSB till att INTE blinka) så hoppade den till liv och började blinka med rätt frekvens och pulsbredd vad det verkar, men med strobe-signalen inkopplad fungerade det alltså inte, jag blev då att tro att 10M-basmotståndet (för LED) som sitter på KSB stördes av väldigt lite strobe-signal samtidigt som jag aldrig körde nån strobe-signal även om jag upptäckte att den gick till jord via totalt c.a 15k bara, så jag infogade en diod och vips blev det att funka igen fast inte till blinkmönstret jag designat för utan till en något högre frekvens med ungefär 50% d-c (istället för runt 10% d-c) fast med ungefär rätt frekvens.

Knepigt nog hjälpte alltså inte dioden fullt ut och ett tag funderade jag på läckströmmar i backriktningen hos 1N4148 (för denna diods prestanda skall jämföras med 10M-motståndet som sitter på KSB) men efter att ha bytt dioden mot ett motstånd på 10M OCH därmed fått ett bättre resultat SAMTIDIGT som jag mätte att dioden har en backresistans >20M (för minst det vet jag sedan nyligen att min DVM klarar) så blir jag lite konfunderad, inte riktigt logiskt det här.

I vilket fall är det tydligt att högre resistans på strobe-signalen ger en bättre funktion (eventuellt funkar en "lågläckande" diod ännu bättre), jag har nu räknat ut att KSB kräver c.a 1M som "basmotstånd" när den är driven av nätets 18V, nästa steg kan således vara att byta ut dioden mot 1M (fast verifiering av "statisk" belysning medels 18V kommer att dröja för jag har inte ens monterat trafon än :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.52 2018-11-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

På bussen idag kom jag på ett eventuellt trick.

Sätter man sig in i hur KSB verkligen fungerar blir man lite förvånad över komplexiteten trots bara två trissor, baspotentialen på den högra trissan (eller tom, på båda trissorna) blir stundtals rätt kraftigt negativa för om man börjar med att titta på hur vänstra kondingen jobbar så laddas den upp av kollektormotståndet via högra trissans bas och när den har gjort det så drar vänstra trissan men spänningen på högra sidan om kondingen ger då en negativ potential på högra trissans bas varvid den spärrar och uppladdningen av den negativt laddade kondingen sker till dess baspotentialen är >0,7V (innan det kan baspotentialen vara alltså teoretiskt vara -Vcc).

Så jag kommer nu bygga mig en "äkta" Zener-diod mha en 10V-Zener seriekopplad med en 1N4148 där jag väljer 10Vz för att ge stor marginal till "minussvinget" ovan men också för att KSB skall kunna styras från 18V (som strobe-signal) och i det fallet kommer jag nog köra 10k i serie med min äkta Zener, äkta Zener används annars främst för jag är tveksam till hur bra det blir med en diod från bas till emitter och om det kommer påverka frekvensen hos KSB, nu blir det ingen påverkan alls.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.44 2018-11-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Visade sig att detta trick faktiskt fungerade :)

Rätt bra att ta sig tid och energi att verkligen försöka förstå innan man "spontan-laborerar".

Jag löste det alltså mha min "äkta Zener-diod", sen har jag även testat att injicera 18V, kände mig lite vågad för det blir rätt på KTD's NPN-emitter MEN basen innehåller i princip en 18V Zener så jag skulle inte få genombrott, trots att detta tycks ske hos alla BJT vid en spänning runt 8V.

18V fick således front-LED att lysa konstant, medans batterimatning får den att blinka (med runt 1Hz, 10% d-c) vilket var hela tanken.

Nästa baby-step blir att kolla så att KSU (Supply Unit) sköter sig, en rätt onödig funktion men man kan i fält vilja biasera trissorna lite som man vill och då är ett litet agg bra att ha.

Därefter skall jag mäta lite på KTI och dess oscillation medels trapppstegsfunktion och triangelvåg.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.36 2018-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar min uppgradering av KPD (Power Device/Diodsummator).

Den har nu dioderna införda, vid batteridrift är alltså KTD_+18V noll Volt (men resistivt 4k7 till backe) och ingen strobe finns så att KSB (Spisblinkaren) kan blinka som den vill MEN bara om dess negativa sving inte störs vilket diodarrangenamanget ser till.

När sen nät finns (dvs KTD_+18V finns) så går det ström genom strobe för 18V>10V och 10k räcker sen för att dra LED konstant hög.

När jag kommit lite längre i mitt felsökande har jag tänkt göra en liten video på detta, nu får Ni mest tro mig på mitt ord :)

MVH/Roger
PS
Fast det är låååågnt kvar :)

Författare:  rogerk8 [ 18.00 2018-11-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har börjat tänka på reproducerbarhet och visar således en bild på hur jag blev tvungen att bygga om KTI (Tester Interface) för att jag hade glömt att göra invoke i Eagle, i princip är konsekvensen att GND på logikkretsarna har kopplats till VEE (dvs negativ matning).

Jag vet inte om det framgår men jag har även en skriven dokumentation.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.33 2018-11-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu testat KSU-delen (Variable Supply Unit) hos min transistortestare.

Jag får följande värden:
1) Umin(+)=0,6V (obelastat)
2) Umax(+)=7,0V (obelastat)
3) Umin(-)=0,6V (obelastat)
4) Umax(-)=6,8V (obelastat med knepig liten avvikelse)

När jag sedan testar strömgränsen för 0,1A via 16 Ohm får jag
5) U(16 Ohm, +)<1,4V=>88mA
6) U(16 Ohm. -)<1,4v=>88mA

Vipp för 3A är sedan uppåt istället för dom planerade neråt (3A uppåt/0,1A neråt), vid 3A-test får jag
7) U(2 Ohm, -)<2,4V=>1,2A (verkar som om jag valt för stora motstånd men 6LR6 kan heller inte leverera så mycket)
8. U(2 Ohm, +)<2,8V=>1,4A, återigen en något trist asymmetri

Jag har kollat så att batterierna inte går helt på knäna vid dessa dryga 1A, ena batteriet sjunker från 8V till 6V vid 1A, batteriet är praktiken helt nytt så vart "Uo-tappet" från 9V till 8V tog vägen, det vet inte jag för jag har bara kortvarigt surplat 50mA ur dom.

Jag tror jag valt fel värden på de strömbegränsande motstånden men när jag nu dubbelkollar ser jag att jag nyttjat två 0,1 Ohm/6W i serie över en Vbe-sträcka dvs jag borde få en strömbegränsning om typiskt 0,6Vbe/[(2X0,1)Ohm] som är lika med 3A MEN jag får alltså bara lite drygt 1A, skumt.

En vild gissning här är att ledningsbanorna hos KSU PCB är klena...

Nåväl, jag tycker dryga 1A är mycket bra, det har jag stor nytta av, det som i batteridriftfallet dock är lite tråkigt är att max utspänning bara blir +/-7V typ och vad skall man med ett sånt agg till :D

MVH/Roger
PS
Fast vid AC-drift blir maxspänning runt +/-18V (och tydligen minst +/-1A).

Författare:  rogerk8 [ 21.00 2018-11-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

KSU-delen hos min KTT är lite skum.

När jag inte ens i närheten fick ut dom 3A jag ville ha beslöt jag mig för att sniffa av utgångarna med skåpet.

Plus-sidan var rak och fin på skåpet, inga problem där (annat än futtiga 1,2A isf 3A).

Minus-sidan betedde sig dock lite knepigt och oscillerade med 814kHz/1Vpp.

Jag är fascinerande dålig på stabilitetsproblem och det roliga var att den första ansatsen blev helt fel för den innebar en konding över VBE-multiplikatorns bas till jord, tyckte det var käckt men det tyckte inte kretsen :D

Sen gjorde jag nästan nåt desperat för jag kopplade kondingen över kollektormotståndet till effekttrissan OCH då försvann oscillationerna, mycket fascinerande!

Medans jag alltså försökte "strypa bort" oscillationerna i första läget så tror jag att jag gjort nån slags "feed-forward" på fasen i det andra läget dvs jag har ökat på fasgången istället för att strypa bort amplituden.

Jag tycker sånt här är mycket intressant för det är en diffus konst att hålla saker stabila.

MVH/Roger
PS
Fast varför maxström över 2 Ohm är 1,2A medans den över 8 Ohm bara är 0,5A det fattar inte jag, obelastat ger agget nämligen +/-6,8V

Författare:  rogerk8 [ 20.04 2018-11-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Min KTI som genererar Uc/Ud rampspänning och Ib/Ug stegspänning lever :)

Uc/Ud genereras klockrent rätt dvs en trekantsignal på 5,0Vpp (ovanför GND) och runt 1kHz.

Ig/Ud genererar dock en något för hög spänning på typiskt 5,6Vpp (ovanför GND) som mest, detta är mindre bra men jag ser i schemat att det går att trimma bort mha R3, bifogar schemat och board-layouten.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 00.18 2018-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu felsökt ungefär hälften av alla förbindelser.

Tidigt blev jag att behöva löda om för jag hade råkat kasta om ett par lägen, så det är nyttigt med felsökning innan felen uppstår, mycket roligare så.

Fem poler kvar, tar nog tre dagar.

MV/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.35 2018-11-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag felsökt ett par poler till, de verkar vara kopplade som dom ska.

Tre poler kvar vilket jag hoppas fixa i morgon kväll.

Slutligen behöver jag tre korta banan-kablage av helst färgerna vit (Bas/Gate), grön (Kollektor/Drain) och gul (Emitter/Source) samtidigt som det kan vara tryggt att starta upp apparaten utan nånting inkopplat.

Spännande :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.10 2018-12-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu är faktiskt det sista äntligen testat.

När jag applicerar +/-24VDC istället för AC över trafoingångarna så får jag +/-18,4V reglerat efter den fasta regulatorn (KTD) och in på systemet.

Injicerar jag sedan +/-18V efter diodsummatorn (KPD) så kan jag via nätaggets strömmätning observera följande:
1) Vid +/-18V dras hela +/-170mA
2) Vid +/-9V dras hela +/-110mA

Där det suger att strömförbrukningen från mina små 9V-batterier är så hög, jag mätte 50mA förut fast på ett annat sätt så jag vet inte riktigt vad som har hänt men BÅDE mitt Kina-labbagg OCH Fluke 23 visar ungefär dessa siffror.

Inte så bra, 100mA@9V innebär ju knappt 5h batteritid.

Men jag är glad för en sak i alla fall, strömförbrukningen är symmetrisk.

Hade den inte varit det hade det funnits en anledning för oro, nu är väl mitt system inte bättre antar jag lite försiktigt.

MVH/Roger
PS
Nästa steg är faktiskt att i batteri-mod försöka mäta upp en trissa, nu handlar det dock om kablage för jag har lite dåligt med banan-kablage så jag har tänkt bygga mig några, Tema Elektronik öppnar på måndag och just den dagen har jag förhoppningsvis lyckats spara ihop lite stålar så på tisdag kommer jag gå till Tema och köpa lite godis (han har förresten lovat sälja alla gnuggisar han har till mig och det är mest det jag behöver resurser till för att kunna bjuda på) :) Det är lite oroande att strömförbrukningen är såpass hög men vad som INTE oroar är det faktum att jag i så fall har två EXAKT likadana fel och det är ytterst osannolikt ty oberoende händelsers sannolikheter kan man multiplicera har jag fått lära mig :)

Författare:  rogerk8 [ 22.15 2018-12-07 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag "trimmat" min transistortestare, jag köpte ett gäng banan av min hovleverantör för några dagar sedan, köpte tre olika färger men tyvärr inte i dom färger jag ville ha (för att kunna matcha hylsorna) utan vit blev istället blå men jag har mupppigt nog kollat upp att ELFA har vit "Hirschmann"-banan, kan bli ett köp därifrån även om jag precis köpt lite klen skruv av ELFA och inte riktigt tänkt handla där på ett seriöst tag.

För övrigt har jag fegat med att börja med att testa en småsignaltrissa som heter BC546B varför jag rattat in dom inställningarna som behövs, jag har just nu ingen text på reglagen och det suger men jag har min plan.png som jag kan titta i.

Allt är nu färdigrattat.

Blev lite tveksam på Ib/Ug-potten för max innebär runt 0,1mA/step (1mA/5V max) som basström, hfe på 100 innebär då max 100mA kollektorström, i vilket fall rattade jag här in max.

Uc/Ud-potten blev lite självklart att stå i max vilket innebär ungefär 6V i batteridrift :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.37 2018-12-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll gjorde jag ett skarpt test.

Jag kopplade in en BC546B och kopplade in dom båda BNC till skåpet samt tryckte på "Go".

Det blev tyvärr ingen succe', jag har nåt knepigt problem med I/V-diagrammet men en sak är säker och det är att det finns nåt slags diagram som INTE finns om man rycker ur trissan.

Så det finns nån slags bas-styrning men den verkar inte vara riktig.

Jag vet att basnivån är något felaktig men det är så lite att det inte borde spela nån roll.

Fast i morgon skall jag felsöka.

MVH/Roger
PS
Om jag rycker ut trissan får jag bara ett rakt streck.

Författare:  rogerk8 [ 21.19 2018-12-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag kämpat med min transistortestare men jag får inte ordning på den.

Det är nåt skumt fenomen med basströmsgenereringen, om jag plockar basströmgenereringen tidigt i kedjan och lastar med 1k till backe så blir det typ 0mV ut (ut skall annars komma +/-0,5mA för det är det som internt genereras), jag har verifierat att allt stämmer för det interna "strömgenererande" motståndet får +/-0,5V över sig trappstegsmässigt MEN ändå kommer det inte ut nåt för när jag lastar med 1k blir det typ 0mV kvar och jag fattar ingenting för en sak är säker BDX:arna som tål 100V/10A har INTE gått sönder.

Så vart är felet? :humm:

I min uppgivenhet bestämde jag mig i alla fall för att testa ett par FET:ar för de har ju en annan styres-generering, roligt nog blev detta att funka ganska bra även om N-MOS ser lite konstig ut vilket jag inte riktigt begriper men har att göra med att jag ju sveper fram och tillbaka för att undvika spökbilder och dom tracen har redan tidigare visat sig inte helt överlappa av nån anledning.

Efter MOS provade jag även en N-JFET och då av en lite mer udda typ dvs BF245C som jag fick köpt ett stim av från X-IL på det här trevliga forumet, när jag testade denna trissa blev allt ännu bättre, fanns bara en nackdel och det var att jag bara har 11 traces att generera så när man ställer in Idss så är det inte säkert man når ner till noll för min justerbara gatespänning är begränsad till max +/-5V.

Lite smånöjd med dessa två sista saker, en anledning till att tracen inte riktigt överlappar varandra i MOS-fallet kan vara att den samtidigt drar en del ström samtidigt som mina 9V-batterier kanske inte orkar så mycket? Vild gissning :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.56 2018-12-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jippi!

Jag har fått ordning på min transistortestare!

Det är dock fascinerande vilken idiot man är, jag har konstruerat allt själv och inte så mycket som sneglat i några kokböcker ÄNDÅ förstod jag inte min egen krets!

Det enda försvar jag har för detta är att tiden mellan att jag gjorde designen till tiden när jag nu testar den live fullt ut var väl sisådär två år...

Dessutom har jag lite dåligt minne.

Men ändå, om man har skapat nåt själv så borde man liksom förstå det för all framtid, eller?

I vilket fall var felet att jag hade misstolkat hur basströmsgenereringen sker, det ligger alltså en fast spänningsreferens på ena sidan om ett strömbestämmande motstånd där andra sidan får samma DC-bias via en spänningsstyrd spänningsreferens MEN ska ha en minskande spänning för att ström skall kunna gå ut på den sidan, denna minskande spänning är sedan trappstegsspänningen (0,5Vpp max).

Innan hade jag att den spänningsstyrda spänningsreferensen genererade bias+0,5Vpp och på bussen idag kom jag på att då leder ju inte den spänningsstyrda spänningsreferensen för det är en PNP med emitter mot motståndet och först då kom jag på att AC-nivån låg på fel sida DC-bias.

Lite lustigt, mitt problem sen snart en vecka tillbaka kunde lösas med en omtrimning av DC-nivåerna :bravo:

MVH/Roger
PS
Fast graferna är inte speciellt snygga, JFET leder för den ger en fin graf sen kommer MOS som ger en hyfsat fin graf och sist kommer BJT. MOS och BJT har dock liknande problem vilket i sig är fascinerande för dom styrs ju helt olika på bas/gate. Fast varför JFET då ser så bra ut när MOS inte gör det och dom båda spänningsstyrs på "exakt" samma sätt är intressant för pga det kan man dra slutsatsen att det INTE är den något komplexa basströmsgenereringen som är problemet utan nåt annat kufiskt, nån som vågar gissa?

Det är alltså lite konstigt att det traceas olika beroende på håll (trekant driver DUT), det är nästan som om det fanns en olinjäritet modell ferritkärna i systemet men det finns det naturligtvis inte så varför olika svep beroende på håll?

Författare:  rogerk8 [ 20.51 2018-12-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det tar sig :)

Idag fick jag lite bättre ordning på signalernas utseende men efter en stund fick jag problem och då främst med att DC-nivåerna inte stämde på skåpet varvid jag klassade skåpet som trasigt innan jag plötsligt kom på att shit, jag har ju vridit på VAR... :( (kommer försöka att ALDRIG mer vrida på VAR).

Senare hände att oscilloskopsbilden blev helt korrupt och jag fattade då ingenting men som tur var tog bärsen slut så det blev en liten rast medans jag tog mig till ICA och då kom jag på hur jag skulle testa vidare, visade sig att den ena av mina hemmabyggda BNC-kablage hade gått sönder och börjat glappa, jag tyckte verkligen inte det såg ut som glapp på skåpet men det var det för när jag fixade till glappet fungerade det igen.

Jag har fått en bättre look på det värsta scenariot dvs BC546B och det enda jag riktigt gjort är att jag trimmat om grejerna så avvikelserna verkar kunna trimmas bort om man håller tungan rätt i mun.

Första bilden jag visar nedan var en "felsökningsbild" där jag bytte ut trissan mot ett 1k mellan bas och emitter och detta för att testa basströmsgenereringen, som synes funkar den bra för stegen i Y-led är ekvidistanta och endast små ringningar i början av svepen syns.

Den andra bilden är definitivt bättre än den ovan men som sagt, det enda jag gjort är att trimma om grejerna lite.

Har dock kommit på lite grejer och främst gäller det strömstyrningen av "högspänningsop" (OP27), idag har jag alltså 22k in på minus-ingången och normalt bryr man sig inte om sådant men iom att den loopas runt ett komplementärt slutsteg som jag vill skall kunna leverera 5A och som samtidigt har ett hfe på max 1000 så blir 5V över 22k (= motståndet på OP27's minusingång och som därmed sätter max loop-ström) så lite basström till slutsteget att bara 250mA nånstans max kan levereras samtidigt som OP27 har en inre resistans på max 500 Ohm och min matning är tajt (>7V pga 9V-batterier) så om jag vill leverera 5V så fås inte mer än 1V tappas av OP dvs 2mA ut är max som då gånger 1000 ändå bara blir 2A dvs om man vill vara grym mot sig själv skulle man kunna kalla detta en felkonstruktion men i själva verket kan man fixa detta mha en annan OP.

MVH/Roger
PS
Jag tror jag har råkat lära mig nåt nytt (ur min synvinkel alltså) om OP idag. Säg att du har en inverterande koppling, slentrianmässigt säger man då att ingångsresistansen är resistansen på minus-ingången (ty plus-ingången är dragen till backe) men eftersom det inte går nån ström genom den högimpediva virtuella jord som plus/minus utgör så går ju strömmen raka vägen till utgången istället ELLER, vilket ekvivalent, så svingar utgången negativt för att strömmen skall kunna gå till utgången samtidigt som minus-ingången hålls fast vid högimpediv jordpotential. Vad jag försöker säga är att strömmen som loopas är samma som spänningen in delat med ingångsmotståndet och om du behöver en viss ström till att till exempel loopa runt ett komplementärt utgångssteg så MÅSTE tillräckligt med ström finnas där dvs motståndet på minus-ingången går inte att välja godtyckligt.

Författare:  rogerk8 [ 18.22 2018-12-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nya framgångar :)

När jag hade testat BJT NPN/PNP så testade jag N-MOS (har dock ingen P-MOS) och slutligen testade jag N-JFET.

Idag har jag sedan testat P-JFET för att lite checka så att allt fungerar.

Här stötte jag emellertid på ett aningen akademiskt problem, jag kan nämligen mha en vippbrytare välja positiv Gate-stege eller negativ Gate-stege, jag har kallat denna brytare för JFET (negativ stege) och MOS (positiv stege)

Visst, det låter ju bra men detta funkar bara för N-kanal!

När man således testar P-JFET så skall Gate-stegen vara positiv vilket gör att man måste nyttja "MOS"-läget.

Brytaren borde således byta namn till Vg>0 åt ena hållet och Vg<0 åt andra hållet dvs istället för JFET/MOS så bör den heta Vg<0/Vg>0, då funkar det oavsett typ och kanal.

MVH/Roger
PS
Jag tycker det är intressant att studera bifogad graf för trissan ser ut som en triod! Det blir mycket så pga att jag jobbar med så små Drain-spänningar men jag vet från skolan att det finns ett område hos MOS som man tom kallar Triode Region och jag tror Vds=Vgs är kriteriet (Drain kortsluten till Gate) men jag undrar om man inte kan nyttja detta faktum mer seriöst i FET-modellering av triodförstärkare :humm:

Författare:  rogerk8 [ 22.20 2018-12-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Lite kul är att jag älskar trioder och när man får se en halvledare uppvisa triod-liknande karaktäristik blir man naturligtvis fascinerad.

MEN jag har precis kommit på att denna triod-karaktäristik inte går att använda till nåt vettigt för om man kikar på grafen och räknar lite så ser man att:

1) my~1,5
2) rp~250 Ohm

och med ett my på 1,5 kommer man inte långt :D

Men intressant är det att se karaktäristiken.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.14 2018-12-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu korrigerat fronten med avseende på Ug.

Tidigare hade jag alltså JFET uppåt och MOS neråt MEN detta gällde bara N-kanal, i själva verket måste man tänka lite på vilken typ av FET man testar och då är det lämpligt att döpa om JFET till Ug<0 och MOS till Ug>0.

Det jag tycker är intressant i samband med detta är att man faktiskt kan testa lite vad som helst med allt från -5V till +5V på gate och jag har precis fått lite grafer när jag overloadat Gate hos en P-JFET med negativ gate-stege och ändå fått upp grafer på skåpet.

Om man vänder på steken och tänker på en N-kanal JFET (typ BF245A) för att det är enklare så inser man att om man overloadar med Ug>0 så tycks saker hända, jag fattar nada men en sak tror jag mig förstå och det är att det börjar gå ström i Gate.

Vad hade inte varit bättre än att kunna mäta denna ström?

Jag har således bestämt mig för att min KTT Rev B kommer ha en mätfunktion men inte bara för FET gateström utan även för BJT basström också för idag vet jag bara basströmmen vid max på pot, övrig ström kan man dock få fram mha gradskiva på pot fast det är lite primitivt, tycker jag.

En fördel med att kunna mäta Ib/Ig är att man då kan mäta lite vad som helst typ läckströmmar, en nackdel är att differentialförstärkare med ganska hög gain behövs för man vill inte påverka hie för mycket så mätmotståndet bör vara på runt 10 Ohm max, samtidigt är Ibmin runt 10uA och mitt skåp kräver 10mV så gain behöver vara på 100 nånstans samtidigt som alltså 100uV skall förstärkas vilket liknar antennsignalnivåer dvs här får man lätt störningsproblem, fast kanske man inte behöver så lågt "basmotstånd" som 10 men hie är av storleksordningen 100+ och det vill man inte påverka.

MVH/Roger
PS
Jag har gjort ändringarna i blått om Ni jämför ovan.

Författare:  rogerk8 [ 21.25 2018-12-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag testat runt lite.

Började med en N-MOS (2N7000) som jag testat tidigare men ville testa igen, den ger klockren respons även om den uppvisar lite knepiga värden:
1) Vgs=0=>5mA@Vds>1V (Vth sägs vara minst 0,8V så detta är knepigt men för en gångs skull litar jag på min KTT)

Sen har jag testat en NPN-effekdarlington (BDX33) och den visar helt knäppa värden med stora skillnader i fram/tillbaka-svep:
2) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
3) Ic: 20mA (5mA/DIV)

Sen har jag testat en NPN (BC546B) som ser mycket bra ut i responsen
4) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
5) Ic: 60mA (10mA/DIV)

och slutligen har jag testat en NPN-effekttrisa (BD911) som ser bättre ut än BDX men knappast bra
6) Vce: 3,5V (0,5V/DIV)
7) Ic: 40mA (5mA/DIV)

Det intressanta tycker jag är hur signalen blir så mycket bättre med BD911 än med BDX33, skillnaden för mig är mest att BDX är en Darlington och kräver alltså högre basspänning.

Jag nyttjar blå LED som referenser i strömgenereringen och detta innebär i runda slängar 3V, detta påförs en emitterföljande transistor som ligger i serie med DUT (Device Under Test) och eftersom responsen från BDX är mycket sämre än från BD911 misstänker jag att spänningsmarginalerna för de båda transistorerna är för liten.

Jag kan ingenting om transistorer egentligen för jag vet knappt vad mättnad är för nåt men om den spänningsföljande trissan behöver nån Volt för att fungera så blir det inte mycket kvar för DUT när den kräver 2Vbe att fungera.

Om den spänningsföljande trissan kan sägas vara mättad (säg 0Vce) så är det i alla fall bara typiskt 1,5V kvar över DUT (efter 2Vbe) och jag börjar tro att det är där skon klämmer.

För det har uppenbarligen inte med ström att göra för både BC546B och BD911 kan leverera mer ström utan detta "katastroffel".

I vilket fall har jag även andra problem med min KTT för när jag testar BD911 oscillerar det tom, jag har skurit bort den biten för vid lägre ström så oscillerar det inte så en approach till en del av problemet kan vara bättre avkoppling men det blir lite svårt för buffringen sköts av par komplementärt kopplade BDX:er och total kabellängd fram och tillbaks är nog 30cm, jag har dock drömt om att infoga ett par feta lytar (3m3/25V) på kortets plint men som sagt, kabellängden kommer ändå bli typ 30cm.

Jag tycker annars det är väldigt skumt hur riktningen på tracen kan spela så stor roll.

MVH/Roger
PS
Kom förresten på att i fallet NPN så sänker jag baspänningen på DUT-sidan av det strömgenererande motståndet med ytterligare uppemot 0,5V (max) så jag är alltså nere i 2,5V över DUT och kör man då Darlington som DUT så är det bara 1V kvar...

Författare:  rogerk8 [ 20.27 2018-12-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kämpat lite med min transistortestare ikväll.

Jag får inte ordning på den :(

Jag införde ett par blaffiga lytar över matningen och relativt nära kortet men det hjälpte inte.

Svepet upp skiljer sig från svepet ner, så är det bara.

Jag har sedan jämfört BD911 (hfe~150) med BC546B (hfe~300) och det sjuka är att jag får nivåmässigt i det närmaste ingen skillnad (med samma inställd max basström).

Hur är detta möjligt?

hfe-skillnaden borde för det första ge en skillnad på typ en faktor två samtidigt som när dom nu uppvisar ungefär samma max kollektorström så borde problemen vara dom samma MEN det är dom inte för BC546B sveps klockrent medans bara BD911 står för "hysteres-problemen".

Det som är extra konstigt är att vi nu snackar samma max kollektorström och en sockel för TO220 som ligger alldeles bredvid sockeln för TO92 (där jag tom i ren desperation provat att flytta TO220- till TO92-sockeln genom att bara trycka den emot den men det hjälpte ju naturligtvis inte), så hur kan två trissor som uppvisar samma max kollektorström-beteende uppvisa så stora skillnader i svepriktning? Minst det faktum att kollektorströmmarna är i det närmaste lika samtidigt som detta problem uppstår är förvirrande.

Just nu fattar jag ärligt talat ingenting.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.59 2018-12-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär på Julafton skall Ni få lite roliga bilder.

Jag har inte orkat hålla reda på skala men det jag kan säga är att när det ser extra jävligt ut så är det inzoomat.

Fast en av bilderna har normal ström och uppvisar ändå ett knepigt beteende, på nåt sätt har jag lyckats skapa kondom-liknande figurer i oscilloskopet :D

Jag fattar ingenting!

Fast om man tittar på vad jag gör när jag får mina mätvärden så kan man se att ju mer Ur (dvs rampspänning) jag krämar på desto mer oscillationer och hysteres får jag, detta gäller dock lite grand även för Us (dvs stegspänning).

Att Us påverkar borde inte vara så konstigt för den styr ju basströmmen men att Ur påverkar är mera knepigt för som jag har kopplat det så ska effektiv Ur vara beroende av den matningsspänning som finns och om den då önskar gå i taket så gör det då, kom inte tillbaka med en massa extra oscillationer och distorsion!

Jag tycker alltså att det borde bli en "limiter-funktion" när det inte finns mer spänning att hämta och där borde det vara stopp, det borde inte hända mer MEN det gör det, det oscillerar ännu mer och hysteresen ökar och jag fattar ingenting.

Jag har provat att avkoppla återkopplingspotten (som sätter Ur) och även återkopplingsmotståndets ändar och då mot chassi men det blev helt fascinerande otroligt oanvändbara skärmbilder, problemet här är nämligen att jag har drygt 0,5m kabel (fram och tillbaks) mellan OP's utgång (som buffras i panel) och kortets effektingång (Ur) in på kortet, samma gäller batterimatningen och om man lyssnar på kompetent folk så kan längden (läs induktansen) hos kablarna vara problemet.

MVH/Roger
PS
Just nu vet jag inte riktigt vart jag skall leta efter felet men en sak tror jag mig förstå, jag har inte TVÅ helt oberoende fel samtidigt för är dom statiskt oberoende kan man nämligen multiplicera sannolikheterna med varandra och ut kommer "nada", så kanske detta problem ändå är ett HF-problem så att man med en smart placering av en avkopplingskondensator kan få bukt med problemet, jag vet inte men hoppas så.

Författare:  rogerk8 [ 16.55 2018-12-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag kan ha kommit på nåt.

Min globala loop som kabellängdsmässigt sträcker sig närmare en halv meter spökar till det för mig pga hur loopen kopplar både kapacitivt och induktivt till saker varför jag får självsvängningar.

Jag är nu inne på tre typer av åtgärder mot mina oscillationer och/eller hysteres:
1) Sätt ett par feta kondingar över buffersteget, kabellängden till batterierna blir bara 1dm (dock skall den gå på AC också).
2) Bryt den globala loopen och bygg en lokal istället, enda problemet tror jag blir större tapp i Ur som funktion av ström.
3) Prova 100nF över bas-emitter på buffersteget, detta drar ner strömförstärkningen men värdet måste provas fram.

3) är enkel att införa så det provar jag nog först, funkar inte det provar jag nog 2) sedan, funkar inte det provar jag 1)

Vad tror Ni?

MVH/Roger
PS
Nu slår det mig att det kanske skulle sitta ett litet motstånd över bas-emitter istället? Apropå det ska Ni veta det att det här buffersteget jobbar aldrig med båda matningarna samtidigt utan antingen är det >0V eller så är det <0V ut. Kommer nu på att det är ännu värre, poten R2 är i sig på en 25cm lång flatkabel fram och tillbaks till kortet som gör att vi kan addera på 0,5m i kabellängd, totalt har jag då alltså c.a 1 meter kabel i den globala loopen :D

Författare:  YD1150 [ 17.26 2018-12-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?
Testa med en 741 som är långsam :D

Författare:  rogerk8 [ 17.50 2018-12-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

YD1150 skrev:
En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?
Testa med en 741 som är långsam :D

Tack YD1150, alltid lika roligt att höra din röst i sak!
Citera:
En liten kondensator över R2 (potten) för att minska förstärkningen på höga frekvenser?

Provat det, blev ännu sämre.

Citera:
Parallellkoppla matningsspänningen med 100n "plastkondensator".

Gjort på kort redan.

Citera:
Ett motstånd mellan OP:s utgång och "slutsteget"?

Nära den lösning som jag precis hittat på för jag la precis 1k5 mellan bas och emitter på effektsteget och oscillationerna försvann! Offrar alltså en hel mA för att få till detta men OP27 är en seg rackare för den klarar +/-8mA ut (vid +/-15V matning tappar den +/-5V vid RL=600 Ohm vilket blir c.a +/-8mA fast då vid +/-15V matning, vad som händer vid +/-5V matning är mer osäkert)

Oscillationsproblemen tycks således vara borta men trots den extrema osannolikheten att jag skulle ha två helt oberoende fel så tycks jag ha det för "hysteres-problemen" är kvar.

Den gäckar mig nåt otroligt framförallt för att BC-trissan ser mycket fin ut medans BD-trissan ser skit ut, det enda som skiljer dessa är egentligen en hfe-kvot på en faktor två ÄNDÅ är det jätteskillnader på skåpet och jag fattar ingenting.

Lite desperat mätte jag Vbe vid samma ström och den var faktiskt nästan hela 0,2V MINDRE för BD-trissan med andra ord är mina spekulationer om att emitterföljar-trissan i basströmgenereringen skulle få för låg spänning fel för då skulle ju det ju varit BC-trissan som skulle ha gett fel signaler (eftersom det då blir 0,2V mindre att reglera med).

Så felet tycks inte sitta där men på nåt sätt så är uppåtsvep osams med neråtsvep och jag begriper det inte, på skåpet ser det fint ut dvs en triangel upp/ner (kollektorspänning, Ur) för varje trappsteg (basström, Us).

Lite glad är jag ändå att jag lyckades fixa oscillationerna, nu krävs en massa tänka och mäta för att få ordning på hysteres-problemen.

God Jul

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.05 2018-12-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vänligen någon, ge mig en grundkurs i opampar!

Om Ni tittar på min ritning ovan så är R1 på 22k och Ur alltid mellan 0 och plus 5V.

Strömmen "in i" opampen är då max 5V/22k dvs ungefär 0,25mA, denna ström trodde jag dock egentligen bara gick igenom opampen när minusingången är på virtuell jord dvs samma potential som plusingången och därför, via utgången, ger en negativ utsignal.

Men nånting stämmer inte här för när jag applicerar 1k5 över de båda Darlington-trissorna så KRÄVS en mA för att det överhuvudtaget skall gå nån ström MEN vart fasen kommer den strömmen ifrån om nu opampen bara kan leverera 0,25mA :humm:

Återigen fattar jag ingenting.

Vad jag däremot fattar när jag nu mäter lite mer är att den OP-genererade basströmmen till buffersteget inte riktigt räcker till för jag får rippel på Ur, ett rippel som jag helt konfys trodde var Line-relaterat för det mätte nära 100Hz men när jag försökte trigga på signalen med Line gick inte det utan signalen bara rullade vidare, ytterligare analys visar då att frekvensen var typ 116Hz, skumt tänkte jag men sen insåg jag att jag ju har en svepklocka på lite drygt 1kHz och delar man den på dom standardiserade 11 svepen så får man nära det jag mäter.

MVH/Roger
PS
Nedanstående bilder är naturligtvis också beroende av Us (stegspänningen som ger Ib), sätter man Us=0 får man en perfekt trekant, vrider man på "för mycket" blir det att se ut som nedan, allt pekar således på att OP+Buffer inte räcker till.

Författare:  farskost [ 21.38 2018-12-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Opampen kan leverera mycket mer ström på utgången än 0,25 mA, utgången blir en spänning och ingen ström.

Min tankeövning när det gäller opampar är att utspänningen kommer bli vad som ger att skillnaden mellan ingångarna blir så liten som möjligt. I den klassiska inverterande kopplingen så får man att strömmen genom ingångsresistansen blir samma som strömen genom återkopplingsresistansen men utgången på förstärkaren bryr sig inte om denna ström, den kommer lägga sig på den spänning som ger rätt ström genom återkopplingsmotatåndet, lägger du på en last kommer den att lämna mer ström men inte ändra sin spänning.

Författare:  rogerk8 [ 17.07 2018-12-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej farkost och tack för ditt inlägg!

Nåt sånt kom jag faktiskt på helt själv på bussen idag :)

Den globala loopen hos OP håller ingångsspänningen/R1=<0,25mA som loop- och stabiliseringsström, det är liksom så en klassisk inverterare fungerar, eller hur?

Idag kom jag dock på att iom att dessa futtiga 0,25mA inte kan ge 2Vbe genom 1k5 (diskret Rbe) så tror jag istället att det som händer är att 1k5 blir att ingå som ren återkopplingsresistans i serie med den 100k pot (R2) som sitter där, detta ger 1,5% högre spänning tills dess sluttrissorna får 2Vbe@~1mA där jag dock undrade vart dessa 1mA kom ifrån (dvs 0,75mA mer än dom 0,25mA jag reglerar med) MEN sen slog det mig att den extra strömmen går via lasten dvs lasten måste dra 0,75mA för att "kicka igång" effekttrissorna vilket borde innebära att effekttrissorna inte jobbar alls innan det går 0,75mA.

Iom att jag har global återkoppling så tror jag sedan att det inte kommer hända nåt alls med utspänningen vid själva "igångkickandet" för OP kommer reagera med en Vbe-korrektion så att man i princip inte ser nån spänningsvariation alls , något högre gissar jag dock ty PN-vergång<1k5.

Tror således att jag, med din tacksamma hjälp har lite koll på detta.

Jag är dock lite oroligt för om jag kan "offra" denna enda mA för vissa småsignaltransistorer såsom exempelvis BF245A har en Idss på 4mA och då är 1mA mycket, fast kanske det inte blir så illa?

Sen har jag andra relaterade problem, ovanstående krets behöver boostas med hfe, den behöver det för att loopströmmen kommer fortfarande bara vara 0,25mA och det är den strömmen som styr effekttrissorna, idag har jag BDX33/BDX34 med hfe på 750 som jag brukar avrunda till 1000, 1000*0,25mA=250mA vilket INTE är lika med dom 5A jag kortvarigt vill testa med (har satt dit en en 3AT säkring i slingan), jag behöver mer hfe och tänker bygga ett par "Tripplington" mha ett par BD139/140 i serie med mina nuvarande Darlington effekttrissor, Rbe-motståndet ökar jag då till 2k2.

Varför gör jag nu det? Jo, hjärtat i systemet (KTI) levererar både Ur (rampsignalen) och Us (stegsignalen) till hjärnan i systemet (KTT), signalerna levereras dock mha TL084 OP och man kan inte räkna med så mycket mer än +/-1mA ut från godtycklig OP och speciellt gäller detta vid låg drivspänning där Ni skall komma ihåg att jag även driver med 9V-batteri där jag anser att 6V är fullt urladdat och även om KTI är designat för 5V-signaler så har jag egentligen redan där problem (TL084 är ingen R2R-OP), för att inte tala om vad som händer när man försöker dra ut ännu mera ström...

Så jag anser att jag inte kan kräma ur så mycket mer ström (genom att byta R1) utan måste buffra istället men eftersom jag hade problem med Darlington gissar jag att jag kommer få ännu mer problem med Tripplington, eller vad tror Ni? Jag har f.ö valt att boosta med ett par trissor som inte har så hög hfe (>40 tror jag) för att minska ner eventuella problem samtidigt som 40*250mA=10A vilket ju räcker.

MVH/Roger
PS
Jag är ändå konfunderad över mina senaste bilder för strömmen som levereras är inte mer än c.a 50mA och det går att leverera strömmen vid små spänningar (Ur=X=Vce) men när jag krämar på med spänning så fallerar det. Här skall det dock förtydligas att R2/R1*5V<25V där jag alltså kan ratta in allt från 0Vce till en seriös överstyrning men den överstyrningen kan bara ske OMM det INTE finns (driv)spänning för det vilket det aldrig kommer att finnas för jag kör antingen med 9V eller +_FrånAC på 18V, med andra ord kommer jag ALLTID gå i taket för vad kretsarna kan leverera, jag tänkte att det kunde vara en "smart" limiter-funktion men det verkar som om det ger andra problem, det kanske inte är så lätt att om man vill ha ett snyggt "klipp" så sätter man förstärkningen hos OP så att den alltid kan gå in i "taket" och klipper, kanske klippning hos OP är mer komplex? Speciellt om klippningen sker inuti en återkopplingsslinga, eller? Av den anledningen har jag således funderat på att testa lokal återkoppling istället men jag börjar nog med Tripplington för det kommer behövas i vilket fall som helst, för här ska man minsann kunna testa effekttrissor uppemot 5A!

Det är egentligen väldigt skumt hur Ur busar, de senaste bilderna ovan är tagna med en NPN som DUT och dom första triangelsvepen ser alltså bra ut, den klarar alltså att triangelsvepa de små strömmarna men sen plötsligt händer nåt SAMTIDIGT som DUT kommit igång och blivit mycket högimpediv, större spänninssvep (Ur) borde inte vara några som helst problem för strömmen är nästan EXAKT samma!!!!

Författare:  rogerk8 [ 23.41 2018-12-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kommit på att hysteresproblemen delvis har att göra med otillräckligt stora glättningskondingar men delvis också med nåt annat för feta glättningskondingar löser inte hela biffen, dock får jag en halvering av problemet om jag inför en så pass fet lyt som 3m3.

Jag tror således att jag inte skall leta efter lösningen vad beträffa glättningskondingar utan problemet sitter nån annanstans MEN det är intressant att problemet minskas av feta lytar över matningen.

Väldigt skumt fel det här men nu skall jag äta kvällsvard och gå och lägga mig :)

MVH/Roger
PS
Jag har nu boostat loop-strömmen en faktor tio, 2,5mA rusar nu således runt vilket är en ström jag anser att OP27 kan leverera utan problem, nån får gärna motbevisa mig samtidigt som jag kör med +/-6V som minimum matning och 5V ut...

Författare:  farskost [ 01.01 2018-12-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur ser det ut med små ”snabba” keramiska kondensatorer i direkt anslutning till var OP? Många konstiga fenomen kan dyka upp utan sådana och de är i regel viktigare än större kondensatorer längre bort från OPn.

Författare:  rogerk8 [ 16.47 2018-12-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för ditt inlägg!

Jag har fullt av avkopplingsakondingar (100nF) där vissa är polyester och andra keramiska.

Bifogar två bilder på detta.

MVH/Roger
PS
Som synes:
C1,2: nära IC3 (OP27)
C4,7: nära IC1 (TL084)
C3,8: nära IC2 (TL084)
C5,6: nära IC4 (TL084)
C9,10: nära var sin regulator (+/-4V7)

Så man kan inte klaga på dålig avkoppling, för övrigt är det inte jag som har caddat det här utan en snubbe som kallar sig Borre och jag är honom stort tack skyldig även om jag inte hade gjort kortet lika "kaotiskt" fast jag försökte själv och gick bet och därför bad jag Borre om hjälp.

Författare:  rogerk8 [ 21.05 2018-12-28 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har eliminerat en felkälla, egentligen har jag eliminerat två men den andra var lite att vänta.

Skriver av mina anteckningar:

Effekt-NPN (BD911, ström runt 70mA)
Anteckning 1: När högsta strömmen börjar plana ut börjar problemen (hysteres) som sprider sig i mindre styrka neråt i ström, innan utplaning inga problem.
Anteckning 2: Sänker jag strömmen minskar visserligen felet men det följer med

N-MOS (2N7000):
Anteckning 3: Helt okej ända upp till 140mA. Krämar jag på för mycket med spänning fås dock tendenser högst upp i ström
Anteckning 4: Problemet är mest att när jag går in i spänningstaket och när jag går in i taket blir BARA högsta tracet dubbelt
Anteckning 5: Det syns knappt (<spänningstaket) men ALLA tracen är lik förbaskat dubbla.

Med MOS fungerar det alltså ganska bra men problemen finns där ändå (Anteckning 5) och detta får mig att tro att det INTE är den något komplexa basströmsgenereringen som är problemet (inte enbart i alla fall) utan jag lutar åt att det är buffersteget som spökar.

Inför dessa tester bemödade jag mig med att koppla två 470uF över bufferstegets matningstampar (dvs nära trissorna) detta hjälpte inte ett skvatt.

Det vore skönt om jag slapp söka felet i basströmsgenereringen för jag kommer knappt åt kortet för alla kablar :)

Om man kunde göra om buffersteget så hade det varit mycket enklare.

Jag har för övrigt även sett ganska mycket oscillationer vid vissa inställningar även efter min Rbe-kompensation så den biten är heller inte riktigt löst.

Vad jag nu lutar åt, och som är ganska lätt att testa, är att prova lokal återkoppling istället, det lilla jag vet om spänningsåterkoppling är att det minskar den effektiva utimpedansen vilket ju är bra om jag skall försöka dra 5A MEN nu fungerar ju inte sakerna ens i low-power mod (LP) så varför inte testa?

Vad är utgångsimpedansen hos en effekt-BJT i emitterföljarkoppling? Är den inte 1/gm typ? Där gm kan skrivas Ic[mA]/25 för småsignaltrissor i alla fall.

Kanske jag måste bygga om effektsteget till ett Klass AB även om bara en rail används åt gången?

Nej förresten det går inte för jag har batteridrift.

Jag tror i alla fall inte jag kan räkna med några fina kurvor när jag ber OP27 förstärka till en högre spänning än den kan förstärka till, det är nog ganska självklart att det händer konstigheter då.

Fast vänta nu, om jag gör om OP27 till en snygg limiter som klipper innan matning då borde klippningen bli snygg i alla fall MEN kör man på batteri vet man aldrig vad man har för spänning att begränsa till...

Jag närmar mig desperation :)

MVH/Roger
PS
Ser förresten nu i en graf i databladet för BDX33 att transkonduktansen är hela 7S, 1/7=0,14 Ohm och det är UTAN återkoppling...

Författare:  rogerk8 [ 20.49 2018-12-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag byggde jag om till lokal återkoppling, ingen skillnad alls faktiskt.

Möjligtvis blev det enklare att eliminera självsvängningarna men det krävdes 100nF över 1k5 (Rbe).

Sen boostade jag matningen och testade +/-12V från agg istället, blev egentligen ingen riktig skillnad men skavankerna blev lite tydligare för vad som tycks hända är att när det översta svepet planar ut så är hysteresen som sämst (och dessutom just där) men när man krämar på med drivspänning (Ur) så minskar hysteresen och är i princip noll vid maxspänning (Ur, som inte är överstyrd).

Detta är sanslöst knepigt!

Vad som dock inte är så knepigt är att anledningen till att första tracet längst ner inte börjar i origo är att jag har konstruerat lite fel för jag nyttjar en blå LED som spänningsreferens MEN inkommande spänning till referensen är inte reglerad så att den får allt från 6V till 18V via ett litet motstånd och vad som händer när strömmen ändras genom en LED är ju lite samma som vad som händer när strömmen ändras i en diod överhuvudtaget dvs att framspänningsfallet ändrar sig en aning.

Normalt är denna aning inte så kritisk men i mitt fall styrs basströmmen av denna "aning"/1k och om aningen är så lite som 0,1V så ändras basströmmen för "nollte svepet" 0,1mA och om hfe databladsmässigt är av storleksordningen 200 (som den är för BD911) så innebär det att svepet inte kommer att börja i noll utan i 20mA vilket ungefär är vad som syns på bilden.

En sak tycker jag, oscillationsproblemen är botade.

Hysteresproblemen däremot gäckar mig.

Tacksam för tips/ide'er.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.24 2018-12-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag försökt testa High Power-funktionen och det blev katastrof.

Det syns ett litet I/V-diagram men resten är oscillationer fast man kan räkna till 2A.

Mitt nästa test är en Power N-MOS (IRF640).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.15 2018-12-29 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag testat IRF640@+/-12V.

Oscillationer bättre med högre drivspänning.
Helknasiga annars.
Riktigt hög ström (HP)=> knasigt (osc).

I Low Power-mod (LP) ser I/V-diagrammet ganska bra ut men återigen är det som sämst just när översta tracet blir plant.

MVH/Roger
PS
Bifogar en bild på hur IRF640 beter sig i HP-mod, observera sedan att BJT:er och FET:ar styrs på helt olika sätt och då menar jag inte att Ni inte vet det utan då menar jag att det skiljer en hel del i komplexitet vid dessa styren i min KTT.

Författare:  rogerk8 [ 16.43 2018-12-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag tänkt lite på bussen.

Jag tror mig kommit på att det finns två mekanismer som spökar:
1) Jag mäter strömmen över ett relativt stor motstånd, Re på 10 Ohm som med 200mA innebär hela 2V tapp
2) Ovanstående tapp är värst för BJT pga det basströmsstyre jag använder

Jag har ju lite, med betoning på lite för FET:ar funkar ganska bra, gemensamma problem när jag mäter BJT respektive FET och det som är gemensamt är den negativa (tror jag) återkoppling som Re innebär, detta borde dock speciellt inte i FET-fallet resultera i hysteres ty det är bara en återkoppling.

I BJT-fallet händer dock följande, den basströmsgenererande trissan (Tg) jobbar med endast 3V när den basströmsgenererande stegspänningen (Us) är 0V men sjunker stegmässigt till minst 2,5V pga basströmsriktningen, på andra sidan sett från jord kan vi sedan dra av DUT:tens Vbe på 0,7V (kan dock bli så mycket som 1,4V) men det är inte slut där för vi måste också ta hänsyn till spänningen över mätmotståndet (Re), vilket är vad jag tror mig kommit på.

Spänningen över Tg är således i normalfallet 2,5-0,7-Ic*10=1,8-Ic*10, där jag haft Ic på knappt 100mA men om vi säger det för enkelhets skull så är spänningen över Tg bara 0,8V, detta är alltså ännu värre för Darlington där man helt sonika kan säga att 100mA@Darlington inte ens klaras.

När nu Tg försöker jobba som trissa så har den vid knappa 0,8V inte hunnit "plana ut" som strömgenerator så den jobbar mer som spänningsgenerator och runt det knät så tänker jag mig att om den får mer spänning att jobba med typ Ur rampas upp då blir den att jobba mer som strömgenerator men när Ur rampas ner så blir den att jobba som spänningsgenerator där strömmen då blir beroende av lasten, och här blir det en skillnad tror jag :)

MVH/Roger
PS
Jag skall nu testa min teori, det blir 1 Ohm isf 10 Ohm som Re, det är dock knappt mitt skåp då kommer att kunna mäta 1mA men lägsta området är 1mV så det går. Jag tror på den här fixen för man borde egentligen lagt strömmätningen på kollektorsidan men då krävs differentiella förstärkare vilket är lite knöligare. Utifrån min teori tycker jag det är konstigt att jag har smärre och liknande problem med FET, det enda jag kan säga om det är att i t.ex min senaste mätning av IRF640 så är strömmen nära 200mA vilket innebär 2V över Re men det i sin tur innebär ju att grafen visar fel map spänning för netto Vds är X-IdRe eller X-2V i det här fallet och det är ju mindre bra (dock kommer jag alltså fixa det till X-0,2V istället).

Författare:  rogerk8 [ 18.28 2018-12-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Misslyckat :D

Dock har jag nu lyckats ställa bättre diagnos, som synes på en av bilderna så sjunker strömsteget (Y-CH) vid uppåt-ramp och stiger något vid neråt-ramp samtidigt som rampspänningen (X-CH) sjunker något.

Att X sjunker något tar jag inte så allvarligt för det går 40mA och jag kör just nu lokal återkoppling.

Men att Y-CH påverkas olika beroende på svepriktning är fortfarande en enigma.

Dock kan vi nu räkna bort den något komplexa Ib-genereringen som boven för bilderna nedan är för en FET (IRF640).

Och nu när vi minskat ner mätmotståndet (Re) till ett minimum så är inte det heller nyckeln till problemet för med 1 Ohm finns ingen nämnvärd återkoppling vid 40mA (läs 40mV).

Så varken Ib-genereringen eller Re's storlek är boven.

Vad har vi då kvar?

Jag har sett vissa förbättringstecken vid våldsam kondesator-stabbning så svaret kan vara nånting relaterat till för dålig avkoppling/stabbning.

Men då skjuter man från höften och jag är trött på det, jag vill veta, jag vill liksom klura ut vad det är och sedan likt en kretskortskirurg (som jag faktiskt kallats för) gå in och lägga snittet.

Men vad har jag då kvar?

Alla kretsar är snyggt stabbade, det enda som lite gäckar är längderna på alla kablar som totalt sett ofta är över en halv meter men hur skall man kunna göra nåt åt det?

Jag måste klura på det här, fast jag är nöjd med senaste bilden för den sätter fingret på symtomet i alla fall.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.16 2018-12-30 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag vill bara tala om att Ug ser bra ut, det är en snygg trappstegsformad signal på gate (Us).

Triangelvågen (Ur) är en snygg trekant.

Problemet ligger alltså nånstans mellan source (läs mätmotståndet/Y-CH) och jord.

Mina enda variabler jag har kvar är längden på kablarna (egentligen inte så mycket att göra åt) och avkoppling/stabbning på rätt ställen.

Önskar buffer istället fanns on-board, dock blev jag tvungen att kyla dom i panel därav 0,5m kabel...

Nu måste jag både sova och åka buss på saken :)

MVH/Roger
PS
Jag har lite grand börjat inse att man faktiskt kan testa vid mycket högre strömmar än RMS, eventuellt så mycket som 10*RMS när det gäller 1/10 av en total sveptid (10 svep) på 1ms dvs man måste kanske inte kyla buffertrissorna om jag kortvarigt vill köra dom på 5A och matar med 0-18V trekant dvs ungefär 9VDC sen är d-c 10% dvs 0,9VDC så effektutvecklingen blir inte mer än runt 5W, gissar jag vilket gör att trissorna INTE behöver kylas i panel (så länge jag inte kör för länge i moden att högstaström nås) OCH om det är så då kan jag flytta dom närmare kortet.

Författare:  rogerk8 [ 17.20 2018-12-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Efter dagens bussresa är jag inte speciellt mycket klokare men jag har en ide' hur jag kan testa två personers ide' om att jag har nåt slags induktansproblem (för långa kablar, tänker jag då).

Om man tänker sig att man mäter över Re relativt jord (Y-CH) men att från emitter på DUT till jord så går kabeln från DUT (30cm) till plint och internt på PCB till där jag kopplar in mig (TP9, 3cm) sen går en lila kabel därifrån till en vippbrytare (HP/LP= High Power/Low Power, 20cm) därefter går HP/LP till en säkring per ben (20cm), därefter går säkringarna till själva mätmotstånden på PCB (25cm) sen går signalen ner i PCB_GND men ytterligare 10cm kabel går till SUP_GND.

Summerar man detta får man: 30+3+20+20+25+10=108cm>1m!!!

Jag har alltså över en meter kabel när jag försöker mäta, på detta skall läggas säkring+vippbrytare som kanske har lite olinjära fuffens för sig, vad vet jag?

Jag ritar en bild också så att Ni hänger med.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.08 2018-12-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag kämpat med min KTT.

Jag krympte signalvägen för emitter-strömmen från en meter till knappt en dm, ingen skillnad.

Sen mixtrade jag med slutsteget lite där jag tog bort Rbe och på YD1150's tips istället införde ett Rb på 1k5, ingen skillnad.

Men när jag cappade Rb med 100nF blev det faktiskt bättre, dock långt ifrån bra.

Nu har jag alltså fenomenet att under en viss Ur så ser I/V-diagrammet bra ut men över denna gräns så oscillerar det kraftigt.

Fattar inte hur nivån hos Ur kan ha så stor betydelse för grejerna har ju redan planat ut, vad är problemet?

På nåt sätt har alltså effektförlusten med saken att göra :shock:

En indikation till lösning är att IC2 är med hela vägen och trots att jag har avkopplat flitigt så kan det eventuellt vara här problemet sitter.

Annars känner jag att det mest gäller att placera en (liten) konding på rätt plats för att det skall börja funka.

Frågan är bara vilken plats det är :humm:

MVH/Roger

Författare:  farskost [ 00.20 2019-01-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Gott nytt år.

En liten tanke, har du flera kretskort för detta kortet? I sådana fall kanske det är en idé att bygga ett till sådant kort för att kunna testa det frilagt, skippa kablar till brytar och liknande utan bygla direkt på kortet i stället. Låt insignalerna vara en potentiometer och signalgenerator för att kunna lättare hitta de områden där det självsvänger utan att ha hela systemet aktivt.

Tanken med att köra Ur som en fast spänning och den andra signalen från signalgenerator torde kanske med viss omkoppling kunna tests mot nuvarande kort med? Detta för att då kunna mäta med oscilloskopet på vad om händer vid precis de Ur som verkar vara över gränsen som fungerar. Att mäta på ”statiska” uppställninga med kontanta insignaler är i regel lättar än på hela sådanhär mer komplexa system med ett stort spann av insignaler.

Författare:  rogerk8 [ 16.05 2019-01-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Gott nytt år!

Tack för ditt tips, farkost!

Första stycket är egentligen redan avklarat, jag har fem kort i lådan och alla är individuellt testade innan jag skruvade dit dom, dock testade jag inte riktigt allt för det fanns ingen möjlighet men jag kommer ihåg att buffersteget bestod av en BC546B för test av N-kanal och en BC556B för test av P-kanal och de satte jag dit var för sig på plint, överhuvudtaget fanns det knappt några kabellängder utan jag nyttjade relativt korta (<1dm) byglar.

Andra stycket är intressant för jag skulle ju kunna testa med agget istället för Ur, för varje fast spänning skulle man då få max 10 punkter i Y-led motsvarande drainströmmen när DUT drivs av stegspänningen (Us=Ug, i detta fallet) med andra ord kan man då manuellt svepa "Ur" (dvs punkterna kommer flytta sig i X-led) och se när/om det börjar oscillera.

På bussen idag kom jag på lite ide'er jag först skall testa, om man tittar på mina senaste bilder så ser den första riktigt bra ut samtidigt som den även har planat ut dvs skarpt knä klaras MEN strax därefter visar andra bilden att det självsvänger, problemet tycks alltså ha med rampspänningen (Ur) att göra.

Mina ide'er är nu två:
1) Jag mäter på den lokalt motkopplade OPns utgång som driver buffersteget (stegen alltså helt separata, tillfälligtvis) och om oscillationen finns redan där så försöker jag koppla in 100pF över den loopande potten (Ur_Adj) på 100k vilket jag i huvudet på bussen räknade ut skulle innebära runt 10kHz brytfrekvens och svepen sker med 1kHz frekvens, jag vill inte sabba trekantens spetsar för mycket så det kan hända att denna konding är lite för stor samtidigt som jag sällan kör mer än 50k på potten.
2) Fungerar inte detta så kopplar jag in ett Rb på 100 Ohm i effektsteget (BDX33/BDX34) sen tänkte jag prova att dra 100nF från bassidan till antingen vardera kollektor (typ Miller-kompensation som jag dock bara tror fungerar vid spänningsförstärkning) eller till jord även om jord ligger rätt långt ifrån, närmsta är batteriernas mittpunkt dvs 1dm bort.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.08 2019-01-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har löst oscillationsproblemet :)

Det löste sig med 1) men det var lite trevande för först försökte jag med 100pF som jag sa och det blev mycket bättre men vid vissa inställningar (speciellt max) oscillerade det fortfarande så jag ökade då till 200pF men det blev ingen större skillnad så då ökade jag till 1,1nF och det blev katastrof MEN då tänkte jag att kanske jag skulle backa istället och seriekopplade 100pF med 100pF och då blev det perfekt, inga oscillationer vid godtyckliga inställningar!

DOCK har jag kvar de något mer allvarliga problemen, jag har som sagt krympt ner kabellängden från 1m till <1dm MEN det tycks inte hjälpa, hysteresproblemen består och jag är nu helt utan ide'er för hur jag kan fixa det.

Jag har redan visat er tydliga symptom på problemet men kan kanske tillägga att Ur ut från buffer (X-CH) beter sig på följande sätt: om man kör med måttlig Ur och halv Us så går typ hälften av Ur-svepen i en period (5 av 10) och niger på ett sådant sätt att om Ur är på 7Vpp så niger fem upp/ner-svep 1V neråt så att den alltså klipper i nederkant, detta styrs sedan av Us vilket inte är så konstigt för Us sätter strömmen, vrider man på ännu mer i Us så försvinner hälften fullständigt, jag vet inte riktigt varken vad jag pratar om eller om det har nån relevans men för mig tycks det vara som så att buffersteget inte kan ge hur mycket ström som helst (i nuvarande uppkoppling borde dock 5A kunna nås med lätthet).

MVH/Roger
PS
Jag tror vi kan utesluta att hysteresproblemen har med långa kablar att göra.

Författare:  rogerk8 [ 22.01 2019-01-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag höll faktiskt på att ge upp, tänkte att jag tar med mig skiten till bryggan och slänger skiten i havet!

Diagnostiserade nämligen att en OP hade gått sönder ("samma" utspänning som matningen), smidigt nog satt den i den quad där samtliga +/-_ingångar blev tvunget att kastas om pga att Eagle suger med sina OP med plus uppåt per default :doh:

Så jag kände inte för mer.

Sen tänkte jag dock "skam den som ger sig" och började mäta runt lite, mätte från opampens utgång till plusmatningen mha diodtestern, fick 0,7V nånstans DVS inte helt kortsluten mot matningen.

Lite hopp mao, sen kikade jag lite i schemat och hade tur när jag såg att den i efterhand införda trimmern med oisolerade tåtar över ett motstånd faktiskt såg ut att vara kortsluten så att -Ureg (-4,7V) påföres direkt på minus-ingången dvs minus-minus blev plus max (dvs 12V) på utgången (eftersom summeringsmotståndet var noll).

Hade jag inte hittat det här felet hade jag fanimej gett upp!

Nu har jag två problem kvar där det ena är oscillationer (borde vara "lätt" att döda med smart kondensator-placering) och det andra är hysteres som jag fortfarande har kvar TROTS "noll" i kabellängd.

Nån får gärna ge mig ett tips om vart jag kan söka lösningen till hysteres-problemen för jag fattar inte ett skit!

MVH/Roger
PS
Bilden visar att det svänger som fan vid mätning av BJT, MOS enligt ovan funkar dock bättre så det är tydligt att basströmsgenereringen ställer till det ytterligare. Jag har för övrigt experimenterat en hel del med typ 100pF över potentiometern/feedbackmotståndet men jag får det inte riktigt att funka för vid vissa inställningar svänger det som fan ändå, satte tom dit en vridkondensator på typ 10pF-400pF och vred, spelade ingen roll vad jag rattade in för kapacitans för problemen bara försvann BARA av att ha den inkopplad via ett par testkablar MEN när jag tog bort vridkondensatorn så kom problemen tillbaka :D

Författare:  rogerk8 [ 21.07 2019-01-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag blir inte klok på det här.

Ikväll har jag testat:
1) 47pF direkt på OP27-kapseln, ingen förbättring
2) Byte till LM741, ingen direkt försämring men heller ingen förbättring dvs det oscillerar fortfarande.
3) Lastande av Ur (X-CH) direkt på plint (från X till GND via 10 Ohm), klockren Ur(I) där I<0,5Ap.
4) Extraherar jag emitter från DUT på panel och istället drar emittern via 10 Ohm till plint-GND =>osc
5) Extraherar jag bas från DUT på panel och istället drar bas via 10 Ohm till plint-GND får jag korrekta U(Ib*10 Ohm) men osc
6) Extraherar jag kollektor från DUT på panel och istället drar kollektor till plint=>osc

Jag fattar som vanligt ingenting :(

Kom ihåg att 10 Ohm mellan X (dvs Ur eller kollektor) och GND blir helt okej PÅ PLINT!

Avståndet mellan plint och panel är mindre än 20cm.

Nu testade jag med 10 Ohm från C(X) till E(Y) PÅ PLINT, inga oscillationer samtidigt som hela 0,5Ap levereras.

På DUT-sockeln funkar det också, alltså inte enbart på plint.

10 Ohm över DUT-sockeln (BE)=OK (inte så konstigt)

10 Ohm över DUT-sockeln (CE)=OK

10 Ohm över DUT-sockeln (BC)=oscillationer!!!

470 Ohm påverkar/distar BC oavsett plint/DUT-sockel.

Intressant att BC får saker att kuka ur, har inte haft en tanke på det.

Nånting med backspännandet av BC-dioden tycks alltså vara problemet.

Fast det där lät mer kunnigt än vad jag är :D

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.53 2019-01-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jippi!

Jag kan nu med säkerhet säga att jag löst oscillationsproblemet :)

Ikväll gick jag in och satte en 100nF över Bas och Kollektor, blev inget bättre inte ens Bas-Jord blev bättre men sen lekte jag lite desperat och bara råkade sätta kondingen över Kollektor-Jord och där satt den, alla oscillationer försvann!

Tydligen går det att kompensera bort oscillationer genom att bara hänga en liten konding på utgången till jord (på effektsteget), hade inte en tanke på att det skulle kunna gå även om jag vet att det finns "bootstrap-kompensationer" för diverse OP med R+C till jord på utgången MEN nu hade jag ju "inget" R...

Jag är nöjd såhär och kommer inte försöka trimma in nåt "bättre" kondensatorvärde för I/V för BD911 ser nu bra ut.

Om man bortser från hysteresen, alltså :(

Hysteresen blir alltså nästa nöt att knäcka, långa kabellängder kan vi dock bortse ifrån.

Men vad är det då som gör så att ett svep åt ett visst håll ger en annan (gate-potentialen är fast, jag ser inget annat när jag tittar på den) source-spänning (FET för enkelhets skull, BJT är något värre) än svepet åt andra hållet?

Dessutom, hur kan source-spänningen MINSKA när Ur ÖKAR samtidigt som den ÖKAR när Ur MINSKAR?

Logik saknas totalt!

För Ur rampar ju UPP drain-spänningen när den rampar upp men då minskar alltså source-spänningen.

Source-spänningen är alltså samma som X-CH för där mätes drain-strömen över 1 Ohm.

Det är alltså spänningen över detta 1 Ohm som inte är som den ska.

Kan den minimala motkopplingen (1 Ohm*Id) på nåt sätt ställa till det?

Fast jag mäter inte mycket mer än 100mA dvs 100mV och vad är det för spänning att oroas över när Ug är på <5V?

Det kan inte ha med motkoppling att göra, hävdar jag lite försynt.

Så det har inte med varken motkoppling eller kabellängder att göra, vad är det jag missar?

Fast kanske det ändå har med motkopplingen att göra, vi har ju så liten skillnad och en differens på +/-100mVgs (gate ligger relativt jord på typiskt max 5V och då ligger source på typiskt max 100mV relativt jord) gånger ett gm på runt 0,1S så innebär det +/-10mA fel i I/V.

MEN detta fel har väl ingenting med svepriktningen att göra, eller?

För om det sveps uppåt ja då nås högsta source-spänning vid max på Id(Ur, Ug) och source-spänningen är då runt +100mV (Ug) som gör så att Vgs tappar 100mV dvs netto Vgs är 5-0,1=4,9V.

Om det sveps neråt jag då nås lägsta source-spänning vid min på Id(Ur, Ug) och source-spänningen är då 0V (Ug) som gör så att Vgs=Vg=5V.

Så när det sveps uppåt så tappas 100mV av Vgs, när det sveps ner så händer egentligen ingenting (Vgs=Vg).

Om det nu är så att Vgs hos en N-MOS minskar något, ja då minskar strömmen.

Vad hade vi nu för fenomen enligt ovan, jo när Ur ökar minskar source-spänningen.

Om vi nu tittar på det här så har vi ju faktiskt att source-spänningen sjunker vid uppåtsvep och detta kan alltså bero på att det sitter ett mät-motstånd på ynka 1 Ohm mellan source och jord ty denna lilla "100mV" den drar ner strömmen en aning för att den motkopplar bort 100mV från Vgs och då sjunker source-spänningen.

Kan det vara så?

I så fall har jag gjort en dundertabbe som lagt in strömmätningen på source/emitter-sidan och inte lagt den på kollektorsidan, lite har jag nog kanske tänkt på det att diffampar är lite mer knöliga att bygga jämfört med SE.

Det kan vara här jag har missat, frågan är hur jag testar det för det går inte bara att cappa 1 Ohm för då finns det ingen mätsignal kvar.

Man skulle kunna bygga en liten diffamp på veroboard och göra en "special-DUT" där man alltså har ett mät-motstånd på drain-sidan istället samt cappa on-board Rs (1 Ohm).

Men jag tycker dessa 100mV är så löjligt lite FAST varje steg hos steg-spänningen/gate-spänningen är 0,5V och 100mV av det är 20%...

MVH/Roger
PS
Slår mig nu att jag ju nyligen bytte mät-motståndet från 10 Ohm till 1 Ohm och jag kan svära på att hysteres-problemen då som nu är "precis" lika stora, detta gör att jag tror att jag är på fel spår, tyvärr.

Författare:  rogerk8 [ 17.17 2019-01-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag monterat en 100nF-konding mer permanent, tester visar inga oscillationer efter det.

Sen har jag studerat Ur mer i detalj och det visar sig att rampsignalen klipper i nederkant men jag tror mig ha räknat ut att detta är som det ska vara för Ni skall komma ihåg att jag driver Darlington-buffersteget med en lokalt motkopplad OP som alltså måste gå över 2Vbe på utgången för att buffersteget skall kunna ge ström men eftersom buffersteget är helt stand-alone så klipper det för alla basspänningar/inspännningar mindre än 2Vbe dvs jag får en klippt trekant MEN detta har inget mina problem att göra för vad som händer är att I/V stannar en lite längre stund i Origo istället.

Man hade kunnat fixa till det här med hjälp av global feedback men jag har kommit på att jag får fler problem på köpet för plötsligt måste ju OP:ns loopström vara såpass stor att feta trissor kan testas, ovanstående lösning löser det för OP ger ingen fast ström till buffersteget utan bara den ström buffersteget behöver och i fallet 5Ap behövs typiskt 5mA vilket jag har förstått att OP27 faktiskt kan leverera.

Så jag tänker nog stå ut med att Ur klipper och försöka leta rätt på det som gäckar mig som mest dvs hysteres-problemen.

MVH/Roger
PS
Eftersom jag hade "samma" hysateres-problem med 10 Ohm som Re jämfört med nuvarande 1 Ohm så kan vi utesluta motkoppling som anledning, jag tycks alltså ha nåt olinjärt fenomen där uppåtsvep sänker source-potentialen och neråtsvep ökar source-potentialen samtidigt som detta skifte sker PRECIS när trekanten (Ur) vänder, det sker inte lite senare utan det sker precis vid vändningen och under hela tiden svepet sveper neråt, oscilloskop-bild som bevisar detta finns ovan.

Författare:  rogerk8 [ 21.35 2019-01-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag experimenterat lite till modell:
1) 100nF över Re (1 Ohm), ingen förändring
2) 1uF över Re, klar förbättring
3) 10uF över Re, klar försämring (även 4u7 försämrar).

Skumt, för varför kan man få till en förbättring med en viss kapacitans men när man ökar den kapacitansen så blir det plötsligt till en försämring?

Är ju helt ologiskt :D

Sen händer det lite intressanta saker med upp/ner-svep, i praktiken händer dock ingenting med ner-svepet utan bara med upp-svepet, vid 1uF så minskar hysteresen och det är tydligt att det är upp-svepet som förbättras, vid 10uF ökar dock hysteresen och det är tydligt att upp-svepet är det som försämras dvs man får typ större stigtid på upp-svepet, den vill liksom inte alls möta neråt-svepet utan går en bra bit under.

Jag tycker det är extremt knepigt hur jag först får en förbättring med en liten kapacitans för att med lite större kapacitans få en "katastrofal" försämring.

Jag fattar ingenting!

MVH/Roger
PS
Men det är intressant att påverkan faktiskt blev riktigt stor med dom här små ingreppen.

Författare:  Janson1 [ 21.38 2019-01-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hr du ett bra komplett schema över där dina problem är? Och var du kopplar in kondensatorn? Gärna lite kablage medritat.

Författare:  rogerk8 [ 22.00 2019-01-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Janson1 skrev:
Hr du ett bra komplett schema över där dina problem är? Och var du kopplar in kondensatorn? Gärna lite kablage medritat.

Hej Janson1 och tack för ditt intresse!

Jag har laddat upp mina scheman tidigare men gör det gärna igen.

Jag testar alltså BJT modell NPN, följade testpunkter (TP) måste då vara ihopkopplade:
TP2->TP3
TP8->TP9
TP10->TP30
TP12->TP22
TP15->TP18
TP24->TP28
TP26->TP29

Vilket sköts av fyra vipp-brytare som faktiskt verkar korrekt inkopplade trots 26-polig flatkabel.

Jag ritar dock in dessa brytartilllstånd istället så att du slipper fundera så mycket.

Väntar med spänning på din analys :)

MVH/Roger
PS
Jag kopplar alltså in kondensatorn över mätmotståndet på 1 Ohm (R30) för Y-kanalen. Om du tittar på KTI-schemat så sitter det en potentiometer mellan typ X3:5 och X3:3 som reglerar storleken på stegsignalen (Us). Tittar du sen på ingångsplinten på KTT så hittar du både Us och Ur samtidigt som du hittar Pout och Pin där du i principiella fall som detta bara kan tänka att de är kortslutna mot varandra (buffersteget sitter där emellan även om det inte riktigt är sant för jag kör ju lokal återkoppling just nu) med ett återkopplingsmotstånd motsvarande potten för att styra storleken på Ur.

Författare:  rogerk8 [ 16.39 2019-01-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Nu har jag precis specialstuderat Ur (potentialen vid kollektor, X-CH) och Ue (potentialen vid emitter dvs över mätmotståndet Re som går mellan emitter och jord, Y-CH).

Jag tycker det ser i det närmaste perfekt ut, man ser skarven på toppen av Ue men det skarvas ganska fint dock ser det nu ut som om det är den stigande flanken hos Ur som ger den högsta strömmen (Ue/Re) för Ue går lite högre upp innan den viker av samtidigt som den fallande flanken hos Ur gör så att Ue dels är lite kortare av nån anledning (asymmetrisk Ur?) men framförallt går längre ner innan den rätar ut sig neråt.

Så det översta tracet tycks nu vara vid stigande Ur och det lägre tracet vid fallande, detta är tvärt om jämfört med ovan men det skiljer också en viktig sak ty detta är en BJT (BD911) och det förra var en FET (IRF640) som ju styrs på helt olika sätt.

Oscillloskopbilderna skiljer i fler avseenden och jag skall försöka redogöra för dom.

Nedre sidan av min nuvarande "stand-alone" buffer (Fig.4) som genererar Ur är som sagt klippt vid typiskt 2Vbe men detta gör inte så mycket för det innebär bara att svepet stannar i origo en lite längre stund (dock blir skalan fel med 2Vbe men just nu har jag värre saker att bry mig om).

Att Ue klipper nedåt (Fig.4) är mer intressant, så länge vi inte har nån spänning från Ur (<2Vbe) kan det ju inte gå nån ström och Ue är noll, sen den olinjära stigningen hos Ue som sker strax över Ur=2Vbe är uppstarten av trissan (modell där den är mättad) så den blir olinjär men man ser att när Ur>2Vbe så skjuter strömmen i höjden dvs trissan börjar fungera.

Här ser jag med andra ord inga problem, annat än dom något akademiska dvs att Ue(upp) skiljer sig en aning från Ue(ned) vilket troligtvis ger den lilla glipan, observera också att i I/V-diagrammet, som tyvärr har en lite för dålig skalning för jag orkade inte fylla skärmen med den, så är glipan mindre ju mindre strömmen (Ue/Rb=Ie) är, det verkar alltså finnas ett litet strömrelaterat problem också.

MVH/Roger
PS
Första svepet längst ner i Fig.3 ska egentligen gå längs med nedersta "punkten" men gör inte det pga en klantighet med avseende på hur jag sätter referensspänningen för Ib-genereringen dvs via en blå LED som matas av Vcc SOM kan vara allt från 6V till 18V och jag ställde in den vid 9V från batteri medans jag nu kör 12V från agg, teoretiskt skulle man kunna dra trimrarna till panel men jag konstruerar nog om istället till nästa gång, går att luftdra från mina "LDO:er" (Q1, Q2).

Författare:  rogerk8 [ 16.56 2019-01-05 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Startat ett nytt litet test.

Tänkte ovan att detta kanske är "Good Enough" men sen gick jag in och rattade lite på Ur-spänningen och det blev värre, vid väldigt låg Ur är det nästan perfekt men vid hög Ur är det som sagt bra mycket sämre.

Krämar man på bortanför vad OP kan ge blir det ännu värre (OP kan i princip ge Ur<25V men jag matar med 12V).

Vad är det här för nåt?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 16.57 2019-01-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har funderat lite på bussen och har numera en teori.

När jag kom hem från bussresan gjorde jag några mätningar:
1) Uppåtsvepet är det svepet som ger högs Ue
2) Neråtsvepet hänger lite under uppåtsvepet (speciellt runt knät)
3) Uppåtsvepet kan kompenseras med 2u2 över Re (1 Ohm) och höjdmässigt får jag då mindre problem men stigtiden ökar så jag får problem i X-led istället
4) Neråtsvepet är FULLSTÄNDIGT oberoende av kondensator över Re, det är bara uppåtsvepet som ger problem.

På bussen tänkte jag såhär:
Föreställ Er att Ni har en NPN spänningsföljare som jobbar med signal>0, denna NPN kan då sourca en massa ström men preliminärt inte sinka nåt alls.

Men sinkning sker för annars skulle man inte kunna få ut nån trekant över en liten konding (som vi börjar med att ha som last) för ström måste kunna tillföras (source) och bortföras (sink) för att utspänningen skall bli som man vill (i detta fallet en trekant).

Sourcening sker på vanligt sätt dvs när baspotentialen ökar (tillfälligtvis säger vi Vbe=0) så får kondensatorn ström via den mycket låga utgångsimpedansen hos BDX33 (tror 1/7S~0,2 Ohm) MEN när den skall sinka så är det stopp bakvägen om det inte vore för en parameter som kallas hie som är den ekvivalenta resistansen mellan bas och emitter (funkar åt båda hållen, tror jag) som är av storleksordningen >1k dvs kondingen laddas upp med <1 Ohm men ur (ned) med >1k.

Det blir ganska stora skillnader på stig- och falltid om det finns tillräckligt med kapacitans!

Först och främst har buffersteget (BDX33) denna karaktär dvs upp=1 Ohm, ned=1k (driven av OP gör att 1k gäller).

Sen har vi DUT som också har storleksordningen 1/1k i det här fallet (BD911).

Så man kan se det som att den eventuella kapacitansen som sitter där relativt jord (Ce) tas om hand med c.a 1/1k.

Fast när vi har Re med som last så blir inte skillnaden upp/ned så stor för 1 Ohm parallellas ju med 1/1k, dvs sink sköts av lasten istället för av hie.

Jag vet inte om det här med hie är riktigt men det känns så för en OP kan väl leverera en trekant över enbart en liten konding som last och då MÅSTE ström kunna både sourceas och sinkas, en ren resistans behöver inte det för det räcker att strypa strömmen på nedåtgående flank (tänker mig en OP som enbart jobbar i positiva matningshalvan).

Det (o)lustiga med det här är att det inte stämmer med dom mätningar jag gjort för den flank hos Re (Y-CH) som berörs av en konding över Re det är den uppåtgående flanken alltså den som jag ovan räknat ut ska vara den med lägst drivimpedans, medans det faktiskt inte finns några problem alls på den neråtgående flanken (åtminstone inte vad beträffar påverkan av uppemot 10uF över Re) som ska vara den med högst drivimpedans.

Så jag fattar fortfarande ingenting :D

MVH/Roger
PS
Trodde ett tag jag triggat fel på skåpet, tyckte mig räkna ut att om jag nyttjat ALT så får inte signalerna rätt fas men det visade sig fel, uppåtgående flank hos X (Ur) är i synkronism med uppåtgående flank hos Y (Ue).

Författare:  Janson1 [ 23.48 2019-01-06 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Roger: Jag kan nog inte hjälpa dig med detta då det är ganska svårt att sätta sig in i problemet, jag vet faktiskt inte var jag skulle börjat...
Sen på bild 2 där R30 finns så ränner den ut från en plint och vidare, var tar den vägen tex. Hade det funnits ett helhets-schema så hade det nog (för mig) varit lättare. Alla avbrott i signalföljning försvårar helhetssynen som i detta fall är extra viktig.

Författare:  rogerk8 [ 22.17 2019-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej Janson1!

Tack för att du försöker men först måste jag be om ursäkt för notifieringen har inte funkat och därför är jag sen med svaret.

Det är inte lätt att rita glasklara scheman, jag tycker inte mina är det men denna senaste ansträngning är det bästa jag förmår.

Tack än en gång för att du försöker!

Idag kom jag dock på en sak, trekanten är asymmetrisk!

Vid KTI: Upp tar 2,1DIV, Ner tar 1,7DIV (förhållande: 1,2:1)

I KTI dvs där trekanten genereras så är förhållandet 4,2:3,5 (förhållande: 1,2:1)

Med andra ord generar 40106 en asymmetrisk fyrkant som hela systemet sen bygger på (att den skall vara symmetrisk) MEN jag har nog kommit på att detta inte spelar så stor roll för vad som händer är att svepen sker med olika hastighet ty varje svep tar 0,5ms och det spelar egentligen ingen roll hur kort eller lång TID svepen tar utan det som spelar roll är vad svepen genomlöper dvs i princip samma sak.

Men jag har ju som sagt en skillnad på upp- och nersvep och jag har funderat i termer av kapacitans och/eller induktans för jag har skillnad i du/dt (eller di/dt) beroende på flank.

Spänningsmässigt är det lätt att se den här skillnaden i Ur för stigtiden är som sagt 2,1DIV medan falltiden är 1,7DIV fast under samma tid dvs 0,5ms.

Så jag har derivatan 4,2DIV/ms uppåt medans jag har 3,4DIV/ms neråt och detta styr både ström och spänning dvs det gäller både induktans (långa kablar) och kapacitans (kablar för tätt ihop, I am reaching :D ).

Säg att det är en induktans modell lång kabel mellan mätpunkt och DUT's kollektor (denna kabel är minst 20cm), om svepet är uppåt (mera ström) så motverkar induktansen det så att netto spänning (strömmen pekar ju åt andra hållet för induktansen vill ju inte ha ström och reagerar med en motemk istället) över DUT blir mindre, eftersom detta är X så hamnar svepet lite till vänster på skåpet för svepet börjar ju längst till vänster och sveps åt höger.

När sedan svepet går åt andra hållet (neråt, eller från höger till vänster) då blir spänningen över DUT högre, så jag har kanske inte problem i Y utan i X för om det pendlar lite fram och tillbaks i X så kan det bli dom här symptomen.

OM det inte vore för att induktansen är löjligt liten, har precis forskat i att självinduktansen hos en kabel är av storleksordningen my_0 H/m.

Om vi säger E-7 i mitt fall och ser på en maxström om c.a 100mA per 0,5ms (säg 1ms) då blir

e=-L\frac{dI}{dt}

|e|=E-5[V]=10uV, så jag bara svamlar :)

MVH/Roger

Författare:  farskost [ 23.47 2019-01-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hur blir du om du genererar triangeln med signalgeneratorn i stället? Samma fenomen eller löser det något?

Författare:  rogerk8 [ 18.56 2019-01-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mycket bra ide, tack farkost!

Jag är dock lite före dig för jag kom precis på att det kanske kan vara hysteresen i Schmitt-Inverteraren (40106) som ställer till det så jag är precis på väg att byta till 4069 istället även om jag tror HC04 också funkar men det som jag tror gäller är alltså INGEN hysteres.

Jag kanske inte får löst sakerna på det här sättet men det är ju helt klart en fördel om svepet (Ur) är symmetriskt för om inte annat så kommer olinjära influenser/komponenter hanteras lika.

MVH/Roger
PS
Jag har nu specialstuderat astabila multivibratorer och två inverterare av godtycklig sort i serie tycks enligt min litteratur fungera och man kan till och med styra d-c med ett par diod+motstånd, tyvärr nämns inget om min kända variant (relaxationsoscillator tror jag den kallas) även om jag hittar ett exempel i databladet för 40106, dock visar dom inte båda tiderna utan bara uttrycket för totaltid. Jag är emellerrtid ganska övertygad om att olika/lika d-c kan fixas även för 40106 för det gäller bara att göra den längre tidskonstanten lite kortare med en diod+motstånd parallellt med ordinarie motstånd, typ.

Författare:  rogerk8 [ 21.42 2019-01-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

På farkost's tips (för jag kunde inte så enkelt byta krets som jag trodde ty patchad iom med egen Eagle-tabbe) så införde jag triangel med hjälp av min signalgenerator (fick nytta av DC-offset för första gången sen jag köpte den för typ tre år sedan).

Resultatet var nedslående.

Förbättringen, om den ens fanns, var marginell.

Mitt problem har alltså inte med triangel-asymmetrin att göra vilket lite var vad jag faktiskt trodde.

Nåt annat lurt är det och det är både strömberoende (ty värre ju högre upp i I/V man kommer) och spänningsberoende (ty värre ju högre spänning man rampar upp till).

Vad är detta?

MVH/Roger

Författare:  farskost [ 23.18 2019-01-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Okej, då vet vi att fenomenet uppstår uppströms från Ur. Finns det någon ny punkt närmare DUT där du kan koppla in signalgeneratorn för att se om fenomenet uppstår före eller efter den punkten?

Författare:  rogerk8 [ 20.02 2019-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack för dina tips, farkost!

Nej, egentligen inte men jag skulle kunna koppla ur buffer-bas och koppla in FG (funktionsgeneratorn) där istället (för jag får inte ut 100mA ur FG, tror jag), då går jag förbi två opampar som normalt inverterar två gånger och ger mig möjligheten att justera amplituden hos Ur ut mot DUT.

Jag har nyligen testat vad som händer om man inte har nån DUT och bara kör, fallande flank hos Ur blir aningen korrupt modell spegelvänt S men detta hade jag faktiskt räknat med, det är dock intressant att se hur flanken rätar ut sig när jag kopplar in en DUT, uppåt sourceas alltså ström från buffersteget med låg utgångsresistans medan neråt så sinkas "inget" via buffersteget utan sinkningen sköts av lasten dvs DUT, därför blir det olika.

Fallande flank blir ännu värre om man krämar på i kapacitans (2u2) över bufferstegets utgång relativt jord, faktum är att hela trekanten blir då att se ut mer som en "hajfena" än en trekant när lite kapacitans över buffersteget testas.

Jag har också testat att leka lite med DC-offset, vi har ju konstaterat att 2Vbe måste överstigas av drivande trekant för att det skall kunna gå nån ström ut ur det "passiva" buffersteget så jag lyfte nu basens bias till 1,4VDC och fick mycket fin trekant utefter buffersteget.

Trots "perfekt" trekant får jag dock ingen bättre signal, problemet är nåt gäckande annat.

MVH/Roger
PS
FG är ett 50-Ohm system och det ger 10Vp nånstans, 10Vp/50 Ohm är 200mA så jo, det kan gå att gå förbi buffer med Fg, då kan jag komma ännu närmare DUT, jag kan tom koppla in mig på DUT's kollektor-kontakt på panel. För övrigt vill jag tacka dig för att du indirekt lärt mig att nyttja min FG vad beträffar DC-offset.

Författare:  rvl [ 21.59 2019-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag läser farskost som färskost (färsk ost, men kanske det ska vara fars kost???). Men sannolikt inte farkost, som roger fastnat för. Sorry för lite off topic.

Författare:  rogerk8 [ 22.09 2019-01-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag är tydligen mer än bara datadyslektiker :D

MVH/Roger

Författare:  farskost [ 01.00 2019-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Farskost ska läsas som inversen av gammal ost :)

Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen? Kan du koppla på oscilloskopet direkt på DUT och se om asymmetrin uppstår drivningen? Genererar du signalen med signalgeneratorn och lägger den på ena kanalen och spänningen över DUT på andra borde du kunna se om formen är lika i båda riktningarna.

Författare:  rogerk8 [ 20.54 2019-01-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

farskost skrev:
Farskost ska läsas som inversen av gammal ost :)

Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen? Kan du koppla på oscilloskopet direkt på DUT och se om asymmetrin uppstår drivningen? Genererar du signalen med signalgeneratorn och lägger den på ena kanalen och spänningen över DUT på andra borde du kunna se om formen är lika i båda riktningarna.

Intressant kommentar, tack!

Citera:
Har du lyckats klargöra om fenomenet uppstår i hur spänningen över DUT genereras eller om det uppstår i mätningen av strömmen?

Eftersom jag infört "perfekt" trekant med hjälp av ditt förslag och problemet består samtidigt som trekanten är fullständigt odistad över DUT (läs kollektorspänningen) så räknar jag härmed bort trekanten (Ur) som anledningen till problemet.

Jag har idag spånat på varför BJT mäter sämre än MOS, båda har problemen men MOS har det inte lika mycket, styrningen av MOS är dock mer enkel och rättfram än strömgenereringen för BJT.

Jag har nu testat 1k som Rbe och det blev inte perfekta streck, jag har nån slags självsvängning i början av svepen.

Testar att införa Cbe på 1nF, det blir värre men problemet blir tydligare.

Sista bilden tycker jag dock är mest intressant, jag har då alltså 1k som Rbe (i stället för DUT) och mäter på "basen" ty jag kan inte mäta på emittern då basströmmen är för liten för min upplösning (som är 10mV medans jag kör 0,5mA i 1 Ohm max), studerar man bilden så ser man först det spegelvända S:et vad beträffar fallande flank hos trekanten (Ur, som är bortkopplad i detta scenario) ty bufferteget kan bara sourcea och eventuell kapacitans kan då inte sinkas speciellt när DUT är bortkopplad..., sen ser man faktiskt hur åtminstone det översta steget inte är riktigt plant, jag uppskattar det oplana till 0,05DIV/8DIV dvs <1% men om man då ser till mina hysteres-problem så är dom typ 0,2DIV/8DIV dvs >2% vilket dock är en rätt nära tillfällighet(?).

Det som mest är intressant är att översta trappsteget (Us) INTE är helt plant, det borde inte vara så och därmed börjar jag fundera på om min avkoppling är för dålig, kanske jag tom använder fel kondensatortyp ty dom flesta avkopplingarna är gjorda med keramiska multilayer från Murata medans några få är gjorda med polyester från Panasonic, ALLA kretsar är dock avkopplade.

MVH/Roger
PS
Problemet med ringningarna hos de resistiva svepen förstår jag inte heller, de borde vara en serie "perfekta" streck ovanpå varandra, nu är dom inte ens riktigt i fas tydligen. Dock kan ringningarna ha med långa ledare att göra samtidigt som dom ju ringer en liten bit in på svepen :humm:

Hysteresen blir större av två anledningar och det är när kollektorströmmen ökar ELLER när kollektorspänningen ökar vilket dock förmodligen är samma sak dvs problemet ökar när strömmen ökar, dock ökar JU inte kollektorströmmen nämnvärt efter en viss Vce :humm:

Författare:  rogerk8 [ 20.23 2019-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har kommit på en sak.

Dom mycket små skillnaderna i steget vid upp/ner kan ha att göra med för dålig avkoppling/stabbning, speciellt noterar jag nu att samma steg-skillnad finns redan från hjärtat i systemet (KTI) dvs där steget (Us) faktiskt genereras!

På detta kan man sedan lägga hfe som multiplikator och problemet blir "stort".

Det syns alltså knappt vad beträffar själva basströmmen men gånger hfe syns det.

Så jag måste få dom här stegen raka och fina, en anledning till att dom inte är det kan vara att jag tyckte jag var fiffig när jag konstruerade en egen "LDO" fast naturligtvis av sämre än kommersiell kvalitet men jag tyckte den skulle kunna funka, denna LDO styr sedan spänningen för speciellt räknaren där jag efter räknaren alltså R2R-omvandlar till analog steg-signal (Us).

Observera att själva matningsspänningen för räknaren MÅSTE vara stabil för annars blir det ojämna steg, sen kan man dock fråga sig varför men jag tror att det har med integrationskondingen att göra för när den laddas upp så sugs det ström ur systemet (taskigt reglerad matning sjunker då något) medans när den laddas ur så belastas inte matningen alls.

Detta tänk stämmer med att upp (i början av steget) är av lite lägre spänning än ner/ur strax efter.

Vad jag nu är sugen på att prova är 1000uF över räknaren, lite väl häftig kapacitans men what the heck, jag har några.

Jag har sedan sett att Vdd ripplar ganska tydligt fast bara med runt 40mVpp, men säg 50mVpp så om signalen är på 5000mVpp så är det 1%.

Max Ic-ström som jag mätt BD911 med är drygt 100mA, säg att det är 10DIV då är 1% 0,1DIV fast jag tycker att störningen mer är runt 0,2DIV fast det är lite i samma storleksordning.

Ska bli spännande med denna cappning :)

För en sak är fullkomligt klar, stegen är inte fullständigt raka (inte ens från källan).

MVH/Roger

Författare:  rvl [ 20.40 2019-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

rogerk8 skrev:
Jag är tydligen mer än bara datadyslektiker :D

MVH/Roger

Läser man på ett sätt, så är det svårt att se nåt annat... Jag märkte idag att medlem wiklis heter wiklis och inte wilkis, så som jag har "läst" det.

Författare:  rogerk8 [ 21.21 2019-01-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack, nu känner jag mig inte lika misslyckad :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.14 2019-01-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Mitt trick funkade inte.

1000uF över räknaren blev faktiskt lite bättre men då rent "rektangulärt", hysteresproblemen består och jag är ännu mer undrande.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.51 2019-01-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Alla signaler tycker jag nu ser bra ut.

Tydligt är dock att I/V-diagrammet ser bättre ut när man sveper små spänningar, hysteresen syns då inte.

Högre amplitud på rampsignalen (Ur) och hysteresen blir mycket tydlig.

Jag går bet på vad det här beror på men har beslutat mig för att göra ett litet test där jag skippar automatiskt svep av basströmmen och istället fixerar basströmmen till en viss nivå (röd LED dvs 1,6V/1k=1,6mA tänkte jag).

Är det då samma problem med hysteresen så vet jag att problemet inte sitter i basströmsgenereringen (heller :D ).

MVH/Roger
PS
Jag tycker dock det är skumt hur högre Ur kan ge mer problem för vad har spänningen med saken att göra? Trissan har ju planat ut och därmed kommit igång samt agerar "ideal" strömkälla dvs har mycket hög utresistans...

Författare:  rogerk8 [ 22.00 2019-01-17 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag testat med en enda basström (blå LED som referens), problemet kvarstår.

Jag har dock kommit på att man inte kan utesluta problem med basströmsgenereringen ändå för vad jag gör nu är att istället för Us (<5V) från KTI så har jag fast 3V och denna spänning omvandlas till en ström i KTT.

Så det enda jag med säkerhet kan säga är att det inte är nåt fel på KTI men hur det ser ut närmare DUT dvs i KTT kan jag inte orda om.

Min tanke nu är att lyfta ur bas fullständigt ur DUT-hållaren och applicera en fast DC-strömgenerator som basström där strömgeneratorn faktiskt är rätt enkel att bygga (kräver bara fyra komponenter).

Detta blir nästa test.

MVH/Roger
PS
Fasen vad detta gäckar mig!

Författare:  rogerk8 [ 21.23 2019-01-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Idag har jag byggt och testat med en helt separat strömgenerator.

Den genererar alltså ström rätt in på basen, finns inget annat i dess väg.

Resultat: Ingen förändring :(

Nästa steg till desperat felsökning blir ett bygge av en Klass AB-förstärkare för Ur där tanken med denna är liten och symmetrisk source/sink-resistans.

Schema finns på papper och caddas i morgon..

Just nu bifogar jag dock schemat på strömgeneratorn och resultatet på skärmen, hysteresen är något mindre men så är också strömmen.

Kontenta: det finns inga som helst problem med basströmsgenereringen och jag kommer revertera till fast basström modell näst senaste tricket, detta senaste trick kopplas bort mest för att risk för kortslutning iom krokodil-kablar finns.

I morgon bygger vi ett Klass AB-steg, bara det en liten utmaning även om jag kommer använda blå LED för ett par Darlington.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 22.02 2019-01-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, det kan vara en tanke! Blir lättare att felsöka då!

Bifogar en liten trevlig effektförstärkare på en watt som jag byggde ihop för ett tag sedan! Potten kan vara ca 50 Kohm. Jag använder op-förstärkare CA3140. Hoppas att du får ordning på din transistor testare!
Bilaga:
1W slutsteg med op..jpg

Författare:  rogerk8 [ 22.58 2019-01-18 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Trevligt opampen!

Dock behöver min buffer inte ha nån förstärkning så jag vill nog göra det enklare än i ditt schema.

Men det var roligt att se schemat, stort tack och tack för ditt stöd för jag sliter snart mitt hår :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 19.40 2019-01-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Förstår att du jobbar hårt med den! Hoppas på det bästa att det ska lösa sig! Kommer jag på något skriver jag!

Författare:  rogerk8 [ 21.19 2019-01-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack, det låter mycket trevligt!

Idag har jag inte orkat löda ihop min symmetriska buffer (Rsource=Rsink).

Dock tänkte jag nu rita buffersteget och bifoga en ritning så att Ni kanske hinner varna mig innan jag gör fel i morgon :)

Ett trick jag kommer ta till är ett 6V-batteri i anti-seriell koppling med utgången, anledningen är att annars kan jag inte få båda trissorna att sorcea respektive sinka för det kräver en potential över noll samtidigt som lasten är förbunden med noll.

Lurar dock på om inte en Zener-diod kan funka också men en sak är säker, Zener'n är inte lika linjär för med batteriet har jag "alltid" runt 6V, en Zener på säg 5,6V har 5V för vissa strömmar och 6V för andra och är således bara definierad för 5mA.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 21.59 2019-01-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det bästa hade varit om du kunde använda +/- 12V. och på det sättet få mittnolla mellan 10 Ohms motstånden! Det där med batteriet är jag osäker på har aldrig kopplat på det viset? En zener är naturligtvis stabilare. Batterispänningen kommer ju sjunka efter ett tag. Men gör en labbkoppling innan du gör det permanent! Testa först för jag är som sagt lite osäker på om det blir bra?

Författare:  rogerk8 [ 20.06 2019-01-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Det bästa hade varit om du kunde använda +/- 12V. och på det sättet få mittnolla mellan 10 Ohms motstånden! Det där med batteriet är jag osäker på har aldrig kopplat på det viset? En zener är naturligtvis stabilare. Batterispänningen kommer ju sjunka efter ett tag. Men gör en labbkoppling innan du gör det permanent! Testa först för jag är som sagt lite osäker på om det blir bra?


Citera:
Det bästa hade varit om du kunde använda +/- 12V. och på det sättet få mittnolla mellan 10 Ohms motstånden!

Jag kan inte det för utgången måste dels vara >0 (när jag testar NPN) dels måste det både sourceas och sinkas med ungefär samma resistans för det är här jag misstänker att jag har problem.

Så en mittnolla funkar inte för ut kommer då bara +/- ACn's amplitud dvs den går både under och över noll samtidigt som min signal måste vara >0 (0-10V, optimistiskt) med symmetrisk drivresistans (obs).

Mitt schema är det enda sättet jag kan komma på hur man kan symmetriskt sourcea och sinka en last som är förbunden med 0 samtidigt som spänningen i lasten måste vara >0.

Min ritning är lite felaktig vad beträffa in-datat, det skall stå:
1) FG->DC_ut=9VDC@Uac=0
2) Uac<6Vpp

Med ett batteri på 6V (säger vi, testet är kort så jag räknar inte med nån nämnvärd urladdning men man får kalibrera för vad man för tillfället har för batterispänning, helt enkel), och en DC_ut arbetspunkt på 9V samtidigt som matning är på 12V så kan man teoretiskt nyttja 3Vp som signal dvs ut svingas 9V+/-3V vilket också innebär att 6Vpp är rampens totala "höjd".

Genom att skippa kondensator på ingången kan man fintrimma detta mha FG's DC-offset och amplitud.

Nedre 1k är f.ö lite irrelevant när man nyttjar FG men det är trots allt trevligt att kunna checka av sin krets INNAN man applicerar FG och i det läget ska man ha 6,0V ut.

Jag tror det här blir bra, bättre än med olinjär Zener-diod i alla fall.

Tack för din kommentar!

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 16.15 2019-01-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Då förstår jag!

Hoppas att du får ordning på det men det verkar rimligt att det skulle fungera då!

Författare:  rogerk8 [ 20.22 2019-01-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har ikväll fått byggt min buffer.

Först testade jag utan batteri och rattade på både DC-offset och amplitud på funktionsgeneratorn (FG, trekant), visade sig lite överraskande att jag inte kom längre ner än typ 2Vbe från jord, kanske dock inte så överraskande om man typ kortsluter bas på nedre trissan till jord för då har man just 2Vbe samtidigt som trissor sägs kunna mättas ner till typiskt 0,2>Vce men jag tror inte det gäller i det här fallet för trissorna jobbar linjärt.

Dock var inte detta mitt problem utan snarare tvärtom för jag vill öka DC-bias, jag rattade då in en amplitud på 4Vpp samt la DB-utgångsoffset på 6V (uppfinner härmed en ny spänningsbenämning som jag flitigt egentligen använder, DC_Bottom=DB), DB + 4Vpp blir då 10V och det är vad man kan förvänta sig av systemet (typiskt 12V-4X0,7V=9,2V).

Därefter hängde jag på batteriet, min-DB hamnade då inte riktigt på 0V men efter lite trimning gjorde den det.

Nu kan jag alltså (smått kortvarigt dock) driva med symmetrisk source/sink-resistans.

Får jag olika svep även nu så åkallar jag gudarna om hjälp :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.37 2019-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag lyckades :D

Mitt trick att se till så att det sourceas med samma resistans som det sinkas gjorde susen!

Jag är lite osäker på varför men det pekar på kapacitiv last, det står inte i databladet för BD911 (NPN) men i databladet för IRF640 (N-MOS) står det 185pF som utgångskapacitans vilket dock nog är högre än för en BJT, observera att ingångskapacitansen för IRF640 är större än 1nF!

Jag gissar runt 100pF som utgångskapacitans för BD911, sourceas den med typ 1 Ohm så är det ju inga problem men sinkas den med hie kan det bli problem, 10k*100pF är dock en sån liten tidskonstant som 1us vilket är mycket mindre än dom 0,5ms ramparna kör så mitt resonemang håller inte riktigt.

Nu tror jag att jag faktiskt inte behöver nyttja batteri utan "bara" push-pull för vardera spänningshalvan, det gör alltså inget om det finns en tröskel på 2Vbe som gör att buffersteget inte når noll, innan buffersteget når 2Vbe ut så sinkas det ju av PNP'n samtidigt som under tiden trekanten är mindre än 2Vbe stannar den ju i origo ändå.

Fast bakre panelen är redan gjord och det finns inte plats för fler komplementära transistorpar samtidigt som NPN/PNP-switchen är maxad (4 poler vipp).

Jag skulle dock kunna fuska och sätta en vipp-brytare i gaveln där jag alltså har kvar det komplementära paret men i fallet NPN så får NPN VCC och PNP GND, i fallet PNP får sedan NPN GND och PNP VSS.

Detta kan funka och jag är faktiskt lite glad att jag kom på det just när jag skriver, trodde annars det var kört :)

Med andra ord blir NPN/PNP-brytaren uppdelad i två brytare (ty >4P vipp finns inte).

MVH/Roger
PS
Jag bytte till 3V-batteri istället, gav mig bättre marginaler i form av att 10 Ohm X 200mA=2V tapp.

Författare:  farskost [ 22.45 2019-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Snyggt! :tumupp:

Författare:  rogerk8 [ 23.11 2019-01-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack!

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 14.22 2019-01-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jätte bra!

Författare:  rogerk8 [ 20.26 2019-01-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack ska Ni ha!

Men det såg faktiskt bättre ut än vad det var :(

När jag zoomade in ett snäpp kom hysteresen tillbaka.

Det var svårt att bedöma redan från början hur mycket det var relativt original men nu har jag testat med multipla Ib (Us inkopplad) också och allt ser ungefär likadant ut som förut.

En skillnad är att man ser dom 10 Ohmen i "lutning" hos kurvorna (drivande impedans är ju nu runt 10 Ohm), innan var det helt rakt (typiskt<1 Ohm) vilket också krävs för typ TO3.

Jag har nu bestämt mig för att strunta i framåt/bakåt-svep för jag får ingen ordning på det och har inte en susning om varför och då blir det ju liksom svårt att göra nåt åt det, istället kommer jag införa sågtandsformad ramp-signal där dock återsvepet blir lurigt för jag misstänker spöksignaler här (när man sveper positivt så sveps det ju från vänster till höger på skåpet MEN när strålen helt abrupt får order om att bege sig tillbaka till origo så ritar den ett streck som kan behöva släckas mha Z-ingången på skåpet, vilket var vad jag ville undvika med min triangel-våg).

En stor anledning till att jag "ger upp" är att som jag ser det så krävs ganska omfattande ombygge av KTT för att den skall nyttja symmetrisk buffer samtidigt som jag ser att det inte ens löser problemet.

Jag ogillar dock att ge upp utan att ha förstått felet men jag kan inte göra mer för jag har slut på ide'er samtidigt som triangel-svep egentligen är onödigt, räcker med svep åt ett håll, liksom.

Så jag kommer addera en liten PNP plus 10k runt integratorn, kan det funka tror Ni?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.47 2019-01-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll har jag testat att nyttja olika frekvens på Ur.

Visar sig att runt 300Hz blir bäst, frekvenser över och under denna frekvens ger ett sämre resultat.

Speciellt ger högre frekvens en ökad hysteres i y-led medans lägre frekvens ger en ökad hysteres i x-led.

Idag kör jag med 1kHz (ungefär 100Hz bilduppdateringsfrekvens ty tio svep).

Min plan nu är faktiskt att halvera frekvensen samtidigt som det fortfarande retar mig att jag inte förstår felet.

MVH/Roger
PS
Jag har testat andra trissor än denna BD911 och faktiskt beter dom sig på samma sätt vilket gör mitt problem ännu mer mystiskt :)

Författare:  LeCanard [ 08.57 2019-01-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

att ägna 2 sekunder med en lätt fuktad trasa på den där bildytan vore nog inte helt fel :)

Författare:  rogerk8 [ 21.09 2019-01-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Gjort :)

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.17 2019-01-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag får inte ordning på HP-moden (High Power).

Jag vet inte riktigt varför men LP (Low Power) funkar bra nu i alla fall, nåväl perfekt är det fortfarande inte men lämpligt val av frekvens tycks ge ett "Good Enough"-resultat.

Har inte lyckats klura ut varför HP inte fungerar, fast jag tror att systemet går i taket så det kan alltså bara visas en graf (jag får bara upp en graf).

I HP-mod så är nämligen basströmmen max 0,5A (och detta är delat på tio steg).

0,5A*10=5A dvs en hfe på 10 (vilket är lågt men rätt normalt för TO3) ger 5A Ic, mitt tillfälliga agg kan bara leverera 3A men jag tror inte att det är det som är problemet för strömmen är inte "continous" dvs 5A borde mitt agg kunna leverera stötvis.

Jag kan ha gjort nån galet val mellan 1 Ohm som Ib-genererande motstånd (Rib, stegas 0-0,5V över 1 Ohm vilket ger Ib) och 0,1 Ohm som Ic-mätmotstånd (Re) även om 1 Ohm är vad som tillfälligt gäller just nu.

Själv tycker jag att 0,5A är en bra maximal basström för att mäta TO3 (genererar ju typiskt 5A vilket är en okej ström att mäta på), därför tycker jag att 1 Ohm som Rib är optimalt, jag tänker inte ändra på det.

Y-spänningen (U(Ic)) sen är det ju mindre noga med så länge den inte bygger för mycket i spänning under DUT (för då slutar basströmsgeneratorn att fungera), 0,1Ohm/6W som standard tycker jag alltså är optimalt för 5A-stötar av I/V i 0,1 Ohm är 2,5W, mitt tillfälliga motstånd på 1 Ohm/0,6W platsar alltså inte (skulle rent teoretiskt behöva tåla 25W).

Så varför är det så svårt att testa TO3 fullt ut?

I LP-mod har jag fått testat 2N3055 och den ser snygg ut men jag ser bara upp till nån eller några hundra mA.

MV/Roger

Författare:  opampen [ 03.19 2019-01-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men är ditt agg. strömbegränsat till 3A? Då är det nog tveksamt om du kan ta ut 5A. även kortvarigt? Så jag tror begränsningen finns där!

Författare:  rogerk8 [ 20.27 2019-01-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Alltid lika roligt med input från dig, tack!

Jo det är sant men jag börjar inte med att kräma ur 5A, jag börjar smått (säg <2A).

Till exempel så har jag precis kommit på att det blir MYCKET känsligt med offset om man skall basströmsbestämma mha en spänning över ett så litet motstånd som 1 Ohm, 100mV offset t.ex ger 100mA och 100mA*10=1A, det sticker iväg :)

Med andra ord har jag vridit ner Us till noll men eftersom noll inte riktigt var noll så fick jag nåt hundratal mA basström ändå, då testade jag att trimma bort offset men HP-moden vill inte fungera ändå.

För det första självsvänger den och för det andra så är grafen även vid offset-intrimning inte relevant (mest suddig).

Jag har dock hittat ett litet trick för hur jag kan få bukt med självsvängningen dvs 100nF mellan bas-jord på DUT, dock försvinner inte alla självsvängningar ändå men eventuellt kan jag trimma med något högre kapacitans för det.

Att få dö på självsvängningarna är emellertid mitt minsta bekymmer just nu.

MVH/Roger
PS
Jag har upptäckt en sak, min LP-säkring på 250mAT har en resistans på runt 2,5 Ohm (min andra HP-säkring på 3,15AT kan jag dock inte mäta resistansen på) detta gör faktiskt att mina Ic(Re)-mätningar inte stämmer för i LP-mod avses det mätas över 1 Ohm medans det nu totalt sett är 3,5 Ohm för säkringen ligger i serie med mätmotståndet upp till emitter och det är vid emitter jag mäter. Enda preliminära lösningen jag kommer på angående det här problemet är att byta till 3,15AT-säkring även för LP-mod :)

Författare:  rogerk8 [ 21.31 2019-01-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

En liten fjantig uppdatering, jag kom på att om jag kopplade om TO3-konfigurationen så blev den enklare att använda, till exempel är BDX33/34 BCE, BD139/140 ECB (dvs man vänder dom bakåfram) och TO3 BE(C) dvs bas till höger "ovanifrån", emitter till vänster "ovanifrån" och kollektorn i kåpan.

På det här sättet kan man leka med dessa trissor fram och tillbaka utan att behöva konfigurera om mha banankontakt-kablarna.

Fast som sagt, jag har värre problem med min transistortestare.

MV/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.28 2019-01-31 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag får inte ordning på min transistortestare :(

Jag är nära att ge upp faktiskt.

LP (Low Power)-moden har jag nu fått att funka hyfsat, de båda svepen upp/ner trackar ganska bra i alla fall och jag fick till det genom att vrida ner frekvensen fast man undrar ju vad en annan DUT har för påverkan (dock tror jag att jag körde BD/BDX och båda trackade lika).

Jag anser således LP-moden vara "Good enough".

HP (High Power)-moden däremot har jag jätteproblem med.

Främst gäller detta att det oscillerar med 3,7MHz och jag får inte bort det.

En såpass hög frekvens borde vara enkel att döda men jag lyckas inte, jag har konstant 30mVpp 3,7MHz över ett Rbe på 10 Ohm och jag får inte bort det!

30mVpp låter dock lite men Ni skall komma ihåg att detta påföres ett basströmgenereringsmotstånd om endast 1 Ohm, 30mVpp blir då plötsligt 30mApp...

Jag kan minska ner det till en tredjedel genom att cappa bas till jord med 10uF som man ju liksom inte kan ha kvar rent fysiskt samtidigt som oscillationerna ändå inte försvinner.

När jag byter ut DUT mot 10 Ohm mellan bas och emitter (Rbe) så har jag 3,7MHz med en amplitud om 30mVpp, en stor del av denna amplitud kan jag sedan se på själva ingången till KTT (hjärnan i systemet) dvs 10mVpp.

Sen har jag också gjort experimentet med öppen bas (Rbe borta) och får då 400mVpp vilket alltså skall jämföras med 30mVpp vid Rbe=10 Ohm.

Jag har också ansträngt mig med att "avkoppla om" IC4 (den är redan avkopplad men den hänger lite i luften pga att +/-_ingångarna har måst kastats om och är man desperat så är man...) dvs den IC som tar hand om Us, jag har sedan bondat 2X100nF ovanför kapseln, resultatet av dessa ganska delikata ansträngningar var dock noll.

Jag är nu helt rådvill över vad jag skall försöka härnäst.

Det ENDA jag verkligen vet är att LP funkar (hyfsat) medans HP inte funkar alls.

Fast det är fel att sägas att HP inte funkar alls för jag kan detektera hur jag faktiskt får Ib som DC och medelvärdet av oscillationerna ut i DUT.

När jag trixade med att försöka få ordning på hysteres-problemen tog jag till blå LED som referens, dessa 3V dämpas sedan 10ggr och påföres ett basströmgenererande motstånd på 1k, med andra ord 3V/10/1k=0,3mA FAST basström.

Nu har jag bytt referensdiod och kör 1N4148 med 10k pot över, maxläget ger då c.a 0,7V och pssso blir då basströmmen 0,7/10/1=70mA.

Viss skillnad på basström här alltså!

Här blir det alltså även skillnad i oscillationer, jag kan visserligen inte svära på att det inte finns några oscillationer i LP-mod för jag kan inte mäta så lågt men jag tror att dom inte finns (körde 10k som Rbe idag men såg inget), LP-moden gerererar alltså INGA oscillationer medans HP-moden genererar mycket.

Skillnad i elektronik?

1 Ohm vs 1k som basströmsgenereringsmotstånd (samt två olika emittermätmotstånd på 0,1/1 Ohm vilket jag säger inte påverkar resonemanget).

Vilket också får till följd en mer än 200ggr basströmskvot.

Vid hög basström kukar alltså systemet ur och det enda som egentligen skiljer är 1/1k-motstånden.

Över 1k går det alltså bra att generera basströmmen men över 1 Ohm går det inte bra.

Det skall påpekas att i medel kan man se att även 1 Ohm funkar, det är bara oscillationerna som stör.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 19.21 2019-02-01 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej kära vänner!

Idag har jag gjort en intressant upptäckt.

Först insåg jag att jag hade byggt en transkonduktansförstärkare modell "MOS-FET" och att dom flesta OP i min koppling faktiskt skulle kunna skippas och ersättas med två MOS-FET (för basströmsgenereringen).

Pga detta insåg jag att man skulle kunna öka "Miller-kapacitansen" genom att lägga en konding över Drain (läs Bas på DUT) till minus-ingången på drivande OP (en av två).

När jag då la 100nF mellan bas och minus-ingången hände intressanta saker :)

Oscillationsfrekvensen minskade till "snygg" fyrkant på c.a 4kHz (och rejält högre amplitud)!

Observera att detta är första gången jag egentligen lyckats påverka 3,7MHz-självsvängandet överhuvudtaget...

I desperation provade jag sedan 2u2 och fick runt 220Hz (och ungefär samma amplitud).

MEN jag får inte bort oscillationerna.

Jag tycker dock detta är ett framsteg för nu är jag inne och pillar i nåt som tydligen betyder nåt.

För det första, problemet är kapacitivt.

För det andra, om man antar f~1/RC så har jag 2k5 som effektiv resistans (över tre steg), med 2k5 och 3,7MHz får jag således 100pF som "strökapacitans" vilket jag tycker är minst en magnitud för mycket men okej, jag tycks ha runt 100pF sittande.

Iom att jag dessutom testat stor konding så kan jag uppenbarligen inte gå den vägen (för frekvensen blir bara lägre med högre kapacitans), här gäller det alltså att på nåt sätt döda oscillationerna innan dom uppkommer.

Men hur man gör det är en enigma.

Jag har som sagt lite kabellängder så eventuellt spökar dom med sina induktanser (som dock är mycket små, ungefär 100nH per meter har jag mha litteratur räknat ut) men samtidigt har jag uppenbarligen kapacitiva problem.

Idag har jag emellertid testdragit kondingen från DUT till minus-ingången och DUT har ganska långa kablar till sig fast "I am reaching" om jag tror att kabellängder är problemet men vad gör man när man inte förstår?

Jag är i alla fall nöjd att jag nu KRAFTIGT kan påverka oscillationen (även om amplituden samtidigt kraftigt stiger, missade att mäta den men känner att det är lite ointressant, fasen är viktigare).

Så nånstans här kan jag få bukt med problemet.

Lite smånöjd är jag i alla fall över att jag kom på att jag, pga den faktiska transkonduktansen (spänning in-ström ut, liksom), byggt FET:ar som iofs aldrig hade behövt byggas för dom finns ju redan :D

Börjar redan fundera på en helt annan realisering MEN jag skall få detta att funka först!

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.33 2019-02-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

För Janson1 har jag nu iordningställt mina scheman, det enda som saknas är värdena vilket kan fås på beställning :)

Jag har annars ritat in alla reglage och deras inställning för Low Power NPN-test.

Idag har jag sedan kämpat med att få bort de envisa knappa 4MHz:en, jag får inte bort dom!

Jag kan reducera dom från 40mVpp till 10mVpp men försvinner gör dom inte.

Och jag kan inte ha 10mVpp som svängandes Y-kanal (U(Ic)) för det är ju där nere jag vill kunna mäta!

Jag vill alltså kunna sätta max 0,5V över basströmsgenereringsmotståndet på 1 Ohm och få max 0,5A basström för att sedan, med hfe på inte så mycket mer än 10 när det gäller TO3, kunna testa 5A (möjligtvis kan jag klara detta med 0,2A som basström och då 25 som hfe men då snackar vi på gränsen).

Basströmmen genereras mha en stegspänning över ett motstånd på 1 Ohm som är på tio steg och går från 0,5V till noll i princip, detta ger maximalt 0,5A och 50mA per steg.

Detta skickas in i basen och ut kommer hfe gånger denna ström SOM mäts (Y-CH) på emittern och 0,1Ohm till backe i HP-fallet (1Ohm i LP-fallet).

Jag har störningar vid denna mätning på 10mVpp minst MEN jag vill kunna börja "TO3-mätningarna" vid minst 100mA OCH 100mAX0,1Ohm=10mV som är SAMMA storleksordning som mina problem.

Jag kan alltså inte ha svängningar på 4MHz a' 10mVpp där jag önskar mäta för de är av samma storleksordning som det jag önskar mäta.

20dB till i "brusreducering" hade inte gjort ont :)

MVH/Roger
PS
Så hög frekvens är vanligtvis jättelätt att ta död på men i mitt fall...

Författare:  rogerk8 [ 21.29 2019-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jävlar vad jag har kämpat med min transistortestare!

Nu kommer jag ge upp för jag kommer inte längre, jag har drygt 10mVpp 3,7MHz-brum som rippel på Y-kanalen (läs emitterströmsmätning över valt Ie-motstånd) i High Power-mod och jag får inte bort det.

Eftersom Y mäter över 0,1 Ohm så är emitterströmripplet 100mApp.

Jag vill mäta TO3 från 100mA till 5A som emitterström.

Nedersta svepet dränks då i brum.

Detta är inte acceptabelt.

Min kalibrering vad gäller motståndsval tycker jag är klockren, jämför:
1) Low Power Mode, Ib genereras över 1k (Rib) med maxamplituden 0,5V dvs max 0,5mA, gånger absolut max 400 i hfe för en småsignaltrissa (ej Darlington) så innebär det max 200mA och med 1 Ohm som Ie-motstånd så fås 0,2V att mätas.
2) High Power Mode, Ib genereras över 1 Ohm med maxamplituden 0,5V dvs max 0,5A, gånger absolut max 40 i hfe för TO3-typ så innebär det max 20A och med 0,1 Ohm som Ie-mätmotstånd så fås 2V att mätas.

I fallet 2) så är hfe snarare 10 än 40 så strömmen blir istället 5A vilket jag siktar på MEN den är lite högt satt, en femtedel i basström skulle kunna funka för då har jag 4A vid hfe på 40 SAMTIDIGT som jag har en femtedel av mina nuvarande problem.

Tror jag i alla fall för det verkar omvänt linjärt med Rib, dvs i småsignalfallet har jag inga problem men då är Rib hela 1k, när jag kör Rib på 1 Ohm bara så får jag problem.

Lite tråkigt med Rib på 5 Ohm bara för dels "finns" det inte dels blir det lite knöligt att räkna ut basströmmen, basströmmen räknas ju nominellt ut som 0,05V/Rib per steg och sen körs tio likadana stegrande steg, här säger jag emot mig själv för vad är enklare än att räkna 0,05V/5 Ohm per steg :)

Bara för att förtydliga, 10 steg ger 0,5V/5 Ohm dvs 100mA max basström, hfe>10 ger då Ie>1A men 5A når jag inte.

Det värsta med Rib på 5 Ohm är att det är tveksamt om jag kan få en godtycklig TO3 att nå 5A.

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 22.21 2019-02-08 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Men är du säker på att nätdelen klarar 5A.? Förstår att det kan vara andra problem också!

Synd om du måste ge upp! John Schröder hade väl någon variant på Curve Tracer också? Kan du inte hitta hjälp från någon lösning på nätet?

Eller göra det lite enklare eller tänka om från början?

Ja, jag bara försöker få dig på andra tankar. Vet själv hur det kan vara när man kör fast med något projekt!

Författare:  rogerk8 [ 20.33 2019-02-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej opampen!

Varken nätagget eller säkringarna klarar 5A kontinuerligt men jag kör ju inte kontinuerligt utan jag kör 10 svep på sådant sätt att om vi räknar uppifrån så börjar vi med 5A och sedan stegas det ner med 0,5A per steg så effektivt är inte strömmen 5A utan snarare runt 2,5A vilket min trafo mm klarar.

Jag ser inga fel med min konstruktion bara att jag kanske komplicerat den för mycket.

Men konceptet fungerar, det har till exempel LP-testerna visat.

Min OP gick sönder idag, eller snarare förmodligen igår för den halkade ur sockeln och när jag skulle sätta dit den igen så råkade jag förskjuta den ett hack "uppåt" vilket gjorde att OP_B's (5-7) fick Vcc på plusingången och det verkar den ha gått sänder för ty med c.a +0,15V in på just den inverteraren får jag +12V och inte nog med att det är Vcc-spänning så är polaritenten fel dvs OP trasig.

Jag är dock lite glad att just denna OP gått sönder (IC4) för den sitter på en specialbyggd adapter som jag dock inte är så pigg på att bygga om men måste och allt detta för Eagle är knäppt med sina OP med minus-ingången neråt :bravo:

Här kan jag dock passa på med ett EVENTUELLT trick, jag byter helt enket OP :)

För vad är det jag har problem med?

Jo, högfrekvens!

Så vad kan vara bättre än att passa på och byta till en mer långsam OP?

Jag planerar således byta TL074 till en helt anonym och enkel LM324.

Så här ser dom dynamiska dataskillnaderna ut:
TL074: SR=8V/us, BW=3MHz
LM324: SR=0,5V/us, BW=1MHz

Så LM324 är helt klart mer långsam men samtidigt sysslar jag faktiskt bara med frekvenser runt en ynka kHz, så vad ska jag då med snabba OP till?

Ett problem dock, LM324 klarar bara +/-16V medans TL074 klarar +/-18V vilket jag har designat nätagget för, det är dock inte jättesvårt att sänka spänningen men jag avser köra med +/-18V ändå :)

MVH/Roger
PS
Från början siktade jag på att kunna svepa trissor upp till i alla fall 25V men nu är jag nere i 16V vilket börjar likna en tummetott :D

Författare:  opampen [ 12.21 2019-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hoppas på en lösning nu om du vidtar dessa åtgärder!

Författare:  rogerk8 [ 21.55 2019-02-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har beslutat mig för att ta mig tid och energi att bygga en allmän OP-testare.

Egentligen inte bara pga detta projektet utan också beroende på att jag har ett gäng makrillfile'-askar med använda kretsar som dock både är logikkretsar och OP men båda behöver testas innan man lägger in dom i lager igen för det är ju inte så roligt att ta en krets och typ speciallöda fast den på min komplicerade adapter som kastar om alla plus/minus-ingångar (pga Eagle's knepiga konvention) för att i slutändan upptäcka att kretsen var trasig.

Jag har redan skissat på en testrigg som kommer kunna testa Quad och Single men inte Dual för det använder jag aldrig.

Den blir enkel och testar bara DC-sving samt lite strömdrivningsförmåga (>+/-1mA).

Jag tror jag startar en ny tråd angående detta.

Tills dess bifogar jag en bild på hur jag kämpat med frekvenskompensationen för min KTT, på bilden ser Ni 5 kondensatorer men inte ens det räckte :(

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 23.40 2019-02-11 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, den var ordentligt avkopplad med alla kondingarna!

Intressant projekt du planerar för med op-testaren!

Jag har för ett tag sedan också planerat för en sådan! Det är ett trevligt instrument att bygga!

Tänkte man skulle kunna mäta offset, strömförbrukning, sving, kanske Rin, Rut, GBW får se hur många parametrar jag lägger in. Men det blir ett projekt som ligger lite i framtiden.

Författare:  rogerk8 [ 21.48 2019-02-19 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Min OP-testare blev som sagt bara skapt för det mest basala dvs att fysiskt kunna se om den kan svinga nåt.

Jag tycker det är bra att veta om man har labbat med OP och ryckt ur dom ur socklarna utan att egentligen veta hur man har belastat och påverkat dom.

Nu är jag klar med min nya adapter där TL074 byttes ut mot LM324.

Detta visade sig vara en hit för utan stimuli så brusar det bara!

Bruset är dock knepigt högt för det är runt 1Vpp både hos X-kanalen (Ur) och Y-kanalen (U(Ie)).

Vad som sedan händer när man smyger på lite Ur (med fast Us) är att bruset överlagras signalen, jag är osäker men jag tror faktiskt att det ej längre oscillerar utan vad som händer är att brusmattan föjer med signalen.

Lite skumt med allt brus, 4kTRB säger ju experterna men jag har lågt R och lågt B ändå är bruset stort.

Nu ska jag laga lite kvällsvard, god natt med Er!

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 19.01 2019-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Verkar för att vara väldigt mycket brus!? 1V.

Det kan ju vara att det är långa kablar mellan korten och att det tar in brus någonstans ifrån? Eller kortet? Helst bör man ju använda jordplan.
Se över konstruktionen i det hela. För att det brusar så mycket är inte normalt även om LM324 inte tillhör dom absolut minst lågbrusiga så ska den definitivt inte brusa så mycket så något i konstruktionen som är orsaken! Men vad och varför vet jag inte. Det är du som kan din konstruktion bäst trots alt!

Om du mäter med scopet ser det ut bara vara brus eller det kan vara en högfrekvent signal? Den skulle t.o.m vara så hög att scopet inte kan trigga? Vad trior du om det? Nu har du ju bytt krets och TL070-serien har Jfet ingång och LM324 är bipolar bara det kan ändra förutsättningarna! Man får ju också tänka på att varje op-krets har sina egenheter.

Kan du göra någon testuppkoppling för just den delen där du har problem på ett labbkort eller etsa ett enkelt kort så du försöker "rama in" felet? Viktigt att jorda o avkoppla kretsen för att minska risken för brus /självsvängning.

Författare:  rogerk8 [ 21.16 2019-02-20 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen för dina försök att hjälpa mig!

Ikväll har jag labbat lite och faktiskt fått bort bruset mer eller mindre helt!

Vet inte riktigt hur jag gjorde men jag är rätt säker på att jag biaserade vissa trissor reverserat och i en annan tråd har jag byggt en brusgenerator (KNG) som baseras just på att en NPN högimpedivt biaseras reverserat dvs emitter på plus och bas på jord samt kollektor öppen och sedan bara förstärker "signalen" på emitter.

KNG gav bra med brus men den spektrala amplitudfördelningen var rätt dålig i VLF-området, spektrala fördelningen var dock bra (täckte AF utan vidare), tipset kom från YD1150.

Så det verkar sannolikt att jag har revers-biaserat trissor och detta är faktiskt ganska lätt gjort för jag har ju på ena sidan basströmgenereringsmotståndet (Rig) blå LED (~3V) och på andra sidan Us (<3V i NPN-fallet för då går strömmen ut här), när jag ställer in bias över Rig som det är tänkt så försvinner bruset.

Fast Murphy har bestämt att jag ska ha fler problem :(

Det är klarlagt att basströmgenereringen i stora delar fungerar, jag har typ 3,5V stadigt på nedre sidan av Rig och samma spänning på övre sidan av Rig när Us (dvs stegsignalen) är noll, här väntas det alltså på att övre sidan skall sjunka i spänning för då går det ström uppåt och in i basen.

Allt utom den sista biten fungerar och jag fattar just nu inte varför.

Trissorna är checkade hela.

Och det fungerade alltså i LP mod men det är imperfekt, får nog ta och testa det igen.

Testar nu att det fungerar i LP-mod!

Märker att jag får oscillationer uppemot 6MHz och några tiotal mVpp när jag mäter på basen hos en simulerad DUT-trissa (Rbe=100 Ohm) så det här fungerar inte.

LP-mod fungerar alltså klockrent medans HP-mod inte fungerar alls.

I LP-mod så är Rig 1k, i HP-mod är sedan Rig bara 1 Ohm.

Jag tror att det är här problemet ligger för föreställ Er lite onnogrannheter med spänningarna på och under Rig, i 1k-fallet motsvaras ett fel på 1V bara 1mA fel i ström, i 1 Ohm-fallet motsvaras emellertid ett fel på 1V en hel Ampere i ström.

Så för att i HP-fallet få samma fel som i LP-fallet måste toleransen hos spänningen vara 1mV!

Jag måste alltså ställa in grejerna så att jag träffar Blå LED inom 1mV!

Det verkar uppenbarligen vara för mycket begärt!

Får man drömma lite så borde 1mA genereras av ett fel på 100mV så Rig borde vara på 100 Ohm istället för ynka 1 Ohm.

Men om effektiv Us peakar 0,5V så innebär detta 5mA som peakström.

Tar man detta gånger 10 så inser man att man gärna vill ha mer ström i en TO3 som har hfe på >10.

Det man vill ha ligger två magnituder ifrån 5mA, jag anser att 0,5A är vad man behöver i basström för <5A I/V-diagram.

Us kan teoretiskt ökas en faktor 10 (och Rig minskas en faktor tio) men frågan är om det hjälper samtidigt som intrimningen blir enklare ty då motsvarar 1V 100mA bara (Rib=10 Ohm).

Om jag nu ser 40mVpp 5-6MHz så kan det hända att dom sjunker till 4mVpp eller kanske försvinner helt :)

MVH/Roger
PS
Kommer dock på att den basströmsgenererande trissan måste ha nån Volt över sig och eftersom den ligger "under" blå LED samtidigt som den måste klara Darlington + U(Ie dvs Y-Channel) + Uce(sat, över sig själv) på emittern dvs absolut minst 3V över jord och allt detta samtidigt som jag envisas med att det skall vara möjligt med batteridrift (2X9V) där man då får räkna med så låg minspänning som +/-7V dvs vi har att referensen kan inte ligga så mycket högre än 5V över jord (trissor och OP behöver ju kunna fungera från andra hållet också).

5V relativt nuvarande 3V är dock ingen revolution, jag hade behövt en faktor 10.

Författare:  opampen [ 21.08 2019-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vi får se vad som händer, men bra att bruset gick att få bort!

Författare:  rogerk8 [ 21.47 2019-02-21 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu en liten plan.

LP-mod fungerar ju.

Rig är då stort (1k), i HP fallet är sedan Rig litet (1 Ohm).

Oscillationer finns i HP-mod bara.

Varför inte smyga ner Rig från 1k till 1 Ohm i LP-mod?

Det enda som då inte stämmer är Y-kanalens mätmotstånd (Re) som är på 1 Ohm i LP-mod och 0,1 Ohm i HP-mod men jag kommer faktiskt åt att ändra det även om jag tror att det inte spelar så stor roll men är man osäker på vad man gör så...

Vid nåt motstånsdsvärde mellan 1k och 1 Ohm borde alltså även LP-moden oscillera, eller hur?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.31 2019-02-22 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag råkade lösa det :D

När jag skulle till och stegvis minska Rig så blev jag osäker på vad min DVM verkligen mätte för spänning över Rig så jag tog till oscilloskopet.

Mitt skåp flyter jordmässigt (och är jordmässigt inte förbunden med varesig funktionsgenerator eller nätagg) så jag tänkte att jag mäter med jordtampen rakt av bara men av ett infall kastade jag om jordtampen och mätresultatet blev ett helt annat vilket implikerade att här är det känsligt.

Så när jag nästa gång mätte det oscillerande 1 Ohm så började jag vilt avkoppla det motståndet samtidigt som det ju var litet, provade 100nF över men det gick inte, provade sedan 10uF över men det gick inte heller men sen ska ni höra för när jag provade 10uF ner till backe så försvann alla oscillationer!

Vad jag alltså gjorde var att jag satte en kondensator på utgången av spänningsregulatorn modell OP-loopad blå LED.

Jag tror man kan jämföra med hur en regulator ur 78-serien kräver minst 100nF på utgången (79-serien kräver tom 1uF) men varför jag aldrig drog parallellen förrän jag löste det är en gåta.

Jag försökte ju avkoppla bort oscillationerna vid fel ställe!

Ibland är man riktigt korkad :)

100nF visade sig räcka så nästa steg är att koppla dessa över de båda blå LED-referenserna (en för NPN och en för PNP).

MVH/Roger
PS
Nu har jag dock problem med att få det som tidigare fungerade så fint att fungera mätmässigt fint dvs 1k som Rig ger mig konstigheter såsom en mycket lägre ström än vad spänningen över Rig ska ge, däremot har jag nu fattat att Rig från 1 Ohm till 100 Ohm fungerar klockrent även om dom gick in i spänningstaket när jag sniffade av strömmarna med 1k som Rbe, detta för att strömgeneratortrissan inte kan gå högre än knappt 3V innan den krockar med blå LED-referensen och om jag t.ex testar 30mA i 1k så är ju det 30V...

Författare:  opampen [ 01.11 2019-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Det var bra att det löste sig i det fallet!

Författare:  rogerk8 [ 19.58 2019-02-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tack opampen!

Nu har jag tänkt ut hur jag skall införa mina två 100nF-kondingar.

Det är trångt som attan på kortet och ovanför kortet pga alla kablar/TP så det blir lite svårt att komma åt men jag tror jag hittat en lösning där jag löder plast-kondingarnas ena ben på minusingångarna för aktuella OP och drar sedan andra benet till jord en liten bit därifrån.

Jag har klippt bort en konding (lödd på ett IC-ben) som var supersvår att få dit men som aldrig gjorde nån nytta.

Jag har en konding kvar som tjänade som Cf men som heller inte gjorde nån nytta och som jag således kommer att ta bort.

Slutligen har jag tillfälligt och med långa ben parallellat Re för LP (10 Ohm) med 1 Ohm vilket är vad jag vill ha, lurar dock på "låt stå" för att inte klanta till nåt mer pga en "snygg" ledningsdragning/montage.

I morgon kommer jag ta tag i detta.

Sen skall det bli spännande att se hur mycket som fungerar :)

Low Power (LP) för NPN/PNP, N-JFET och N-MOS har visat sig fungera.

Så bas-"polariteten" och gate-styrningen fungerar, det är bara High Power (HP) som inte har fungerat.

Men nu ser det alltså ut som om det kan komma att fungera det också.

Fast jag skryter inte än :)

MVH/Roger

Författare:  opampen [ 20.20 2019-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hoppas på det bästa!

Författare:  rogerk8 [ 21.12 2019-02-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har åkt rätt in i problem-träsket igen :(

Är keramiska kondensatorer dåliga?

Jag fattar nämligen inte ett skvatt längre för igår fungerade allt och jag kunde mäta upp tabeller på grejerna men idag fungerar inte HP-mod igen.

Allt jag har gjort är att permanenta de 100nF jag testade mig fram till fungerade.

Dom är garanterat kopplade till rätt ställe men det skiter sig ändå.

Vad som är än mer trist är att nu får jag inte bort oscillationerna hur jag än gör, gick upp till hela 10uF i desperation men det är klart att det inte skulle fungera.

Inte fasen kan väl mitt val av små keramiska multilayer vara såpass mycket sämre än plast att det kukar ur?

Jag famlar i mörkret efter förklaringar.

Fast en sak är säker, jag ger inte upp!

MVH/Roger
PS
Oscillationsfrekvensen har dock sjunkit med en magnitud, är nere i typ 400kHz nu :D

Författare:  opampen [ 14.08 2019-02-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Aj, då!

Lyt på 10µF är för stor!

Har du oscillationer runt 400 KHz passar keramiska kondensatorer bra. Du kan pröva med lägre värden runt pF-nF-området.

Författare:  rogerk8 [ 21.50 2019-02-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ikväll hände nåt nästan skumt.

På sätt och vis började det fungera igen :)

Fast BARA när jag simulerar HP i LP-pathen, om Ni hänger med?

Jag har nu alltså gjort som så att jag byggt om LP-mod med halvmeters kablar till simulerad HP-mod som det är designat, allt är EXAKT lika HP-Mod dvs det finns inte en uns skillnad då jag tom har gjort rokad på säkringarna i ren desperation, en annan grej jag gjorde var att jag modifierade Re dvs Y-kanalens mätmotstånd så att dom nu är lika mellan HP och simulerad HP, ÄNDÅ funkar bara simulerad HP-Mod, vad ger du mig för det?

Vad jag lite uppgivet tror mig inse är att jag har felaktigheter/olikheter i layouten och att det är därför det inte fungerar.

Jag ser ingen annan förklaring.

MVH/Roger
PS
Det funkar alltså bättre med långa kablar än inga kablar alls :rofl

Författare:  opampen [ 14.24 2019-02-26 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Att det fungerar bättre med långa kablar kan ju bero på att det blir högre kapacitans i en lång kabel än i en kort.

Men gå igenom layouten, det kan vara något du förbisett!

Författare:  rogerk8 [ 22.08 2019-03-09 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har råkat gå med i ett nytt forum.

Detta är inte vilket forum som helst för det är ett forum som en av världens absolut största halvledartillverkare anordnar.

Halvledartillverkaren heter Texas Instruments och jag halkade in där för att jag fick direktreklam i mejlen från dom sedan jag tankat ner nåt datablad nån gång men det brukar vara måttligt intressant för en amatör som mig (fast hedrande) men nu fick jag reklam för en lärobok modell opamp cookbook som jag bara kände att jag måste ha.

Så jag klickade på länken men blev sugigt nog tvungen att registrera mig (hatar sån skit) men när jag gjorde det så öppnades en ny värld för mig för jag såg då att dom hade ett forum och mycket tveksamt (ty jag kan ju inget) startade jag en tråd där jag frågade varför regulatorer måste ha en kondensator på utgången och fick ett superkompetent svar från en anställd på TI, jag blev så paff att jag direkt tryckte "This resolved my issue" varvid jag fick en kupong om gratis frakt men jag tror det var nån slags time out på den för dagen efter kunde jag inte casha in den.

Nåväl, jag startade ännu en tråd men även den fick ett snabbt slut men till slut startade jag en tråd om min transistortestare och berättade hur uppgiven jag var, först hjälpte mig en forumsmedlem men hans ide' var väldigt svår att införa så jag beklade mig lite försiktigt men då fick jag ett annat tips av en anställd på TI som innebar användning av "snubbers".

En snubber är en seriell RC-krets som man hänger på på utgången av OP för att dra ner förstärkningen för höga frekvenser och det funkar på så sätt att en OP har en liten utgångsimpedans varför snubberna spänningsdelar ner den och dessutom sägs fasen vara fördelaktig men jag förstår inte sånt, förklaringen kom från en trevlig forumsmedlem.

Nåväl, jag provade denna snubber (330nF+47 Ohm) på en utgång och det blev genast bättre men det löste inte allt, då provade jag en till snubber i samma krets och det löste nästan problemet (jag har bara småproblem kvar) och efter det satte jag snubbers på alla fyra OP och nu funkar det riktigt bra, lite oscillationsproblem ibland men jag kan vara på spåret genom att sätta ytterligare en snubber på rätt ställe (och med rätt värden).

Nu har jag mest "vetenskapliga" problem för när jag sätter den femte snubbern mellan bas och jord så händer nåt med I/V-diagrammet som jag fullständigt inte fattar ett skit av!

Jag har mätt mig till att tracen som lutar minst skapas vid stigande flank hos Ur dvs på nåt sätt hinns inte snubbern laddas upp när svepet startas men när det sveps tillbaks och spänningen minskas ja då ser det perfekt ut.

Jag fattar ingenting av det här samtidigt som jag provat att frysa basströmmen till endast en ström varvid jag även då får att upp-svepet lutar lite medans ner-sveptet är brant.

Bifogar lite bilder samt ett uppdaterat schema.

MVH/Roger
PS
Varför kan jag inte se displayet i bilderna? :humm:

Författare:  opampen [ 11.55 2019-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Intressant med det här nya forumet du nämner! Hoppas att du kan få hjälp med testaren därigenom!

Roligt med op-amp. cookbook! Är det den senaste utgåvan du beställde? Dom är verkligen bra, välskrivna och detaljrika samt många bra exempel på lösningar! Jag har OP-amp cookbook sen några år tillbaka skriven av Walter Ljung.
Jag har även Audio OP-amp cookbook den är också mycket trevlig och med intressanta projekt.

Författare:  rogerk8 [ 20.21 2019-03-10 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Då har du precis samma böcker som jag har skrivna av Walter G. Jung!

Lustigt :)

TI's bok heter Analog Enginee'r Pocket Reference (AEPR) men dom har fler (en ren OP-bok och en eller två ADC-böcker) fast jag tror inte dom går att få tag på i pappersform fast jag har ändå tankat ner dom :)

Tyvärr tror jag det är meningslöst att länka till böckerna för man måste vara registrerad, tror jag.

Fast AEPR har artikelnumret ANALOGPRGBOOK och kostar bara runt 50 spänn exklusive frakt.

När det sedan gäller KTT så går det faktiskt framåt.

Jag har nu väldigt små oscillationsproblem och kör t.ex BD140 i både HP- och LP-mod utan större problem, dock får jag lite grumliga bilder ibland och det kan i HP-mod fixas med snubber från bas till backe problemet då är att LP-grafen blir sabbad på ett sätt jag inte riktigt förstår men efter att ikväll mätt lite så börjar jag förstå och jag tror det har att göra med att BC-dioden framspänns om det finns lite spänning på emitter samtidigt som Ur går till noll och när BC-dioden leder så laddas BE-kapacitansen ur så att det inför varje svep krävs att BE-kapacitansen måste laddas upp igen och eftersom strömmen är mycket mindre i LP-mod än i HP-mod så syns detta tydligare i LP-mod, en rejäl stigtid helt enkelt.

Detta är det enda jag kan komma på.

Mäter man för övrigt på Ub så ser man en positiv peak (PNP, för säkerhets skull) precis då Ur når noll, så jag kan eventueellt ha lite rätt i vad jag säger, eller vad tror Ni?

MVH/Roger
PS
Jag har alltså mätt på basen (Ub) medans jag tittat på rampsignalen (Ur) och i PNP-fallet skapas det en positiv spik just så länge Ur är noll, polariteten på denna spik är sedan tvärtom för NPN men det intressanta är att basen "störs" av den svepande kollektorspänningen (Ur), den borde inte störas alls menar jag för jag har ju testat fast basström men även då störs basspänningen och det enda jag kan komma på är att det är BC-dioden som leder runt noll, bifogar en bild på PNP-fallet. Dessa problem får mig att tycka att jag har konstruerat fel, jag borde ha konstruerat så att Ic-mätningen skötts på kollektorssidan och att jag då nyttjat differentiell mätning.

Författare:  opampen [ 16.21 2019-03-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tror du har rätt i det när det gäller din konstruktion! Men tror du kan lösa det! Ibland handlar det om att man inte alltid "ser skogen för träden".

Ja, roligt med op-amp böckerna! Dessa gavs ut i ganska stora serier! Men som du säger dom kan idag vara svåra att få tag på i pappersform!
Hittade en riktig fin bok på ebaman som jag laddade ned för ett tag sedan också skriven av Walter G. Ljung som heter OP-Amp Applications också en guldgruva!

Författare:  rogerk8 [ 20.47 2019-03-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu uppdaterat KTT-schemat.

Ping-schemat var inte så aktuellt men nu har jag gjort det aktuellt och framförallt inkluderat alla snubbers.

MVH/Roger
PS
Jag tror det är samma böcker vi pratar om, jag har två av Walter G. Jung:
1) IC Op-Amp Cookbook, 1986
2) Audio IC Op-Amp Applications, 1987

Författare:  opampen [ 19.15 2019-03-14 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Där ser man, då får vi se hur resultatet blir efter uppgraderingen!

Ja, det är samma böcker vi har! Båda skrivna av Walter G. Jung.

Men däremot den som finns att ladda ned från ebaman är en annan! Den heter bara OP Amp Applications och är på 970 sidor. Också Walter Jung. Analog Devices.

Författare:  rogerk8 [ 18.49 2019-04-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag håller på att sluttrimma KTT så gott det går.

Testar igenom samtliga olika transistortyper som finns, mer eller mindre.

När jag testade gick dock OP27 sönder av nån anledning för byte till TL071 fungerar.

Det borde inte gå att ha sönder den för den sitter på insidan av en komplementär buffer, men den gick sönder ändå.

Jag var då mitt uppe i testandet när den gick sönder så jag får nog göra om allt, har jag riktig tur så kanske det inte oscillerar längre :D

Jag har tagit upp ett par hål i sidan av lådan (trä) där jag infört extern trimbarhet av U(Rig)-offset, jag tycker nämligen att jag gjort en tabbe här för bias är inte stabiliserad, den tas bara från Vcc/Vss och den spänningen kan variera från 7-16V samtidigt som en blå LED som "Zener" antas fixa biffen.

Ville egentligen ha 10-varviga pottar men det fanns ingen möjlighet att såhär i efterhand införa det (axeln är för kort).

Bifogar ett I/V på 2N7000 (N-MOS), detta bekymrar mig extra mycket för jag trodde jag hade koll när jag sa att det måste vara BC-dioden som laddar ur BE-kondensatorn vid varje återgående svep mot noll MEN uppenbarligen är detta inte sant för inte ens MOS funkar att testa ordentligt.

Så vad är det då som ger "hysteresen"?

Personligen fattar jag absolut ingenting.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 20.19 2019-04-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Bifogar en bild på hur min KTT ser ut just nu.

Jag har dock redan börjat planera för en uppföljare, mycket för att jag missade att Eagle hade opamparna med plus uppåt...

Uppföljaren kommer att generera basström medels MOS och Ur medels helvågslikriktad AC, Us kommer genereras medels räknare och R2R-D/A.

AC'n (Ur) kan jag då inte justera men den kommer inte innebära några problem drivmässigt ty väldigt lågohmig.

Ur skulle kunna justeras map på maxström men jag skiter i att jag inte kan testa dioder, komplicerar bara saken.

Jag har redan skissat på detta och den blir rätt enkel, avser rita den och ladda upp den endera dan.

Nu vill jag mest skruva ihop den misslyckade skiten och göra KTT så bra den kan bli.

LP funkar i alla fall (nåväl, hyfsat bara ty hysteresproblem), HP funkar bara för låga Ur men den funkar faktiskt, åtminstone nästan.

Jag har nog sagt det förut men jag har dragit ut offsetjusteringarna så ett Ib på noll innebär ett Ic på noll, tyvärr vart dom pottarna av standard-typ, jag hade velat haft 10-varviga men dom fick inte plats såhär i efterhand.

De envarviga pottarna jag nu kör är onödigt känsliga.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 23.19 2019-04-04 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Såhär tänkte jag att B-versionen skulle bli, i princip alltså.

Det kan bli knöligt att reglera in basströmmen men jag tror inte det, det gäller bara att träffa rätt Vgs.

Dock är ju som bekant inte Id linjär med Vgs men jag tror ändå inte det är några större problem, vad tror Ni?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 22.37 2019-04-12 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag håller på att avsluta min transistortestare.

Den är inte helt kass och jag har fotat en del bilder som innebär att alla reglage testas igenom.

Nåt som förvånade mig var att HP-mod faktiskt fungerar bättre än dom bilder jag visat.

MEN dom fungerar bara bättre när man är återhållsam med kollektor/bas-strömmen.

Vad jag nu gjort är att jag avlött lite matningsanslutningsstöd och testriggar på KPD (Power Device dvs diodsummmering av batterimatning och nätmatning), bytt ut batterierna för dom var helt slut för det kittlade inte det minsta i tungan när jag slickade på dom sen har jag testat BD139 i LP-mod samtidigt som jag observerat Rig offset.

Det visade sig att offset faktiskt var samma vid 9V matning som vid 12V matning från agg, jag är lite förvånad över detta.

Nästa steg blir att koppla in min transformator, mäta vilken DC jag får (gissar 18Vz-2Vbe~16,5V) som bör ligga under +/-16V för annars brinner LM324.

MVH/Roger
PS
Kvällsmaten är klar nu, skriver mer i morgon :)

Författare:  prostfan [ 18.34 2019-04-13 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Hej Roger. Prosten här.

Författare:  rogerk8 [ 19.23 2019-04-23 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Tjena Prosten!

Det här projektet är nu avslutat.

Jag är inte supernöjd men det är lite som skivspelaren dvs "Good Enough".

Eventuellt återstår lite ditgnuggning av gnuggisar för märkning av reglage men det är extremt bökigt så här efter att alla reglage har monterats så jag vete tusan om jag ids anstränga mig med det.

Bifogar lite avslutande bilder.

MVH/Roger
PS
Problemen jag har med denna tingest är dels en svag hysteres i svepen (dvs det sveps olika uppåt jämfört med nedåt i kollektorspänning) dels att hög basström (HP, High Power) gör så att allt oscillerar (LP dvs Low Power funkar dock klockrent).

Författare:  opampen [ 08.49 2019-04-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Kurvorna ser ändå hyggliga ut! Så du har ju gjort så gott du kan! Sen kanske du vart efter kan justera den?

Men har varit ett trevligt projekt att följa!

Författare:  rogerk8 [ 18.57 2019-04-24 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

opampen skrev:
Kurvorna ser ändå hyggliga ut! Så du har ju gjort så gott du kan! Sen kanske du vart efter kan justera den?

Men har varit ett trevligt projekt att följa!

Tack opampen för din trevliga kommentar!

Jag vet inte om jag nämnt det men jag har skissat på en ny variant som nästan inte nyttjar opampar alls, den bygger istället på FET:ar som ju som bekant ger en ström ut när dom påläggs en spänning vilket gör själva basströmsgenereringen mycket enklare.

Bifogar ett halvfärdigt schema.

MVH/Roger
PS
Jag har laddat upp detta senaste schema till TI's forum utan att få nån respons men när jag laddade upp en mer principiell bild så fick jag kommentaren av en TI-anställd att min nya lösning saknar loopar och därmed skulle bli mer stabil och då är jag kanske av med oscillations-problemet i alla fall.

Författare:  opampen [ 20.32 2019-04-25 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Ja, ett intressant alternativ!

Författare:  rogerk8 [ 22.21 2019-05-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har preliminärt slutfört ett schema på min nya KTT, version B.

Jag är lite osäker på vissa transistorer (T2 & T3) medans ingångstransistorerna känns rätt (T1 & T4).

Det känns som om det kan fungera men jag har dålig koll.

Vad tror Ni, kan det fungera?

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 17.58 2019-06-27 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu finslipat på min nya variant av transistortestare (KTT_B).

Det kan bli skarpt bygge av detta för enkelheten tilltalar mig, A-versionen var visserligen ganska enkel den också men jag har som sagt problem med oscillationer när jag skulle hantera lite högre ström.

Nackdelen med den nya transistortestaren är att den måste kopplas till nätet, A-versionen kunde ju som sagt tom gå på batteri.

Fördelen är enkelheten vad beträffar påförd effekt, jag kan i princip påföra vilken effekt jag vill utan att behöva bry mig om transistorer mm.

En annan liten nackdel är att kurvformen ju inte är trekant MEN detta påverkar bara I/V-diagrammen i den övre ändan av spänningen där det samtidigt inte är så intressant att mäta.

Rätt skönt att kunna applicera en massa power utan att behöva bry sig vad trissor tål och måste drivas med.

MVH/roger

Författare:  rogerk8 [ 21.07 2019-07-02 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Vet inte riktigt varför jag gör det här men jag vill få med hur borrmallen ska se ut för att allt ska få plats och detta för att ifall att någon vill bygga grejerna så ska det stämma.

Rattarna måste dock vara av typen max 14mm för att det ska funka (16mm funkar teoretiskt).

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 18.16 2019-07-03 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har nu modifierat min KTI_A dvs interfacet/stimulit för själva den nya transistortestaren (KTT_B).

KTI_B har inte många ändringar och jag har valt att ändra i Eagle-schemat.

Ändringarna är två:
1) Eftersom Us (<5Vp) måste vara synkroniserad med Ur (+25Vp) så går Ur in istället för 1kHz-oscillatorn, dess spänning begränsas av en 4V7 Zener in på Schmitt-inverteraren som genererar 100Hz fyrkant.
2) KTT_B kräver både Us och Us' så IC1B görs om till en simpel inverterare.

Klart :)

MVH/Roger
PS
Ur måste extraheras före bryggan så jag behöver ett schema till men kanske jag gör om KTI_A till KTI_B som då innehåller allt, Eagle-justeringen är mest informativ när man verkligen vill rerouta så att det nya fungerar. Klart är i alla fall att den stabbade spänningen kommer att skötas av min KTD som dock måste kalibreras till 15V istället för drygt 16V idag men iom att den bara är en serieregulator medels en enda Darlington så är min tanke 15Vz+2X1N4148, borde ge mycket nära 15V ut, eller hur?

Författare:  rogerk8 [ 20.30 2019-07-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Jag har missat att säga det men KTT-delen lurar jag på att bygga med hjälp av reläer istället för brytare och detta för att jag idag nyttjar typ 36-polig bandkabel för att hålla reda på alla förbindelser vilket dessutom blir meckigt samtidigt som den kapacitiva kopplingen mellan ledarna blir maximal.

Vill gärna köra tungelement-reläer i så fall men på vissa ställen krävs att uppåt 5A kan brytas och det klarar inte tungelement-reläer vad jag har förstått.

Dessutom verkar dom aldrig ha mer än en växlande pol vilket gör att många reläer behövs.

Finns annars 2-poliga växlande reläer modell Tyco som kan bryta 5A, halverar genast antalet reläer som ändå blir över 5st.

Nackdelen är storleken.

Får klura på detta, om jag ens ska bygga denna B-variant.

MVH/Roger

Författare:  rogerk8 [ 21.28 2019-07-15 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Detta blir mitt sista inlägg i denna tråd.

Jag har idag försökt att på olika sätt få märkt upp alla reglage på transistortestaren, mest för att inte glömma vad som är vad.

Jag började med att kopiera till självhäftande OH och klippte således ur texten samt råkade ha en fantastisk tur så att en papperskarv gick rätt igenom texten, bara att vicka och skala bort pappret alltså (vilket skall jämföras med om det inte finns nån skarv för då krävs i princip skalpell och det är minst sagt meckigt).

Fast detta hjälpte ju inte mot min amatörmässiga approach för det blev rätt fult, funktionellt men direkt fult liksom allt mekaniskt blir när jag håller på.

Hade placerat texten på OH så att jag kunde följa vart den skulle sitta så jag klippte av hela översta raden och monterade sen all text på typ samma höjd på panelen.

Redan första montaget såg fult ut, visst märkningen kom dit men själva plasten gjorde ett matt intryck mot plåten och i ett fall ville inte ens plasten sitta ordentligt.

Då gav jag upp och tog till permanent marker istället och ritade in alla reglagebeteckningar.

Och det blev ju ännu bättre :D

Fast det blev det faktiskt, det som inte blev så bra var ju min skakiga hand (trots ett sexpack folköl) så texten ser ut som hej kom och hjälp mig men det finns ingen ojämnt matt plast runt texten och texten lossnar inte i första taget (räknar kallt med att OH-bitarna kommer att lossna efter ett tag).

Detta är således riktig amatör-verkstad :)

Men jag har faktiskt inget val nu när jag väntade till EFTER jag monterat alla reglage innan jag märker upp dom.

Prova att gnugga när det sitter ett reglage en cm ifrån...

MEN min gnuggning av KGA/KAP tycker jag faktiskt tom blev mycket bra!

Har kommit på ett sätt att faktiskt få det ännu bättre, transparent lack på spray!!!

Det lilla misstaget jag gjorde här var alltså nagellack över gnuggisarna, misstaget var egentligen inte att jag strök nagellack två gånger så att texten hann lösas upp, misstaget var att jag nyttjade nagellack för det är lätt att se dom små nyansskillnaderna i plåten som blir samtidigt som denna typ av lackning heller inte blir plan.

På dom ställena jag lyckats gnugga rakt tycker faktiskt jag det ser riktigt proffsigt ut, det är dock svårt mest att träffa reglagen på mitten i x-led, speciellt om texten är lite längre.

Men som Ni hör så skiter inte jag bara i design för jag tycker man är direkt dum om man vägrar lära sig av misstagen så varför "blockera" det?

Nej, det är klart jag gör vad jag kan för att få det bra men min ribba är numera inte högt satt.

Vilket gör att man mår bättre :)

MVH/Roger
PS
Jag använder stora bokstäver ibland för att förstärka utsagor. Jag gör det också för att jag inbillar mig att fet/kursiv stil inte alltid tolkas som det ska och jag grundar detta på en eventuell villfarelse att alla små bokstäver och alla stora bokstäver samt all nio siffrorna har unika ASCII-koder medans fonter och fontstorlekar är ett "påhäng". Alla ASCII kan man klara med en byte, ett påhäng på en byte till kan eventuell klara både kursiv stil och fet still samt en hel del fonter och storlekar. Vet inte om det räcker med två byte för detta men inbillar mig att det som ALLA mejlprogram anser vara viktigast är första byten, storlek och fonter skiter nog en del enklare mejlprogram i DVS om jag istället för att skriva med stora bokstäver skriver kursivt så ser inte all mina fyra kompisar det, kanske? Men stora bokstäver "skriker" onekligen mycket.

Författare:  rogerk8 [ 20.07 2019-07-16 ]
Inläggsrubrik:  Re: Bygge av transistortestare

Har nog faktiskt missat att ladda upp gränssnittet (KTI_B) så jag gör det nu.

Såhär i efterhand är jag osäker på om Zener verkligen passar så bra att begränsa spänningen med, visst den begränsar uppåt men när den inte leder så är den högimpediv.

Frågan är dock hur högimpediv den är för iom att logikretsen är en CMOS så räcker säkert 10M för att hålla ingången låg när insignalen är låg men bättre hade nog varit typ 10k parallellt med Zener.

Vad tror Ni?

MVH/Roger
PS
Men bryggan driver ju så dess låga impedans gör att CMOS-ingången aldrig ser mindre än motståndet, eller?

Alla tidsangivelser är UTC + 1 timme
Powered by phpBB © 2000, 2002, 2005, 2007 phpBB Group
http://www.phpbb.com/